Slutrapport projekt Biegga

Transkript

1 Umeå Slutrapport projekt Biegga Bakgrund Svenska Samernas Riksförbund har genom det tidigare projektet, VindRen, arbetat med att skapa en ömsesidig förståelse mellan vindkraftprojektörer och samebyars intressen. Projektet utmynnade i en manual vilken kan nyttjas av parterna för att finna samförståndslösningar. Erfarenheterna från VindRen påvisade behovet att förvalta kunskaperna och arbetet med att utveckla och fortsätta arbetet med information och rådgivning för att förvalta arvet med att framgent kunna arbeta för samexistens mellan rennäring och vindbruk 2 Skäl till beslut Skälet till beslut var att i huvudsak att projektet skulle förvalta och utveckla Vind- Ren främst genom rådgivning. Med syfte att fortsätta arbetet att skapa en ömsesidig förståelse mellan vindkraftprojektörer och samebyars intressen, att arbeta för samexistens. Projektet bedömdes påverka följande miljömål positivt: - medverka till att bygga upp kunskap och utveckla, kvalitetssäkra och underhålla det informationsslag som respektive part förfogar över och som kan ha relevans för en fortsatt satsning på vindbruk - förmedla ökad kunskap om vindkraftens regionala egenskaper i syfte att uppnå en ökad utbyggnad av vindkraftsanläggningar och en ökad acceptens - bidra till förbättrade förutsättningar för utbyggnad av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind - medverka till förbättrad samverkan med andra intressen på regional och lokal nivå - medverka till utveckling regionalt och lokalt på landsbygden och därigenom ge nya arbetstillfällen och öppna nya möjligheter för förstärkt lokalt entreprenörskap och lokalt företagande. - understödja och komplettera Energimyndigheten arbete på vindkraftsområdet. 3 Mål Målet med projektet var att med hjälp av riktlinjerna från VindRen, i den praktiska vardagen finna former för hållbara lösningar mellan rennäring och vindkraft. För samebyarna skulle projektet generera i en resurs vilken skulle stödja samebyarna i en vardag som blivit alltmer komplex och tidsödande. För vindkraftbranschen skulle projektets resurs fungera som en kunnig mellanhand som underlätta samarbetet med rennäringen.

2 4 Genomförande Projektets huvudsakliga insats består av att inrätta en projekttjänst som vindkraftsrådgivare inom SSR. Rådgivarens funktion var att - hjälpa till att implementera, samt vidareutveckla de mallar och anvisningar som VindRen utvecklat - fungera som en länk en länk mellan projektörer och samebyarna - erbjuda rådgivning och assistans avseende bland annat regelverk avtal och tillståndsfrågor - erbjuda fortsatt utbildning och kompetensutveckling inom området - skapa en plattform för fortsatt dialog mellan samebyarna, vindkraftsintressenter och myndigheter - erbjuda samlade kontaktuppgifter gällande såväl samebyar som vindkraftsprojektörer - medverka vid seminarier och/eller utbildningar för att belysa området 4.1 Inrättande av projekttjänst som vindkraftsrådgivare Projektets huvudsakliga mål var att inrätta en rådgivningsfunktion vilken skulle fungera som en länk mellan vindkraftsintressenter och samebyar. I samband med att projektet startades tillsattes en projektledare vilken utgjorde resursen. Projektledaren haft tillgång till övrig kompetens inom organisationen i samband med rådgivning, avtalsskrivning och samråd., bland annat har förbundsjuristen deltagit vid möten mellan samebyar och vindkraftsintressenter. 4.2 Sammanställning av kontaktuppgifter Under projektet gång har en sammanställning över vindkraftsprojektörer samt samebyar upprättats i syfte att underlätta kontaktvägar parterna emellan. Parallellt har det upprättats en sammanställning avseende konsulter som ofta arbetar tillsammans med vindkraftsintressenterna. Kontaktuppgifterna har förmedlats genom Biegga via förfrågningar från parterna. 4.3 Rådgivning Projektet skulle tillhandahålla rådgivning för samebyar och vindkraftsintressenter samt informera de myndigheter som på olika sätt kommer i kontakt med aktuella frågeställningar. Projektet skulle sprida information om arbetsmodeller samt verka för kompetensutveckling inom området och har bedrivits genom fysiska möten samt telefonrådgivning. Utgångspunkten för rådgivningen har varit att implementera de riktlinjer som framtogs i projektet VindRen samt att utveckla dessa till de specifika förutsättningarna i varje enskilt fall. Rådgivningen har innefattat allt från samråd, gällande lagstiftning till framtagande av avtal. En sammanställnig/dokumentation avseende de riktlinjer och mallar som tillämpats bifogas denna slutrapport. 4.4 Seminarier Inom ramen för projektet skulle två seminarier anordnas av SSR i syfte att sprida information till målgruppen. Seminarierna skulle också vara en plattform för nätverkande och erfarenhetsutbyten. Vid seminarierna har bland annat aktuellt forskningsläge redovisats. Material som presenterats bifogas.

