ÅRSREDOVISNING 2012 MULLSJÖ KOMMUN. Fastställd av Kommunfullmäktige

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012 MULLSJÖ KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige

2 MULLSJÖ Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning till kommunfullmäktige över det gångna årets verksamhet och ekonomi. Det övergripande syftet med årsredovisningen är att ge kommuninvånarna, kommunfullmäktige och även andra intressenter relevant information om utfallet av verksamheten, dess finansiering samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen finns att beställa hos: Mullsjö kommun Ekonomienheten Box Mullsjö Tfn: Den går även att ladda hem från kommunens hemsida:

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 4 Viktiga händelser... 6 Finansiell analys... 7 Mullsjö Bostäder AB Mullsjö Energi och Miljö AB Personalredovisning Driftsredovisning Kommunens Investeringsredovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Redovisningsprinciper Verksamheternas redovisningar Kommunal Demokrati Kommunkontoret Kollektivtrafik Räddningstjänsten Teknisk verksamhet Kultur- och fritid Barn och utbildningsnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Revisionsberättelse

4 Kommunstyrelsens ordförande Året som gått var året då Mullsjö Kommun via Mullsjö bostäder åter tog beslut om att nyproducera lägenheter. Något som inte hänt i kommunen på 20 år. Detta är mycket positivt och nödvändigt för kommunens utveckling. Under året kom beslutet att regeringen ger Trafikverket direktiv om att möjliggöra tidigareläggning av redan beslutade objekt. Regeringen bedömer att det finns ett antal objekt som har möjlighet att tidigareläggas till Dessa ska särskilt beaktas av Trafikverket i sin planering. Riksväg 26/47 Månseryd Mullsjö är ett av de av regeringen namngivna objekten. Vi är många som under årens lopp har jobbat hårt och aktivt för att vi ska få vägen ombyggd. Jag vill passa på att tacka er alla för ert engagemang och arbete för vägen. Under året har förberedelserna pågått för kommunens övertagande av hemsjukvården vilket skedde den 1 januari 2013 genom en skatteväxling på 34 öre. Detta innebär att vi nu har en och samma huvudman för hemsjukvården och hemtjänsten. Barn- och utbildningsnämnden beslutade under året om en omorganisation inom förskolan. Omorganisationen innebär att den kommunala förskolan blir en del av Gunnarsbo/Sandhems rektorsområde. Detta för att få en bättre helhetsbild över verksamheten. Under senare delen av året har arbetet med bildandet av en regionkommun satts igång efter att regeringen i en promemoria uttalade att Jönköpings län bör få bilda en regionkommun från Under året har även arbetet pågått med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Mullsjö kommun fick en återbetalning av AFA-pengar på 5,6 miljoner kronor. Dessa pengar har använts dels för att lösa kommunens IT-plattform och dels till organisationsförändringar. Kommunens resultat 2012 hamnade på 7,4 miljoner vilket motsvarar 2,3 % av skatter och bidrag. Resultatet ligger klart över kommunfullmäktiges målsättning. Kommunen fortsatte även att amortera under året vilket ledde till en total amortering på 4,7 miljoner kronor. Detta ligger i linje med fullmäktiges mål. Befolkningsmässigt ökade kommunen under året med 36 personer vilket gör att vi den 31 december var Mullsjöbor. Jag vill passa på att tacka alla medarbetare för ert goda arbete under Henrik Jansson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Befolkning Antal invånare i Mullsjö kommun var efter 4:e kvartalet Det är en ökning med 36 person sedan förra årsskiftet Åldersstrukturen följer i stort övriga kommuners utveckling. Åldersstrukturen är viktig att följa då den ligger till grund för kommunens utveckling och behovstäckning framåt i tiden. Under 70- och 80-talen flyttade många barnfamiljer till Mullsjö. Dessa finns nu, år senare, i åldersgrupperna kring år och kommer om år börja belasta äldrevården med ett ökat krav på service som följd. Sedan 1970-talet har familjebildningen senarelagts och fler studerar vidare efter gymnasiet. Att gruppen yngre vuxna, åldern år, är relativt liten är därför normalt för mindre orter som Mullsjö. Politik Från och med augusti 2008 styr de borgerliga allianspartierna kommunen, Mullsjö. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 9 Moderaterna 8 Kristdemokraterna 6 Mullsjö Framtid 5 Folkpartiet 2 Centern 1 Vänsterpartiet 1 Miljöpartiet 3 Totalt 35 platser Näringsliv och arbetsmarknad Mullsjö kommuns beroende av den lokala arbetsmarknaden är mindre än genomsnittskommunen då mer än hälften (51,2 %, 2006) av de boende och yrkesverksamma i Mullsjö pendlade över kommungränsen, de flesta till Jönköping, för att nå sitt arbete. Största pendelströmmarna 2009 Från kommunen till: Till kommunen från: Kvinnor Män Kvinnor Män Jönköping Jönköping Habo Habo Falköping Tidaholm Tidaholm Falköping Övriga Övriga

