Nämnden Svenska rum Sida 1 / 45

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 1 / 45 Sammanträde Tid onsdag kl. 18:04-19:59 Plats Restaurang Henricus, Omnia, Kyrkogatan 16 A Närvarande ledamöter Kurt Torsell, ordförande Jani Helenius Katarina Hellsten-Palomäki Ahti Hurmalainen Eva Kivilaakso-Wellmann Saana Lehto Bo Lönnqvist Kristian Meurman Hanna Paatero Heikki Pakarinen Liisa Sarvimäki-Paananen Katariina Sorvanto Övriga närvarande Pirjo Mutanen Barbro Högström Jaana Suihkonen Marika Lostedt John Nyholm Annika Forstén ekonomi- och förvaltningsdirektör utbildningsdirektör förvaltningschef tf. undervisningschef, avlägsnade sig kl. 19:54 före behandlingen av 65 representant för ungdomsfullmäktige, avlägsnade sig kl. 19:54 före behandlingen av 65 sekreterare

2 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 2 / 45 Underskrifter Kurt Torsell ordförande Annika Forstén sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Ahti Hurmalainen Protokollet framlagt I enlighet med anslagen kungörelse har ovanstående protokoll jämte anvisningar för sökande av ändring hållits till allmänt påseende på bildningssektorn, Kamrersvägen 3 B, 8 vån., Esbo centrum.

3 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum Sida 3 / 45 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 47 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 4 48 Val av justerare 5 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda 6 en nordisk skola inom det finska skolväsendet 50 1 Utlåtande om regeringens proposition gällande en ändring 12 av förordningen om grundläggande utbildning så att skolgångsbiträdena blir en del av lärar-elevförhållandet 51 2 Utlåtande om regeringens proposition gällande en 14 inskränkning av lärogrunderna för andra religioner än den evangelisk-lutherska och ortodoxa religionen 52 3 Utlåtande om regeringens proposition om 16 förskoleundervisningens bindande karaktär 53 4 Ändring gällande elevvård i läroplanen för 18 förskoleundervisningen på svenska i Esbo från Ändring gällande elevvård i läroplanen för den 20 grundläggande utbildningen på svenska i Esbo från Ändring gällande studerandevård i gymnasiets läroplan på 22 svenska i Esbo från Ändringar i beslutanderätt i enlighet med 24 dagvårdslagstiftning och utbildningslagstiftning för tjänsteinnehavare inom resultatenheten Svenska rum och bildningssektorns stab från Redogörelse över vidtagna åtgärder i anslutning till 27 revisionsnämndens utvärderingsberättelse för 2013, nämnden Svenska rum 58 Begäran om omprövning av beslut om plats i 30 eftermiddagsverksamheten 59 Begäran om omprövning av beslut om plats i 32 eftermiddagsverksamheten 60 Begäran om omprövning av beslut om plats i 34 eftermiddagsverksamheten 61 Ändring i direktionen för Smedsby skola Beslut och brev Beslut fattade av tjänsteinnehavare och direktioner Ändringar i läroplanen för påbyggnadsundervisningen gällande antagningskriterier 40

4 Esbo stad Protokoll 47 Nämnden Svenska rum Sida 4 / Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Ordföranden konstaterade att mötet är lagenligt sammankallat och beslutfört. Nämnden Svenska rum hade sammankallats genom en möteskallelse Kallelsen var undertecknad av nämndens ordförande och hade utsänts till nämndens ordinarie ledamöter och suppleanter, stadsstyrelsens representant och suppleant samt ungdomsfullmäktiges representant och suppleant.

5 Esbo stad Protokoll 48 Nämnden Svenska rum Sida 5 / Val av justerare Beslut Ahti Hurmalainen utsågs att justera protokollet.

6 Esbo stad Protokoll 49 Nämnden Svenska rum Sida 6 / / / Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo Salonen, tel Marika Lostedt, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/ stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk.

7 Esbo stad Protokoll 49 Nämnden Svenska rum Sida 7 / 45 Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Syftet med motionen är även att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Detta kunde vara möjligt genom att i samband med skolrenoveringar sammanslå två administrativt separata skolor i samma lokaler. I en sådan situation skulle skolornas administration fortsättningsvis vara separata, i enlighet med lagen om grundläggande utbildning 10, men i praktiken kunde skolorna slå samman undervisningsgrupper flexibelt och på det sättet nå målet att ge eleverna möjlighet att balanserat utveckla båda nationalspråken, bekanta sig med den nordiska kulturen och samfundet, utan att äventyra elevernas inlärning. För närvarande är sammanslagningar av den här typen möjliga att överväga i samband med renoveringen av Leppävaaran koulukeskus på så sätt att man i planeringen av det nya skolcentret beaktar Boställsskolans utrymmesbehov och flyttar även Boställsskolan till de nya lokalerna. På detta sätt kunde man också avstå från Boställsskolans nuvarande fastighet. Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Föredraganden drog tillbaka de två sista styckena i beslutsförslaget, som gäller möjligheten att i samband med skolrenoveringar slå ihop en finsk och svensk skola i samma lokaler för att skapa en nordisk skola. Ordföranden understödd av Kivilaakso-Wellmann gjorde följande tilläggsförslag: Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på

