ÅRSREDOVISNING 2013 MULLSJÖ KOMMUN. Fastställd av Kommunfullmäktige:

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013 MULLSJÖ KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige:

2 MULLSJÖ Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning till kommunfullmäktige över det gångna årets verksamhet och ekonomi. Det övergripande syftet med årsredovisningen är att ge kommuninvånarna, kommunfullmäktige och även andra intressenter relevant information om utfallet av verksamheten, dess finansiering samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen finns att beställa hos: Mullsjö kommun Ekonomienheten Box Mullsjö Tfn: Den går även att ladda hem från kommunens hemsida:

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 4 Viktiga händelser... 6 Finansiell analys... 7 Personalredovisning Driftsredovisning Kommunens Investeringsredovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Verksamheternas redovisningar Kommunal Demokrati Teknisk verksamhet Kultur- och fritid Barn och utbildningsnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Revisionsberättelse

4 Kommunstyrelsens ordförande Året som gått.. Under året har förberedelserna pågått för landstinget övertagande av färdtjänsten vilket skedde den 1 januari 2014 genom en skatteväxling på 15 öre. Syftet med detta är att få till en enhetlig syn på färdtjänsttillstånd men även att ha ett gemensamt regelverk kring dessa resor. För vår del innebär detta att de som har blivit beviljade färdtjänst i Mullsjö har fått en lägre egenavgift för sina resor. I skatteväxlingen låg det också ett paket som man kallar närtrafik vilket är en satsning på befolkningen som bor utanför våra tätorter, detta innebär att alla som är folkbokförda på adresser som ligger inom området för närtrafik har rätt till 6 enkel resor i veckan, detta är något som verkligen öppnar upp möjligheten att bo och leva på landsbyggden. Under året har behoven inom äldreomsorgen varit stora. Detta på grund av en kraftig ökning av personer som på ett eller annat sätt behövt stöd. Vi har medarbetare med mer än 30 års erfarenhet inom kommunens äldreomsorg som aldrig tidigare varit med om någon liknande ökning. Jag vill passa på att rikta ett särskilt tack till er medarbetare som har hanterat denna situation. Försäkringskassan har under året omprövat beslut inom LSS. Vilket har gjort att kostnaderna ökat inom kommunens funktionshinderomsorg.. Under året har arbetet med bildandet av en regionkommun pågått och kommer att pågå även under Den nya regionkommunen ska vara igång den 1 januari Under året har även arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen pågått. Det finns nu ett förslag till ny översiktsplan, som är ute på utställning. Kommunen har under året även tagit fram ett bostafsförsörjningsprogram, samt har ett antal detaljplaner tagits fram för att öka möjligheten för ny byggnation. Mullsjö bostäder har under året påbörjat byggnationen på västangård. Mullsjö kommun fick en återbetalning av AFA-pengar på 5,6 miljoner kronor. Dessa pengar har använd till att möta upp det ökade trycket inom socialnämndens ansvarsområde. Kommunens resultat 2013 hamnade på 4,7 miljoner vilket motsvarar 1,4 % av skatter och bidrag. Resultatet ligger över kommunfullmäktiges målsättning på 1 % av skatter och bidrag.. Kommunen fortsatte även att amortera under året vilket ledde till en total amortering på 3,7 miljoner kronor. Detta ligger i linje med fullmäktiges mål. På grund av den låga räntan som varit under ett antal år så sänktes rips räntan som ligger till grund för pensionsberäkningarna, detta gjorde att kostnaderna för årets avsättning ökade med 4 miljoner Befolkningsmässigt minskade kommunen under året med 31 personer vilket gör att vi den 31 december var Mullsjöbor. Jag vill passa på att tacka alla medarbetare för ert goda arbete under Henrik Jansson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Befolkning Antal invånare i Mullsjö kommun var efter 4:e kvartalet Det är en minskning med 31 person sedan förra årsskiftet Åldersstrukturen följer i stort övriga kommuners utveckling. Åldersstrukturen är viktig att följa då den ligger till grund för kommunens utveckling och behovstäckning framåt i tiden. Under 70- och 80-talen flyttade många barnfamiljer till Mullsjö. Dessa finns nu, år senare, i åldersgrupperna kring år och kommer om år börja belasta äldrevården med ett ökat krav på service som följd. Sedan 1970-talet har familjebildningen senarelagts och fler studerar vidare efter gymnasiet. Att gruppen yngre vuxna, åldern år, är relativt liten är därför normalt för mindre orter som Mullsjö. Politik Från och med augusti 2008 styr de borgerliga allianspartierna kommunen, Mullsjö. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 9 Moderaterna 8 Kristdemokraterna 6 Mullsjö Framtid 5 Folkpartiet 2 Centern 1 Vänsterpartiet 1 Miljöpartiet 3 Totalt 35 platser Näringsliv och arbetsmarknad Mullsjö kommuns beroende av den lokala arbetsmarknaden är mindre än genomsnittskommunen då mer än hälften (51,2 %, 2006) av de boende och yrkesverksamma i Mullsjö pendlade över kommungränsen, de flesta till Jönköping, för att nå sitt arbete. Största pendelströmmarna 2011 Från kommunen till: Till kommunen från: Kvinnor Män Kvinnor Män Jönköping Jönköping Habo Habo Falköping Tidaholm Tidaholm Falköping Övriga Övriga

