Nämnden Svenska rum Sida 1 / 48. Plats Esbo stads bildningssektor, Kamrersvägen 3 B, våning 12

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 1 / 48 Sammanträde Tid torsdag kl. 18:05-20:05 Plats Esbo stads bildningssektor, Kamrersvägen 3 B, våning 12 Närvarande ledamöter Kurt Torsell, ordförande Jani Helenius Katarina Hellsten-Palomäki Eva Kivilaakso-Wellmann Saana Lehto Bo Lönnqvist Kristian Meurman Hanna Paatero Heikki Pakarinen Liisa Sarvimäki-Paananen Christina Ruth Mikaela Wenman Katariina Sorvanto Övriga närvarande Sampo Suihko bildningsdirektör, avlägsnade sig kl. 19:40 efter behandlingen av 34 Barbro Högström direktör för svenska bildningstjänster Outi Saloranta-Eriksson undervisningschef Ida Stolt-Haglund utvecklingschef Erin Melán representant för ungdomsfullmäktige Håkan Näsman informatör Annika Forstén specialplanerare, mötets sekreterare

2 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 2 / 48 Underskrifter Kurt Torsell ordförande Annika Forstén sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Christina Ruth Protokollet framlagt I enlighet med anslagen kungörelse har ovanstående protokoll jämte anvisningar för sökande av ändring hållits till allmänt påseende på bildningssektorn, Kamrersvägen 3 B, 8 vån., Esbo centrum.

3 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 3 / 48 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 22 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 4 23 Val av justerare Förvaltningen av Mårtensbro och Sökövikens skolor från (bordlagd ) 25 4 Nya riktlinjer för beviljande av skolskjuts och reseförmån 15 från Språkprogrammet för den grundläggande utbildningen på 25 svenska i Esbo fr.o.m Ändring i timfördelning för den grundläggande utbildningen 28 på svenska i Esbo fr.o.m Godkännande av verksamhetsberättelsen för nämnden 30 Svenska rum för år Förklaring till Helsingfors förvaltningsdomstol i ett 31 förvaltningstvistemål (ersättningsanspråk) Justering av Esbo Arbetarinstituts kursavgifter fr.o.m Rapport om hälsa och välfärd enligt 12 i hälso- och 37 sjukvårdslagen Mellanrapport om verkställandet av planen för att främja 39 barns och ungas välfärd och komplettering av planen för elev- och studerandevårdens del 33 Beslut och brev Beslut fattade av tjänsteinnehavare och direktioner Under mötet givna redogörelser 46

4 Esbo stad Protokoll 22 Nämnden Svenska rum Sida 4 / Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Ordföranden konstaterade att mötet är lagenligt sammankallat och beslutfört. Nämnden Svenska rum hade sammankallats genom en möteskallelse Kallelsen var undertecknad av nämndens ordförande och hade sänts till nämndens ledamöter och andra som har rätt att närvara. Föredragningslistan hade även sänts till ersättarna för kännedom. (Enligt Esbo stads förvaltningsstadga 11, Instruktion för nämnderna och direktionerna i bildningssektorn 3 ).

5 Esbo stad Protokoll 23 Nämnden Svenska rum Sida 5 / Val av justerare Beslut Christina Ruth utsågs att justera protokollet.

6 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 6 / / /2013 Nämnden Svenska rum Förvaltningen av Mårtensbro och Sökövikens skolor från (bordlagd ) Beredning och upplysningar: Barbro Högström, tel Ida Stolt-Haglund, tel Maria Rauman, tel Tiina Pesonen, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum beslutar 1) att Mårtensbro skola och Sökövikens skola är en sammanhållen grundskola med en rektor och en biträdande tjänsterektor från och med Rektor och biträdande tjänsterektor är placerade på separata verksamhetsställen. Beslutet grundar sig på de pedagogiska grunderna för en sammanhållen grundskola, vilka är en gemensam värdegrund, kontinuitet i elevernas lärostig och i elevvården samt flexibel användning av resurser och lärarnas möjlighet att arbeta tillsammans, 2) att den sammanhållna grundskolan har en direktion, vars medlemmar väljs vid nämnden Svenska rums möte , 3) att den fattar beslut om skolans namn efter att resultatenheten Svenska bildningstjänster anordnat en namntävling. Nämnden beslutar om skolans namn vid sitt möte ) att utnämna följande tre medlemmar till styrgruppen för den sammanhållna grundskolans utvecklingsprojekt: Behandling Kivilaakso-Wellmann understödd av Lehto gjorde följande motförslag: Nämnden Svenska rum fattar beslutet att Sökövikens skola och Mårtensbro skola verkar som separata skolor med var sin rektor. Sökövikens skolas nya förvaltning träder i kraft

7 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 7 / 48 Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att ett understött förslag som avviker från föredragandes förslag har framställts, vilket föranleder omröstning. Vid omröstning röstade 9 ledamöter för föredragandes förslag och 3 ledamöter för Kivilaakso-Wellmanns motförslag. Röstningslistan finns i bilagan. Ordföranden konstaterade att nämnden med 9 röster mot 3 beslutade att godkänna föredragandes beslutsförslag. Kivilaakso-Wellmann inlämnade avvikande mening till nämndens beslut. Motiveringarna till den avvikande meningen finns i bilagan. Ordföranden understödd av Hellsten-Palomäki föreslog att den sammanhållna grundskolan nya direktionsordförande, som nämnden väljer , väljs till medlem i styrgruppen för utvecklingsprojektet. Hellsten-Palomäki understödd av ordföranden föreslog att Bo Lönnqvist och Heikki Pakarinen väljs till medlemmar i styrgruppen för utvecklingsprojektet. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandes förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Ordföranden frågade om Hellsten-Palomäkis förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum beslutar 1) att Mårtensbro skola och Sökövikens skola är en sammanhållen grundskola med en rektor och en biträdande tjänsterektor från och med Rektor och biträdande tjänsterektor är placerade på separata verksamhetsställen. Beslutet grundar sig på de pedagogiska grunderna för en sammanhållen grundskola, vilka är en gemensam värdegrund, kontinuitet i elevernas lärostig och i elevvården samt flexibel användning av resurser och lärarnas möjlighet att arbeta tillsammans, 2) att den sammanhållna grundskolan har en direktion, vars medlemmar väljs vid nämnden Svenska rums möte , 3) att den fattar beslut om skolans namn efter att resultatenheten Svenska bildningstjänster anordnat en namntävling. Nämnden beslutar om skolans namn vid sitt möte ) att utnämna följande tre medlemmar till styrgruppen för den sammanhållna grundskolans utvecklingsprojekt:

