Nämnden Svenska rum Sida 1 / 46

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 1 / 46 Sammanträde Tid torsdag kl. 17:34-19:24 Paus kl. 18:17 18:20. Plats Boställsskolan, Mäkkylägränden 3 A Närvarande ledamöter Kurt Torsell, ordförande Jani Helenius Katarina Hellsten-Palomäki Eva Kivilaakso-Wellmann Saana Lehto Bo Lönnqvist Hanna Paatero Heikki Pakarinen Liisa Sarvimäki-Paananen Mikaela Wenman Katariina Sorvanto Övriga närvarande Pirjo Mutanen Barbro Högström Outi Saloranta-Eriksson Ida Stolt-Haglund Katja Hagman Erin Melán Håkan Näsman Annika Forstén ekonomi- och förvaltningsdirektör direktör för svenska bildningstjänster undervisningschef utvecklingschef ekonomisk sakkunnig representant för ungdomsfullmäktige informatör specialplanerare, mötets sekreterare

2 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 2 / 46 Underskrifter Kurt Torsell ordförande Annika Forstén sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Heikki Pakarinen Protokollet framlagt I enlighet med anslagen kungörelse har ovanstående protokoll jämte anvisningar för sökande av ändring hållits till allmänt påseende på bildningssektorn, Kamrersvägen 3 B, 8 vån., Esbo centrum.

3 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 3 / 46 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 9 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 4 10 Val av justerare Förhandsbesked om 2014 års bokslut för nämnden 6 Svenska rum/uppföljning II per Nämnden Svenska rum: Godkännande av 2015 års 15 verksamhetsplan 13 3 Förvaltningen av Mårtensbro och Sökövikens skolor från Beslut om ändring av tjänsteutövningsskyldigheten för 23 Mårtensbros skolas rektor från Nya riktlinjer för beviljande av skolskjuts och reseförmån 25 från Svar på fullmäktigemotion om att utreda förutsättningarna 33 för upphandling av pekdatorer för skolelever 17 5 Timfördelning för den grundläggande utbildningen på 36 svenska i Esbo fr.o.m Fastställande av antal förskoleplatser för läsåret Beslut och brev Beslut fattade av tjänsteinnehavare och direktioner Under motet givna redogörelser 44

4 Esbo stad Protokoll 9 Nämnden Svenska rum Sida 4 / 46 9 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Ordföranden konstaterade att mötet är lagenligt sammankallat och beslutfört. Nämnden Svenska rum hade sammankallats genom en möteskallelse Kallelsen var undertecknad av nämndens ordförande och hade sänts till nämndens ledamöter och andra som har rätt att närvara. Föredragningslistan hade även sänts till ersättarna för kännedom. (Enligt Esbo stads förvaltningsstadga 11, Instruktion för nämnderna och direktionerna i bildningssektorn 3 ).

5 Esbo stad Protokoll 10 Nämnden Svenska rum Sida 5 / Val av justerare Beslut Heikki Pakarinen utsågs att justera protokollet.

6 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 6 / / / Förhandsbesked om 2014 års bokslut för nämnden Svenska rum/ Uppföljning II per Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel Ida Stolt-Haglund, tel Katja Hagman, tel Pirjo Mutanen, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Direktör för svenska bildningstjänster Barbro Högström Nämnden Svenska rum antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2014 års bokslut för nämnden Svenska rum och uppföljningsrapport II per Nämnden framställer därtill att investeringsbudgeten för år 2015 ökas med motsvarande belopp, euro, som år 2014 reserverats för inredning och utrustande av Mattlidens skolas paviljong men blev oanvänt på grund av att ibruktagandet av paviljongen fördröjts till våren Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse 1 Budgetuppföljning Fullmäktiges protokollsanteckningar - Resultatkort för nämnden Svenska rum Månadsrapporten om ekonomin och verksamheten från slutet av februari och vidare lämnas månatligen till stadsstyrelsen. Månadsrapporten innehåller en prognos och analys om budgetutfallet, utvecklingen av verksamheter som väsentligen påverkar utfallet samt eventuella korrigeringsåtgärder. Månadsrapporterna för april och oktober innehåller också en rapport om utfallet av resultatmålen och produktivitetsprogrammet. Utfallet av Esbostrategin och produktivitetsprogrammet Utfallet av resultatmålen och målen för bildningssektorn Resurser och ledning

7 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 7 / 46 Bildningssektorns verksamhetsbidrag underskrider inte den ursprungliga budgeten. Resultatet har nåtts genom anpassning i resultatenheterna. Resultatmålet har nåtts. Resultatmålet om färdigställande av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin nåddes också. Ett resultatmål för bildningssektorn som gäller beskrivning av resultatenheternas centrala processer nåddes. Grunderna för beräkning av lokalernas användningsgrad är under beredning och en plan för användning av lokaler har gjorts men dessa har inte blivit färdiga till slutet av året. Till denna del uppnåddes inte målet. Avtal träffades inte med affärsverkssektorn. Målet nåddes inte. Andelen anställda med invandrarbakgrund har ökat, från 3,3 procent 2013 till 3,5 procent Målet nåddes. Den hälsorelaterade frånvaron minskade planenligt. Målet nåddes. Siffervärdena för matrisen för arbetshälsa samt uppgifterna om frånvaro är inte tillgängliga ännu. Utfallet av resultatmålet kan ännu inte bedömas. Invånare och tjänster Alla som gick ut grundskolan kunde erbjudas en utbildningsplats, tilläggsutbildning, annan utbildning eller en verkstadsplats i samarbete mellan Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Omnia. Tack vare extra platser som Omnia fick minskade behovet av tilläggsutbildning. Resultatmålet nåddes. Resultatmålet för utbildningssamkommunen Omnia var att dess effektivitet förbättras. Enligt utbildningsstyrelsens mätare för resultatfinansiering sysselsattes 52,6 procent av de utexaminerade och 2 procent fortsatte med påbyggnadsstudier år 2013, mot 47,5 procent och 2 procent år Resultatmålet nåddes. Resultatmålet att stöda en balanserad uppväxt för barn och unga främjades genom att öka möjligheterna till hobbyverksamhet med låg tröskel. Inom finsk och svensk utbildning har klubbverksamheten i skolorna ökats med statligt stödda anslag för klubbar. Resultatenheten för kultur har utökat antalet evenemang av olika slag samt kulturrådgivningsverksamheten. Det har ordnats rikligt med evenemang inom kulturkedjan och KULPS. Klubbverksamheten inom idrotts- och ungdomstjänsterna har utökats. Målet nåddes. När den grundläggande konstundervisningen har överförts till resultatenheten för finsk utbildning har antalet frielevsplatser utökats, vilket stöder hobbyverksamhet för barn i mindre bemedlade familjer. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling I daggymnasierna hade studenterna i snitt 24,9 bifallsröster våren 2014 mot 24,4 bifallsröster ett år tidigare. Genomsnittet i hela landet var 23,6 bifallsröster år 2014 och 23,7 bifallsröster år Resultatet i Esbo är alltså betydligt bättre än det nationella genomsnittet och sannolikt hör Esbo till den bästa fjärdedelen av de stora städerna. Det bästa gymnasiet i hela landet om man räknar antalet bifallsröster var Etelä-Tapiolan lukio.

