Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling?

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling?"

Berit Sundqvist
för 9 år sedan
Visningar:

1 Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling? Hans Westlund Professor i regional planering, KTH Professor i entreprenörskap, Internationella Handelshögskolan Jönköping

2 Vindkraft och lokal utveckling. Upplägg Regeringens Prop 2005/06:143 Energimyndighetens syn 2013 Vad säger forskningen? Exemplet Mörttjärnsberget Jämförelse med vattenkraftsutbyggnaden Möjliga policies för att nyttja vindkraften för lokal utveckling Andra faktorer än vindkraft som måste till Nyföretagandets betydelse

3 Regeringen: Vindkraft byggs ofta ut i glest befolkade områden på landsbygden och kan där vara ett betydelsefullt bidrag till den lokala ekonomin. Därigenom kan en utbyggnad medverka till nya arbetstillfällen och en mera diversifierad ekonomi vilket är i linje med regeringens inriktning av politiken för utveckling av landsbygden. (Prop. 2005/06:143, s )

Därigenom kan en utbyggnad medverka till nya arbetstillfällen och en mera diversifierad

4 Vindbruk öppnar en ny möjlighet för förstärkt lokalt entreprenörskap och företagande. Om ägandet är förankrat lokalt kan ökade kontakter genom projektering, byggande och drift av en vindkraftsanläggning leda till andra lokala utvecklingsprojekt. (Prop. 2005/06:143, s. 14)

Om ägandet är förankrat lokalt kan ökade kontakter genom

5 En viktig aspekt när det gäller vindbruk är de arbetstillfällen det kan tillföra på landsbygden Alla arbetstillfällen tillkommer inte på den lokala arbetsmarknaden men arbetsinsatser som är av mer långsiktig natur såsom drift och underhåll ger en lokal efterfrågan på arbetskraft I glesbygd kan inkomster från drift och underhåll av vindkraftsanläggningar vara ett värdefullt tillskott till den lokala ekonomin

långsiktig natur såsom drift och underhåll ger en lokal efterfrågan på arbetskraft I glesbygd kan

6 För vindkraftsanläggningar vilkas ekonomiska avkastning inte går till den bygd där de är uppförda, finns det exempel på avtal mellan ägare till vindkraftsanläggningar och lokala organisationer om att en viss summa pengar per producerad energienhet skall tillfalla en lokal organisation för att användas till lokala utvecklingsinsatser. Avtalsformen, som fått benämningen bygdepeng, är ett helt frivilligt instrument.

viss summa pengar per producerad energienhet skall tillfalla en lokal organisation för att användas

7 Energimyndigheten: Strategi för Nätverket för vindbruk (2013) Lokal acceptans är en nyckelfaktor viktigt att lyfta fram och uppmärksamma de synergieffekter en etablering av vindkraft kan tillföra bygden nya arbetstillfällen, förbättrat vägnät, och andra positiva värden som till exempel bygdepeng och förbättrade dataförbindelser satsa på kompetensutveckling av arbetskraft och insatser för att stärka förutsättningarna för entreprenörskap kan lokalsamhället dra nytta av de möjligheter som följer av investeringarna i vindkraft. Uppmuntra samverkan mellan kommun och lokala företagarnätverk inför en ny vindkraftetablering Erbjuda stöd till översyn av tillgång på kompetent arbetskraft och möjliga utbildningar. Här kan ett prognosverktyg vara till hjälp för att påvisa hur många arbetstillfällen som genereras vid uppbyggnad, service, drift och underhåll av vindkraft Uppmuntra till en tidig dialog vid nyetablering av vindkraft mellan kommun, invånare och projektörer

stärka förutsättningarna för entreprenörskap kan lokalsamhället dra nytta av de möjligheter som följer av investeringarna i vindkraft.

8 Vad säger forskningen? Mycket forskning om vindkraftsteknik och effekter på djur och natur Lite forskning om allmänhetens attityder och kommunal planering. Mattias Gradéns avhandling det bästa exemplet Nästan ingen forskning om effekter på lokal/regional utveckling!

natur Lite forskning om allmänhetens attityder och kommunal

9 Ett undantag: Andrea Franzén, C-uppsats i kulturgeografi med Jämtlands län som fallstudieområde, Göteborgs universitet, HT 2009: Möjligheterna finns att vindkraften kan bidra till lokal utveckling, men kommuner, företag och ffa befolkningen måste vara med på satsningen och vara aktiva För tidigt att se faktiska förändringar Vore intressant att jämföra med vattenkraftsutbyggnaden

till lokal utveckling, men kommuner, företag och ffa befolkningen måste vara med på satsningen

10 Exemplet Mörttjärnsberget i östra Jämtland

11 Lokala effekter 37 vindkraftverk, motsvarande 210 GWh/år Ca 100 anställda just nu då verken monteras Uttalad strävan att gynna lokala näringslivet: Albackens jakt- och fiskecamp, Torgnys Radio & TV, Vägunderhåll och snöröjning 8 lokalt anställda efter byggtiden, plus vägunderhåll Bygdepeng 0,2% av omsättningen Även andra entreprenörer i södra Norrland under byggtiden