8 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 8 / 48 Den sammanhållna grundskolans nya direktionsordförande Bo Lönnqvist Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse Heikki Pakarinen 1 Slutrapport om utredningen om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning (inkl. bilagor) 2 Röstningslista 3 Ledamot Kivilaakso-Wellmanns motivering till avvikande mening Beslut av svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Hankesuunnitelman päivitys, Mårtensbro skola och daghem (godkänd av fullmäktige ) - Ohje, koulun johtamisen nimikkeet Nämnden Svenska rum begärde en utredning om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning. Målet med utredningen är att ge eleverna en kvalitativt bättre skola, att trygga förvaltningens resurser och att ge användarna ett mervärde. Befogenheter Sammanslagning av skolor Enligt 7 punkt 3 i instruktionen för nämnderna och direktionerna i Esbo stads bildningssektor beslutar nämnden Svenska rum om att grunda och lägga ner grundskolor och gymnasier och om sammanslagning av skolor. Ändring av tjänsteutövningsskyldigheten Den kommunala myndighet som enligt Esbo stads personalstadga 9 beslutar om anställning i ett tjänsteförhållande beslutar om ändringar i tjänsteinnehavarens tjänsteutövningsskyldighet (Esbo stads personalstadga 13 ). Enligt personalstadgan 9 anställer resultatenhetens direktör den ordinarie personalen vid den resultatenhet som hon/han leder. Direktören för svenska bildningstjänster (tidigare utbildningsdirektör) beslöt att ändra tjänsteutövningsskyldigheten för Mårtensbro skolas rektor. Ordförande för nämnden Svenska rum beslöt att nämnden övertar direktörens beslut. Nämnden Svenska rum beslöt att ändra beslutet så att rektorsuppgifterna vid Sökövikens skola förs över till Mårtensbro skolas rektor för tiden Nämnden har således fattat beslut efter att ha övertagit beslutet till behandling. Nämnden har inte befogenhet att fatta ett nytt beslut i ärendet. Ärendet hade felaktigt varit på nämndens lista

9 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 9 / 48 Bakgrund I Esboviken har den grundläggande utbildningen på svenska genom tiderna varit splittrad på olika lokaler. Innan den nya fastigheten för Mårtensbro daghem, förskola och skola togs i bruk 2012, genomfördes undervisningen för elever i årskurserna 1 och 2 i tillfälliga paviljonger på Rektorsgränden medan elever i årskurserna 3-6 huvudsakligen hade sin undervisning i lokaler på Fjärdgatan. Trots att undervisningen genomfördes på två olika adresser var skolan en skola med en gemensam rektor. På grund av utrymmesbrist genomfördes undervisningen i Mårtensbros skola som mest i 7 olika byggnader. Det förekom även att elever i årskurs 5 och 6 gick från Fjärdgatan till Sökövikens skola för att ha gymnastik. Då det blev aktuellt att planera för en ny fastighet för Mårtensbro daghem, förskola och skola deltog även Sökövikens skolas rektor i beredningen av behovsutredningen. Anledning till det var dels att det fanns en paviljong med tidsbundet kontrakt i anslutning till Sökövikens skola och dels att rektor för Sökövikens skola påtalat skolans behov av ytterligare utrymme för huslig ekonomi samt fysik- och kemi laboratorium. Alla tjänstemän, som deltog i beredningen, var överens om att Sökövikens skolas behov av utrymmen ska beaktas i samband med byggandet av Mårtensbro daghem och skola. Den nya fastigheten placerades vid Rektorsgränden och avståndet mellan den och Sökövikens skola bedömdes inte vara ett hinder för att Sökövikens elever skulle ha del av sin undervisning i den nya Mårtensbro daghem och skola. I projektplanen för Mårtensbro skola och daghem (diarienummer 4049/605/2008) konstateras på sid 8 att Sökövikens skola toimii jatkossakin pääasiassa nykyisissä tiloissa, mutta ala- ja yläkoulujen toimintaa kehitetään kohti yhtenäistä peruskoulua (se tilläggsmaterial). Projektplanen godkändes i fullmäktige Projektplanen behandlades och antecknades för kännedom i svenska dagvårds- och utbildningsnämnden (se tilläggsmaterial). Elevernas lärostig I stadens kommunala utvecklingsplan, KuntaKesu, är en målsättning att skapa kontinuitet i barnets/elevens lärostig. För att uppnå målet är det nödvändigt att, i enlighet med stadens strategi, att ifrågasätta och ha mod att göra saker på ett nytt sätt. Svenska bildningstjänster har en lång erfarenhet av att skapa förutsättningar för kontinuitet i barnets/elevens lärostig från dagvården genom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen till gymnasiet. Resultatenheten har drygt tio år målmedvetet arbetat mångprofessionellt för att ge alla barn och unga de bästa förutsättningarna att lära sig och utvecklas. Erfarenheten har visat att den sammanhållna grundskolan skapar kontinuitet för elevens lärande, vård och fostran. För eleven är kontinuitet i inlärningen, en gemensam värdegrund och helhetstänkande i elevvården betydelsefullt för att uppnå målen för den grundläggande utbildningen. En gemensam ledning, ledare och