8 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 8 / 46 Det finns ingen tillgänglig jämförelse av hela åldersklassens skolresultat. Resultatmålet nåddes. Centralt vid planeringen av servicekonceptet för campuset i Storåkern (den s.k. Lärobacken) är att utveckla en ny lärmiljö, att genomföra denna i praktiken och samarbete över sektorgränserna med hänsyn till sektorernas behov och kompetensområden. Beredningen inleddes våren 2014, men den blir färdig först i maj Målet nåddes inte. Planeringen av Mattbys servicetorg har framskridit. Där placeras ett utbud av kulturtjänster, ett bibliotek, lokal verksamhet inom evenemangs- och kulturtjänsterna och ungdomsverksamhet. Målet nåddes. Uppföljning av bildningssektorns program för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU) I bildningssektorns omfattande program för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU) ingår 24 projekt- och åtgärdsbeskrivningar. Målet är primärt att med allt knappare resurser fortsätta att producera bildningstjänster av god kvalitet. Med en del av åtgärderna eftersträvas också direkta besparingar, bl.a. genom IT-projektet Sitoinfra. Åtgärder som hänför sig till serviceställen och lokaler är långsiktiga mål, men nämnden har redan beslutat om biblioteken, bl.a. i Esboviken. Campuset i Storåkern och Mattbys servicetorg framskrider. Det grundläggande arbetet för effektivering av lokalanvändningen pågår: daghems- och skollokalernas kapacitet och nuvarande användning undersöks. Uppgiften är arbetskrävande och man ligger lite efter i tidtabellen. Omläggningen av den finska vuxenutbildningen ägde rum , då arbetarinstitutets finska verksamhet och vuxengymnasiet flyttade till utbildningssamkommunen Omnia. Den svenska verksamheten vid arbetarinstitutet flyttade till svenska bildningstjänster. Utvecklingen av klubbverksamheten är ett mål för flera resultatenheter. Finsk dagvård avser att utveckla klubbar till ett lättare alternativ till dagvård, grunderna för eftermiddagsverksamheten för skolelever förnyas och kostnadseffektiviteten mellan egen verksamhet och upphandlade tjänster jämförs. Svenska bildningstjänster undersöker möjligheten att genomföra en så kallad heldag för barn och unga. Kulturtjänster samt idrotts- och ungdomstjänster utökar klubbverksamhet med låg tröskel. Idrottstjänster och kulturtjänster har justerat taxor och avgifter och förnyat principerna för bidrag. Informationstekniken utvecklas: bland annat digitaliseras studentskrivningarna, ett resursbokningssystem utvecklas, mediepedagogik i dagvården utvecklas och IT-projektet Sitoinfra pågår.

9 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 9 / 46 Antalet anställda iakttas. Till åtgärderna hör utredning av det lagstadgade antalet anställda, upphandling av vuxenutbildningen, justering av datum för anställning av nya lärare samt resursering av undervisningen som en del av anpassningen av budgeten Inom projektet för utveckling av ledningen i Esbo utför bildningssektorn ett pilotprojekt i finsk utbildning. Administration av informationstekniken i bildningssektorn har överförts till affärsverkssektorn. Dagvården effektiverar semesterplaneringen och utför andra sparåtgärder i vardagen. Fritidstjänster prioriterar grundläggande uppgifter. Idrottstjänster utvecklar partnerskap och en modell för samarbete med skolorna. Upphandlings- och beställningsprocesser förnyas. För att få vardagen att löpa smidigt träffas bland annat avtal med affärsverkssektorn. Uppnående av målen i Svenska bildningstjänster Resurser och ledning Resultatenheten Svenska rum bytte namn till Resultatenheten Svenska bildningstjänster. I början av året blev ungdoms- och kulturverksamheten en del av resultatenheten. Organisationens förvaltning utökades under året med en informatör och en utvecklingschef, vilket var nödvändigt med tanke på resultatenhetens utökade ansvarsområde. En modell för organisationen har skapats, ansvarsområden har definierats och arbetet med att beskriva processer har inletts. Organisationsmodellen har implementerats genom strukturerna för delaktigt och dialogiskt ledarskap. I arbetet med strategin har beaktats att Esbo arbetarinstitut blir en del av resultatenheten från Invånare och tjänster Studiehandledarna har följt upp att alla elever har fått plats i andra stadiets utbildning efter avslutad grundläggande utbildning. De tekniska möjligheterna för att genomföra den elektroniska studentexamen har kartlagts av IT-förvaltningen. Läroplansarbetet fortgår i enlighet med definierad tidtabell. Dagvårdens läroplan blev klar under 2014 men behandlades i nämnden i januari Språkstrategin uppdaterades under året och godkändes i nämnden i januari Bildningssektorns områdesvisa grupper för att främja barns och ungas välmående har en representant för Svenska bildningstjänster. Resultatenhetens mångsidiga kulturutbud definieras i följande nyckeltal: 159 kulturevenemang med 8484 deltagare har anordnats elever har deltagit i Kulps kulturutbud. Inom ramen för kulturbrickan har ordnats 17 evenemang som 222 personer deltagit i. Livskraft, konkurrens och hållbar utveckling Mattlidens gymnasium har liksom flera finskspråkiga gymnasier i Esbo ett vängymnasium i Shang Hai. Samarbetet har inletts i form av besök. Gymnasiet ordnar en kurs i innovation och företagsamhet två gånger per år som en del av att främja företagande. Arbetet med att göra en plan för hållbar utveckling har inletts.

