Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2012/2013

Transkript

1 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2012/2013 Postadress SMEDJEBACKEN Telefon Telefax E-post/hemsida vx

2 Redovisning av systematisk kvalitetsarbete på Solhyttans förskola Fakta och organisation: Solhyttans förskola ligger i Söderbärke, en vacker kyrkby belägen invid sjön Barken. Sohyttans förskola öppnades i oktober Solhyttan och avdelningarna Trollet, Näcken och I Ur och Skur Älvan fick sina namn genom förslag från föräldrarna och namnen anknyter till olika näringsgrenar och naturtyper i trakten med lite spännande mystik runt. Den fjärde avdelningen heter Brustorpet den femte heter Skogen. Alla fyra avdelningar på Solhyttan är syskonavdelningar för barn 1-5 år. Avdelningen Älvan är en I Ur och Skur avdelning. Varje avdelning har haft mellan barn inskrivna. Vi har en strävan om en fördelning med 2 förskollärare och 1 barnskötare på varje avdelning. Maten lagas på plats på Solhyttans förskola. I köket finns en kock på 100%. Personal: Brustorpet 2,90 personal (Pim10 %). Skogen 2.8 personal (Fritids 20 %) I Ur och Skur Älvan 2,8 personal (Tjänstledigt 20 %). Trollet 3,0 personal. Lokaler: Solhyttans förskola består av två större huskroppar. I ett av husen finns avdelningarna Brustorpet och Skogen. I det andra huset finns avdelningarna I Ur och Skur Älvan och Trollet. Under året har Näckens lokaler använts av fritids Söderbärke på eftermiddagarna. Utemiljö: Varje hus har sin egen utegård. Gårdarna består av gröna ytor och asfalt. Brustorpet/Skogen delar sin gård med fritidshemmet som ligger alldeles bredvid. Där finns bl.a. sandlådor, klättervägg, en liten kulle, bärbuskar, träd, odlingar och lekstuga. Utanför staketet finns en lekställning och en stor gunga. På Trollet och I Ur och Skur Älvans gård finns det bärbuskar, äppel- och plommonträd, grönsaksodling, gungor, kulle, rutschkana, lekstuga och sandlådor. Förskolan ligger på nära avstånd till skogen. Underlag och rutiner i kvalitetsarbetet: Under slutet av vårterminen gjordes en självskattning utifrån måluppfyllelsen av Lpfö 98/10. All personal har enskilt, i arbetslag och enhetsvis reflekterat över måluppfyllelsen av uppdraget. Personalenkäten ligger till grund för analys av arbetsmiljön.

3 Hur blev det? Här nedan följer en beskrivning av vad vi valt att fokusera på, åtgärder för att förbättra verksamheten under året som gått. Vi behöver en god planering och framförhållning genom årshjul. Att som pedagog ha tydliga mål. Att fundera mer över Hur. Bli bättre på att dokumentera, få med barnen. Observera och dokumentera kontinuerligt. Inte spara dokumentationen till slutet av terminen. Hur fångar vi upp och utmanar barnen i åldern 1-3 år? Att vi medvetet använder olika inlärningsmetoder. Att bli tydligare på hur vi använder oss pedagoger som resurs i arbetet med barnen. Kvalitetsarbetet ska genomsyra verksamheten och dokumenteras under hela terminen. Vi behöver utgå från Lpfö 98/10 när vi utvärderar och dokumenterar verksamheten. Vi behöver skapa en samsyn och grund när det gäller att dokumentera på de olika avdelningarna. Fokusera extra på de nya prioriterade målen. De prioriterade målen är: Att varje barn känner delaktighet i sin kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera så väl på svenska som sitt modersmål. Vi ska arbeta intensivt med ord och begrepp på ett medvetet sätt för att få barnen att inte bara förstå ord men också använda sig av dem i sin vokabulär. Analys av hur det blev. Läroplanens mål ligger allt oftare till grunden när vi planerar vår verksamhet. Dokumentationen har blivit tydligare och mera överskådlig tack vare att vi har Lotusschema som vi kan följa. Med hjälp av diagrammet kan man på ett överskådligt sätt se om vi arbetar utifrån läroplanens alla mål eller om det är något vi förbisett eller arbetat mindre med. Vi har fått bättre pedagogiska samtal utifrån läroplanens mål och med hjälp av Lotusdiagrammet. Vissa avdelningar har påbörjat en pärm ämnat för systematisk kvalitetssäkring av vår verksamhet. Pärmen innehåller Lotusdiagram med tillhörande beskrivningar och fotografier av vår verksamhet. Vi har tack vare detta arbetssätt fått en tydligare arbetsgång vad gäller systematiskt kvalitetsarbete. Vi väntar inte lika länge med att dokumentera som förut. Vi behöver fortsätta arbeta med att skapa en samsyn och grund när det gäller dokumentation på de olika avdelningarna. Vi har skapat en utvecklingsgrupp för ändamålet. Alla barn har en egen pärm, i denna pärm finns bland annat passande citat från läroplanen på det som barnet gjort. Vi fotograferar också mer det som barnet gör och inte alltid deras ansikten utan bilder på händer som till exempel skapar något. Måluppfyllelse utveckling och lärande helhet/allsidighet