10 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 10 / 48 ledningsgrupp, för den grundläggande utbildningen ger förutsättningar att optimalt använda tillbuds stående resurser, för elevernas bästa. Läroplanen Verksamheten i förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasiet genomförs i enlighet med läroplanen. Den kommunala läroplanen baserar sig på den nationella läroplansgrunden och statrådet beslutar om timfördelningen för den grundläggande utbildningen. De nationella styrdokumenten har successivt övergått från tydliga indelningar i olika stadier till ökad kontinuitet och en medvetenhet om behovet av att underlätta elevens övergång från en klass till en annan, särskilt under den grundläggande utbildningen. I de nya läroplansgrunderna som tas i bruk 2016 betonas vikten av att den grundläggande utbildningen utvecklas som en läroplansmässigt och pedagogiskt sammanhängande helhet. I grunderna förutsätts att undervisningen framöver i högre grad än tidigare går från ämnesindelat till ämnesövergripande. Det förutsätter att lärarna börjar arbeta på ett nytt sätt, deras roll förändras. I en sammanhållen grundskola ges lärarna möjlighet att lära med och av varandra. Lärarnas nya roller förutsätter att de, klasslärare och ämneslärare men också ämneslärare sinsemellan, arbetar tillsammans i syfte att bättre stöda elevernas lärande. Ledarskap Stadens ledning betonar ett delat och dialogiskt ledarskap och har i sitt beslut definierat Hörnstenar för ledning i Esbo stad, vilka är gemensamma för alla stadens ledare. Gällande skolornas ledarskap har staden gjort en linjedragning gällande hur skolans elevantal påverkar skolans ledarskap (se tilläggsmaterial). Skolor vars elevantal rör sig mellan 190 och 230 ska årligen ses över. Det är möjligt både att en skola kan få en tjänsterektor men också att dra in en tjänsterektors tjänst, beroende på situationen. Anvisningen som gavs ska förtydliga förfaringssättet och förenhetliga resursen för ledarskap i stadens skolor. En arbetsgrupp tillsatt av bildningsdirektören har 2006 lagt fram ett förslag till utveckling av systemet med biträdande tjänsterektorer. I sin rapport har arbetsgruppen bl.a. på motsvarande sätt tagit fram faktorer som påverkar organiseringen av skolornas ledarskap. Skolans ledarskap har förändrats. Tidigare var rektor en person som främst hade hand om administrativa uppgifter. Samhället har förändrats och därmed även skolans ledarskap. I dag ställs högre krav på ledarskapet i skolan, och förutsättningarna för att förverkliga ett framgångsrikt ledarskap är bättre i en större skola. Esbo stad har centraliserat flera interna stödtjänster vilket i sig ställer nya krav på skolornas rektorer. En central fråga i skolans ledarskap är hur ledarskapet påverkar elevernas inlärning. Marjo Kyllönen konstaterar i sin doktorsavhandling, publicerad , Tulevaisuuden koulu ja johtaminen, Skenaariot 2020-luvulla, på sid 73 Positiivisesti oppilaiden oppimiseen vaikuttaa johtajuus, joka tukee, arvioi ja kehittää opettajien osaamista ja opettajuuden laatua ja keskittyy opetuksen tavoitteiden

11 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 11 / 48 asettamiseen ja viemään käytäntöön tarkoituksenmukaisia arvioinnin työkaluja. Resultatenheten har erfarenhet av att tillsammans leda ett mångprofessionellt samarbete. Erfarenheten har visat att större enheter har bättre möjligheter att effektivt använda både lokaler, ekonomiska resurser och lärarnas sammanlagda kompetens för elevens inlärning och utveckling än mindre enheter har. Det har visat sig att mindre enheter med en gemensam ledare har hittat motsvarande synergier i verksamheten. Svenska bildningstjänster Den ekonomiska situationen i landet och i kommunerna har varit utmanande under de senaste åren. Varje kommun har varit tvungen att allvarligt fundera på hur de kan effektivera sin verksamhet, även Esbo. På grund av den ekonomiska situationen uppmanade stadens ledning att vid varje pensionering ska behov av nyanställning övervägas. Då Sökövikens rektor avgick med pension gjordes en bedömning av situationen. I enlighet med anvisningen, daterad gällande Koulun johtamisen nimikkeet (se tilläggsmaterial), konstateras att en tjänsterektor kan övervägas om en skola har mellan 190 och 230 elever. Vid tiden för Sökövikens skolas rektors pensionering hade skolan 200 elever vilket gjorde att förvaltningens helhetsbedömning var att Mårtensbro skolas rektor även kan fungera som rektor för Sökövikens skola. Medvetenheten om att Mårtensbro och Sökövikens skolor som helhet kan växa inom en framtid, gör att ledningsstrukturen på sikt kan kompletteras med en biträdande tjänsterektors tjänst för att tillgodose behovet av tillräckliga resurser inom förvaltningen. Samtidigt med Sökövikens rektors pensionering pågick en organisationsförändring inom bildningssektorn. Fullmäktige hade beslutat att bildningssektorns service ska koncentreras på språklig grund. Den nya resultatenheten Svenska bildningstjänster kompletterades med en informatör och en chef. Rektorstjänsten flyttades från Sökövikens skola till förvaltningen, vilket innebar att Sökövikens skolas resurser för ledarskap förenhetligades med stadens övriga skolors samtidigt som resultatenhetens alla skolor, daghem och övriga ansvarsområden fick mera resurser i och med den nya resultatenhetens organisation. Förvaltningens primära uppgift är att stödja och underlätta det arbete som sker på fältet. Förvaltningens helhetsbedömning av ledarskapet för Mårtensbro och Sökövikens skolor grundades dels på ekonomisk grund men också på pedagogisk grund. Trots att det på en del håll i landet inte lyckats att skapa en sammanhållen grundskola av två skolor, i de fall där den sammanhållna grundskolan genomförts på en, två eller flera adresser är erfarenheterna överlag positiva. Där det lyckats saknas intresse bland personal, elever eller föräldrar att återgå till en situation med två separata skolor. Förvaltningens utredning och hörande av olika grupper