6 Viktiga händelser Uppföljning av kommunens Miljöprogram och Energi och klimatstrategi, genomförandetiden förlängs till Fördjupad landskaps- och känslighetsanalys för Habo och Mullsjö kommuner antas. Policy mot mutor och bestickning antas. Policy för upplåtelse av kommunal mark vid installation av värmeanläggningar. Antagande av utvecklingsplan för besöksnäringen i Mullsjö kommun Anatagande av detaljplan för nytt äldreboende på fastigheten Sjöryd 1:420 m fl. Anatagande av reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige Revidering av de lokala ordningsföreskrifterna Beslut om skatteväxling med landstinget för övertagande av hemsjukvården till kommunal regi Revidering av ägardirektiven för kommunens bolag Antagande av handlingsprogram för Trygghet och Säkerhet i Mullsjö kommun Godkännande av avtal med Vattenfall AB om kablifiering av 40 KV ledning vid Gålleryds industriområde Driftsättning av en ny hemsida för kommunen 6

7 Finansiell analys Den svenska ekonomin höll någorlunda fart under tredje kvartalet. Den huvudsakliga drivkraften för tillväxten var inhemsk konsumtion, trots ett högt hushållssparande. För näringslivet ökade produktionen inom både varu- och tjänsteproducerande branscher. Arbetade timmar minskade inom de varuproducerande branscherna vilket innebär att det är en ökad produktivitet som ligger bakom produktionsökningen. Förändring från motsvarande kvartal föregående år (kv ), % Fasta priser, kalenderkorrigerade värden Sämre innan det blir bättre Återhämtningen från finanskrisen vilar fortsatt på en bräcklig grund för världsekonomin. Konjunktursignalerna är spretiga med en positiv tendens i USA och Kina, men fortsatt trögt i Europa. Den svenska ekonomin, som efter exportfallet sista kvartalet i fjol på nytt visat styrka, dras de senaste månaderna med påtagligt svaga indikatorer för den svenska konjunkturen. Årets resultat Årets resultat är +7,5 mkr. Årets justerade resultat efter realisationsförlust är +7,5 mkr. Årets resultat (tkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Årets resultat (tkr) Årets resultat/skatteintäkter & generella bidrag 2,3 % 3,0 % 3,1 % Årets resultat/eget kapital 8,9 % 12,7 % 14,3 % 7