10 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 10 / 46 Bildningssektorns verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna var i slutet av december (läget ) 46,3 miljoner euro det vill säga 99,4 procent av budgeten. Utan de nettobudgeterade enheterna var inkomsterna 41,5 miljoner euro, det vill säga 93,7 procent av budgeten. Finsk utbildnings verksamhetsintäkter överskrider den ändrade budgeten med 0,5 miljoner euro, bland annat på grund av bidrag av utbildningsstyrelsen. Finsk dagvårds verksamhetsintäkter överskrider den ändrade budgeten med 0,05 miljoner euro, bland annat på grund av influtna kundavgifter och indexförhöjningar. Nämnden Svenska rums verksamhetsinkomster underskrider den ändrade budgeten med cirka 0,1 miljoner euro på grund av att antalet dagvårdsbarn minskade under höstterminen. Kulturnämndens bruttoinkomster överskrider den ändrade budgeten med cirka 0,1 miljoner euro på grund av influtna stöd och bidrag. Idrotts- och ungdomstjänster överskrider den ändrade budgeten med cirka 0,6 miljoner euro, bland annat på grund av stöd från Sitra och undervisnings- och kulturministeriet för projektet Tajua mut!, ett samarbete mellan myndigheter för att stöda barn och unga. De prishöjningar som beslutades 2013 och genomfördes 2014 har medfört ökade inkomster. En del av prisjusteringarna trädde i kraft höstsäsongen 2013, men verkningarna våren och sommaren 2014 kan skönjas först nu. Övriga bildningssektorns inkomster underskrider den ändrade budgeten med cirka 3,9 miljoner euro på grund av att bildningssektorn hade en alltför stor inkomstbudget. Resultatenheternas inkomstbudgeter i dispositionsplanen har varit realistiska och extra inkomstförväntningar har budgeterats i övriga bildningssektorn. Verksamhetsinkomsterna exklusive nettobudgeterade enheter underskrider den ändrade budgeten med cirka 2,2 miljoner euro. Underskridningen beror på bildningssektorns alltför stora inkomstförväntningar. Verksamhetsutgifterna är 673,3 miljoner euro, det vill säga 99,5 procent av budgeten. Utan de nettobudgeterade enheterna är utgifterna 648,8 miljoner euro, det vill säga 99,2 procent av budgeten. Arbetskraftskostnaderna, det vill säga personalkostnaderna och kostnaderna för hyrarbete är 321,5 euro, 97,9 procent av budgeten. Personalanslagen underskrids och anslagen för hyrarbete överskrids. Bildningssektorns verksamhetsutgifter exklusive nettobudgeterade enheter underskrider den ändrade budgeten med cirka 5,1 miljoner euro. I enlighet

11 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 11 / 46 med programmet för produktivitet och balansering av ekonomin minskade fullmäktige bildningssektorns anslag med 7,380 miljoner euro, varav 2,380 milj. euro var tekniska justeringar av löneförhöjningar och den pensionsbaserade pensionsavgiften. Finsk utbildnings verksamhetsutgifter överskrider den ändrade budgeten med cirka 2,7 miljoner euro, bland annat på grund av kundavgifter till andra kommuner och kostnader för tillfälliga, ersättande lokaler för skolorna. Av interna tjänster överskrider receptions- och säkerhetstjänster samt lokalhyror den justerade budgeten. Utgifterna för arbetskraft underskrider den justerade budgeten med cirka 2,6 miljoner euro. Finsk dagvårds verksamhetsutgifter underskrider den ändrade budgeten med cirka 2,7 miljoner euro. Anslagen för personalutgifter, interna transporter och informationstekniktjänster underskrids. Personalutgifterna underskrider den justerade budgeten med cirka 6,4 miljoner euro. I stället är kostnaderna för hyrarbete cirka 4,6 miljoner euro och kostnaderna för upphandling av tjänster överskrids med cirka 2 miljoner euro. Anslagen för startpengsbidrag, hemvårdsstöd för barn och stöd för privat vård överskrids med sammanlagt cirka 2,1 miljoner euro. Faktorer som har lett till underskridning av kostnaderna är det mindre antalet barn under tre år i kommunal dagvård på våren, genomförandet av tillfälliga arrangemang utan extra lokalkostnader, svårigheterna att anställa behörig personal samt effektivering av användningen av dagvårdsplatser och effektivare användning av vikarier, som sparar personalkostnader. Dessutom har anskaffning av informationsteknik inte gått att genomföra enligt planerna. I budgeten fanns anslag för dagvårdsplatser. I december var antalet dagvårdsbarn , vilket överskrider prognosen med 385 barn. Nämnden Svenska rums verksamhetsutgifter underskrider den justerade budgeten med cirka 1,2 miljoner euro. Anslag för personal och för material, förnödenheter och varor sparas, eftersom antalet elever och barn i skolor och dagvård har varit mindre än man budgeterat för. Anslag sparades också på grund av att ibruktagandet av paviljongen vid Mattlidens skola fördröjdes. Anslagen för interna tjänster underskrids främst inom måltidstjänster och lokalhyror. Kulturnämndens verksamhetsutgifter, exklusive de nettobudgeterade enheterna arbetarinstitutet och stadskultur, underskrider den justerade budgeten med cirka 0,6 miljoner euro. Kostnaderna för arbetskraft och för tryckning underskrider den ändrade budgeten. De interna kostnaderna för informationsteknik underskrider den ändrade budgeten.