12 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 12 / 48 I enlighet med 31 i förvaltningslagen ska en myndighet se till att ett ärende utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt. I sista hand är det ändå kommunen som beslutar om vilka utredningar som är nödvändiga med tanke på att avgöra ett ärende. De modeller som utretts är följande: - en sammanhållen grundskola med en rektor, - två separata skolor med en gemensam rektor och - två separata skolor med varsin rektor. Utredningsarbetet har letts av en för projektet tillsatt ledningsgrupp. En arbetsgrupp bestående av skolornas ledningsgrupper har genom att göra benchlearningbesök och genom att höra sakkunniga granskat olika skolors förvaltningsmodeller. Utredningen har resulterat i en slutrapport uppdaterad där resultatet av arbetsgruppens arbete samt de åsikter som förts fram i hörandena presenteras (se bilaga). Under hela beredningsprocessen har olika grupper beretts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Under utredningen har elever, personal, vårdnadshavare och direktioner hörts. Ur slutrapporten framgår tidpunkter för anordnade tillfällen. Där utöver har det ordnats diskussionstillfällen med bl. a. Sökövikens skolas direktions ordförande om ärendets beredning. Vid flera tillfällen har även ett mera informellt åsiktsutbyte gällande ärendet förts. Skolornas personal har deltagit i beredningen av ärendet. De har haft möjlighet att föra fram personalens åsikt i arbetsgruppens arbete. I december 2014 ordnades separata tillfällen där båda skolornas personal hade möjlighet att föra fram sina åsikter. Personalen vid Mårtensbro och Sökövikens skolor har hörts , enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare och lagen om samarbete, gällande beslutsförslaget att skolorna blir en sammanhållen grundskola från Grund för beslutsförslaget Mot bakgrund av rapportens innehåll och med stöd av läroplansgrundernas betoning på en enhetlig grundläggande utbildning och kontinuiteten i lärandet föreslås modell A, en sammanhållen grundskola med en rektor. Modell A ger även de mesta resurserna för skolornas ledarskap samt de bästa möjligheterna att flexibelt utnyttja såväl personalens kompetens som de ekonomiska resurserna och utrymmen. De primära pedagogiska grunderna för en sammanhållen grundskola är en gemensam värdegrund, kontinuiteten i elevernas lärostig och i elevvården, flexibel användning av resurser och samarbete mellan lärare. Skolornas direktioner Sökövikens skola och Mårtensbro skola har för närvarande egna direktioner. Om nämnden Svenska rum beslutar att sammanslå skolorna, slopas de tidigare skolornas direktioner. Den sammanhållna grundskolan

13 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 13 / 48 behöver få en ny direktion. Den nya direktionens medlemmar väljs vid nämndens möte i juni Den sammanhållna grundskolans namn Resultatenheten Svenska bildningstjänster ombeds ordna en namntävling för den nya skolan. Nämnden Svenska rum beslutar om det nya namnet vid sitt möte i juni Utvecklingsprojekt för den sammanhållna grundskolan Om nämnden beslutar att skapa en sammanhållen grundskola, fattar bildningsdirektören beslut om att grunda ett utvecklingsprojekt för den sammanhållna grundskolan. Utvecklingsprojektet följer upp och utvecklar den sammanhållna grundskolans verksamhet samt rapporterar om detta till nämnden. För utvecklingsprojektet utnämns en styrgrupp. Nämnden utnämner tre förtroendevalda och bildningsdirektören tre tjänsteinnehavare (samt en sekreterare) till styrgruppen. Bildningsdirektörens ställningstagande Bildningsdirektören konstaterar att beslutsförslaget att ändra tjänsteutövningsskyldigheten för Mårtensbro skolas rektor felaktigt fanns på nämndens föredragningslista (4707/2013). Nämnden bordlade ärendet vid mötet. Bildningsdirektören konstaterar att nämnden redan har beslutat i ärendet som gäller ändringen av tjänsteutövningsskyldigheten då den använde sin rätt att överta ärendet och därefter beslutade i det. Således tas ärendet inte på nytt till nämnden för beslut. Beslutshistoria Nämnden Svenska rum Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum beslutar 1. att Mårtensbro skola och Sökövikens skola är en sammanhållen grundskola med en rektor från och med Beslutet grundar sig på de pedagogiska grunderna för en sammanhållen grundskola, vilka är en gemensam värdegrund, kontinuitet i elevernas lärostig och i elevvården samt flexibel användning av resurser och lärarnas möjlighet att arbeta tillsammans. 2. att ge bildningssektorns stab och Svenska bildningstjänster i uppdrag att föra förhandlingar så att den sammanhållna grundskolans ledarskap kompletteras med en biträdande tjänsterektors tjänst. Behandling

14 Esbo stad Protokoll 24 Nämnden Svenska rum Sida 14 / 48 Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Ordföranden understödd av Hellsten-Palomäki föreslog att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden bordlade ärendet. För kännedom - Direktionen för Sökövikens skola - Direktionen för Mårtensbro skola - Sökövikens skola - Mårtensbro skola

15 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 15 / 48 76/ /2015 Nämnden Svenska rum Nya riktlinjer för beviljande av skolskjuts och reseförmån från Beredning och upplysningar: Ilkka Tahvanainen, tel Jaana Suihkonen, tel Jemina Sirviö, tel Juha Nurmi, tel Miia Loisa-Turunen, tel Tommi Tuominen, tel Virpi Leino, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum 1) godkänner de nya riktlinjerna för skolskjuts och reseförmån för elever i grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning och förskoleundervisning enligt bilagan, samt 2) beslutar att riktlinjerna träder i kraft så att de nya riktlinjerna följs i beslut som fattas våren 2015 om läsåret Läsåret följs de tidigare principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån. Dessutom ber nämnden om en utredning om hur stort behovet av skolskjutsar är i Esbo för barn som bor på två separata adresser och hur Esbo i fortsättningen kunde beakta detta. Behandling Beslut Tillägget som föredraganden gjorde i beslutsförslaget under mötet har beaktats i protokollet. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Tilläggsmaterial 4 Nämnden Svenska rums riktlinjer för beviljande av skolskjuts och reseunderstöd (träder i kraft ) - Opetus- ja varhaiskasvatuslautakunnan uudistetut koulukuljetusten ja matka-avustusten myöntämistä koskevat linjaukset (voimaan