8 Esbo stad Protokoll 49 Nämnden Svenska rum Sida 8 / 45 språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga. Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska,

9 Esbo stad Protokoll 49 Nämnden Svenska rum Sida 9 / 45 finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/ stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk. Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna

10 Esbo stad Protokoll 49 Nämnden Svenska rum Sida 10 / 45 undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga.

11 Esbo stad Protokoll 49 Nämnden Svenska rum Sida 11 / 45 Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska, finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Tilläggsmaterial Redogörelse - Fullmäktigemotion Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. Syftet med motionen är att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Svaret på fullmäktigemotionen har beretts i samarbete mellan finska utbildningsenheten och enheten Svenska rum. Den finska utbildnings- och dagvårdsnämnden och nämnden Svenska rum tar ställning till likalydande beslutsförslag.

12 Esbo stad Protokoll 50 Nämnden Svenska rum Sida 12 / / / Utlåtande om regeringens proposition gällande en ändring av förordningen om grundläggande utbildning så att skolgångsbiträdena blir en del av lärar-elevförhållandet Beredning och upplysningar: Marika Lostedt, tel Miia Loisa-Turunen, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum beslutar att ge undervisnings- och kulturministeriet ett utlåtande om ändring av förordningen om grundläggande utbildning så att skolgångsbiträdena blir en del av lärar-elevförhållandet i enlighet med bilagan. Behandling Beslut Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse 1 Utlåtande om regeringens proposition gällande en ändring av förordningen om grundläggande utbildning så att skolgångsbiträdena blir en del av lärar-elevförhållandet (på finska) - Begäran om utlåtande - Statsrådets utkast till förordning om ändring av förordningen grundläggande utbildning (på finska) - Promemoria I regeringens beslut om att genomföra det strukturpolitiska programmet ingår att skolgångsbiträdena ska bli en del av lärarelevförhållandet. Enligt det förutsätts en ändring av bestämmelserna om undervisningsgrupperna i det fall att skolgångsbiträdena beaktas när man inom den grundläggande undervisningen formar undervisningsgrupperna. Regleringen blir enligt förslaget mer flexibel när lärar-elevförhållandet utsträcks till att omfatta skolgångsbiträdena. Utöver tillräckliga assistenttjänster beaktar man enligt förslaget lärarnas samarbete inom undervisningsgruppen, den parallella undervisningen samt teambaserad

13 Esbo stad Protokoll 50 Nämnden Svenska rum Sida 13 / 45 och gemensam undervisning. Enligt förslaget ska i 2 i förordningen ingå ett nytt 4 moment. I övriga avseenden föreslås inte ändringar i regleringen av undervisningsgruppernas storlek. Avsikten är att förordningsändringen träder i kraft Undervisnings- och kulturministeriet ber om Esbo stads utlåtande om regeringspropositionen. Utlåtande ombeds att skickas elektroniskt senast till ministeriets registratur. Utlåtandet behandlas med samma innehåll i finska utbildnings- och dagvårdsnämnden (OVALA).

14 Esbo stad Protokoll 51 Nämnden Svenska rum Sida 14 / / / Utlåtande om regeringens proposition gällande en inskränkning av lärogrunderna för andra religioner än den evangelisk-lutherska och ortodoxa religionen Beredning och upplysningar: Marika Lostedt, tel Astrid Kauber, tel Leena Lemiläinen-Honkanen, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum beslutar att ge undervisnings- och kulturministeriet ett utlåtande om regeringens proposition gällande en inskränkning av lärogrunderna för andra religioner än den evangelisk-lutherska och ortodoxa religionen, i enlighet med bilagan. Behandling Beslut Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse 2 Utlåtande om regeringens proposition gällande en inskränkning av lärogrunderna för andra religioner än den evangelisk-lutherska och ortodoxa religionen - Regeringens proposition gällande en inskränkning av lärogrunderna för andra religioner än den evangelisk-lutherska och ortodoxa religionen - Begäran om utlåtande Undervisnings- och kulturministeriet ber Esbo stad om ett utlåtande om regeringens proposition gällande förslag om en ändring av lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen så att andra religioner än den evangelisk-lutherska och ortodoxa religionen undervisas om minst tio elever deltar i undervisningen. Undervisning i den evangelisk-lutherska och ortodoxa religionen kan äga rum om minst tre elever deltar i undervisningen. Esbo stads utlåtande finns som bilaga (på finska). Propositionen ingår i regeringens beslut om genomförande av det strukturpolitiska programmet. Regeringspropositionen avlåts så att den