12 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 12 / 46 Verksamhetsinkomsterna för den nettobudgeterade enheten arbetarinstitutet överskrider den ändrade budgeten med cirka 1,6 miljoner euro och verksamhetsutgifterna underskrids med cirka 1,2 miljoner euro. Arbetarinstitutets bindande verksamhetsbidrag, som var euro, underskrids med cirka 0,5 miljoner euro. Verksamhetsinkomsterna för den nettobudgeterade enheten stadskultur överskrider den justerade budgeten med cirka 0,9 miljoner euro och verksamhetsutgifterna underskrids med cirka 0,3 miljoner euro. Enheternas bindande verksamhetsbidrag, som var euro, underskrids med cirka 0,6 miljoner euro. Idrotts- och ungdomsnämndens verksamhetsutgifter underskrider den justerade budgeten med cirka 1,0 miljoner euro, bland annat på grund av väder och sparåtgärder. Ungdomstjänster överskrider bidragen med euro, som har getts som stöd för projektet Flickornas hus I dispositionsplanen ingår anslaget i köp av tjänster. Anslagen för interna tjänster som utförs av stadens affärsverk överskrids. År 2014 reserverades 900 sommarsedlar för utdelning och av dessa användes 770. Anslagen för ordnande av tjänster och för material och förnödenheter underskreds i enlighet med programmet för produktivitet och balansering av ekonomin med 1,3 miljoner euro. Anslagen för interna tjänster överskreds med 0,4 miljoner euro. Övriga bildningssektorns interna verksamhetsutgifter underskrider den justerade budgeten med cirka 2,3 miljoner euro på grund av att vakanser lämnades obesatta och bidragen minskade samt på grund av sparåtgärder. Investeringar Investeringsanslagen för immateriella tillgångar underskrider den ändrade budgeten med cirka 0,1 miljoner euro. Investeringsanslagen för ombyggnad av idrottsplatser underskrider den ändrade budgeten med cirka euro. Investeringsutgifterna för maskiner och inventarier underskrider den ändrade budgeten med cirka 1,3 miljoner euro på grund av att projekt som lyder under finska utbildnings- och dagvårdsnämnden fördröjdes och på grund av underskridning av anslag för första inredning och för bland annat fiberbyggande. Ibruktagandet och inredandet av paviljongen vid Mattlidens skola uppskjuts till Finlands filmstiftelse har beviljat en investeringsinkomst på euro för digitalisering av filmapparaterna i Kannbrobackens sal och i Sellosalen.

13 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 13 / 46 Nämnden Svenska rum Den justerade driftsbudgeten för nämnden Svenska rum år 2014 uppgick till 59,9 milj. euro. Bokslutet för svenska bildningstjänster visar ett totalt överskott på 1,2 milj. euro. Överskottet beror främst på personalutgifterna, skjutsarna, hemvårdsstödet och de interna köptjänsterna som varit mindre än det budgeterade. De budgeterade inkomsterna uppgick till 4,1 milj. euro och bokslutet visar ett underskott för inkomsternas del på 0,1 milj. euro. Underskottet hänför sig till dagvårdens kundavgifter euro Budget Utgifter Över /underskott Svenska bildningstjänster; nämnden, förvaltningen, IKT, grundläggande konstund. Grundläggande utbildningen Gymnasier Dagvården Ungdom och kultur Totalt De olika verksamhetsområdenas över-/underskott beror på följande: Verksamhetsområdet 321, som inkluderar nämnden, förvaltningen, IKTutgifterna samt understödet för den grundläggande konstundervisningen, visar ett överskott på euro. Överskottet hänför sig till köp av tjänster. De interna IKT-utgifterna, som tidigare under året såg ut att leda till en överskridning, korrigerades av affärsverket i slutet av året vilket ledde till att IKT-budgeten höll sig till sin budgetram. Verksamhetsområdet 322 som inkluderar utgifterna för den grundläggande utbildningen visar ett överskott på 0,8 milj. euro och användningsgraden av budgeten är 97,2 procent. Personalutgifterna underskrider det budgeterade med 0,3 milj. euro och beror på att elevökningen varit mindre än vad som budgeterats för. Köptjänster av stadens affärsverk visar ett överskott på 0,2 milj. euro och hänför sig främst till anslagen reserverade för skjutsar och arbetsplatshälsovård. De interna lokalhyrorna visar ett överskott på 0,2 milj. euro och beror på att ibruktagandet av paviljongen i anslutning till Mattlidens skola fördröjdes. Verksamhetsområdet 323 som inkluderar utgifterna för gymnasieutbildningen visar ett underskott på 36 tusen euro, vilket innebär att 100,9 procent av de budgeterade medlen använts. Personalutgifterna har p g a

14 Esbo stad Protokoll 11 Nämnden Svenska rum Sida 14 / 46 utökat elevantal varit något högre än det budgeterade och även köp av tjänster överskrider det budgeterade. Verksamhetsområdet 324 som inkluderar de kommunala daghemmen och familjedagvården, köptjänster av övriga daghem samt FPAunderstöden, dvs stödet för privat dagvård och hemvårdsstödet, visar ett överskott på knappa 0,5 milj. euro. Totalt har 97,9 procent av det budgeterade använts inom verksamhetsområdet. Personalutgifterna underskrider det budgeterade med 0,2 milj. euro och beror på att antalet barn i dagvård varit mindre än vad som budgeterats för. Köp av tjänster visar ett överskott på 0,2 milj. euro och beror främst på att faktureringen av barn bosatta Esbo som varit i dagvård i annan kommun, varit lägre än beräknat. Även utgifterna för skjutsar, fortbildning, rese-ersättningar mm har varit lägre än det budgeterade. Verksamhetsområdet 325 som inkluderar utgifterna för ungdoms- och kulturverksamheten överskrider det budgeterade med euro. Av detta hänför sig euro till kulturverksamheten och beror på ökade utgifter på grund av nya säkerhetsarrangemang i samband med Kulturen vid Ån. Av överskridningen hänför sig euro till ungdomsverksamheten och beror främst på att lokalhyrorna och städavgifterna varit högre än det budgeterade samt på semesterperiodiseringarna. Investeringarna Investeringsbudgetens anslag på 0,2 milj. euro hänför sig till inredningen och utrustandet av paviljongen i anslutning till Mattlidens skola och till investeringar i anslutningar till IKT. Eftersom uppförandet av paviljongen fördröjdes och IKT-utgifter inte varit möjliga att rikta till investeringsbudgeten av bokföringsmässiga skäl blev största delen av anslaget oanvänt. På grund av att ibruktagandet av paviljongen fördröjdes kunde anskaffningar för endast euro göras För inredningen av paviljongen år 2015 behövs ett tillägg i investeringsbudgeten på euro, vilket motsvarar beloppet som för ändamålet blev oanvänt året innan.