16 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 16 / ) - Lisäselvitys koulukuljetusten ja matka-avustusten myöntämistä koskeviin uusiin linjauksiin Sammanställning av kostnader gällande utredningar som nämnden Svenska rum samt utbildnings- och dagvårdsnämnden begärt Redogörelse Undervisningen i kommunen ska ordnas så, att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt. Om skolvägen är lång ska skolskjuts ordnas. (Lagen om grundläggande utbildning 6 ). En elev i grundläggande utbildning, förskoleundervisning eller påbyggnadsundervisning som har längre än fem kilometer till skolan har rätt till fri transport till en skola som kommunen anvisat enligt 6 i lagen om grundläggande utbildning. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. En elev har rätt till fri transport också när skolvägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. (Lagen om grundläggande utbildning 32 1 mom.) Om en elev antas till någon annan skola än den som kommunen anvisat, kan den som ordnar undervisningen ställa som villkor att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför. Om ett barn som får förskoleundervisning deltar i barndagvård som ordnas i en annan kommun på det sätt som avses i 11 c i lagen om barndagvård har den som ordnar undervisningen rätt att förutsätta att barnets vårdnadshavare svarar för de kostnader som orsakas av transporten eller ledsagningen mellan dagvårdsplatsen och platsen för förskoleundervisningen. (Lagen om grundläggande utbildning 32 3 mom.) Den som ordnar undervisningen kan besluta bevilja eleverna mer omfattande förmåner än de som föreskrivs i 32 i lagen om grundläggande utbildning. Finska utbildningsnämnden fattade beslut om principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån för elever i den finska grundläggande utbildningen och de har ändrats Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden fattade beslut om likalydande principer för beviljande av skolskjuts och reseförmån för elever inom den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen och de har ändrats För finskspråkiga elever i förskoleåldern som behöver stöd för sin uppväxt och inlärning följs principerna för anordnande av transport som finska dagvårds- och utbildningsnämnden godkände De nuvarande principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån samt principerna för anordnande av transport medföljer som tilläggsmaterial. Vid tillämpningen av principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån har tolkningsskillnader upptäckts. Därför är det nödvändigt att

17 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 17 / 48 förnya principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån så att principerna för beviljande av skolreseförmån tydligare preciseras för de olika målgrupperna. Till den del eleven inte är berättigad till skolresor enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning är det befogat att göra vissa preciseringar och tillägg i principerna. Det finns också skäl att uppdatera terminologin i motiveringarna till principerna. I beredningen av de nya riktlinjerna har representanter för resultatenheten för finsk utbildning, resultatenheten för finsk dagvård och resultatenheten för svenska bildningstjänster deltagit. Vid beredningen har respons från grundskolorna och vårdnadshavarna samt upphandlingsprinciperna för anordnandet av skolskjuts beaktats. Preciseringarna och tilläggen som presenteras nedan har behandlats av ledningen för respektive resultatenhet. Beslutsförslagen i utbildnings- och dagvårdsnämnden samt nämnden Svenska rum är i huvudsak av samma innebörd. För den svenskspråkiga verksamhetens del tillämpas riktlinjerna i den mån verksamheten anordnas. De nuvarande allmänna principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån är: - Med skolreseförmån avses skolskjuts eller reseförmån. - Elever i grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning får skolreseförmån i första hand i form av resekort (reseförmån). - Elever i förskoleundervisning får skolreseförmånen i pengar. Bidraget motsvarar priset för periodbiljetten och utbetalas till elevens vårdnadshavare. Dessutom beviljas 7 år fyllda elever i förskoleundervisning på vårdnadshavarens ansökan ett resekort för kollektivtrafik för den resterande tiden i förskoleundervisning. - Elever i förskoleundervisning och i grundläggande utbildning i årskurs 1 och 2 beviljas skolreseförmån om skolresan är över 3 kilometer. - Elever i grundläggande utbildning i årskurs 3 till 9 och i påbyggnadsundervisning beviljas skolreseförmån om skolvägens längd är över 5 kilometer. - Skolskjuts eller reseförmån kan också beviljas för en kortare skolväg som med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter anses farlig. - Skjutsbehovet för en elev i behov av särskilt stöd och elever som deltar i en startklass bedöms i samband som gäller eleven och det justeras vid behov varje läsår. Till dessa principer föreslås inga betydande ändringar. Preciseringar och tillägg 1. Skolreseförmån beviljas från en adress Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska förutsättningarna för beviljande av skolreseförmån prövas utifrån skolvägen från den boendeadress som antecknats i befolkningsregistret. (HFD 2006:10)