3 4.5 Utbildning/nätverksträffar anordnade av andra Information om projektet och spridning av resultatet skulle ske genom bland annat deltagande vid utbildningar/nätverksträffar anordnade av andra. Målet för dessa träffar var att skapa en plattform för fortsatt dialog och samverkan 4.6 Kompetenshöjande insatser Utöver deltagande vid olika utbildningar och träffar skulle projektet förmedla aktuell forskning, resultat och uppföljning av arbetet med VindRen samt förmedla denna kunskap/information till målgruppen för projektet. Projektet har också beställt av SLU en forskningssammanställning avseende störning på ren, bifogas. 5. Resultat Projektet har utmynnat i att en rådgivningsfunktion inrättats vilken verkat under hela projekttiden. Det övergripande målet att underlätta för vindkraftprojektörer och samebyar att hitta hållbara lösningar för samexistens inom renskötselområdet. Utgångspunkten i arbetet har varit att vidareutveckla de metoder och riktlinjer som togs fram i projektet VindRen. Under projektets gång har det blivigt tydligt att de riktlinjer som togs fram genom projektet VindRen är välkänt inom branschen. Under projektet har det framkommit att det funnits ett behov av att vidareutveckla vissa delar. Generellt kan det sägas att VindRen har skapat goda incitament för den tidiga dialogen mellan parterna, vilket skapat en bättre förutsättning för det fortsatta arbetet. Dock kan det konstateras att det i projektets inledande fas identifierades flera områden där det fanns ett behov av att vidareutveckla och förbättra kunskaperna inom övriga moment såsom samråd, arbete med miljökonsekvensbeskrivningar och avtalslösningar. Genom fortsatt arbete genom att skapa förutsättningar för att hitta samexistens mellan projektets målgrupper ökar också sannolikheten att vindkraftprojekt kan förverkligas. Därigenom kommer utsläpp av växthusgaser liksom utsläpp av kväveoxider, stoft och andra ämnen som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen att begränsas, vilket genererar till att verka för uppfyllelse av miljömålen. 5.1 Inrättande av resurs för rådgivning När projektet startade skapades en rådgivningsfunktion genom tillsättande av projektledare. Initialt påbörjades arbetet med att synliggöra projektet och dess mål för samebyarna och vindkraftsintressenterna samt formerna för hur rådgivningsfunktionen skulle praktiseras under projektet. Under projektets genomförande har projektledartjänsten varit bemannad av tre olika personer på grund av bland annat graviditet samt att den första projektledaren på egen begäran avslutade sin tjänstgöring. Även om detta inte kan ses som optimalt avseende kontinuiteten inom projektet anser SSR att det inte påverkat genomförandet och resultatet av projektet då de som övertagit projektledarrollen haft kompetensen inom aktuellt område. 5.2 Upprättande och sammanställning av kontaktuppgifter