4 Att följa läroplanen är vår grund och trygghet i vårt sätt att jobba med barnen. Vi dokumenterar tydligare nu, vi använder särskilda blanketter, så kallade Lotusdiagram som är en förenklad version av läroplanen. Genom att vi är lugna och trygga i vår yrkesroll blir barnen också det. Vi har alltid barnen i centrum/fokus. Vi lyssnar av barnen och utgår ifrån dem. Vi lär känna barnen och vi tänker på att göra på olika sätt. Vi tänker på alla förmågor. Vi är lyhörda inför barn, kollegor och föräldrar. Barnen gör inte som vi säger utan som vi gör. Är vi uppriktiga, trevliga, glada och lyssnar på varandra så smittar det förhållningssättet av sig på barnen. Vi ser varje barn och deras behov. Personalen är delaktiga i barnens lek och lärande och i vardagssysslor. Vi möter barnen på den nivå de befinner sig och utgår från deras intressen. Vi väcker barnens nyfikenhet. Barnen lär av varandra också. Vi stärker deras tilltro till sin egen förmåga. Vi vill att barnen ska lämna sin "säkerhetszon" och våga prova. Barnen blir mer intresserade när de får komma med egna idéer. Är vi öppna för deras idéer och fångar upp deras tankar då blir barnen mer aktiva och delaktiga. Vi har haft grupparbeten då vi delat upp barnen i smågrupper. Även Mulle, Knytte, Knopp, Lagge och Skrinna har varit i smågrpper. Barngruppen förändras och utifrån det måste vi anpassa vårt arbetssätt. Att arbeta med barnen i smågrupper har varit positivt. När vi haft/har problem eller oro i barngruppen har vi diskuterat på vår gemensamma planering. Vi har fritt spekulerat i hur vi går vidare, eller backat bandet, för att skapa ro och harmoni kring de barn det gällt. Sedan har vi kommit fram till hur vi gemensamt ska göra - när, vad etc. Vid nästa planering har vi utvärderat hur det gått, om vi ska fortsätta åtgärden eller justera på något sätt. Temaarbetet kändes riktigt bra genom barnens inflytande - vi bestämde tillsammans. Barnen har fått nya erfarenheter och kunskaper genom vårt temaarbete. Barnen har lärt sig samarbeta med olika kamrater. Det är viktigt med dokumentation, observation och samtal med barnen. Vi måste ha fokus på vilka mål vi strävar efter men vägen dit kan vi skapa tillsammans. Vi är medupptäckande, medupplevande, medagerande, medundersökande - vi är där barnen är och ställer öppna frågor - hur, vad, varför och när.