6 Viktiga händelser Antagande av detaljplan för bostäder på Västangårdsområdet IT-strategi för Mullsjö kommuns förvaltning och bolag antas Beslut om samrådsutställning av förslag till översiktsplan för Mullsjö kommun med sikte på 2025 Handlingsplan för Alkohol- och drogförebyggande arbete antas Företagspolicy för de kommunala bolagen fastställdes Överenskommelse om överföring av ansvaret för färdtjänst- och sjukresor till landstinget fr o m 2014 godkänns Förslag till Funktionshinderplan för Mullsjö kommun för åren fastställdes Äldreomsorgsplan för Mullsjö kommun för åren fastställdes Yttrande över bildandet av Regionkommun för Jönköpings län och dess framtida organisation Beviljande av tilläggbudget på 1,5 mkr till barn- och utbildningsnämndens programområde Förskola Beviljande av tilläggsanslag på 2,0 mkr till socialnämnden till följd av ökat behov av vård och omsorg Beslut fattas om att gå vidare med att bygga nytt äldreboende och att ej förvärva av Margaretas Park, Bostadsförsörjningsprogram antas för Mullsjö kommun för perioden Detaljplan för Gruvereds fritidshusområde antas 6

7 Finansiell analys Återhämtningen i svensk ekonomi har påbörjats Hushållens konsumtion driver tillväxten Företagen har fortsatt låga vinstmarginaler Exportföretagen fortsätter att tappa marknadsandelar Den svaga efterfrågan i omvärlden har medfört att svensk export har sjunkit sedan mitten av Även investeringarna har utvecklats svagt då ett lågt kapacitetsutnyttjande har minskat företagens behov av att utöka kapitalstocken. I den senaste versionen av Svenskt Näringslivs företagarpanel inkluderas separata frågor om företagens vinstmarginaler. Vinstmarginalerna föll under andra halvåret 2013, till följd av ökade produktionskostnader och en svag prisutveckling. I takt med att konjunkturåterhämtningen i den globala ekonomin gradvis stärks, ökar efterfrågan på svensk export successivt under Ett stigande resursutnyttjande och ökad optimism bland företagen leder även till att investeringstillväxten ökar under Den svaga ekonomiska tillväxten i Europa innebär dock att exporten utvecklas svagare än vad den normalt gör under en konjunkturuppgång. Svenska exportföretag fortsätter dessutom att tappa marknadsandelar på den globala marknaden. Hushållens konsumtion driver återhämtningen i svensk ekonomi. Hushållen har goda marginaler att öka sina konsumtionsutgifter framöver. Historiskt låga räntor, ett femte jobbskatteavdrag och en svag inflation bidrar till en stark utveckling av hushållens köpkraft. Dessutom minskar hushållens försiktighetssparande i takt med att framför allt återhämtningen i euroområdet blir mer påtaglig. Den stigande efterfrågan förbättrar utsikterna på arbetsmarknaden och arbetslösheten sjunker gradvis under prognosperioden. Återhämtningen på arbetsmarknaden hämmas dock av en sämre matchning. Det blir allt svårare för företagen att hitta personal med rätt kompetens. Inflationstakten ökar under slutet av 2014 på grund av ett högre resursutnyttjande och stigande importpriser. Riksbanken höjer således reporäntan i slutet av 2014 och fortsätter att successivt höja räntan under 2015 i takt med att arbetslösheten sjunker och inflationen stiger. Reporäntan når en nivå på 1,75 procent under slutet av Den svenska ekonomin höll någorlunda fart under tredje kvartalet. Den huvudsakliga drivkraften för tillväxten var inhemsk konsumtion, trots ett högt hushållssparande. För näringslivet ökade produktionen inom både varu- och tjänsteproducerande branscher. Arbetade timmar minskade inom de varuproducerande branscherna vilket innebär att det är en ökad produktivitet som ligger bakom produktionsökningen. Förändring från motsvarande kvartal föregående år (kv ), % Fasta priser, kalenderkorrigerade värden Källa: SCB 7

8 Årets resultat Årets resultat är +4,7 mkr. Årets justerade resultat efter realisationsförlust är +5,7 mkr. Årets resultat (tkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Årets resultat (tkr) Årets resultat/skatteintäkter & generella bidrag 1,4 % 2,3 % 3,0 % Årets resultat/eget kapital 5,3 % 8,9 % 12,7 % Balanskrav och finansiella mål Mullsjö kommun har två finansiella mål. Kommunen har ett resultatmål på 1,0 % av skatteintäkter och generella bidrag. Kommunens nettolåneskuld ska minska med 3,7 mkr. Mullsjö kommuns resultat 2013 i procent uppgår till 1,4 %, därmed uppnås målet. Nettoamorteringen 2013 var 3,7 mkr i och med att kommunen amorterade detta, därmed uppnås målet. Den amortering som MBAB gjorde på 5 mkr i slutet av 2012 har amorteras 2013 av kommunen. Balanskrav Inga underskott finns som ska täckas. Intäkts- och kostnadsutveckling Mullsjö Kommun fick under året en återbetalning av AFA-pengar på 5,6 mkr, dessa har använts för att täcka ökade kostnader inom Socialnämndens verksamhetsområde. Kommunen måste fortsatt aktivt arbeta med att få kontroll på kostnadsutvecklingen i de verksamheter som kommunen bedriver. Intäkts- och kostnadsutveckling jämfört med föregående år Utv. jmf med föregående år (%) Skatter och statsbidrag 0,5 0,3 2,7 Verksamhetens nettokostnad. 0,6 0,9 2,6 Utv. Jmf med föregående år (mkr.) Skatter och statsbidrag 16,8 1,1 8,4 Verksamhetens nettokostnad -18,3-2,9-9,8 Finansiella nettokostnader -1,2-0,5-0,5 Resultatförändring -2,7-2,2 0,1 Nettokostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar Bokslut Bokslut Bokslut ,0 93,7 92,7 Avskrivningar 3,2 2,8 3,3 Nettokostnadsandel 97,2 96,5 96,0 Finansnetto 1,4 1,1 1,0 Nettokost. Andel inkl. finansnetto 98,6 97,6 97,0 8