15 Esbo stad Protokoll 51 Nämnden Svenska rum Sida 15 / 45 kan träda ikraft och lagen skulle tillämpas på de nya gruppstorlekarna fr.o.m Utlåtandet ombeds skickas elektroniskt senast till ministeriets registratur. Utlåtandet behandlas med samma innehåll i finska utbildnings- och dagvårdsnämnden (OVALA).

16 Esbo stad Protokoll 52 Nämnden Svenska rum Sida 16 / / / Utlåtande om regeringens proposition om förskoleundervisningens bindande karaktär Beredning och upplysningar: Marika Lostedt, tel Elina Pulli, tel Virpi Mattila, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum beslutar att ge undervisnings- och kulturministeriet ett utlåtande om förskoleundervisningens bindande karaktär, i enlighet med bilagan. Behandling Beslut Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse 3 Utlåtande om regeringens proposition om förskoleundervisningens bindande karaktär - Utkast till regeringens proposition om ändring i förordningen om den grundläggande utbildningen (på finska) - Begäran om utlåtande om regeringens proposition om förskoleundervisningens bindande karaktär Enligt regeringsprogrammet garanteras hela årsklassen en kvalitativ och tillgänglig småbarnspedagogik respektive förskoleundervisning. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utvecklas för hela årsklassen som enhetlig undervisning som tryggar årsklassens likvärdiga förutsättningar. Regeringen kom överens om ett strukturpolitiskt program för att stärka tillväxtförutsättningarna och för att åtgärda hållbarhetsgapet. För att förbättra barnens likvärdiga inlärningsfärdigheter när de börjar grundskolan ska förskoleundervisningen bli obligatorisk. Regeringens proposition avlåts så att den träder i kraft Enligt förslaget träder lagen i kraft fr.o.m

17 Esbo stad Protokoll 52 Nämnden Svenska rum Sida 17 / 45 Undervisnings- och kulturministeriet ber Esbo stad om ett utlåtande om regeringens proposition om förskoleundervisningens bidande karaktär som finns som tilläggsmaterial (på finska). Utlåtande ombeds att skickas elektroniskt senast till ministeriets registratur. Utlåtandet behandlas med samma innehåll i finska utbildnings- och dagvårdsnämnden (OVALA). -

18 Esbo stad Protokoll 53 Nämnden Svenska rum Sida 18 / / / Ändring gällande elevvård i läroplanen för förskoleundervisningen på svenska i Esbo från Beredning och upplysningar: Marika Lostedt, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Utbildningsdirektör Barbro Högström Nämnden Svenska rum beslutar att 1. ändra kapitel åtta, Elevvård, i läroplanen för förskoleundervisningen på svenska i Esbo i enlighet med bilagan. Nämnden ger resultatenheten Svenska rum rätt att göra stilistiska ändringar i bilagan, 2. ge resultatenheten Svenska rum rätt att uppdatera övriga delar i läroplanen med anknytning till elevvård så att den är i enlighet med den nya lagen om elev- och studerandevård. Ändringarna i läroplanen träder i kraft Behandling Beslut Ändringen som föredraganden gjorde i rubriken under mötet har beaktats i protokollet. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Redogörelse 4 Ändringar i läroplanen för förskoleundervisningen på svenska i Esbo, kap. 8 Regeringen fattade (1287/2013) beslut om den nya elev- och studerandevårdslagen som träder i kraft Utbildningsstyrelsen har beslutat att ändra hela kapitel 5.3, Elevvård i förskolan och främjandet av trygghet och säkerhet, i Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Ändringen i grunderna för förskoleundervisningens läroplan förutsätter att utbildningsanordnarna ändrar den kommunala läroplanen för förskoleundervisningen så att den tas i bruk från och med Kapitel 8, Elevvård, i läroplanen för förskoleundervisningen på svenska i Esbo har ändrats i enlighet med den nya lagen och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