5 Matematik Matematik i vardagen är ett ständigt inslag i verksamheten och vi synliggör matematiken bl.a. genom att duka, spela spel, benämna platser och olika rum med namn, sortera, former, begrepp, mäta barnen, vattenlek, sandlådan, lego, klossar, pussel, måla, rollekar, regellekar, baka. Tidsuppfattning får de genom att vi strukturerar dagen när vi relaterar till efter lunch, före mellanmålet, almanackan, dagar, månad, år. Vi har ett medvetet sätt att möta matematiken i vardagen. Spontana samtal fungerar bra, då man kan fånga upp barnens intressen och frågor samt nyfikenhet. Vi behöver hitta ett forum där vi kan dela våra ideèr och erfarenheter för att lära och inspirera varandra. Skapande Barnen ritar, målar både fritt och temainriktat. Lättillgängligt material för barnen. Olika material och tekniker erbjuds barnen så att de själva kan experimentera och upptäcka. Dramatisera sagor, göra dockor, hitta på en saga. Musik och sång förekommer dagligen. Lyssnar på olika musik, rör oss till musik, spelar med rytminstrument, olika danslekar. Fyra- och femåringar har fått gå på film och teater. Vi har ett bra utbud av material men behöver tänka på att använda det mer i verksamheten. Vi är bra på att få barnen att våga genom att stimulera deras nyfikenhet och genom att ge dem nya utmaningar. Språk och kommunikation Vi ger oss tid att lyssna och samtala med barnen. Lyssna på varandra, inte avbryta, prata i liten och stor grupp, sitta vid fler bord vid måltiderna. Berättar, tänker på hur vi uttrycker oss, använder ett nyanserat språk, förklarar ord, rim, ramsor, sagor/berättelser med och utan bilder, sagopåsar med rekvisita, pratar om känslor,uppmuntra barnen att lösa konflikter själva genom dialog. Läser böcker, pratar om bokstäver och hur de låter, bokstäver på väggen, uppmuntrar att skriva sitt namn, namnlappar, ordbilder, i-pad. Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker. Genom att dela upp barnen i mindre grupper så ökar deras talutrymme. Bli bättre på att använda det material som finns t.ex. flanosagor, sagopåsar.

6 Naturvetenskap och teknik Daglig utevistelse, regelbundna besök till skogen, vi följer årstidernas växlingar. Vi arbetar med grön flagg och sår, planterar, komposterar och skördar. Går till återvinningsplatsen. Vi har Knopp, Knytte, Mulle där kommer växter och djur med på ett naturligt/självklart sätt. Vi har olika material för konstruktion inne och ute. Vi gör experiment för att på så sätt skapa intresse och utveckla barnens kunskap. Barnen måste få vara aktiva, fundera, utforska, prova/experimentera, reflektera och dra slutsatser samt känna att de kan. Viktigt att vi fångar upp barnens tankar och ideèr, inte bara det de säger utan det de gör också. Att vi finns med och ställer öppna frågor, hjälper till att sammanfatta och dra slutsatser. Material saknas till viss del. Lek Vi uppmuntrar barnen till att kunna leka både enskilt, i grupp och genom att ta egna initiativ. Barnen erbjuds olika material både inne och ute. Barnen ges tid att leka. Vi vuxna leker med barnen-medupptäckare, stöttar deras ideèr och komppletterar med material/rekvisita så att de kan utveckla och fördjupa sin lek vidare. Vi går till nya ställen att leka på för att söka spännande och utmanande lekmiljöer. Stötta barn som har svårt att leka. Vi leker regellekar, sånglekar, rollekar. Något som saknas inne på gården Brustorpet/Skogen är gungor. Solhyttan har bra med plats att kunna dela barnen i mindre grupper. Vi har även tillgång till fritids lokaler på förmiddagarna. Vi vuxna måste tydliggöra våra roller för varandra, vem gör vad. Vara mer delaktiga i barnens lek. Mer tid till att skapa lekmiljö, material både inne och ute. Social kompetens/värdegrund Viktigt att pedagogerna är bra förebilder, visar hänsyn och empati. Uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, att se och trösta när någon är ledsen. Att lyssna på varandra. Lära barnen demokrati och att alla har lika värde. Dialog vad är rätt fel?. Låta barnen vara med i dialogen om regler och rutiner. Använder öppna frågor hur? vad? när? Uppmuntrar att samtala, uttrycka egna känslor, tankar. Två avdelningar har arbetat med Steg Vis. En avdelning med Start. Arbetet med Steg Vis har varit positivt. Barnen har blivit uppmärksamma på att se känslor, på olika begrepp, stötta i konflikter - lösa konflikter i dialog. Barnen tar mer hänsyn pratar mer med varandra. Det är viktigt att vi har möjlighet att dela barnen i mindre grupper beroende på aktivitet och behov.