9 Skatter och statsbidrag Skattesatsen 2013 var 21,9 höjningen jämfört med 2012 beror på skatteväxlingen med Landstinget avseende övertagandet av Hemsjukvården. En stor kostnad för kommunen är utjämningssystemet för LSS-kostnader som infördes Systemet syftar till att alla kommuner skall ha likvärdiga kostnader per invånare för LSS-insatser. Summan av kostnader för egen LSS verksamhet +/- bidrag/avgift till systemet delat med antalet invånare ska leda till ungefär samma belopp i alla kommuner. För 2013 har kommunen betalat in en utjämningsavgift på 7,8 mkr. Finansnetto Kommunen blev medlem i Kommuninvest sommaren 2004 och sedan dess har samtliga lån upphandlats. Samtliga lån per den sista december, totalt 208,6 mkr, är upptagna hos Kommuninvest. Pensioner Kommunen har till och med 2013 avsatt ca 21,6 mkr för intjänade pensionsrätter. För den särskilda löneskatten har avsättningen uppgått till ca 5,2 mkr. KPA har värderat den framtida ansvarsförbindelse som kommunen har för intjänade pensionsrätter. Ordinarie Ansvarsförbindelsen enligt prognos från KPA uppgår vid årets slut till 199,3 mkr. Enligt prognosen kommer skulden att börja minska under Investeringar 2013 investerade Mullsjö kommun för 18,1 mkr medan budgeterad investeringsomfattning uppgick till 25,3 mkr efter överföringar och tilläggsanslag. Sett i ett längre perspektiv bör en befolkningsmässig stabil kommuns investeringar, med hänsyn till reinvesteringar och nyinvesteringar, ligga någonstans kring 6-7 % av skatteintäkterna Soliditet/skuldsättningsgrad Soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens tillgångar som är egenfinansierade och visar därmed kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Mullsjö kommuns soliditet förbättrades 2013 till 22,7 % (22,1 %). Förbättringen beror på det positiva resultat samt att man har fortsatt att amortera sina lån. Flertalet kommuner lämnar borgen till sina bolag istället för att vidareförmedla lån som Mullsjö kommun gör. Exkluderas vidareförmedlingen av lån till dotterbolagen uppgår soliditeten till 32,9 %. Mullsjös kommuns soliditet skall jämföras med ett genomsnitt kring 50 % bland i princip alla jämförelsegrupper bland kommuner. Om hänsyn även tas till ansvarsförbindelsen för pensioner har Mullsjö Kommun en negativ soliditet, -28,2 %. D v s kommunens skulder är större än tillgångarna. Försämringen 2013 beror på den sänkta RIPS-räntan som påverkar ansvarsförbindelsen för pensioner. Kommunens Soliditet (%) Bokslut Bokslut Bokslut Soliditet 22,7 22,1 20,8 exkl. förmedling lån till kommunens bolag 32,9 32,2 31,3 inkl. ansvarsförbindelser pensioner -28,3-27,2-29,6 Soliditetens spegelbild är skuldsättningsgraden som visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital. Bryter man ned skuldsättningen i delar så ser man att Mullsjö Kommun har en hög andel långfristig skuldsättningsgrad. 9

10 Kommunens Skuldsättningsgrad (%) Bokslut Bokslut Bokslut Total skuldsättningsgrad 77,3 77,9 79,2 varav avsättningar (pensioner) 6,9 5,3 5,1 varav kortfr. Skuldsättningsgrad 18,2 17,8 14,0 varav långfr. Skuldsättningsgrad 52,2 54,8 60,1 Likviditet, borgensåtagande och förmedlade lån Kommunens likviditet är god och utgör kortsiktigt inget problem. Kommunen har avtal om checkkredit, krediten är 50 mkr och var vid årsskiftet outnyttjad. Mullsjö kommun tidigare haft mycket få borgensåtaganden och inga väsentliga risker förknippade med dessa åtaganden men sedan 2010 har man givit borgenförbindelser på 31,1 mkr till Mullsjö omsorgsbostäder en kooperativ hyresrättsförening som har tagit över kommunens omsorgsbostäder. De kommunala bolagen har har använt kommunal borgen som säkerhet vid nyupplåning, förnärvarande ca 30 mkr. Detta leder till en ökad risk exponering för kommunen Kommunen vidareförmedlar lån till det kommunala bostadsbolaget, Mullsjö Bostäder AB. Bolaget hade under 90-talet ekonomiska problem och rekonstruerades 1997 genom aktieägartillskott från kommunen. Bolaget har sedan dess amorterat på låneskulden. Dagens skuld, 50 mkr, är ungefär hälften av vad bolaget hade innan aktieägartillskottet. Hög uthyrningsgrad och låga räntor har gjort att bolagets resultat därefter varit positivt. Lån samt utnyttjad kredit till Mullsjö Miljö och Energi AB uppgår till 69,4 mkr vid årsskiftet. Kommunens Borgensåtagande (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Borgensåtaganden 61,1 26,7 14,8 varav egna hem 0,1 0,1 0,1 Varav kommunala bolag 29,7 4,3 0,0 varav föreningar 31,3 26,0 14,7 Kommunens Förmedlande lån (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Mullsjö Bostäder AB 50,0 50,0 55,0 Mullsjö Miljö och Energi AB 69,4 69,4 69,4 Kommunens externa låneskuld exklusive bolagens andel (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Mullsjö Kommun 208,6 217,3 222,0 Kommunens dotterbolag - 119,4-119,4-124,4 Amortering Mullsjö Bostäder -5,0 Förlagslån Kommuninvest -1,3-1,3-1,3 Netto 87,9 91,6 96,3 10