19 Esbo stad Protokoll 53 Nämnden Svenska rum Sida 19 / 45 I den nya lagen om elev- och studerandevård är tyngdpunkten på förebyggande, gemensam elevvård. Elevvård förverkligas i första hand förebyggande och som verksamhet som stöder gemenskapen i förskolan. Utöver detta har barnet rätt till individuell elevvård. I förverkligandet av elevvården är ett öppet och respektfullt bemötande av barn och vårdnadshavare viktigt. Barnets välmående och rätt styr verksamheten inom elevvården. Läroplanen för förskoleundervisningen gällande elevvård har uppgjorts i samarbete med den finskspråkiga dagvården (SUVA), den finskspråkiga utbildningen (SUKO) och social- och hälsovårdssektorn. Innehållet i läroplanen gällande elevvården har behandlats med daghemsföreståndarna inom förskoleundervisningen. Innehållet i den nya lagen om elev- och studerandevård presenterades för nämnden Svenska rum och den finska utbildnings- och dagvårdsnämnden på ett gemensamt seminarium Den nya lagen om elev- och studerandevård medför även att mindre förändringar måste göras i den övriga läroplanen där elevvård är anknutet till så att terminologin i läroplanen är enhetlig med den nya lagen om elevoch studerandevård.

20 Esbo stad Protokoll 54 Nämnden Svenska rum Sida 20 / / / Ändring gällande elevvård i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo från Beredning och upplysningar: Marika Lostedt, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Utbildningsdirektör Barbro Högström Nämnden Svenska rum beslutar att 1. ändra kapitel 8, Elevvård, i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo i enlighet med bilagan. Nämnden ger resultatenheten Svenska rum rätt att göra stilistiska ändringar i bilagan, 2. ge resultatenheten Svenska rum rätt att uppdatera övriga delar i läroplanen med anknytning till elevvård så att den är i enlighet med den nya lagen om elev- och studerandevård. Ändringarna i läroplanen träder i kraft Behandling Beslut Ändringen som föredraganden gjorde i rubriken och redogörelsen under mötet har beaktats i protokollet. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Redogörelse 5 Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Regeringen fattade (1287/2013) beslut om den nya elev- och studerandevårdslagen som träder i kraft Utbildningsstyrelsen har beslutat att ändra hela kapitel 5.4, Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet, i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Ändringen i grunderna för läroplanen förutsätter att utbildningsanordnarna ändrar den kommunala läroplanen så att den tas i bruk från och med Kapitel 8, Elevvård, i läroplanen för den grundläggande utbildningen har ändrats i enlighet med den nya lagen och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. I den nya lagen om elev- och studerandevård är tyngdpunkten på förebyggande, gemensam elevvård. Elevvård förverkligas i första hand förebyggande och som verksamhet som stöder hela skolgemenskapen.

21 Esbo stad Protokoll 54 Nämnden Svenska rum Sida 21 / 45 Utöver detta har eleven rätt till individuell elevvård. I förverkligandet av elevvården är ett öppet och respektfullt bemötande av elev och vårdnadshavare viktigt. Elevens välmående och rätt styr verksamheten inom elevvården. Läroplanen för den grundläggande utbildningen gällande elevvård har uppgjorts i samarbete med den finskspråkiga utbildningen (SUKO) och social- och hälsovårdssektorn. Innehållet i läroplanen gällande elevvården har behandlats och bearbetats med elevvårdsgrupperna i de svenskspråkiga skolorna i Esbo samt en arbetsgrupp bestående av lärare, speciallärare, rektorer, skolpsykolog, skolkurator. Innehållet i den nya lagen om elev- och studerandevård presenterades för nämnden Svenska rum och den finska utbildnings- och dagvårdsnämnden på ett gemensamt seminarium Den nya lagen om elev- och studerandevård medför även att mindre förändringar måste göras i den övriga läroplanen där elevvård är anknutet till. Bland annat krävs förändring i kapitel 7, Stöd för lärande och skolgång. Inledandet, ordnandet och utvärderingen av det intensifierade stödet och det särskilda stödet har behandlats i elevvårdsgruppen och kommer i fortsättningen att behandlas i en mångprofessionell grupp för ordnandet av stöd.