8 Balanskrav och finansiella mål Mullsjö kommun har två finansiella mål. Kommunen har ett resultatmål på 1,0 % av skatteintäkter och generella bidrag. Kommunens nettolåneskuld ska minska i nivå med budgeterat resultat ca 4,7 mkr. Mullsjö kommuns resultat 2012 i procent uppgår till 2,3 %, därmed uppnås målet. Nettoamorteringen 2012 var 4,7 mkr i och med att kommunen amorterade detta, därmed uppnås målet. MBAB gjorde en sen amortering på 5 mkr som kommer att amorteras omgående den hanterad som en kortfristig skuld. Balanskrav Inga underskott finns som ska täckas Intäkts- och kostnadsutveckling Mullsjö kommun måste fortsatt aktivt arbeta med att få kontroll på kostnadsutvecklingen i de verksamheter som kommunen bedriver. Intäkts- och kostnadsutveckling jämfört med föregående år Utv. jmf med föregående år (%) Skatter och statsbidrag 0,3 2,7 4,8 Verksamhetens nettokostnad. 0,9 2,6 4,0 Utv. Jmf med föregående år (mkr.) Skatter och statsbidrag 1,1 8,4 14,5 Verksamhetens nettokostnad -2,9-9,8-11,8 Finansiella nettokostnader -0,5-0,5-1,2 Resultatförändring -2,2 0,1 1,5 Nettokostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Bokslut Bokslut Bokslut Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar 93,7 92,7 92,6 Avskrivningar 2,8 3,3 3,5 Nettokostnadsandel 96,5 96,0 96,1 Finansnetto 1,1 1,0 0,8 Nettokost. Andel inkl. finansnetto 97,6 97,0 96,9 Skatter och statsbidrag Skattesatsen 2012 var 21,65 och är något högre än omgivande kommuners. En stor kostnad för kommunen är utjämningssystemet för LSS-kostnader som infördes Systemet syftar till att alla kommuner skall ha likvärdiga kostnader per invånare för LSS-insatser. Summan av kostnader för egen LSS verksamhet +/- bidrag/avgift till systemet delat med antalet invånare ska leda till ungefär samma belopp i alla kommuner. För 2012 har kommunen betalat in en utjämningsavgift på 6,6 mkr och denna summa förväntas växa ytterligare de kommande åren. 8

9 Finansnetto Kommunen blev medlem i Kommuninvest sommaren 2004 och sedan dess har samtliga lån upphandlats. Samtliga lån per den sista december, totalt 217,3 mkr, är upptagna hos Kommuninvest. Pensioner Kommunen har till och med 2012 avsatt ca 16,2 mkr för intjänade pensionsrätter. För den särskilda löneskatten har avsättningen uppgått till ca 3,9 mkr. KPA har värderat den framtida ansvarsförbindelse som kommunen har för intjänade pensionsrätter. Ordinarie Ansvarsförbindelsen enligt prognos från KPA uppgår vid årets slut till 187,7 mkr. Enligt prognosen kommer skulden att börja minska om några år. Investeringar 2012 investerade Mullsjö kommun för 14,7 mkr medan budgeterad investeringsomfattning uppgick till 18,4 mkr efter överföringar. Sett i ett längre perspektiv bör en befolkningsmässig stabil kommuns investeringar, med hänsyn till reinvesteringar och nyinvesteringar, ligga någonstans kring 6-7 % av skatteintäkterna Soliditet/skuldsättningsgrad Soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens tillgångar som är egenfinansierade och visar därmed kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Mullsjö kommuns soliditet förbättrades 2012 till 22,1 % (20,8 %). Förbättringen beror på det positiva resultat samt att man har fortsatt att amortera sina lån. Flertalet kommuner lämnar borgen till sina bolag istället för att vidareförmedla lån som Mullsjö kommun gör. Exkluderas vidareförmedlingen av lån till dotterbolagen uppgår soliditeten till 32,2 %. Mullsjös kommuns soliditet skall jämföras med ett genomsnitt kring 50 % bland i princip alla jämförelsegrupper bland kommuner. Om hänsyn även tas till ansvarsförbindelsen för pensioner har Mullsjö Kommun en negativ soliditet, -27,2 %. D v s kommunens skulder är större än tillgångarna. Kommunens Soliditet (%) Bokslut Bokslut Bokslut Soliditet 22,1 20,8 17,7 exkl. förmedling lån till kommunens bolag 32,2 31,3 26,7 inkl. ansvarsförbindelser pensioner -27,2-29,6-27,1 Soliditetens spegelbild är skuldsättningsgraden som visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital. Bryter man ned skuldsättningen i delar så ser man att Mullsjö Kommun har en hög andel långfristig skuldsättningsgrad. Kommunens Skuldsättningsgrad (%) Bokslut Bokslut Bokslut Total skuldsättningsgrad 77,9 79,2 82,3 varav avsättningar (pensioner) 5,3 5,1 4,2 varav kortfr. Skuldsättningsgrad 17,8 14,0 17,5 varav långfr. Skuldsättningsgrad 54,8 60,1 60,6 9