11 Budgetavvikelser och prognossäkerhet Två mått på hur ekonomistyrningen i en kommun fungerar är budgetavvikelserna och prognossäkerheten. Det bör tilläggas att Barn och Utbildningsnämnden under året har fått ett tilläggsanslag på 1,5 mkr till Förskoleverksamheten och Socialnämnden 2,0 mkr till Äldreomsorgen. Verksamheter inkl. Finansförvaltningen visar ett redovisar budgetöverskott på +4,3 mkr, men verksamheterna enbart redovisar ett underskott på -1,3 mkr. Prognossäkerheten är viktig för att ha kontroll över ekonomin. I tabellen på nästa sida framgår de budgetavvikelser som prognostiserats vid bokslut samt skillnaden mellan augusti prognosen och bokslut. Prognossäkerheten varierar kraftigt mellan olika verksamhetsområden och enheter. Totalt sett är prognosarbetet inte tillfredsställande. Mellan augustiprognosen och bokslut är det för stor differens på flera programområden. Mullsjö kommuns användning av budgeten som styrinstrument behöver förbättras avsevärt. Likaså behöver prognosarbetet fördjupas och leda till aktiva ställningstaganden och åtgärder i syfte att hålla budgeten. Budgetavvikelse (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Budgeterat resultat 0,0 2,9 4,2 Årets resultat 4,7 7,5 9,7 Avvikelse 4,7 4,6 5,5 varav verksamheterna -1,4-3,7-1,9 varav finansförv. 6,1 8,3 7,4 11

12 Prognossäkerhet (mkr.) Avvikelse mot budget för helår för resp. tidpunkt. Prognos Prognos Bokslut Förändr aug-dec Kommunal demokrati Kommunkontor Kollektivtrafik Räddningsverksamhet Teknisk service Lokaler Kostproduktion Kultur- och fritids. vht Förskola Grundskola Gymnasie- och vuxenskola Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- o sjukvård Ledning/utredning Funktionshinderomsorg Byggnadsnämnd Miljönämnd Finansförvaltningen S:a vht nettokostnad Skatteintäkter/gen. STB Finansnetto Totalt Förskolan har fått tilläggsbudget på 1,5 mkr under året och Äldreomsorgen 2,0 mkr. Framtid Kommunen har genom åren valt att finansiera sina investeringar och i viss mån ren drift genom ökad skuldsättning. I tider med låga investeringsnivåer har kommunen inte valt att amortera på sina skulder utan använt dessa till att bygga ut verksamheterna. Detta framträder tydligt då resultatutvecklingen och soliditetsnivåer 12

13 synas. De senaste åren har man amorterat ca 15 Mkr per år enligt de finansiella målen. Målet för 2013 var en amortering på 3,7 mkr och detta har man uppnått. Ansvarsförbindelsen som kommunen har för framtida pensionsförpliktelser kommer att ta en allt större del av verksamheternas resurser i bruk. Inom en års period kommer utbetalningar från tidigare intjänade pensionsrätter från anställda att börja betalas ut. Detta innebär att verksamheternas andel av kommunens totala intäkter måste minska. Kommunen måste arbeta hårt med ekonomistyrningsfrågor och fokus måste ligga på resultatet. Det får inte råda någon konflikt mellan ekonomi och verksamhet, ekonomi måste gå först genom alla led i organisationen och prioriteringar inom kommunens verksamheter måste göras och verkställas. En tydlig linje i alla beslut som fattas måste ske med utgångspunkt i de finansiella mål som kommunfullmäktige har beslutat om. De kommunala bolagen Mullsjö kommun äger de två bolagen Mullsjö Bostäder AB och Mullsjö Energi och Miljö AB. Den sammanställda redovisningen eliminerar alla de interna transaktioner som förekommer mellan bolagen samt mellan bolagen och kommunen. Redovisningen visar det (koncernens) samlade resultatet och balansposter efter gjorda elimineringar. Koncernens resultat för 2013 är +33,3 mkr. Mullsjö kommun går med överskott om 4,7 mkr. Mullsjö Bostäder AB gör ett överskott om 29,1 mkr, varav 27 mkr är återföring av tidigare nedskrivning, och Mullsjö Energi och Miljö AB visar ett överskott om 0,5 mkr. Mullsjö Bostäder Verksamhet Fastighetsförvaltningen omfattade vid årets slut 466 lägenheter ( kvm) samt 17 lokaler (2 442 kvm). Av bolagets lägenheter är 45 st. belägna i Sandhem och resterande i Mullsjö. Fastigheternas totala taxeringsvärden uppgår till tkr. Under året påbörjades nybyggnation av 3 st tvåvåningshus på Västangårdsområdet i Mullsjö. Husen innehåller vardera 8 lägenheter jämt fördelat mellan 2 rok och 3 rok. Lägenheterna är inflyttningsklara mars-juni Efter förhandling med hyresgästföreningen region BohusÄlvsborg-Skaraborg, genomfördes hyreshöjning den 1 april. Bostäder med varmhyra samt lokaler höjdes med 2,1 % och bostäder med kallhyra höjdes med 1,7 %. Efter hyresjusteringen uppgick den genomsnittliga hyresnivån till 836 kr per kvm och år. Efterfrågan på bostäder har varit fortsatt mycket god under året både i Mullsjö och Sandhem med kö till samtliga områden. Antal vakanta lägenheter var i medeltal ca 2 st under året motsvarande 110 tkr. i hyresbortfall. Lägenhetsvakansen kan till stor del hänföras till renoveringsbehov i lägenheterna. Vid årsskiftet fanns 2 st. vakanta lokaler, belägna i källarplan. Dessa har dock kunnat användas som etableringslokaler under nybyggnationen. Under verksamhetsåret har reparation och underhållsåtgärder utförts till en kostnad av ca 7,4 mkr. Största delen av kostnaderna utgörs av löpande lägenhetsunderhåll, vilket oftast utförs i samband med in- och avflyttningar. En större takomläggning samt energisparåtgärder ingår med ca 1 mkr. Under året har genomförts att antal energisparprojekt inom områdena vatten-, el- och fjärrvärmeförbrukning. Utfallet på dessa var mycket gott utan att för den skull ge avkall på värme (20-21 grader) i lägenheterna, trygghetsskapande belysning och vattenkomfort. Under 2014 finns för avsikt att utrangera de två sista oljeeldade panncentralerna. 13