15 Esbo stad Protokoll 12 Nämnden Svenska rum Sida 15 / / / Nämnden Svenska rum: Godkännande av 2015 års verksamhetsplan Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel Katja Hagman, tel Outi Saloranta-Eriksson, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Direktör för svenska bildningstjänster Barbro Högström Nämnden Svenska rum godkänner verksamhetsplanen för Svenska bildningstjänster år 2015 enligt bilagan. Sektorn kan företa tekniska preciseringar. Nämnden framställer därtill att investeringsbudgeten för 2015 utökas med euro för inredning av paviljongen vid Mattlidens skola då ibruktagandet av paviljongen fördröjts. Motsvarande anslag förblev pga dröjsmålet oanvänt år Behandling Beslut Ändringarna som föredraganden gjorde i bilagan under mötet har beaktats i protokollet. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Redogörelse 2 Verksamhetsplanen för Svenska bildningstjänster för år 2015 Fullmäktige beslutade om budgeten för 2015 och ekonomiplanen Budgeten är uppgjord på verksamhetsplannivå. Enligt anvisningarna för budgetens bindande verkan och uppföljning samt tillämpning justeras verksamhetsplanen i enlighet med 2015 års budget för att garantera att resultatmålen uppnås. Samtidigt justeras fördelningen av anslag och inkomstmål till resultatenheterna. Beslut om nödvändiga budgetöverföringar mellan verksamhetsområden (tresiffernivå) fattas av nämnderna under budgetåret. Budgetens bindande verkan Nämnderna samt sektorernas och resultatenheternas chefer ska se till att resultatmålen nås inom ramen för anslagen så att budgeten inte behöver ändras. I detta syfte ska verksamhetsplanerna vid behov justeras.

16 Esbo stad Protokoll 12 Nämnden Svenska rum Sida 16 / 46 Den bindande nivån för bildningssektorns driftsekonomi är nämndnivån med undantag för den nettobindande kulturens resultatenhet, som har ett bindande verksamhetsbidrag. Investeringsdelens huvudsakliga bindande nivå är de tvåsiffriga tillgångsslagen. Ett undantag utgörs av 95 Maskiner och inventarier för vilka de bindande anslagen anges på nämndnivå. Stadsstyrelsen har rätt att vid behov överföra anslag mellan sektorerna och inom en sektors bindande anslag. Stadsstyrelsen får överföra anslag mellan driftsekonomi- och finansieringsdelen vilka anknyter till bl.a. maskiner och anläggningar. Ifall en verksamhet får en betydande utomstående finansiering, som inte antecknats som inkomst i budgeten, kan verksamheten efter beslut av stadsstyrelsen öka utgifterna med detta belopp. Budgetens inkomster ska ökas med motsvarande belopp. Sektordirektörerna får överföra smärre anslag inom sektorn för att trygga uppnåendet av resultatmålen i Esbostrategin, om detta inte ger upphov till behov av tilläggsanslag. Sektordirektörerna kan under motsvarande förutsättningar överföra anslag inom sektorn på grund av omorganisering av verksamheten. Bindande bestämmelser Den av fullmäktige godkända budgeten och ekonomiplanen binder stadens sektorer, förvaltningar och resultatenheter. Nämnderna godkänner resultatenheternas verksamhetsplaner för både driftsekonomi och investeringar inom ramen för den av fullmäktige fastställda budgeten. Nämnderna ska se till att stadens inkomster inkasseras enligt gällande avtal och anvisningar. Nämnderna beslutar om principerna för beviljande av understöd. Villkor för beviljandet av understöd bör vara att verksamheten motsvarar stadens målsättning. Staden bör beredas möjlighet att granska verksamheten och ekonomin för samfund som erhåller understöd. Uppföljning av budgeten Nämnderna föreläggs uppföljningsrapporter om situationen i slutet av juli och slutet av året i fråga om utfallet av resultatmålen samt anslagen och inkomstberäkningarna. Uppföljningsrapporterna innehåller också en prognos över budgetutfallet. Utöver uppföljningsrapporterna följs ekonomin upp månadsvis. Nämnderna föreläggs månadsrapporter om situationen i slutet av april och

17 Esbo stad Protokoll 12 Nämnden Svenska rum Sida 17 / 46 oktober. Rapporterna innehåller också en prognos över budgetutfallet. På basis av månadsrapporten för oktober förs avvikelser i resultatmålen, anslagen och inkomsterna till fullmäktige för behandling. Uppföljning av Esbostrategin I Esbostrategin har stadens vision, verksamhetsidé, strategiska mål och mål för fullmäktigeperioden definierats. På basis av Esbo-berättelsen godkänner fullmäktige i samband med ekonomiplanen de i kommunallagen avsedda resultatmålen gällande verksamheten och ekonomin för budgetåret.

18 Esbo stad Protokoll 13 Nämnden Svenska rum Sida 18 / / / Förvaltningen av Mårtensbro och Sökövikens skolor från Beredning och upplysningar: Barbro Högström, tel Ida Stolt-Haglund, tel Maria Rauman, tel Tiina Pesonen, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum beslutar 1) att Mårtensbro skola och Sökövikens skola är en sammanhållen grundskola med en rektor från och med Beslutet grundar sig på de pedagogiska grunderna för en sammanhållen grundskola, vilka är en gemensam värdegrund, kontinuitet i elevernas lärostig och i elevvården samt flexibel användning av resurser och lärarnas möjlighet att arbeta tillsammans. 2) att ge bildningssektorns stab och Svenska bildningstjänster i uppdrag att föra förhandlingar så att den sammanhållna grundskolans ledarskap kompletteras med en biträdande tjänsterektors tjänst. Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Ordföranden understödd av Hellsten-Palomäki föreslog att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden bordlade ärendet. Bilagor 3 Slutrapport om utredningen om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning (inkl. bilagor)