18 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 18 / 48 Behovet att transportera elever från två olika adresser har ökat på grund av de boendearrangemang vårdnadshavarna valt. Till principerna för beviljandet av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas, enligt vilken skolreseförmånen beviljas med beaktande av en, i befolkningsregistret antecknad adress i Esbo. 2. Skolskjuts och reseförmån på basis av sakkunnigutlåtande eller av annat synnerligen vägande skäl För elever i förskoleundervisning, grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning kan skolskjuts eller reseförmån beviljas också för en kortare skolväg som med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter anses alltför svår, ansträngande eller farlig. Enligt de nuvarande principerna har skolreseförmånen prövats utifrån elevvårdsgruppens utlåtande, rektorns eller skolföreståndarens rekommendation eller annat synnerligen vägande skäl som anges i ansökan. Vid beviljande av skolreseförmån har inget sakkunnigutlåtande krävts. Det förelås att grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån ändras så att eleven kan beviljas reseförmån för en kort skolväg (under 3/5 km) eller vid behov skolskjuts på basis av sakkunnigutlåtande eller annat synnerligen vägande skäl. Sakkunnigutlåtandet ska i första hand vara ett utlåtande av läkare eller psykolog där elevens förmåga att klara av skolvägen till fots eller med kollektivtrafik bedöms. I händelse av annat synnerligen vägande skäl ska en handling som påvisar att skälet har fast anknytning till eleven företes. En skriftlig rekommendation av rektorn, skolföreståndaren eller daghemsföreståndarens som fogas till ansökan utan ett sakkunnigutlåtande eller en handling som påvisar förekomst av ett annat synnerligen vägande skäl är inte tillräcklig för att skolreseförmån ska beviljas. Det behövs inget sakkunnigutlåtande för en elev som nyligen flyttat till Finland och som inte har ett sakkunnigutlåtande när beslutet fattas. Dessutom föreslås att med annat synnerligen vägande skäl ska avses skäl som är fast anknutet till eleven, till exempel skolvägens säkerhet eller ett olycksfall som eleven råkat ut för i skolan. Med annat skäl avses därmed inte skäl som rör familjen eller anknyter till vårdnadshavarna. Skolvägens säkerhet bedöms då beslutet fattas utifrån följande omständigheter: - cykelvägar, gångbanor - vägrenarnas bredd och skick - trafiktäthet då förskoleundervisningen/skolan börjar och slutar - hastighetsbegränsning - gatubelysning - vinterförhållanden

19 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 19 / 48 - planskilda övergångsställen, trafikljus vid övergångställena, mittrefug, farthinder såsom guppar, avsmalningar, skyddsanordningar i plankorsningar med järnväg, sikthinder. 3. Elever på s.k. startklass En elev på en s.k. startklass har i enlighet med 27 i lagen om grundläggande utbildning fått tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som föreskrivits. En sådan elev jämställs med en elev i förskoleundervisning. Skolskjutsbehovet för en elev på en s.k. startklass prövas i samband med beslutet att skjuta upp skolstarten. Det föreslås att grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån preciseras så att skolreseförmån för en elev på en s.k. startklass beviljas som för en elev i förskoleundervisning. Elevens behov av skolskjuts prövas fortsättningsvis i samband med beslutet att skjuta upp skolstarten. 4. Elever med förlängd läroplikt som deltar i förskoleundervisning i daghem innan skolplikten börjar Elever med förlängd läroplikt har enligt 26 i lagen om grundläggande utbildning som 5-åringar rätt till förskoleundervisning som föregår läroplikten. Det frivilliga förskoleåret genomförs i en daghems- eller förskolegrupp. Till grunderna för beviljandet av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas om anordnande av transport för finskspråkiga barn som behöver stöd för sin uppväxt och inlärning ska följas, i enlighet med de principer som finska dagvårds- och utbildningsnämnden godkänt För svenskspråkiga barn tillämpas grunderna för beviljande av skolskjuts för elever i förskoleundervisningen. 5. Elev med förlängd läroplikt som under sitt första läropliktsår deltar i dagvård Läroplikten för barn som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 i lagen om grundläggande utbildning inleds det år barnet fyller sex år. Enligt 26 i lagen om grundläggande utbildning ska den som omfattas av förlängd läroplikt delta i förskoleundervisning som ordnas det år läroplikten börjar. Under det första läropliktsåret deltar eleven i en daghems- eller förskolegrupp. Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas att eleven kan beviljas skolskjuts på grundval av ett sakkunnigutlåtande av en psykolog eller en läkare eller av ett annat synnerligen vägande skäl. 6. Elever som deltar i förskoleundervisning och som behöver stöd för sin uppväxt och inlärning En elev som deltar i förskoleundervisning och som behöver stöd för sin uppväxt och inlärning kan beviljas skolreseförmån på lika grunder som

20 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 20 / 48 andra elever i förskoleundervisning. Vid beviljandet av skolreseförmån följs för finskspråkiga barn i tillämpliga delar finska dagvårds- och utbildningsnämndens principer av om anordnande av transport för barn som behöver stöd för sin uppväxt och inlärning (principerna för transport inom dagvården). För svenskspråkiga barn tillämpas grunderna för beviljande av skolskjuts för elever i förskoleundervisningen. Det föreslås att en punkt om detta fogas till principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån. 7. Elever som deltar i eftermiddagsverksamhet Eftermiddagsverksamhet är enligt lagen om grundläggande utbildning ledd verksamhet för skolelever som anordnas i skolans lokaler. Flera skolor har dessutom egna, avgiftsfria klubbar och hobbyverksamhet som anordnas av andra aktörer. Tiderna är ofta oregelbundna och kurserna av olika längd. Enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning har kommunen inte skyldighet att anordna transport till och från eftermiddagsverksamheten. Vid anordnandet av eftermiddagsverksamhet bör dock 48 b i lagen om grundläggande utbildning beaktas, de barn som deltar i eftermiddagsverksamheten och som har rätt till fri transport ska ha möjlighet att använda denna förmån. I grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås en ny punkt, enligt vilken en elev kan beviljas skolskjuts från eftermiddagsverksamheten hem om grunderna för beviljande av skolskjuts uppfylls. Skolskjutsen anordnas omedelbart efter eftermiddagsverksamhetens slut, och vårdnadshavarna kan inte välja tidpunkten. Om en elev deltar i eftermiddagsverksamhet i en annan skola än den anvisade närskolan, kan eleven beviljas skolskjuts från skolan till eftermiddagsverksamheten men inte från eftermiddagsverksamheten hem. Eleven kan sålunda beviljas skolskjuts högst två gånger per dag. Dessutom föreslås att en elev som efter skoldagen deltar i skolans klubbverksamhet och/eller hobbyverksamhet anordnad av andra aktörer inte är berättigad till skolskjuts. För transporten svarar elevens vårdnadshavare. Klubb- och hobbyverksamhet utgör inte verksamhet i enlighet med lagen om grundläggande utbildning på samma sätt som eftermiddagsverksamhet. På grund av att klubb- och hobbyverksamheten är oregelbunden och kurserna har olika längd är det arbetskrävande att administrera samordnandet av eventuella transporter. Små ändringar i de beställda transporterna avspeglas i de övriga elevernas transporter. Skolorna har inte resurser att sörja för att ändringar i klubb- och hobbyschemat förmedlas till enheten som ansvarar för skolskjuts, om klubben anordnas av en utomstående aktör. Skolorna ansvarar inte heller för övervakningen av eleverna vid utomstående aktörers verksamhet.