14 Ekonomi Bolaget har under året gått igenom fastigheter där nedskrivning skett historiskt och kommit fram till att man skall återföra tidigare nedskrivning med 27 mkr. Årets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår till drygt 29 mkr. Nya lån på 14,5 mkr har tagits upp under året för finansiering av nybyggnationen. Den totala låneskulden uppgick till 64,5 mkr vid årsskiftet. Bolagets soliditet uppgick på bokslutsdagen till 39,2 %. 5-års översikt(tkr) Omsättning Årets resultat Eget kapital Balansomslutning Soliditet % 39,2 24,3 18,3 16,8 16,5 Likvida medel Mullsjö Energi och Miljö AB Årets ekonomiska resultat Mullsjö Energi & Miljö AB Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall tkr tkr tkr tkr tkr Totalt Intäkter Kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat före finansiella poster Finansiella poster Resultat I bolaget finns ett skattemässigt outnyttjat underskott i näringsverksamhet från tidigare år som uppgår till tkr innan årets deklaration lämnas in. Kommentarer till resultat Fjärrvärme Under året har ca 20,9 (22,2) 1 GWh värme producerats, vara 0,2 GWh med eldningsolja under Resultatet från fjärrvärmeverksamheten är ca -212 tkr var ett mer varmt år som har bidragit till en något minskad försäljning av fjärrvärme. Vidare har kostnaderna för bränsle minskat på grund av lägre bränslepriser. Anledningen till det negativt resultat är några fasta engångskostnader i samband med inköp av en hjullastare med ca 350 tkr och en återbetalning av felfakturerade intäkter till en abonnent med ca 340 tkr över nästan två år. Värmeproduktion med stamvedsflis i förhållande till den totala värmeproduktionen, var ca 48 % (50 %). Andel flis i bränslet bör öka för att ytterligare reducera kostnaderna. En vidare ökning av andel flis är endast möjligt efter en ombyggnad av bränsleinmatningen och rökgasreningen i värmeverket. VA Under året har en ökning av oförutsedda driftavbrott på ledningsnät och anläggningar varit konstant. Resul- 14

15 tatet för VA-verksamheten är ca 456 tkr. Under 2013 har också inneburit ökande investeringar i VAledningsnät. Ytterligare investeringar kommer att ske under Under 2014 ska också en VA-plan upprättas för Mullsjö kommun för att kartlägga ytterligare behov av återinvesteringar i VA-ledningsnät och VAanläggningar. Renhållning Under 2013 har kostnaden för borttransport och hantering av brännbart avfall ökat något. Nytt avtal för skötsel av Återvinningscentralen i Mullsjö och slamsugning i Mullsjö kommun inbär ökade kostnader. Verksamheten har gått med ett överskott på ca 235 tkr och en översikt av renhållningstaxan ska genomföras under I övrigt har renhållningsverksamheterna fungerat ungefär som planerat Förslag till resultatdisposition Bolaget FV VA RH Fritt eget kapital, [tkr] Årets resultat, [tkr] Styrelsen föreslår att resultatet disponeras och fördelas enligt följande: Bolaget FV VA RH Balans i ny räkning, [tkr]