7 Hälsa/rörelse Vi har en motoriskt utvecklande gård som bidrar/utmanar barnen till rörelse. Har planerad rörelselek, promenader, skogsdagar, åker skridskor, skidor, Knopp, Knytte, Mulle, Skrinna, Lagge. Vi är ute varje dag då kan barnen cykla, springa, gunga, klättra, rulla, hoppa. Vi uppmuntrar till rörelse och talar om att det är lika viktigt som mat. Pratar om vad vi äter och vad kroppen använder maten till. Uppmuntrar barnen att äta av allt att våga prova. När vädret tillåter så äter vi ute. Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Gungor saknas på gården Brustorpet/Skogen. Maten på förskolan är hemlagad och varierad. Analys av arbetsmiljö för personal Pedagogerna har ett roligt, varierande och stimulerande arbete. De känner ansvar för att verksamheten bedrivs på ett bra sätt. Pedagogerna är måna om att barnens behov sätts i centrum och att föräldrarna upplever att deras barn är trygga på förskolan. Pedagogerna strävar efter att en god stämning ska råda på arbetsplatsen. Önskvärt är mer fortbildning, i form av föreläsningar, kurser, studiebesök, studiecirklar. Också önskvärt med tid för diskussioner och tid för att delge varandra olika saker. Tid till att läsa ny forskning/litteratur. Det är svårt att driva frågor när personal är borta och vi täcker upp för varandra. Det märks i verksamheten då vi ibland får kasta om planeringar eller ställa in olika aktiviteter på grund av personalbrist. Ett problem är också att det är svårt att få tag i köksvikarie. Åtgärder inför kommande läsår Här nedan görs en sammanställning av våra planerade åtgärder för kommande läsår utifrån målrubrikerna. Viktigt att det systematiskt kvalitetsarbetet blir levande under läsåret. All personal måste ha detta dokument levande och med på planeringar. Våra gemensamma åtgärder måste vi säkerhetsställa att vi ska genomföra för att hela tiden utveckla verksamheten. Våra överenskomna åtgärder ska vi arbeta med näst kommande år, de ska alltid utvärderas under rubriken Hur blev det?. Utveckling och lärande (Hur fångar vi upp barn i åldern 1-3?) Matematik (Hur lär vi barnen begrepp och samband mellan olika matematiska begrepp?) Språk och kommunikation (Hur använder vi det material som finns?) Naturvetenskap och teknik (Hur utvecklar vi barnens förmåga att ställa frågor om naturvetenskap?) Lek (Hur skapar vi olika lekmiljöer?) Hälsa och rörelse (Vikten att värna om sin hälsa?) Arbetsmiljö (Försöka skapa en bättre dialog mellan olika avdelningar och fritids samt mellan personal och förskolechef. Förskolechef måste ut i verksamheten). Att vi medvetet använder olika inlärningsmetoder. Kvalitetsarbetet ska genomsyra verksamheten och dokumenteras under hela året.

8 Söderbärke Fredrik Hedlund