4 Under projekttiden har en sammanställning av kontaktuppgifter, bifogas, upprättats med vindkraftsprojektörer som verkar inom renskötselområdet. Sammanställningen omfattar såväl vindkraftsprojekt som är i ett tidigt skede som projekt som är på väg att realiseras (driftsättas). En sammanställning av kontaktuppgifter, bifogas, till samebyarna har också upprättats samt vem som skall kontakts inom samebyn, exempelvis kan en sameby ha utsett en vindkraftssamordnare. Vid arbetet med att sammanställa dessa uppgifter framkom också att det fanns ett behov av att göra en liknande sammanställning över de konsulter, bifogas, som ofta arbetar med vindkraftsprojekten avseende framtagande av bland annat miljökonsekvensbeskrivningar, något som också genomfördes. Kontaktuppgifterna har förmedlats genom att samebyar/projektörer har kontaktat rådgivaren, vilket bedömdes vara bästa modellen för spridning av informationen. Någon skriftlig sammanställning har ej skickats ut till målgrupperna mot bakgrund av att listan på kontaktpersoner ständigt förändrades. SSR kan konstatera att det är nödvändigt att hålla denna sammanställning kontinuerligt uppdaterad. 5.3 Rådgivning Rådgivning har bedrivits genom fysiska möten samt telefonrådgivning. Utgångspunkten för rådgivningen har varit att implementera och vidareutveckla de riktlinjer som framtogs i projektet VindRen. En stor del av rådgivningen har varit att anpassa de givna modellerna till de specifika förutsättningarna i varje enskilt fall. Rådgivningen har innefattat allt från samråd, gällande lagstiftning till framtagande av avtal. Under projektet har det genomförts ett flertal rådgivningstillfällen genom aktivt deltagande från projektledaren deltagit på plats, där bägge parter efterfrågat den kompetens som projektet skulle svara för. Det har också funnits möjlighet för samebyar och bolag att via telefon få rås och stöd. SSR kan konstatera att behovet av rådgivning ökade under projekttiden, detta behov kvarstår då de berörda målgrupperna uttryckt behovet av en processledare som kan delta vid olika typer av möten. Även om projektet utmynnat i att vi utvecklat och utbildat målgruppen om arbetsmetoder och modeller så efterfrågas en resurs som kan bistå vid genomförandet. SSR kan konstatera att projektet har synliggjort för de berörda vilka faktorer som är viktiga för en lyckad process samt vilka delar som måste arbetas vidare med. Att förvalta resultatet/kunskapen av detta projekt samt tidigare är nödvändigt då såväl samebyar som bolag verkar i en föränderlig värld där ny kunskap tillkommer kontinuerligt. 5.4 Seminarier Under projekttiden skulle två seminarier genomföras, vilket också gjordes. Det första seminariet genomfördes under augusti månad och riktade sig mot samebyarna. Syftet med seminariet var att delge samebyarna den kunskap som upparbetas inom projektets rådgivningsfunktion samt genom erfarenhetsutbyte samebyarna emellan. Vid seminariet deltog också Anna Skarin från SLU som presenterade resultatet från studier gjorda inom renskötselområdet avseende störningar på ren. Seminarium två hölls i Umeå under två dagar där målgruppen dag ett var samebyar, projektörer, myndigheter och konsulter och dag två för samebyarna. Temat för seminariet var arbetet med metoder för framtagande av MKB samt genomgång av gällande regelverk vid tillståndsprövningen. Konklusionen från bägge seminarierna var att det finns ytterligare behov att fördjupa kunskaperna inom flera områden där det fortfarande finns kunskapsluckor samt finna förbättrade metoder för framtagande av MKB. Vid seminariet deltog två externa föreläsare vilka redogjorde för hur

5 arbetet med framtagande av MKB kan genomföras samt tillståndsprövning/gällande lagar. 5.5 Utbildning/nätverksträffar anordnade av andra Projektet har deltagit vid flertalet nätverksträffar och utbildningar anordnade av andra. Syftet med deltagande har varit att sprida information om projektet samt bidra med kompetensutveckling och information som upparbetats inom projektet för en större målgrupp en projektets primära målgrupp. Under projektet har också flera telefonkontakter med myndigheter hållits. Träffar som projektet deltagit vid; Vindfyr Konfererensen i Piteå, november 2011 Vindfyr genomförde en vindkonferens tillsammans med samarbetspartners Mattias Wondollek Svensk Vindenergi och Björn Linder Biegga - Vindkraftrådgivning för vindarnas folk. Nätverksträff anordnad av Svensk Vindenergi genom Nätverket för Vindbruk. Nätverksträffen skedde den 4-5 oktober på Balingholm utanför Stockholm. 5.6 Kompetenshöjande insatser Projektet har genomfört kompetenshöjande insatser genom att aktiv delta vid olika nätverksträffar. Projektet har också tagit fram en aktuell forskningssammanställning avseende störning på ren. Materialet har tagits fram av SLU på uppdrag av projektet. Den av projektet inrättande rådgivningsfunktionen har utöver konkret rådgivning i enskilda fall också spridit aktuell information till de som kontaktat resursen med allmänna frågeställningar. Projektet har vid genomförandet av de två seminarierna utbildat och skapat en arena för erfarenhetsutbyte mellan de berörda målgrupperna. De insatser som genomförts under projektet har medverkat till att utveckla de riktlinjer som framtogs av VindRen. 6. Avvikelser Projektet har genomförts i enlighet med de mål som ställt. 7. Slutsatser Under projektets genomförande har det blivit tydligt att behoven av en resursperson/ rådgivningsfunktion kvarstår. Trots projektets insatser väl uppfyller de mål som ställdes har det blivit tydligt att det krävs en kontinuitet att förvalta upparbetad kunskap och information. Det är nödvändigt att fortsätta arbetet med att vidareutveckla de metoder som idag praktiseras för att säkerställa en fortsatt väg mot hållbara samförståndslösningar. Modeller för informationsutbyte mellan rennäringen och myndigheter behöver också vidareutvecklas. SSR hade sökt förlängning på projektet men Länsstyrelsen i Jämtland medgav inte detta, därför finns det ca kronor kvar av Energimyndighetens finansiering. SSR ansöker om att få använda dessa pengar till fortsatt arbete med vindkraftsrådgivning till vindarnas folk.