16 Personalredovisning Sammanfattning Mullsjö kommun har 497 (473) tjänster med tillsvidareanställning inkl. räddningstjänsten. Det är 493 personer som har tillsvidareanställningar, 4 personer har två tjänster inom olika verksamheter. (siffror inom parentes avser 2012) Tillsvidareanställda tjänster efter verksamhetsgren Tillsvidareanställda Enheten kommunkontoret Social verksamhet Skola och barnomsorgsverks Teknisk verksamhet Räddningstjänst Totalt anställda I enheten kommunkontoret ingår även simhall, bibliotek och kulturskola. Antal tjänster Den stora förändringen av antalet medarbetare är inom Social- hälso-och sjukvårdsverksamheten där antalet tillsvidareanställda ökat med 19 personer. 1 januari 2013 övergick hemsjukvården från landstinget till kommunen vilket medförde att 8 personer fick sin nya arbetsplats hos Mullsjö kommun. Andra stora förändringarna av antalet medarbetare har skett inom funktionshinderomsorgen, + 8 personer och förskolan + 6 personer. Årsarbetare Om kommunens tillsvidareanställda personal omräknas till årsarbetare blir det 423 (396) varav 333 (313) årsarbetare är kvinnor och 90 (84) årsarbetare är män. Årsarbetare Tillsvidareanställda Förändring jmf föregående år Åldersstrukturen Den genomsnittliga åldern bland de anställda är 47,2 ( 47,4). Medelålder för kvinnor är 47,3 (47,6) och för män 46,9 (46,4) år. Årsarbetare och medelålder per verksamhet Årsarbetare Medel Medel Medel Medel ålder 2011 ålder 2012 ålder 2013 Kommunkontoret 38,4 40, ,8 46,5 46,5 Social verksamhet 161,5 164, ,3 46,8 46,3 Skola och barnoms 165,4 156, ,7 47,9 47,7 Teknisk verksamhet 35,4 35, ,5 50,4 51,1 Total ,6 47,4 47,2 16

17 Antal tillsvidareanställda åldersgrupper med 10 års intervall Äldre än Mellan Mellan Mellan Mellan 60 år år år år år Kommunkontoret Social verksamhet Skola och barnomsorg Teknisk verksamhet Räddningstjänst Hela kommunen % av alla anställda 18,5% 26,3% 27 % 18,7% 9,5% Förändringarna i åldersfördelning i jämförelse 2012 är att en förskjutning av de personer med ålder mellan år har skett till den högre åldersgruppen år samt att även de nyanställda ligger i denna åldersgruppen. Ökningen i åldergruppen är 3,6 % (23personer) i jämförelse med Sysselsättningsgrad Totalt Kvinnor Män Sysselsättningsgrad 0-39% % % Total Nästan hälften av de tillsvidaranställda kvinnorna är deltidsanställda, 51,04 % (52,71 %). Vid samma jämförelse bland männen är det 12,8% (9,5 %) som är deltidsandställda. Personalkostnader Löne- och arvodeskostnader inkl. arbetsgivaravgift uppgick till 202,8 mkr (196,3 mkr). Pensionskostnaderna uppgick till 17,7 mkr (16,7) mkr inklusive löneskatt. I denna summa ingår utbetalning av pensioner med 8,3 mkr (7,8) mkr. Inbetalning till framtida pensioner som de anställda har tjänat in under 2012 är 9,4 mkr (8,3) mkr. Pensionen, som den anställde har tjänat in under ett helt kalenderår, betalas in den 31 mars året efter för placering hos det försäkringsbolag den anställde valt. Löner Medellönen för 2013 är kr/månad i jämfört med kr/månad år Medellönen är räknad på alla anställda med månadslön. För kvinnorna är medellönen kr ( kr) och för männen är den kr ( kr). Semesterlöneskuld Vid arbetsårets slut uppgick semesterlöneskulden till 11,8 (12,0) mkr inklusive personalomkostnader. Antalet ej uttagna semesterdagar 7295 (7665), en minskning med 370 dagar. Uppehållsanställda semesterlöneskuld ingår i den totala beräkningen av semesterlöneskulden, men kan inte omräknas till semesterdagar. Personalrörlighet Under 2013 slutade 52 personer (47 personer) sin tillsvidareanställning. Av dessa var det 20 (22) som gick i pension, 26 slutade på egen begäran, 2 avlidna och 4 av annan orsak. Sjuklön Sjuklön har betalats ut med 3,7 mkr (3 mkr) inklusive personalomkostnader, varav sjuklönen för de första 14 dagarna uppgick till 3,3 mkr, under Sjukfrånvaron Verksamhetsområden Sjuktal % Kommunkontoret 2,3 Räddningstjänsten 29,4 Social- Hälso- och Sjukv 6,2 Skola och barnomsorg 5,5 Teknisk verksamhet 6,9 Hela kommunen 5,7 17

18 Arbetsskador och Tillbud Anmälda Anmälda Arbetsskador Tillbud Kommunkontoret Räddningstjänst 1 Social- hälso- och sjukvård Skol- och barnomsorgsverks 8 29 Teknisk verksamhet Totalt Alla tillbud och arbetsskador rapporteras till skyddskommittén som sammanträder fyra gånger 18

19 Driftsredovisning Nettobelopp i tkr Nämnd/Utskott/Programområde/Enhet Budget Utfall Avvikelse Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Kommunal demokrati Kommunkontor Kollektivtrafik Räddningsverksamhet Tekniska utskottet Teknisk service Varav Bostadsanpassningsbidrag Lokaler Kostproduktion Kultur- och fritidsutskott Barn- och utbildningsnämnden Förskola Grundskola Gymnasie- och vuxenskola Socialnämnden Individ och familjeomsorg Varav Institutionsvård Varav Ekonomiskt Bistånd Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Ledning/Utredning Funktionshinderomsorg Byggnadsnämnd Miljönämnd Finansförvaltningen S:a verksamhetens nettokostnader * Förskolan har fått tilläggsbudget på 1,5 mkr under året och Äldreomsorgen 2,0 mkr. 19

20 Kommunens Investeringsredovisning Investeringsredovisning (tkr.) Utskott/Nämnd Utfall Budget Avvikelse Allmänna utskottet Tekniska utskottet Barn o utb. nämnden Socialnämnden Kultur o fritidsutskottet Byggnadsnämnd TOTALT De största investeringsprojekten (tkr.) Utfall Budget Avvikelse Kronäng ventilation/värme Gunnarsboskolan Skrivare Lekplatser Energiåtgärder