19 Esbo stad Protokoll 13 Nämnden Svenska rum Sida 19 / 46 Tilläggsmaterial Redogörelse - Beslut av svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Hankesuunnitelman päivitys, Mårtensbro skola och daghem (godkänd av fullmäktige ) - Ohje, koulun johtamisen nimikkeet Nämnden Svenska rum begärde en utredning om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning. Målet med utredningen är att ge eleverna en kvalitativt bättre skola, att trygga förvaltningens resurser och att ge användarna ett mervärde. Personalen vid Mårtensbro och Sökövikens skolor hörs enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare och lagen om samarbete gällande beslutsförslaget att skolorna blir en sammanhållen grundskola från Bakgrund I Esboviken har den grundläggande utbildningen på svenska genom tiderna varit splittrad på olika lokaler. Innan den nya fastigheten för Mårtensbro daghem, förskola och skola togs i bruk 2012, genomfördes undervisningen för elever i årskurserna 1 och 2 i tillfälliga paviljonger på Rektorsgränden medan elever i årskurserna 3-6 huvudsakligen hade sin undervisning i lokaler på Fjärdgatan. Trots att undervisningen genomfördes på två olika adresser var skolan en skola med en gemensam rektor. På grund av utrymmesbrist genomfördes undervisningen i Mårtensbros skola som mest i 7 olika byggnader. Det förekom även att elever i årskurs 5 och 6 gick från Fjärdgatan till Sökövikens skola för att ha gymnastik. Då det blev aktuellt att planera för en ny fastighet för Mårtensbro daghem, förskola och skola deltog även Sökövikens skolas rektor i beredningen av behovsutredningen. Anledning till det var dels att det fanns en paviljong med tidsbundet kontrakt i anslutning till Sökövikens skola och dels att rektor för Sökövikens skola påtalat skolans behov av ytterligare utrymme för huslig ekonomi samt fysik- och kemi laboratorium. Alla tjänstemän, som deltog i beredningen, var överens om att Sökövikens skolas behov av utrymmen ska beaktas i samband med byggandet av Mårtensbro daghem och skola. Den nya fastigheten placerades vid Rektorsgränden och avståndet mellan den och Sökövikens skola bedömdes inte vara ett hinder för att Sökövikens elever skulle ha del av sin undervisning i den nya Mårtensbro daghem och skola. I projektplanen för Mårtensbro skola och daghem, diarienummer 4049/605/2008, konstateras på s. 8 att Sökövikens skola toimii jatkossakin pääasiassa nykyisissä tiloissa, mutta ala- ja yläkoulujen toimintaa kehitetään kohti yhtenäistä peruskoulua. Projektplanen godkändes i fullmäktige Projektplanen behandlades och antecknades för kännedom i nämnden , se bilaga.

20 Esbo stad Protokoll 13 Nämnden Svenska rum Sida 20 / 46 Elevernas lärostig I stadens kommunala utvecklingsplan, KuntaKesu, är en målsättning att skapa kontinuitet i barnets/elevens lärostig. För att uppnå målet är det nödvändigt att, i enlighet med stadens strategi, att ifrågasätta och ha mod att göra saker på ett nytt sätt. Svenska bildningstjänster har en lång erfarenhet av att skapa förutsättningar för kontinuitet i barnets/elevens lärostig från dagvården genom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen till gymnasiet. Resultatenheten har drygt tio år målmedvetet arbetat mångprofessionellt för att ge alla barn och unga de bästa förutsättningarna att lära sig och utvecklas. Erfarenheten har visat att den sammanhållna grundskolan skapar kontinuitet för elevens lärande, vård och fostran. För eleven är kontinuitet i inlärningen, en gemensam värdegrund och helhetstänkande i elevvården betydelsefullt för att uppnå målen för den grundläggande utbildningen. En gemensam ledning, ledare och ledningsgrupp, för den grundläggande utbildningen ger förutsättningar att optimalt använda tillbuds stående resurser, för elevernas bästa. Läroplanen Verksamheten i förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasiet genomförs i enlighet med läroplanen. Den kommunala läroplanen baserar sig på den nationella läroplansgrunden och statrådet beslutar om timfördelningen för den grundläggande utbildningen. De nationella styrdokumenten har successivt övergått från tydliga indelningar i olika stadier till ökad kontinuitet och en medvetenhet om behovet av att underlätta elevens övergång från en klass till en annan, särskilt under den grundläggande utbildningen. I de nya läroplansgrunderna som tas i bruk 2016 betonas vikten av att den grundläggande utbildningen utvecklas som en läroplansmässigt och pedagogiskt sammanhängande helhet. I grunderna förutsätts att undervisningen framöver i högre grad än tidigare går från ämnesindelat till ämnesövergripande. Det förutsätter att lärarna börjar arbeta på ett nytt sätt, deras roll förändras. I en sammanhållen grundskola ges lärarna möjlighet att lära med och av varandra. Lärarnas nya roller förutsätter att de, klasslärare och ämneslärare men också ämneslärare sinsemellan, arbetar tillsammans i syfte att bättre stöda elevernas lärande. Ledarskap Stadens ledning betonar ett delat och dialogiskt ledarskap och har i sitt beslut definierat Hörnstenar för ledning i Esbo stad, vilka är gemensamma för alla stadens ledare. Gällande skolornas ledarskap har staden gjort en linjedragning gällande hur skolans elevantal påverkar skolans ledarskap, se tilläggsmaterial. Skolor vars elevantal rör sig mellan 190 och 230 ska årligen ses över. Det är möjligt både att en skola kan få en tjänsterektor men också att dra in en tjänsterektors tjänst, beroende på situationen. Anvisningen som gavs ska förtydliga förfaringssättet och förenhetliga resursen för ledarskap i stadens skolor. En arbetsgrupp tillsatt av bildningsdirektören har 2006 lagt fram ett förslag till utveckling av systemet med biträdande tjänsterektorer. I sin rapport har

21 Esbo stad Protokoll 13 Nämnden Svenska rum Sida 21 / 46 arbetsgruppen bl.a. på motsvarande sätt tagit fram faktorer som påverkar organiseringen av skolornas ledarskap. Skolans ledarskap har förändrats. Tidigare var rektor en person som främst hade hand om administrativa uppgifter. Samhället har förändrats och därmed även skolans ledarskap. I dag ställs högre krav på ledarskapet i skolan, och förutsättningarna för att förverkliga ett framgångsrikt ledarskap är bättre i en större skola. Esbo stad har centraliserat flera interna stödtjänster vilket i sig ställer nya krav på skolornas rektorer. En central fråga i skolans ledarskap är hur ledarskapet påverkar elevernas inlärning. Marjo Kyllönen konstaterar i sin doktorsavhandling, publicerad , Tulevaisuuden koulu ja johtaminen, Skenaariot 2020-luvulla, på s. 73 Positiivisesti oppilaiden oppimiseen vaikuttaa johtajuus, joka tukee, arvioi ja kehittää opettajien osaamista ja opettajuuden laatua ja keskittyy opetuksen tavoitteiden asettamiseen ja viemään käytäntöön tarkoituksenmukaisia arvioinnin työkaluja. Resultatenheten har erfarenhet av att tillsammans leda ett mångprofessionellt samarbete. Erfarenheten har visat att större enheter har bättre möjligheter att effektivt använda både lokaler, ekonomiska resurser och lärarnas sammanlagda kompetens för elevens inlärning och utveckling än mindre enheter har. Det har visat sig att mindre enheter med en gemensam ledare har hittat motsvarande synergier i verksamheten. Svenska bildningstjänster Den ekonomiska situationen i landet och i kommunerna har varit utmanande under de senaste åren. Varje kommun har varit tvungen att allvarligt fundera på hur de kan effektivera sin verksamhet, även Esbo. På grund av den ekonomiska situationen uppmanaed stadens ledning att vid varje pensionering ska behov av nyanställning övervägas. Då Sökövikens rektor avgick med pension gjordes en bedömning av situationen. I enlighet med anvisningen, daterad gällande Koulun johtamisen nimikkeet (se tilläggsmaterial), konstateras att en tjänsterektor kan övervägas om en skola har mellan 190 och 230 elever. Vid tiden för Sökövikens skolas rektors pensionering hade skolan 200 elever vilket gjorde att förvaltningens helhetsbedömning var att Mårtensbro skolas rektor även kan fungera som rektor för Sökövikens skola. Medvetenheten om att Mårtensbro och Sökövikens skolor som helhet kan växa inom en framtid, gör att ledningsstrukturen på sikt kan kompletteras med en biträdande tjänsterektors tjänst för att tillgodose behovet av tillräckliga resurser inom förvaltningen. Samtidigt med Sökövikens rektors pensionering pågick en organisationsförändring inom bildningssektorn. Fullmäktige hade beslutat att bildningssektorns service ska koncentreras på språklig grund. Den nya resultatenheten Svenska bildningstjänster kompletterades med en informatör och en chef. Rektorstjänsten flyttades från Sökövikens skola till förvaltningen vilket innebar att Sökövikens skolas resurser för ledarskap förenhetligades med stadens övriga skolors samtidigt som resultatenhetens alla skolor, daghem och övriga ansvarsområden fick