6 Bilaga 1 Riktlinjer som tillämpats under projektet Utgångspunkten för projektets arbete har varit att tillämpa VindRens manual och riktlinjer. Ett av målen för projektet var att implementera dessa riktlinjer samt vid behov utveckla dessa. VindRens manual i sin helhet återfinns på SSRs hemsida i denna slutrapport bifogas endast riktlinjerna. Nedan följer en beskrivning av vad som genomförts i projektet. Samrådet/samverkansavtalet Projektet VindRen tog fram en särskild instruktion för samråd och samverkansavtal, bifogas, inom projektet Biegga har arbetet fokuserat på att dessa processmodeller tillämpas på ett för bägge parter tillfredställande sätt. Riktlinjerna har varit utgångspunkt, men de slutliga avtalen är anpassade efter varje specifikt avtalsförhållande Under projekttiden har det blivit tydligt att det finns ett behov hos målguppen att formalisera samrådsprocessen genom s bk samverkansavtal. Under projektiden har rådgivaren varit behjälplig att ta fram ungefär ett 30 tal sådana avtal. Att formalisera processen har inneburit att bägge parter har en tydlig spelplan och regler att förhålla sig till. Något som också gynnar vindkraftens tillväxt inom renskötselområdet. Projektet har bidragit starkt till att detta arbetssätt numer kan ses som kutym hos bägge målgrupperna. Riktlinjerna som framtagits i VindRen är till karaktären generella. Inom Biegga har ett av målen varit att bistå målgrupperna i varje enskilt case. Fokus har således varit

7 att överföra riktlinjerna att bli tillämpbara för varje specifik situation, framförallt kan detta ses i samverkansavtalens slutliga utformning. Ett generellt samverkansavtal bifogas för att illustrera hur dessa kan se ut. Inom projektet har det framarbetats nya riktlinjer avseende ersättning till samebyarna när deras sakkunskap efterfrågas, exempelvis vid framtagande av Miljökonsekvensbeskrivningar. Detta var något som ej genomfördes inom VindRen. Projektet har tagit fram miniminivåer för ersättningens storlek dessa nivåer har mottagits av målgruppen på ett positivt sätt. Dessa nivåer och syftet med modellen är att det skall tillämpas i ett tidigt skede inom processen. Miniminivåer 3500 kronor per person och dag 450 kronor per person och timme Avseende det initiala samrådet har arbetet fokuserat på att informera främst verksamhetsutövarna om vikten med enskilda samråd i ett tidigt skede, rådgivaren har varit behjälplig med att anordna sådana möten samt deltagit när så efterfrågats. Nedan följer i punktform en beskrivning av vad som efterfrågats i den tidiga dialogen boka mötestid föra minnesanteckningar beskriva rennäringens förutsättningar i en rättslig kontext ta fram förslag på samverkansavtal ta fram förslag till huvudavtal vara behjälplig med beskrivande texter till bland annat MKB för samebyarnas räkning granska MKB (rennäringsanalysen) för samebyarnas räkning när detta varit aktuellt processledare vid möten och under processens gång, för att skapa förutsättningar för dialog. Mm Rådgivning Utöver det som nämnts ovan har ytterligare rådgivning efterfrågats avseende bland annat lagstiftning och domstolspraxis. Efterfrågan på information har kommit både från samebyar och vindkrafts branschen. Nedan följer i punktform beskrivning av vad som efterfrågats och vilken rådgivning som genomförts både genom telefon och fysiska möten Genomgång av domstolspraxis avseende tillståndsprövningar för vindkraft Information om tillståndsprocessens olika delar såsom samråd, tillståndsprövning, MKB mm Information om rennäringslagen Information om internationella åtaganden avseende samer som urfolk Avtalsrättsliga frågeställningar Information av lagstiftning gällande nätkoncession Mm Rådgivningen har också innefattat beskrivningar av den samiska markanvändningen för att skapa en kunskapsplattform för framförallt exploatörer. Att på ett enkelt sätt beskriva den samiska kulturen och den samiska markanvändningen är svårt. Det finns variationer och lokala förutsättningar. Dock så finns det ett samiskt förhållningssätt till mark och vatten som skiljer sig från majoritetssamhällets. Många samer och i synnerhet de renskötande samerna lever i ett omedelbart