21 Resultaträkning belopp i tkr Noter Koncern Kommun Kommun Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Bokslutsdisp, skatt Årets resultat Förändring av ansvarsförbindelse pensioner Årets res. inkl. förändr. ansv.förb. pensioner Kassaflödesanalys Koncern Kommun belopp i tkr Kommun Den löpande verksamheten Resultat före extraordinära poster Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Återföring av avskrivningar Förändring av pensionsavsättning Realisationsvinster/realisationsförluster Återförda nedskrivningar Justering för rörekapitalets förändring Omsorgsbostäder Varav ökning/minskning kortfristiga fordringar Varav ökning/minskning förråd lager Varav ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Avyttring av finansiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upplåning ökning (+)/minskning (-) räntebärande skulder Amortering Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av kassa och bank (likvida medel) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

22 Balansräkning Noter Koncern Kommun belopp i tkr Kommun Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, fastigheter, tekn. Anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar pensioner o liknande förpliktelser Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder S:a eget kapital, avsättn. o skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt som inte upptagits bland skulder eller avsättningar Borgensförbindelser varav egna hem varav övriga

23 Noter (tkr.) Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens int. enl. drifstredovisn varav Interna poster S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kost. enl. driftsredovisn varav övriga interna poster S:a verksamhetens kostnader Not 3 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Preliminär slutavräkning Slutavräkning S:a skatteintäkter Avräkningsbelopp per invånare Preliminär avräkning Slutavräkning Not 4 Generella statsbidrag o utjämn. Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning Regleringsavgift Fastighetsavgift S:a generella statsbidrag och utjämn Not 5 Finansiella intäkter o kostnader Finansiella intäkter Utdelning MEMAB Ränta Mullsjö Bostäder AB Ränta Mullsjö Energi och Miljö AB Övriga ränteintäkter inkl. räntebidrag S:a finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader mm RIPS-ränta Räntekostnad pension S:a finansiella kostnader S:a finansnetto

24 Koncernens Bokslut Koncernens Bokslut Kommunens Bokslut Kommunens Bokslut Not 6 Materiella anläggningstillgångar Allmän markreserv Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Fast. för annan verksamhet/övriga fast. Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner, fordon och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående värde Årets investeringar Återförda nedskrivningar Mullsjö Bostäder Årets utrangeringar Mullsjö Omsorgsbostäder Årets avskrivningar Utgående värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående värde Årets investeringar Årets avyttringar Årets avskrivningar Utgående värde Tekniska anläggningar Ingående värde Årets investeringar Justering Årets avskrivningar Utgående värde

25 Publika fastigheter Ingående värde Årets investeringar Överfört från Exploatering Årets utrangeringar Årets avskrivningar Utgående värde Fast. för annan verksamhet/övriga fast. Ingående värde Årets investeringar Justering Årets avskrivningar Utgående värde Maskiner, fordon, inventarier Ingående värde Årets investeringar Årets utrangeringar Årets avskrivningar Utgående värde Beloppsgräns för investering: Inventarier och maskiner 0,5 Prisbasbelopp Fastigheter 1 Prisbasbelopp. Avskrivningstider: Maskiner, Inventarier och Tekniska anläggningar 3-10 år Fastigheter år Taxeringsvärde Not 7 Finansiella anläggningstillgång. Aktier och andelar Mullsjö Bostäder AB Mullsjö Energi och Miljö AB Jönköpings länstrafik AB Kommuninvest Övriga S:a aktier och andelar Långfristiga fordringar Mullsjö Bostäder AB Mullsjö Energi och Miljö AB Övriga S:a långfristiga fordringar S:a finansiella anläggningstillgångar

26 (tkr.) Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 8 Exploatering Not 9. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Varav på Mullsjö Bostäder AB Varav På Mullsjö Energi och Miljö AB Diverse kortfristiga fordringar varav statsbidragsfordringar varav moms varav skatteintäkter varav övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter S:a kortfristiga fordringar Not 10 Likvida medel Kassa Postgiro/Bank S:a likvida medel Not 11 Eget kapital Ingående eget kapital Mullsjö Omsorgsbostäder Årets resultat Utgående eget kapital Varav Resultatutjämningsreserv Avstämning av balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen Extraordinära kostn. sänkt ränta pensioner Avgår samtliga realisationsvinster Justerat resultat Not 12 Avsättningar för pensioner inkl löneskatt IB avsättningar för pensioner inkl löneskatt Årets avsättning enligt beräkning från KPA Löneskatt på årets avsättning Överfört till Alternativ KAP KL S:a avsättningar Not 13 Långfristiga skulder Ingående låneskuld inkl. kortfristig del Kortfristiga skulder Nyupplåning Andel i Mullsjö Omsorgsbostäder Årets amorteringar S:a långfristig låneskuld

27 (tkr.) Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Varav till Mullsjö Bostäder AB Varav till Mullsjö Energi och Miljö AB Personalens skatter och avgifter varav källskatt varav arbetsgivaravgifter Semester- och övertidsskuld varav övertidsskuld varav semesterlöneskuld Pensioner och löneskatt Skatter Övriga kortfristiga skulder Kortfristig del av långfristig skuld Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader S:a kortfristiga skulder Not 15 Kommunens pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelser pensioner Not 16 Leasing, Avtalad framtida minimileasingavgifter ej uppsägningsbara, förfaller till betalning. Med förfall inom 1 år. Med förfall inom 1-5 år. Med förfall senare än 5 år Årets leasingkostnad