Torgnys Radio & TV, Vägunderhåll och snöröjning 8 lokalt anställda efter byggtiden, plus

12 Effekter av vattenkraftsutbyggnaden Ragunda kommun Nio vattenkraftverk i Indalsälven, byggda ca % av Sveriges vattenkraft produceras i kommunen Nästa bild: befolkningsutveckling i Ragundas tre vattenkraftsförsamlingar och två ickevattenkraftsförsamlingar i angränsande kommuner

i kommunen Nästa bild: befolkningsutveckling i Ragundas tre

13 Befolkningsutveckling i kraftverks- och icke-kraftverksförsamlingar Ragunda Fors Stugun 2000 Håsjö Hammerdal

14 Skillnader vattenkraften då och vindkraften nu Då arbetskraften bosatt på orten eller flyttade dit med familjerna, nu nästan helt offshore - verksamhet Då längre byggtider Då mer arbetsintensivt, lokalt byggmaterial, nu kapitalintensivt; byggmaterial från andra håll, etc. Bygdepengen. Då obligatorisk, nu frivillig! Slutsats: Betydligt mindre lokala effekter idag

mer arbetsintensivt, lokalt byggmaterial, nu kapitalintensivt; byggmaterial från andra

15 Policy för att utnyttja vindkraften för lokal utveckling? Planeringen. Vindkraften delar byn/bygden. Sämre utgångspunkt för utvecklingsinitiativ. Bygdepenning. Frivillig! Uppfattas som kompensation och ej som avkastning (Gradén). Kan den nyttjas i strategier för lokal utveckling? Lokalt ägande. Har minskat i betydelse. Beskattas. Svaga incitament. Gynna lokalt ägande i strategier för lokal utveckling? Strategier för att främja lokalt entreprenörskap när arbetskraft och efterfrågan kommer till bygden finns det några bra exempel?

Kan den nyttjas i strategier för lokal utveckling? Lokalt ägande. Har minskat i betydelse. Beskattas. Svaga incitament.

16 Vindkraften räcker inte för att ge lokal utveckling på landsbygden Faktorer som främjar nyföretagande, sysselsättning och befolkningsutveckling på kommunal nivå: Lokal efterfrågan, tillgång kapital, kommunala entreprenader, högutbildade, socialt kapital (småföretagartradition & allmänhetens attityder till företagande) På landsbygden: socialt kapital relativt sett viktigare, samt om kommunerna själva aktivt försöker förbättra sin organisation genom entreprenöriell governance (benchmarking, lärande, kompetensutveckling)

kapital (småföretagartradition & allmänhetens attityder till företagande) På landsbygden: socialt kapital relativt sett viktigare,

17 Nyföretagande och befolkningsutveckling klart positivt samband i kommunerna

18 Tabell 1. Andel företagare i landsbygd och tätorter, individer år, Rural areas Urban areas Total rate Rate excluding primary sector Rate excluding primary and unknown sector Distribution Agriculture, forestry and fishing Manufacturing Electricity, gas and water Construction Producer services Consumer services Mixed producer/consumer services Unknown

8 Rate excluding primary and unknown sector 6.4 4.7 Distribution Agriculture, forestry and fishing 29.3 4.

19 Table 3. Andel nyföretagare i landsbygd och tätorter hos individer år, Rural areas Urban areas Total rate Rate excluding primary sector Rate excluding primary and unknown sector Distribution Agriculture, forestry and fishing Manufacturing Electricity, gas and water Construction Producer services Consumer services Mixed producer/consumer services Unknown

8 Rate excluding primary and unknown sector 0.8 0.7 Distribution Agriculture, forestry and fishing 26.4 3.

20 Landsbygdsföretagandet är mer omfattande än företagandet i tätorter Om primärsektorn och okänd sektor utelämnas är dock skillnaderna små Landsbygden har stor överrepresentation i primärnäringarna både bland existerande företag och i nyföretagandet Landsbygdens nyföretagande sker i den tillbakagående primärsektorn medan tätorternas nyföretagande äger rum i de växande tjänstenäringarna Detta är ett problem!

bland existerande företag och i nyföretagandet Landsbygdens nyföretagande sker i den tillbakagående

21 Slutsatser Vindkraftsutbyggnadens effekter på lokal/regional utveckling är små delvis som resultat av politiska beslut Ska vindkraften bli en utvecklingskraft måste den vara en del av en kommunal/regional utvecklingsstrategi som innefattar entreprenörskap och socialt kapital

Relevanta dokument

Hur en landsbygdspolitik borde. Hans Westlund Professor vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Hur en landsbygdspolitik borde se ut Hans Westlund Professor vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping En posturban värld? Den gamla landsbygden försvinner Storstadsnära landsbygd integreras