8 och nära förhållande till naturen. Markanvändningen utgår och bygger till stor del på att använda förnybara naturresurser. Historiskt har samer levt av det naturen gett och utvecklat ett sätt att leva genom att bruka men inte förbruka naturresurserna, vilket är en förutsättning för rennäringens fortlevnad, något som också är aktuellt idag. Detta synsätt vill vi föra vidare till kommande generationer. För att rennäringen ska fortleva och utvecklas måste den samiska markanvändningen ges goda förutsättningar. En ekologisk långsiktighet och hushållning med naturresurser är en bärande den få en långsiktigt hållbar rennäring. Rennäringen utgör också en garanti för att bevara de höga miljö- och kulturvärden som finns inom Sápmi. Samisk miljö skall ses i ett landskapsperspektiv. Det finns förhållanden och sammanhang i naturen som har haft och har stor betydelse i det samiska samhället. Att skapa förståelse är en av de grundläggande förutsättningarna för att skapa hållbara projekt. Under den period som projektet bedrivits har det framkommit att det behövs fortsatt arbete med rådgivning och kunskap inom områden såsom MKB, Nätkoncession, ledningsdragningar och långsiktiga överenskommelser. Det är vår förhoppning att vi kan fortsätta arbetet under kommande år. Forskning Inom projektet Biegga har det tagits fram en forskningssammanställning tillsammans med SLU. Rapporten har tillsänts deltagarna på seminarierna. Forskningssammanställningen syftar till att målgrupperna samt övriga skall på ett enkelt sätt kunna finna tillgänglig och aktuell forskning. Rapporten bifogas. Finns även tillgänglig på Under projekttiden har två seminarier genomförs där bland annat Anna Skarin deltagit och informerat om de studier/kontrollprogram som genomförts vid två vindkraftsetableringar. Behovet av att uppdatera aktuellt forskningsläge bedöms fortfarande vara stor eftersom resultaten från uppföljningar från tillståndsgivna etableringar nu börjar redovisas. Uppdatering av VindRenmanualen I manualen finns en sammanställning av forskningsläget på ren. Vindren har valt att inte ta med studier på caribou/ vildren. Anledningen anges vara att det finns stora skillnader mellan vilda renar och semidomesticerade renar. De studier som gjorts på vilda renar bedömdes därför inte vara direkt överförbara på den svenska renskötseln. Med anledning av detta presenterade Vindren enbart resultat från studier gjorda på semidomesticerade renar. Problemet är att forskningsunderlaget på semidomesticerade renar är mycket begränsat. De studier som genomförts har oftast varit lokala studier på mindre vindkraftanläggningar. Däremot redovisas i dagsläget fler resultat vilket påtalats ovan Det finns problem med lokala studier. Lokala studier fokuserar på renarnas beteende i ett begränsat område runt ett ingrepp (i vissa fall har renarna t.o.m. varit inhägnade). Studierna har belyst kortvariga effekter som förhöjd hjärtfrekvens, förekomst av oroligt beteende, flyktavstånd m.m. Det innebär att studierna är begränsade i både tid och rum. Problemet med lokala beteendestudier av enskilda indivi-