22 Esbo stad Protokoll 55 Nämnden Svenska rum Sida 22 / / / Ändring gällande studerandevård i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo från Beredning och upplysningar: Marika Lostedt, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Utbildningsdirektör Barbro Högström Nämnden Svenska rum beslutar att 1. ändra kapitlen Elevvård och Skolans elevvårdstjänster i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo i enlighet med bilagan. Nämnden ger resultatenheten Svenska rum rätt att göra stilistiska ändringar i bilagan., 2. ge resultatenheten Svenska rum rätt att uppdatera övriga dela i läroplanen med anknytning till elevvård så att den är i enlighet med den nya lagen om elev- och studerandevård. Ändringarna i läroplanen träder i kraft Behandling Beslut Ändringen som föredraganden gjorde i redogörelsen under mötet har beaktats i protokollet. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor Redogörelse 6 Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Regeringen fattade (1287/2013) beslut om den nya elev- och studerandevårdslagen som träder i kraft Utbildningsstyrelsen har beslutat att ändra hela kapitel 4.3, Elevvården, i Grunderna för läroplanen i gymnasieutbildning för unga i enlighet med bilagan. Ändringen i grunderna för läroplanen förutsätter att utbildningsanordnarna ändrar den kommunala läroplanen så att den tas i bruk från och med Kapitlen Elevvård och Skolans elevvårdstjänster i läroplanen för den grundläggande utbildningen har ändrats i enlighet med den nya lagen och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. I den nya lagen om elev- och studerandevård är tyngdpunkten på förebyggande, gemensam studerandevård. Studerandevården förverkligas i första hand förebyggande och som verksamhet som stöder hela

23 Esbo stad Protokoll 55 Nämnden Svenska rum Sida 23 / 45 gemenskapen. Utöver detta har eleven rätt till individuell studerandevård. I förverkligandet av studerandevården är ett öppet och respektfullt bemötande av studerande och vårdnadshavare viktigt. Studerandes välmående och rätt styr verksamheten inom elevvården. Gymnasiets läroplan gällande studerandevården har uppgjorts i samarbete med den finskspråkiga utbildningen (SUKO) och social- och hälsovårdssektorn. Innehållet i läroplanen gällande studerandevården har behandlats och bearbetats med gymnasiets elevvårdsgrupp. Innehållet i den nya lagen om elev- och studerandevård presenterades för nämnden Svenska rum och den finska utbildnings- och dagvårdsnämnden på ett gemensamt seminarium Den nya lagen om elev- och studerandevård medför även att mindre förändringar måste göras i den övriga läroplanen där elevvård är anknutet till. I den nuvarande läroplanen för gymnasiet innehåller kapitlet Skolans elevvårdstjänster även beskrivningar av grupphandledning, studiehandledning och stödundervisning. Dessa flyttas under en ny rubrik, Handledning och stöd för studierna.

24 Esbo stad Protokoll 56 Nämnden Svenska rum Sida 24 / / / Ändringar i beslutanderätt i enlighet med dagvårdslagstiftning och utbildningslagstiftning för tjänsteinnehavare inom resultatenheten Svenska rum och bildningssektorns stab från Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel Maria Rauman, tel Marika Lostedt, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Utbildningsdirektör Barbro Högström Nämnden Svenska rum ändrar beslutanderätten (beslut om delegering) på basis av dagvårds- och undervisningslagstiftningen för tjänsteinnehavare i resultatenheten Svenska rum och bildningssektorn enligt bilagan. Ändringarna träder i kraft Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Bilagor 7 Beslutanderätt i enlighet med dagvårdslagstiftning och utbildningslagstiftning för tjänsteinnehavare inom Esbo stads resultatenhet Svenska rum och bildningssektorns stab Redogörelse Lag om elev- och studerandevård Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) träder i kraft I lagen om elev- och studerandevård bestäms om rätt till elevvård för elever/studerande inom undervisning/utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998) och lagen om yrkesutbildning (630/1998). För tillfället ingår bestämmelserna om elev- och studerandevård i undervisningslagstiftningen. I den nya lagen om elev- och studerandevård bestäms om plikter och ansvar för både utbildningsanordnaren och kommunen där läroanstalten är belägen. I och med att lagen träder i kraft behövs ändringar i bildningssektorns, nämndernas och direktionernas instruktioner och i beslutet om delegering som godkänts av nämnden och i verksamhetsföreskriften för resultatenheten som godkänts av sektordirektören. Stadsstyrelsen behandlar ändringarna i instruktionerna och fullmäktige Bildningsdirektören beslutar om