10 Likviditet, borgensåtagande och förmedlade lån Kommunens likviditet är god och utgör kortsiktigt inget problem. Kommunen har avtal om checkkredit, krediten är 50 mkr och var vid årsskiftet outnyttjad. Mullsjö kommun hittills haft mycket få borgensåtaganden och det finns inga väsentliga risker förknippade med dessa åtaganden men under 2010 har man givit borgen förbindelser på 26 mkr till Mullsjö omsorgsbostäder en kooperativ hyresrättsförening som har tagit över kommunens omsorgsbostäder. Kommunen vidareförmedlar lån till det kommunala bostadsbolaget, Mullsjö Bostäder AB. Bolaget hade under 90-talet ekonomiska problem och rekonstruerades 1997 genom aktieägartillskott från kommunen. Bolaget har sedan dess amorterat på låneskulden. Dagens skuld, 50 mkr, är ungefär hälften av vad bolaget hade innan aktieägartillskottet. Hög uthyrningsgrad och låga räntor har gjort att bolagets resultat därefter varit positivt. Lån samt utnyttjad kredit till Mullsjö Miljö och Energi AB uppgår till 69,4 mkr vid årsskiftet. Kommunens Borgensåtagande (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Borgensåtaganden 26,7 14,8 14,8 varav egna hem 0,1 0,1 0,1 varav föreningar 26,0 14,7 14,7 Kommunens Förmedlande lån (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Mullsjö Bostäder AB 50,0 55,0 57,0 Mullsjö Miljö och Energi AB 69,4 69,4 69,4 Kommunens externa låneskuld exklusive bolagens andel (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Mullsjö Kommun 217,3 222,0 228,4 Kommunens dotter bolag - 119,4-124,4-126,4 Amortering Mullsjö Bostäder -5,0 Förlagslån Kommuninvest -1,3-1,3 0 Netto 91,6 96,3 100,7 Budgetavvikelser och prognossäkerhet Två mått på hur ekonomistyrningen i en kommun fungerar är budgetavvikelserna och prognossäkerheten. Det bör tilläggas att Barn och Utbildningsnämnden under året har fått ett tilläggsanslag på 1,8 mkr till Förskoleverksamheten. Verksamheter visar ett budgetunderskott på -3,7 mkr. Detta kan inte anses vara acceptabelt då budgeten ligger till grund som kommunens styrinstrument. Politiskt satta nivåer och ambitioner måste tydliggöras. Verksamheterna måste återkoppla ekonomiskt satta budgetramar till kvalitativa nivåer och förbättra redovisning av desamma. Prognossäkerheten är viktig för att ha kontroll över ekonomin. I tabellen på nästa sida framgår de budgetavvikelser som prognostiserats vid bokslut samt skillnaden mellan augusti prognosen och bokslut. Prognossäkerheten varierar kraftigt mellan olika verksamhetsområden och enheter. Totalt sett är prognosarbetet inte tillfredsställande. Mellan augustiprognosen och bokslut är det för stor differens på flera program- 10

11 områden. Mullsjö kommuns användning av budgeten som styrinstrument behöver förbättras avsevärt. Likaså behöver prognosarbetet fördjupas och leda till aktiva ställningstaganden och åtgärder i syfte att hålla budgeten. Budgetavvikelse (mkr.) Bokslut Bokslut Bokslut Budgeterat resultat 2,9 4,2 3,0 Årets resultat 7,5 9,7 9,6 Avvikelse 4,6 5,5 6,6 varav verksamheterna -3,7-1,9 0,4 varav finansförv. 8,3 7,4 6,2 Prognossäkerhet (mkr.) Avvikelse mot budget för helår för resp. tidpunkt. Prognos Prognos Bokslut Förändr aug-dec Kommunal demokrati Kommunkontor Kollektivtrafik Räddningsverksamhet Teknisk service Bostadsanpassningsbidrag Lokaler Kostproduktion Kultur- och fritids. vht Förskola * Grundskola Gymnasie- och vuxenskola Individ och familjeomsorg Institutionsvård Ekonomiskt Bistånd Äldreomsorg Handikappomsorg Byggnadsnämnd Miljönämnd Finansförvaltningen S:a vht nettokostnad Skatteintäkter/gen. STB Finansnetto Totalt *Förskolan har fått tilläggsbudget på 1,8 mkr under året. 11