9 der är dessutom att de inte representerar en hel hjord och dessutom riskerar det att fokusera på särskilt toleranta djur som tjurar. De lokala studierna anses idag ha ett begränsat forskningsvärde när det gäller ren. Enligt de senaste forskningsrönen är det klarlagt att fritt naturbetande renar undviker vägar och tekniska installationer. I en kunskapsöversikt av Vistnes, I. & Nelleman C belyses hur renar påverkas av dessa, (The matter of spatial and temporal scales: a review of reindeer and caribou response to human activity. The matter of spatial and temporal scales: a review of reindeer and caribou response to human activity. Polar Biology, 31. pp ). Det här visar tydligt att valet av undersökningsmetod inverkar på möjligheten att upptäcka störningar. För att kunna upptäcka undvikelseeffekter krävs att man genomför regionala studier över en lång tid (flera år). Regionala studier har utförts på caribou/vildren. Merparten av de regionala studierna visar att majoriteten av renar minskar sitt nyttjande av de områden som ligger inom 5 km från störningen med 50-95%. Dessa regionala studier valde VindRen att inte ta med i sin sammanställning av forskning. Forskningsläget idag Mark- och miljööverdomstolen i Sverige har i dom avseende vindkraftparker beaktat detta och uttalat att nuvarande forskning entydigt tyder på att vindkraftsparker ger upphov till undvikelseeffekter på betydande avstånd från vindkraftverken och att detta forskningsläge utgör utgångspunkt för en bedömning av vindkraftverks påverkan på domesticerad ren. Mark och miljööverdomstolen uttalar: Av den utredning som presenterats i målet får anses framgå att det i viss utsträckning saknas forskning rörande vindkraftverks s.k. regionala och långsiktiga påverkan på domesticerade renar. Det har däremot genom förhör och utlåtanden av professor Öje Danell och dr Christian Nelleman framgått att forskningsläget är relativt tydlig när det gäller vägar och tekniska installationers regionala påverkan på ren och att nuvarande forskning entydigt tyder på att vindkraftsparker kan ge upphov till undvikelseffekter på betydande avstånd från vindkraftverken. Mark- och miljööverdomstolen finner att detta forskningsläge kan utgöra utgångspunkt även för en bedömning på vindkraftverks påverkan på domesticerad ren. Att domstolen valt att fokusera på forskningen på caribou/vildren hänger samman med att det är den enda forskningen som finns på regional nivå om renar. Dessutom är domstolen skyldig att göra det med hänvisning till försiktighetsprincipen i Miljöbalken. Det innebär att så länge inga andra regionala forskningsresultat kommer som visar att semidomesciterad ren beter sig annorlunda och störs mindre har alla att utgå ifrån den forskning som finns. Och den forskningen visar på undvikelseeffekter. I och med att VindRen valde att bortse ifrån forskningen på vildren/caribou så fanns inte mycket annan forskning att redovisa än de lokala studier som genomförts. VindRen drar ett antal slutsatser utifrån den forskning man valt. Bl.a. menar man att

10 utifrån de lokala studierna verkar det inte vara någon nämnvärd stöning på ren på grund av vindkraftsetableringar. Dock poängterar VindRen på flertalet ställen i manualen att kunskapsunderlaget är bristfälligt och att man därför inte kan dra några generella slutsatser om vindkraftens påverkan på ren. Vilken tyngd besitter då den forskningssammanställning och de slutsatser som VindRen kommit fram till? Svaret är att det helt saknar tyngd. Det vetenskapliga värdet av sammanställningen är obefintligt då samtliga resultat i forskningssammanställningen bygger på lokala studier. Den kunskapsöversikt som finns i VindRen lyftes bl.a. fram i domstolsförhandlingarna av vindkraftsbolaget. Den enda slutsats MÖD kom fram till var att det i viss mån saknas forskning rörande vindkraftverks s.k. regionala och långsiktiga påverkan på domesticerade renar. MÖD underkände därmed de lokala forskningsrön som fanns med i manualen Sammanfattningsvis kan sägas att resultat av lokala studier på ren saknar vetenskaplig tyngd. Enda sättet att undersöka olika intrångs påverkan på rennäringen är genom regionala studier över lång tid. Tilläggas bör också att högsta juridiska instans i ärende om vindkraft och dess påverkan på rennäringen helt bortsett från den sammanställning som VindRen presenterat. De erfarenheter och slutsatser man kan dra av lokala studier är begränsade och så här efteråt kan man kanske tycka att VindRen borde ha tagit med resultaten från studier på vildren/caribou, inte minst mot bakgrund av försiktighetsprincipen. Därav har det inom projektet varit viktigt att inom Biegga ta fram en aktuell forskningssammanställning och även hänvisa till denna i VindRens material idag.