25 Esbo stad Protokoll 56 Nämnden Svenska rum Sida 25 / 45 ändringarna i verksamhetsföreskriften efter fullmäktiges beslut. Enligt 3 i lagen om elev- och studerandevård ingår elevhälsa i läroplanen som godkänts av utbildningsanordnaren. Den kommunvisa läroplanen som nämnderna godkänt ska innehålla en beskrivning av elevhälsan. Nämnden Svenska rum behandlar ändringen av de kommunvisa läroplanerna på sitt möte i lagen om elev- och studerandevård förutsätter att man utarbetar en elevhälsoplan för varje läroanstalt. I 13 1 mom. i instruktionen för nämnder och direktioner inom bildningssektorn har förelagts för beslut i fullmäktige en ändring och ett tillägg så, att direktionen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet godkänner den läroanstaltsspecifika läroplanen, elevvårdsplanen och till dem anknytande planer. På motsvarande sätt föreslås beslutet om delegering ändras så att rektorn/skolchefen samt daghemsföreståndaren har i uppgift att leda beredningen av den enhetsspecifika läroplanen och elevhälsoplanen och till dem anknytande planer. Läroplanen/elevhälsoplanen inkluderar en plan för att skydda eleverna från våld, mobbning och trakasserier, varför det inte finns skäl att nämna detta separat i beslutet om delegering. Enligt 11 i lagen om elev- och studerandevård ansvarar utbildningsanordnaren för att de studerande och deras vårdnadshavare får information om sådan elevhälsa som läroanstalten och dess studerande har tillgång till. Personalen vid läroanstalten och elevhälsan är skyldig att handleda studerande att ansöka om nödvändiga förmåner och tjänster. Man föreslår att beslutet om delegering ändras så att skolans/gymnasiets rektor/skolchef samt daghemsföreståndaren har i uppgift att ansvara för elever och vårdnadshavare har information om den elevhälsa som är tillgänglig och att de handleds att söka de förmåner och tjänster de behöver. Enligt 36 h i lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnaren se till att nödvändig elevvård ordnas för elev som påförts ett disciplinärt straff eller som förvägras rätt att delta i undervisningen för den återstående arbetsdagen. Att ge elevhälsotjänster bygger på samtycke av eleven eller vid behov dennes vårdnadshavare. Enligt 11 i lagen om elev- och studerandevård ska läroanstaltens personal och personalen inom elevhälsan handleda de studerande att söka de förmåner och tjänster inom elevhälsan som de behöver. Enligt mom. i beslutet om delegering har formuleringen ändrats så att den motsvarar bestämmelsen i lagen om elev- och studerandevård. Från punkten om beslutanderätten för gymnasiets rektor har avlägsnats mom. Ifrågavarande punkt har grundat sig på 29 a 2 mom. i gymnasielagen, som upphävs från då lagen om elev- och studerandevård träder i kraft. Övriga ändringar I början av år 2014 blev det klart att namnet Svenska rum sedan år 2006 har varit ett registrerat bolagsnamn för ett aktiebolag. I praktiken kan

26 Esbo stad Protokoll 56 Nämnden Svenska rum Sida 26 / 45 stadens och statens ämbetsverk ha samma namn som företag som har ensamrätt till namnet. Man har trots allt kommit till slutsatsen att resultatenheten Svenska rums namn föreslås bli ändrat till svenska bildningstjänster, vilket bättre beskriver resultatenhetens ansvarsområde. Detta förutsätter en ändring av sektorns instruktion. Beslutet om instruktionen fattas vid fullmäktiges sammanträde Också titeln för resultatenhetens direktör kommer att ändras till direktören för svenska bildningstjänster. Om titeländringen beslutar sektordirektören. De ovan nämnda ändringarna föreslås bli införda i beslutet om delegering. Dessutom har man i beslutet om delegering gjort några justeringar då det gäller ekonomienhetens titlar. Ändringarna har behandlats av bildningssektorns personalkommitté Ändringarna syns i bilagan med kursiverad stil.

27 Esbo stad Protokoll 57 Nämnden Svenska rum Sida 27 / / / Redogörelse över vidtagna åtgärder i anslutning till revisionsnämndens utvärderingsberättelse för 2013, nämnden Svenska rum Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel Ida Stolt-Haglund, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Utbildningsdirektör Barbro Högström Nämnden Svenska rum antecknar utredningen för kännedom och ger följande utlåtande om utvärderingsberättelsen för 2013: Revisionsnämndens observation: Modellen för tidigt ingripande ser ut att ge goda resultat. Special- och stödundervisningen verkar ha tillräckligt med resurser till sitt förfogande och undervisningen har kunnat ordnas i behövlig omfattning. Vid genomförandet av special- och stödundervisning tycks det fortfarande finnas behov av utveckling och harmonisering skolorna emellan. Nämndens svar: Efter ändringen i lagen om grundläggande utbildning har lärarna erbjudits omfattande utbildning och stöd i hur trestegsstödet förverkligas. Under läsåret genomför förvaltningen utvärderingsbesök i skolorna för att kartlägga hur stödet förverkligas i praktiken för att vidareutveckla förfaringssätt gällande anordnandet av stöd. Skolorna stöds kontinuerligt i att förverkliga tidigt stöd och stödundervisning. Revisionsnämndens observation: Staden borde analysera vilka resultat överföringen av dagvården från social- och hälsovårdssektorn till bildningssektorn gett för tjänsteproduktionen. Nämndens svar: Den svenska dagvården fördes över till bildningssektorn redan Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse - Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för 2013 Revisionsnämnden godkände utvärderingsberättelsen för Samtidigt ålade revisionsnämnden stadsstyrelsen att av nämnderna