12 Framtid Kommunen har genom åren valt att finansiera sina investeringar och i viss mån ren drift genom ökad skuldsättning. I tider med låga investeringsnivåer har kommunen inte valt att amortera på sina skulder utan använt dessa till att bygga ut verksamheterna. Detta framträder tydligt då resultatutvecklingen och soliditetsnivåer synas. De senaste åren har man amorterat ca 10 Mkr per år enligt de finansiella målen. Målet för 2012 var en amortering på 4,7 mkr och detta har man uppnått. Ansvarsförbindelsen som kommunen har för framtida pensionsförpliktelser kommer att ta en allt större del av verksamheternas resurser i bruk. Inom en års period kommer utbetalningar från tidigare intjänade pensionsrätter från anställda att börja betalas ut. Detta innebär att verksamheternas andel av kommunens totala intäkter måste minska. Kommunen måste arbeta hårt med ekonomistyrningsfrågor och fokus måste ligga på resultatet. Det får inte råda någon konflikt mellan ekonomi och verksamhet, ekonomi måste gå först genom alla led i organisationen och prioriteringar inom kommunens verksamheter måste göras och verkställas. En tydlig linje i alla beslut som fattas måste ske med utgångspunkt i de finansiella mål som kommunfullmäktige har beslutat om. De kommunala bolagen Mullsjö kommun äger de två bolagen Mullsjö Bostäder AB och Mullsjö Energi och Miljö AB. Den sammanställda redovisningen eliminerar alla de interna transaktioner som förekommer mellan bolagen samt mellan bolagen och kommunen. Redovisningen visar det (koncernens) samlade resultatet och balansposter efter gjorda elimineringar. Här ingår från och med 2012 även Mullsjö Omsorgsbostäder med 50 %. Koncernens resultat för 2012 är +12,9 mkr. Mullsjö kommun går med överskott om 7,5 mkr. Mullsjö Bostäder AB gör ett överskott om 3,9 mkr och Mullsjö Energi och Miljö AB visar ett överskott om 1,7 mkr. Mullsjö Bostäder AB Verksamhet Bolaget förvaltade 467 lägenheter ( kvm) under året samt 17 lokaler (2 442 kvm). Av bolagets lägenheter är 45 st. belägna i Sandhem och resterande i Mullsjö. Det har inte gjorts några förvärv, avyttringar eller nybyggnationer av fastigheter under året. Fastigheternas totala taxeringsvärden uppgår till tkr. Efter förhandling med hyresgästföreningen region BohusÄlvsborg-Skaraborg, genomfördes hyreshöjning den 1 april. Bostäder med varmhyra samt lokaler höjdes med 2,2 % och bostäder med kallhyra höjdes med 1,8 %. Genomsnittshyran per kvadratmeter var efter årets höjningar 819 kr per kvm och år. Under 2013 planeras att påbörja byggandet av 24 nya lägenheter på Västangård. Området är centralt beläget. Efterfrågan på bostäder har varit fortsatt hög och stabil under året. Den genomsnittliga lägenhetsvakansen under året har varit ca 1 st. motsvarande 79 tkr. Under verksamhetsåret har reparation och underhållsåtgärder utförts till en kostnad av ca 5,6 mkr. Stor del av kostnaderna utgörs av löpande lägenhetsunderhåll, vilket oftast utförs i samband med in- och avflyttningar. 12

13 Ekonomi Årets resultat visar en vinst på tkr, detta att jämföra med budgeterat överskott om tkr. Under året har 5 mkr amorterats varefter låneskulden uppgår till 50 mkr. Bolagets soliditet uppgick på bokslutsdagen till 24,3 %. 5-års översikt(tkr) Omsättning Årets resultat Eget kapital Balansomslutning Soliditet, % 24,3 18,3 16,8 16,5 15,0 Likvida medel Mullsjö Energi och Miljö AB Årets ekonomiska resultat Mullsjö Energi & Miljö AB Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall tkr tkr tkr tkr tkr Totalt Intäkter Kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat före finansiella poster Finansiella poster Resultat Fjärrvärme Intäkter Kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat före finansiella poster Finansiella poster Resultat VA Intäkter Kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat före finansiella poster Finansiella poster Resultat Renhållning Intäkter Kostnader