22 Esbo stad Protokoll 13 Nämnden Svenska rum Sida 22 / 46 mera resurser i och med den nya resultatenhetens organisation. Förvaltningens primära uppgift är att stödja och underlätta det arbete som sker på fältet. Förvaltningens helhetsbedömning av ledarskapet för Mårtensbro och Sökövikens skolor grundades dels på ekonomisk grund men också på pedagogisk grund. Trots att det på en del håll i landet inte lyckats att skapa en sammanhållen grundskola av två skolor, i de fall där den sammanhållna grundskolan genomförts på en, två eller flera adresser är erfarenheterna överlag positiva. Där det lyckats saknas intresse bland personal, elever eller föräldrar att återgå till en situation med två separata skolor. Förvaltningens utredning Utredningsarbetet har letts av en för projektet tillsatt ledningsgrupp. En arbetsgrupp bestående av skolornas ledningsgrupper har genom att göra benchlearningbesök och genom att höra sakkunniga granskat olika skolors förvaltningsmodeller. Under utredningen har elever, personal, vårdnadshavare och direktioner hörts. Utredningen har resulterat i en slutrapport (uppdaterad ) där resultatet av arbetsgruppens arbete samt de åsikter som förts fram i hörandena presenteras. De modeller som utretts är följande: - en sammanhållen grundskola med en rektor, - två separata skolor med en gemensam rektor och - två separata skolor med varsin rektor. Grund för beslutsförslaget Mot bakgrund av rapportens innehåll och med stöd av läroplansgrundernas betoning på en enhetlig grundläggande utbildning och kontinuiteten i lärandet föreslås modell A, en sammanhållen grundskola med en rektor. Modell A ger även de mesta resurserna för skolornas ledarskap samt de bästa möjligheterna att flexibelt utnyttja såväl personalens kompetens som de ekonomiska resurserna och utrymmen. De primära pedagogiska grunderna för en sammanhållen grundskola är en gemensam värdegrund, kontinuiteten i elevernas lärostig och i elevvården, flexibel användning av resurser och samarbete mellan lärare. För kännedom - Direktionen för Sökövikens skola - Direktionen för Mårtensbro skola - Sökövikens skola - Mårtensbro skola

23 Esbo stad Protokoll 14 Nämnden Svenska rum Sida 23 / / / Beslut om ändring av tjänsteutövningsskyldigheten för Mårtensbros skolas rektor från Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Direktör för svenska bildningstjänster Barbro Högström Nämnden Svenska rum beslutar att rektor Kristina Falkenstedts tjänsteutövningsskyldighet ändras från så att hon är rektor för den sammanhållna grundskolan i Esboviken. Behandling Ordföranden understödd av Pakarinen föreslog att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden bordlade ärendet. Redogörelse Direktören för svenska bildningstjänster (tidigare utbildningsdirektör) beslöt att ändra tjänsteutövningsskyldigheten för Mårtensbro skolas rektor Kristina Falkenstedt. Enligt beslutet sköter hon fr.o.m även rektorsuppgifterna vid Sökövikens skola då skolans rektor avgår med pension. Ordförande för nämnden Svenska rum beslöt att i enlighet med kommunallagen 51 2 mom. ta upp direktörens beslut till behandling och för ny beredning mot bakgrunden att det var möjligt för nämnden att ta ställning till en tidsbunden ändring av tjänsteutövningsskyldigheten. Vid samma möte begärde nämnden om en utredning om Mårtensbro och Sököviken skolors framtida förvaltning. Efter att ha bordlagt ärendet gällande Mårtensbro rektors tjänsteutövningsskyldighet beslöt nämnden Svenska rum att ändra tjänsteutövningsskyldigheten så att rektorsuppgifterna vid Sökövikens skola förs över till tjänsteutövaren tidsbundet för tiden

24 Esbo stad Protokoll 14 Nämnden Svenska rum Sida 24 / Nämnden beslöt även att utvärdera försöket i februari 2015 och föra en diskussion om skolornas/skolans ledarskap. Direktören för svenska bildningstjänster redogjorde för nämnden hur utredningsarbetet för den framtida förvaltningen för Mårtensbro och Sökövikens skolor fortskrider och nämnden tillställs vid sitt möte en slutrapport utgående från den gjorda utredningen. Svenska bildningstjänster har utrett alternativa modeller för att organisera skolornas framtida förvaltning och föredragande föreslår att nämnden beslutar att Mårtensbro och Sökövikens skola är en sammanhållen grundskola med en rektor från och med Beslutsförslaget grundar sig på de pedagogiska grunderna för en sammanhållen grundskola, vilka är en gemensam värdegrund, kontinuitet i elevernas lärostig och i elevvården samt flexibel användning av resurser och lärarnas möjlighet att arbeta tillsammans. Mot denna bakgrund föreslås för nämnden Svenska rum att rektor Kristina Falkenstedts tjänsteutövningsskyldighet ändras från så att hon är rektor för den sammanhållna grundskolan i Esboviken. Rektor Kristina Falkenstedt hörs enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare 23 gällande ett eventuellt beslut om att hon från är rektor för en sammanhållen grundskola i Esboviken. För kännedom - Kristina Falkenstedt, Mårtensbro skola