28 Esbo stad Protokoll 57 Nämnden Svenska rum Sida 28 / 45 begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapport I. I utvärderingsberättelsen konstateras bl.a. att - Enligt uppföljningen av rekommendationerna som gavs fullmäktigeperioden har staden inte tillräckligt åtgärdat flera av de missförhållanden som revisionsnämnden lyft fram eller så är åtgärderna inte slutförda. - Brådskande åtgärder ska vidtas för att åtgärda missförhållandena. I budgeten och ekonomiplanen ska reserveras tillräckliga resurser för att genomföra åtgärderna. - Stadsstyrelsens och nämndernas utredningar för utvärderingsberättelsen ska innehålla information om vilka åtgärder som har vidtagits och en schemalagd plan med ansvarsfördelning över framtida åtgärder. - Ungdomstjänsterna ska upprätta en partnerstrategi i samarbete med de externa och interna partnerna. Serviceutbudet för de unga och informationen om den ska samlas på ett ställe. - Resurserna för ungdomsarbete ska styras till de viktigaste tjänsterna så att unga som är missgynnade och i behov att särskilt stöd tas om hand. - En gemensam arbetsorientering och spelregler oavsett sektor ska utarbetas för personer i stadens tjänst som utför ungdomsarbete eller arbetar med unga. De stora bibliotekens roll, uppgifter och arbetsfördelning i förhållande till ungdomsarbete ska förtydligas. - Modellen för tidigt ingripande ser ut att ge goda resultat. Special- och stödundervisningen verkar ha tillräckligt med resurser till sitt förfogande och undervisningen har kunnat ordnas i behövlig omfattning. Vid genomförandet av special- och stödundervisning tycks det fortfarande finnas behov av utveckling och harmonisering skolorna emellan. Nämnden Svenska rums svar: Efter ändringen i lagen om grundläggande utbildning har lärarna erbjudits omfattande utbildning och stöd i hur trestegsstödet förverkligas. Under läsåret genomför förvaltningen utvärderingsbesök i skolorna för att kartlägga hur stödet förverkligas i praktiken för att vidareutveckla förfaringssätt gällande anordnandet av stöd. Skolorna stöds kontinuerligt i att förverkliga tidigt stöd och stödundervisning. - Staden borde analysera vilka resultat överföringen av dagvården från social- och hälsovårdssektorn till bildningssektorn gett för

29 Esbo stad Protokoll 57 Nämnden Svenska rum Sida 29 / 45 tjänsteproduktionen. Nämnden Svenska rums svar: Den svenska dagvården fördes över till bildningssektorn redan 1999.

30 Esbo stad Protokoll 58 Nämnden Svenska rum Sida 30 / / / Begäran om omprövning av beslut om plats i eftermiddagsverksamheten Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel Anna Krokfors, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Utbildningsdirektör Barbro Högström Nämnden Svenska rum förkastar begäran om omprövning, utifrån de grunder som presenteras i redogörelsen. Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse - Begäran om omprövning - Principerna för att anordna den lagstadgade eftermiddagsverksamheten inom grundläggande utbildning Familjen Sandbacka har inom utsatt tid ansökt om plats i eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen för sin son Jonatan Sandbacka. Första önskemålet i ansökan var Folkhälsans eftis i Mårtensbro skola och andra önskemålet var Församlingens eftis i Sökö kapell. Förvaltningschefen har i sitt beslut beviljat Jonatan Sandbacka en plats i Församlingens eftis i Sökö kapell i enlighet med ansökan. Åsa Sandbacka har undertecknat en begäran om omprövning av beslutet. I sin skrivelse hänvisar hon till att Jonatans vänner fått plats i Folkhälsans eftis och till att hon inte har bil vilket gör att hon har svårt att hinna till Sökö kapell för att hämta barnet. Begäran om omprövning av beslutet har inkommit inom utsatt tid och finns som tilläggsmaterial. Vid Mårtensbro skola finns tre eftisar; Folkhälsans eftis i skolan, Församlingens eftis i Sökö kapell (Sökögränden 3) och Vikingahems eftis i Vikingaborg (Sommarövägen 8). Alla sökande har beviljats plats i något av eftisarna. Eftersom det fanns fler förstahandssökande till Folkhälsans eftis i Mårtensbro skola än vad det fanns platser lottade man ut de 60 platserna bland 81 sökande. Eftersom lotten inte föll på Jonatan Sandbacka anvisades han en plats i andrahandsalternativet, det vill säga i Församlingens eftis i Sökö kapell.