21 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 21 / Elever som deltar i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen En elev som deltar i undervisning som förbereder för den grundläggande undervisningen är enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning inte berättigad till skolreseförmån. Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas, enligt vilken skolreseförmånen kan beviljas på basis av elevens ålder, så som för elever i förskoleundervisning eller i grundläggande utbildning. 9. Elever i den grundläggande utbildningen under tillfälliga undervisningsarrangemang Elever som deltar i stöd-, utrednings- och handledningsbesök Esbo stad köper sakkunnigtjänster för stöd-, utrednings- och handledningsbesök genom att bevilja betalningsförbindelser för elever i behov av särskilt stöd. Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas, enligt vilken betalningsförbindelsen täcker kostnaderna för elevens deltagande i den grundläggande utbildningen. Elever deltar i s.k. Etappi-period För elever i den grundläggande utbildningen anordnas sex veckors utredningsperioder, vilkas syfte är att utreda frågor i anslutning till elevens skolgång och stödbehov. De s.k. Etappi-perioderna anordnas i särskilt angivna skolor, som betjänar hela Esbo. Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas, enligt vilken behovet av skolskjuts och reseförmån för en elev som deltar i en s.k. Etappi-period prövas i samband med beslutet om elevens deltagande i verksamheten. Eleven beviljas skolreseförmån på samma sätt som övriga elever i grundläggande utbildning. Elever som deltar i sjukhusundervisning För elever i den grundläggande utbildningen anordnas sjukhusundervisning i första hand i sjukhusskolan i Esbo. För enskilda elever som behöver sjukhusundervisning köper Esbo stad vid behov tjänster vid övriga kommuners sjukhusskolor. Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas, enligt vilken elever som deltar i sjukhusundervisningen i Esbo beviljas skolreseförmån på samma sätt som övriga elever i den grundläggande utbildningen. En elev som deltar i sjukhusundervisning i en annan kommun ska beviljas en betalningsförbindelse och kommunerna ska träffa ett avtal som täcker kostnaderna för elevens deltagande i den grundläggande utbildningen.

22 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 22 / Elever i en annan utbildningsanordnares skola Esbo stad köper vid behov för enskilda elever i behov av särskilt stöd elevplatser i andra utbildningsanordnares skolor genom att bevilja betalningsförbindelser och/eller upprätta elevvisa avtal med den andra utbildningsanordnaren. Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt fogas, enligt vilken betalningsförbindelsen som beviljas för att ansöka om elevplats och avtalet med den andra utbildningsanordnaren täcker kostnaderna för elevens deltagande i utbildningen. 11. Elever som råkat ut för olycksfall vid skolverksamhet Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås att en punkt tillfogas, enligt vilken skolskjuts eller reseförmån enligt läkarutlåtande kan beviljas till följd av olycksfall vid skolverksamhet inklusive skolresor. Denna praxis gäller även de elever som studerar i annan skola än den närskola som kommunen anvisat. Esbo stads försäkring täcker direkta extra skolresekostnader som uppstår till följd av olycksfall vid skolverksamhet. På grundval av olycksfall under fritiden beviljas skolreseförmån endast en elev som går i en närskola som kommunen anvisat. Följaktligen beviljas elever som studerar i annan skola än den kommunen anvisat enligt 28 i lagen om grundläggande utbildning inte skolreseförmån. 12. Övriga situationer På grund av handikappservicelagen eller specialomsorgslagen eller brådskande placering utom hemmet kan grund för att bevilja och anordna skolskjuts eller reseförmån uppstå för eleven, men då är det inte fråga om skolreseförmån som tjänsteinnehavarna vid undervisningsväsendet fattar beslut om. Till grunderna för beviljande av skolskjuts och reseförmån föreslås inga preciseringar eller tillägg i denna sak. Nämndens Svenska rums begäran om utredning Nämnden Svenska rum återremitterade ärendet och önskade få en utredning över vilka extra kostnader som uppstår om skolskjutsverksamheten utvidgas att gälla klubbverksamhet som arrangeras i den skola där barnet går. Det är inte möjligt att utreda en exakt, total kostnad för att utvidga rättigheten till skolskjuts att även omfatta skjuts efter klubb eftersom det saknas en samlad uppgift om samtliga skolors klubbverksamhet. Klubbverksamheten på skolorna ordnas av olika aktörer t.ex. skolan, föreningar eller företag. Verksamheten kan även ske oregelbundet. Alla klubbar börjar inte vid skolstart eller slutar när läsåret tar slut. Klubbarna kan vara korta, de kan pågå en månad eller under ett visst antal veckor under en termin, t.ex. 10 veckor under vårterminen. Skolan och de övriga

23 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 23 / 48 Beslutshistoria Nämnden Svenska rum arrangörerna av klubbverksamhet försöker i regel ordna klubbarna så att de börjar genast efter skoldagens slut, men det är inte alltid schematekniskt möjligt. Det innebär i praktiken att skolorna bör utse en ansvarsperson som under den eventuella väntetiden övervakar eleverna och som även fungerar som kontaktperson mellan klubbarrangörerna och Esbo Logistik, som koordinerar de beställda skolskjutsarna. Tilläggskostnaden utgörs i detta fall av de lönekostnader koordineringen av skolskjutsarna och övervakningen av eleverna under väntetiden medför. Beroende på skolans storlek, klubbverksamhetens omfattning och antal elever som beviljats skolskjuts är behovet 1-2 årsveckotimmar/skola. Kostnaden för en årsveckotimme är ca euro. Det bör även tilläggas att varje ändring i de beställda transporterna avspeglas i de övriga elevernas transporter. Nämnden Svenska rum tillställs på mötet en uträkning på vilka ungefärliga kostnader en utvidgning av rättigheten till skolskjuts efter klubb i skolan medför. Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum 1. godkänner de nya riktlinjerna för skolskjuts och reseförmån för elever i grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning och förskoleundervisning enligt bilagan, samt 2. beslutar att riktlinjerna träder i kraft så att de nya riktlinjerna följs i beslut som fattas våren 2015 om läsåret Läsåret följs de tidigare principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån. Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Ordföranden understödd av Hellsten-Palomäki föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning. Hellsten-Palomäki understödd av ordföranden gjorde följande tilläggförslag: Nämnden Svenska rum önskar få en utredning över vilka extra kostnader som skulle uppstå om man skulle utvidga skolskjutsverksamheten till att också gälla klubbverksamhet som arrangeras i den skola där barnet går. Detta skulle gå helt i linje med den strävan Esbo stad har att skapa en så kallad flexdag för barn och unga.