25 Esbo stad Protokoll 15 Nämnden Svenska rum Sida 25 / 46 76/ / Nya riktlinjer för beviljande av skolskjuts och reseförmån från Beredning och upplysningar: Ilkka Tahvanainen, tel Jaana Suihkonen, tel Jemina Sirviö, tel Juha Nurmi, tel Miia Loisa-Turunen, tel Tommi Tuominen, tel Virpi Leino, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum 1) godkänner de nya riktlinjerna för skolskjuts och reseförmån för elever i grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning och förskoleundervisning enligt bilagan, samt 2) beslutar att riktlinjerna träder i kraft så att de nya riktlinjerna följs i beslut som fattas våren 2015 om läsåret Läsåret följs de tidigare principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån. Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Ordföranden understödd av Hellsten-Palomäki föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning. Hellsten-Palomäki understödd av ordföranden gjorde följande tilläggförslag: Nämnden Svenska rum önskar få en utredning över vilka extra kostnader som skulle uppstå om man skulle utvidga skolskjutsverksamheten till att också gälla klubbverksamhet som arrangeras i den skola där barnet går. Detta skulle gå helt i linje med den strävan Esbo stad har att skapa en så kallad flexdag för barn och unga. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om återremittering och att de följande inläggen därför ska gälla återremitteringen.

26 Esbo stad Protokoll 15 Nämnden Svenska rum Sida 26 / 46 Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandes samt Hellsten-Palomäkis förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslagen. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden återremitterade ärendet för ny beredning. Nämnden önskar få en utredning över vilka extra kostnader som skulle uppstå om man skulle utvidga skolskjutsverksamheten till att också gälla klubbverksamhet som arrangeras i den skola där barnet går. Detta skulle gå helt i linje med den strävan Esbo stad har att skapa en så kallad flexdag för barn och unga. Bilagor Tilläggsmaterial 4 Nämnden Svenska rums riktlinjer för beviljande av skolskjuts och reseunderstöd (träder i kraft ) - Opetus- ja varhaiskasvatuslautakunnan uudistetut koulukuljetusten ja matka-avustusten myöntämistä koskevat linjaukset (voimaan ) Redogörelse Undervisningen i kommunen ska ordnas så, att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt. Om skolvägen är lång ska skolskjuts ordnas. (6 i lagen om grundläggande utbildning) En elev i grundläggande utbildning, förskoleundervisning eller påbyggnadsundervisning som har längre än fem kilometer till skolan har rätt till fri transport till en skola som kommunen anvisat enligt 6 i lagen om grundläggande utbildning. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. En elev har rätt till fri transport också när skolvägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. (32 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning) Om en elev antas till någon annan skola än den som kommunen anvisat, kan den som ordnar undervisningen ställa som villkor att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför. Om ett barn som får förskoleundervisning deltar i barndagvård som ordnas i en annan kommun på det sätt som avses i 11 c i lagen om barndagvård har den som ordnar undervisningen rätt att förutsätta att barnets vårdnadshavare svarar för de kostnader som orsakas av transporten eller ledsagningen mellan dagvårdsplatsen och platsen för förskoleundervisningen. (32 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning) Den som ordnar undervisningen kan besluta bevilja eleverna mer omfattande förmåner än de som föreskrivs i 32 i lagen om

27 Esbo stad Protokoll 15 Nämnden Svenska rum Sida 27 / 46 grundläggande utbildning. Finska utbildningsnämnden fattade (3 ) beslut om principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån för elever i den finska grundläggande utbildningen och de har ändrats (3 ). Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden fattade (9 ) beslut om likalydande principer för beviljande av skolskjuts och reseförmån för elever inom den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen och de har ändrats (8 ). För finskspråkiga elever i förskoleåldern som behöver stöd för sin uppväxt och inlärning följs principerna för anordnande av transport som finska dagvårds- och utbildningsnämnden godkände De nuvarande principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån samt principerna för anordnande av transport medföljer som tilläggsmaterial. Vid tillämpningen av principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån har tolkningsskillnader upptäckts. Därför är det nödvändigt att förnya principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån så att principerna för beviljande av skolreseförmån tydligare preciseras för de olika målgrupperna. Till den del eleven inte är berättigad till skolresor enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning är det befogat att göra vissa preciseringar och tillägg i principerna. Det finns också skäl att uppdatera terminologin i motiveringarna till principerna. I beredningen av de nya riktlinjerna har representanter för resultatenheten för finsk utbildning, resultatenheten för finsk dagvård och resultatenheten för svenska bildningstjänster deltagit. Vid beredningen har respons från grundskolorna och vårdnadshavarna samt upphandlingsprinciperna för anordnandet av skolskjuts beaktats. Preciseringarna och tilläggen som presenteras nedan har behandlats av ledningen för respektive resultatenhet. Beslutsförslagen i utbildnings- och dagvårdsnämnden samt nämnden Svenska rum är i huvudsak av samma innebörd. För den svenskspråkiga verksamhetens del tillämpas riktlinjerna i den mån verksamheten anordnas. De nuvarande allmänna principerna för beviljande av skolskjuts och reseförmån är: - Med skolreseförmån avses skolskjuts eller reseförmån. - Elever i grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning får skolreseförmån i första hand i form av resekort (reseförmån). - Elever i förskoleundervisning får skolreseförmånen i pengar. Bidraget motsvarar priset för periodbiljetten och utbetalas till elevens vårdnadshavare. Dessutom beviljas 7 år fyllda elever i förskoleundervisning på vårdnadshavarens ansökan ett resekort för kollektivtrafik för den resterande tiden i förskoleundervisning. - Elever i förskoleundervisning och i grundläggande utbildning i årskurs 1 och 2 beviljas skolreseförmån om skolresan är över 3 kilometer. - Elever i grundläggande utbildning i årskurs 3 till 9 och i påbyggnadsundervisning beviljas skolreseförmån om skolvägens längd är över 5 kilometer.