31 Esbo stad Protokoll 58 Nämnden Svenska rum Sida 31 / 45 I lagen om grundläggande utbildning 48 b stadgas att kommunen kan anordna eller skaffa morgon- och eftermiddagsverksamhet. Om kommunen ordnar eller skaffar morgon- och eftermiddagsverksamhet, bör man erbjuda det åt elever i åk 1 och åk 2 och då det gäller andra årskurser enligt 1:a momentet i 17 i den omfattning som kommunen beslutar. Till morgon- och eftermiddagsverksamheten ansöker man enligt kommunens principer. Då barn antas till verksamheten ska jämlika invalskriterier tillämpas. I förvaltningslagen 6 stadgas om kravet på jämlikt bemötande. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden har beslutat om principer för att anordna den lagstadgade eftermiddagsverksamheten inom grundläggande utbildning (uppdaterats , nämnden Svenska rum) för att säkra en jämlik behandling av eleverna (se tilläggsmaterial). Finska dagvårds- och utbildningsnämnden har godkänt motsvarande principer för den finska verksamhetens del. Enligt punkt 2 lottas platserna ut bland likvärdiga sökande ifall det finns fler sökande än platser. Enligt punkt 3 i principerna kan ett barn som beviljats en plats enligt ansökan inte anvisas en ny plats, vilket innebär att det inte går att byta till ett annat eftis. En ny plats kan endast anvisas om barnets boningsort, skola eller vårdnadshavarens arbets- eller studiesituation förändras eller om andra motsvarande särskilt vägande skäl föreligger. Syskon- eller kamratrelationer, hobbyer, föräldrarnas arbetsförhållanden och hemadress är inte kriterier som beaktas då platserna fördelas. Vid bedömningen av om beslutet kan omprövas bör ovannämnda principer beaktas. Vid tilldelningen av eftisplatser vid Mårtensbro skola har principerna följts då platserna fördelats genom lottning. Begäran om omprövning bör förkastas, eftersom den saknar grund. Eftersom Jonatan Sandbacka har fått en plats i enlighet med ansökan kan en ny plats inte anvisas. För kännedom - Vårdnadshavare, utdrag

32 Esbo stad Protokoll 59 Nämnden Svenska rum Sida 32 / / / Begäran om omprövning av beslut om plats i eftermiddagsverksamheten Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel Anna Krokfors, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Utbildningsdirektör Barbro Högström Nämnden Svenska rum förkastar begäran om omprövning, utifrån de grunder som presenteras i redogörelsen. Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse - Begäran om omprövning - Principerna för att anordna den lagstadgade eftermiddagsverksamheten inom grundläggande utbildning Familjen Blomstedt har inom utsatt tid ansökt om plats i eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen för sin dotter Emmy Blomstedt. Första önskemålet i ansökan var Folkhälsans eftis i Mårtensbro skola och andra önskemålet var Församlingens eftis i Sökö kapell. Förvaltningschefen har i sitt beslut beviljat Emmy Blomstedt en plats i Församlingens eftis i Sökö kapell i enlighet med ansökan. Johanna och John Blomstedt har undertecknat en begäran om omprövning av beslutet. I sin skrivelse hänvisar föräldrarna till att Emmys vänner fått plats i Folkhälsans eftis och till att föräldrarnas arbetsförhållanden är sådana att de har svårt att hinna till Sökö kapell för att hämta barnet. Begäran om omprövning av beslutet har inkommit inom utsatt tid och finns som tilläggsmaterial. Vid Mårtensbro skola finns tre eftisar; Folkhälsans eftis i skolan, Församlingens eftis i Sökö kapell (Sökögränden 3) och Vikingahems eftis i Vikingaborg (Sommarövägen 8). Alla sökande har beviljats plats i något av eftisarna. Eftersom det fanns fler förstahandssökande till Folkhälsans eftis i Mårtensbro skola än vad det fanns platser lottade man ut de 60 platserna bland 81 sökande. Eftersom lotten inte föll på Emmy Blomstedt anvisades hon en plats i andrahandsalternativet, det vill säga i Församlingens eftis i Sökö kapell.