24 Esbo stad Protokoll 25 Nämnden Svenska rum Sida 24 / 48 Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om återremittering och att de följande inläggen därför ska gälla återremitteringen. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandes samt Hellsten-Palomäkis förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslagen. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden återremitterade ärendet för ny beredning. Nämnden önskar få en utredning över vilka extra kostnader som skulle uppstå om man skulle utvidga skolskjutsverksamheten till att också gälla klubbverksamhet som arrangeras i den skola där barnet går. Detta skulle gå helt i linje med den strävan Esbo stad har att skapa en så kallad flexdag för barn och unga. För kännedom - Grundskolorna - Förskolorna

25 Esbo stad Protokoll 26 Nämnden Svenska rum Sida 25 / / / Språkprogrammet för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo fr.o.m Beredning och upplysningar: Outi Saloranta-Eriksson, tel Marika Lostedt, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Direktör för svenska bildningstjänster Barbro Högström Nämnden Svenska rum besluter att språkprogrammet för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo från och med ger eleverna följande möjligheter att studera språk: Årskurs 2 Årskurs 3 Finska som andra inhemska språk (A1-språk) Engelska som frivilligt A-språk (A2-språk) Mattlidens skola, Mårtensbro skola och Lagstads skola kan erbjuda ett övrigt frivilligt A-språk (A2-språk) förutsatt att undervisningsgruppen har minst 12 elever. Om intresset för ytterligare övriga frivilliga A-språk är så stort att grupper på minst 20 elever kan bildas, kan undervisning anordnas i de ifrågavarande språken. Årskurs 6 Engelska som främmande språk (B1-språk) för elever som studerar A1-språk men inte A2-språk Finska som andra inhemska språk (B1- språk) för elever som inte studerat finska tidigare Årskurs 8 Valfritt främmande språk (B2-språk) Språkprogrammet tas i bruk stegvis så att de som redan gjort sina språkval fortsätter enligt det nuvarande språkprogrammet med beaktande av den nya timfördelningen. Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Redogörelse Statsrådet har med förordningar beslutat om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (422/2012) samt om den grundläggande utbildningens omfattning per år och per vecka (423/2012).

26 Esbo stad Protokoll 26 Nämnden Svenska rum Sida 26 / 48 Utöver detta har statsrådet bestämt om förordningarnas ikraftträdande med förordningar (378/2014 och 379/2014). Timfördelningen i den grundläggande utbildningen har förnyats med grund i dessa bestämmelser. Nämnden Svenska rum har fastställt en lokal timfördelning i enlighet med den timfördelningsram som statsrådet fastställt att tas i bruk stegvis från och med Enligt den nationella timfördelningen ska eleverna studera ett långt A-språk och ett kort B- språk, varav den ena måste vara det andra inhemska språket. Utöver detta kan eleverna studera valfria språk i den omfattning som utbildningsanordnaren erbjuder. Utbildningsanordnaren ska fastställa ett språkprogram i enlighet med nationella bestämmelser. Nämnden Svenska rum har senast behandlat språkprogrammet för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo. I dag erbjuder de svenska skolorna i Esbo som andra inhemska språk studier i finska (finska och modersmålsinriktad finska) från och med årskurs 3 (A1-språk). Från och med årskurs 4 erbjuder skolorna engelska som ett främmande språk, frivilligt A2-språk. Mattlidens skola, Mårtensbro skola och Lagstads skola kan erbjuda ett övrigt frivilligt A-språk (A2-språk) förutsatt att undervisningsgruppen har minst 12 elever. Om intresset för ytterligare övriga frivilliga A-språk är så stort att grupper på minst 20 elever kan bildas, kan undervisning anordnas i de ifrågavarande språken. Från och med årskurs 7 erbjuder skolorna studier i engelska (B1-språk) för elever som studerat enbart ett A-språk. I enstaka fall då eleven inte har studerat finska som A1-språk, erbjuds det andra inhemska språket från och med årskurs 7 som B1-språk. I årskurs 8 kan eleverna välja ytterligare ett främmande språk (B2-språk) som valfritt ämne. Skolorna med undervisning årskurserna 7-9 definierar i den skolvisa läroplanen vilka B2-språk som erbjuds. Olika alternativ för språkprogrammet på svenska i Esbo har diskuterats med ledningsgruppen för Svenska bildningstjänster ( ), med skolornas rektorer på ledarmöten ( , och ) samt med skolornas direktioner och föräldraföreningars styrelser ( ). Även i samband med kommenteringen av den nya timfördelningen i februari 2014 kunde tankar kring språkprogrammet föras fram. De kommentarer som förts fram gällande språkprogrammet är att det är viktigt att stödja både de enspråkigt svenska och de tvåspråkiga (finskasvenska) elevernas språkinlärning, både genom modersmålsundervisning och genom undervisning i finska. Det har framförts att finska undervisningen kunde börja tidigare än vad den nu börjar på åk 3. Även engelska undervisningen kunde börja tidigare enligt de diskussioner som förts med olika representanter. Möjligheter för elever att välja något annat språk än engelska som A2- språk, som i den nuvarande timfördelningen, har även diskuterats. Det