28 Not 17 Borgensåtaganden Sedan 2010 har kommunen lämnat 31,1 mkr som kommunal borgen till Mullsjö Omsorgsbostäder, som är en ekonomisk förening som kommunen är medlem i. Mullsjö kommun har i april 2004, KF 39, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovannämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Mullsjö Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269,4 miljarder kronor och totala tillgångar till 271,3 miljarder kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 299,3 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 301,5 miljoner kronor. Vid årsbokslut uppgick kommunens lånebelopp till 208,6 mkr. 28

29 Redovisningsprinciper Kommunen strävar efter att följa den kommunala redovisningslagen, de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning och dess föregångare samt vad som i övrigt kan anses som god redovisningssed. Kommunen har upprättat sådan dokumentation av redovisningssystemet som krävs enlig kommunal redovisningslag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Mullsjö Energi och Miljö AB och Mullsjö Bostäder AB är av kommunen helägda företag. I koncernredovisningen ingår 2013 inte Mullsjö Omsorgsbostäder ingår Mullsjö Bostäderhelägda AB:s dotterbolag Fastighetsbolaget Gyljeryd 1:24 i koncernredovisningen Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen. Mullsjö kommun använder KPA för beräkning av pensionsavsättning samt prognos för ansvarsförbindelsen. Periodiseringar avseende driftresultatet har skett avseende skatter och statsbidrag, finansiella intäkter/kostnader, pensioner samt väsentligare poster hos enheternas som belastar verksamhetens nettokostnader. Ankomstregistrerade fakturor per 31/12 har värderats och i tillämpliga fall bokförts som verksamhetskostnad på respektive programområde. I några fall klarar dock inte kommunen att följa dessa normkällor och de viktigaste avvikelserna anges nedan. Exploateringstillgångar redovisas historiskt som anläggningstillgångar. Under 2006 har nedlagda exploateringstillgångar aktiverats som omsättningstillgångar. Bedömningen som gjorts innebär att inga ytterligare omklassificeringar skall ske. De kommunala strötomterna från tidigare gjord exploatering finns inte upptagna i balansräkningen under anläggningstillgångar. Avvikelser från god redovisningssed Avskrivning av anläggningstillgångar påbörjas först kalenderåret efter införskaffandet och inte som föreskrivs då tillgången tas i bruk. (RR12) All leasing hanteras som operationell leasing (RKR 13.1). Utdelningen från Kommuninvest har bokförts som en intäkt. 29

30 Verksamheternas redovisningar 30

31 Kommunal Demokrati Allmänna utskottet Årets ekonomiska resultat Programområde kommunal demokrati redovisar ett överskott gentemot budget med +113 tkr. vilket motsvarar en avvikelse på ca +2,0 %. Kommunal Demokrati Årets resultat mot budget är +113 tkr Årets ekonomiska resultat (tkr) Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader fasta arvoden Sammanträdesarvoden förlorad arbetsförtjänst PO-pålägg övriga personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Medlemsavgifter Partistöd Revision Överförmyndare Resultat Måluppfyllelse Den politiska ledningen har angivit som ett av sina viktigaste mål att skapa en kommunal ekonomi i balans. Årets ekonomiska resultat innebär totalt sett ett steg i rätt riktning trots att verksamheterna totalt sett fortfarande har svårt att hålla sig inom givna ramar. Måluppfyllelse Folkhälsorådet Beträffande folkhälsoarbetet så har kommunfullmäktige satt upp följande övergripande mål för mandatperioden: Ökad fysisk aktivitet: Som en del i arbetet med att på sikt förverkliga detta mål deltar kommunen i ett projekt tillsammans med Landstinget och Folkhälsoinstitutet, Aktivt & hälsosamt åldrande. Projektet syftar till att skapa mötesplatser för kommuninvånarna, öka den allmänna hälsostatusen, verka för tillskapandet av en hälsosammare livsstil och öka utbudet och tillgängligheten av aktiviteter, som främjar hälsan. Etablerandet av en ny vandringsled och planering av anläggandet av ett ute-gym är ytterligare 31

32 åtgärder som ska bidra det långsiktiga arbetet med att förbättra folkhälsan bland kommunens befolkning. Goda matvanor och säkra livsmedel: Även detta mål har bäring på det pågående folkhälsoprojektet, Aktivt & hälsosamt åldrande. Arbetet i Folkhälsorådet har under året fått en tydligare koppling till kommunens verksamheter genom att rådet adjungerat verksamhetsansvariga för kommunens Omsorgsverksamhet, Barn- och utbildningsverksamhet, samt Kultur- och fritidsverksamhet. Framtiden Arbetet med att stärka kommunens ekonomi måste fortsätta med oförminskad intensitet. Arbetet med att höja kommunens planberedskap och att få till stånd byggnation av nya bostäder är högprioriterat och pågår. Kommunkontoret Årets ekonomiska resultat Programområde kommunkontor redovisar sammantaget ett överskott gentemot budget med 203 tkr vilket motsvarar en avvikelse på ca 0,8 %. KOMMUNKONTOR Årets resultat mot budget är 203 tkr Årets ekonomiska resultat (tkr) Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunkontorets olika avdelningar redovisar följande avvikelser gentemot budget: Budget Utfall Avvikelse Kommunchef Administrativa avdelningen Personalavdelningen Ekonomiavdelningen IT/Informationsavdelningen Näringsliv/Turism Summa