14 Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat före finansiella poster Finansiella poster Resultat I bolaget finns ett skattemässigt outnyttjat underskott i näringsverksamhet från tidigare år som uppgår till tkr innan årets deklaration lämnas in. Kommentarer till resultat Fjärrvärme Under året har ca 22,2 (19,8) 1 GWh värme producerats, vara 0,2 GWh med eldningsolja under Resultatet från fjärrvärmeverksamheten är ca -18 tkr var ett mer normaltvarmt år som har bidragit till en ökad försäljning av fjärrvärme. Vidare har intäkterna ökat efter en justering av fjärrvärme taxan och en ny fjärrvärmekund har tillkommit. Värmeproduktion med stamvedsflis och briketter i förhållande till total värmeproduktionen har ökat till ca 50 % (40 %). Andel flis i bränslet bör öka för att ytterligare reducera kostnaderna. En vidare ökning av andel flisen är endast möjligt efter en ombyggnad av bränsleinmatningen och rökgasreningen i värmeverket. VA Under året har en ökning av oförutsedda driftavbrott på ledningsnät och anläggningar ökat något. Resultatet för VA-verksamheten är ca 678 tkr. En ny anslutning av VA till området västerkärr i Habo kommun har inburit en anslutningsintäkt. År 2012 har också inneburit ökande investeringar i VA-ledningsnät. Ytterligare investeringar kommer att ske under Under 2013 ska också en VA-plan upprättas för Mullsjö kommun föra att kartlägga ytterligare behov av reinvesteringar i VA-ledningsnät och VA-anläggningar. Renhållning Under 2012 har kostnaden för borttransport och hantering av brännbart avfall minskat. Nya avtal om skötsel av återvinningscentralen i Mullsjö och slamsugning i Mullsjö kommun har upphandlats. Verksamheten har gått med ett överskott på ca 941 tkr och en översikt av renhållningstaxan ska genomföras under I övrigt har renhållningsverksamheterna fungerat ungefär som planerat. 14

15 Personalredovisning 2012 Sammanfattning Mullsjö kommun har 473 tjänster med tillsvidareanställning inkl. räddningstjänsten. Det är 468 personer som har tillsvidareanställningar, 5 personer har två tjänster. Tillsvidareanställda tjänster efter verksamhetsgren Tillsvidareanställda Enheten kommunkontoret Social verksamhet Skol- och barnomsorgsverks Teknisk verksamhet Räddningstjänst Totalt anställda Antal tjänster Minskningen av personal inom skolverksamheten fortsätter. Under 2012 har ett flertal lärare (11 personer) begärt tjänstledighet för att prova på arbete hos annan arbetsgivare och av dessa har fem personer sagt upp sig och avslutat sin anställning. IT- och Infoavdelningen har splittrats och har sedan i våras haft en tillfällig lösning. IT-och Infoavdelningen har temporärt tillhört ekonomiavdelningen medan biblioteket beslutades att permanent tillhöra Kultur- och fritidsavdelningen. Kultur- och fritidsavdelningen består av musikskolan, simhallen, biblioteket samt fritidsverksamhet, i form av fritidsgårdar (köps från socialverksamhet). Kultur och fritidsavdelningen ingår i enheten kommunkontoret. Årsarbetare (siffror inom parentes avser 2011) Om kommunens tillsvidareanställda personal omräknas till årsarbetare blir det 397 (399). Under 2012 har inga nya verksamheter startat eller avslutats och det är marginella skillnader i årsarbetare förutom inom skola och barnomsorg där årsarbetarna har sjunkit med 9 årsarbetare. Årsarbetare Tillsvidareanställda Förändring jmf föregående år Åldersstrukturen Den genomsnittliga åldern bland de anställda är 47,1 ( 47,6) Medelålder för kvinnor är 47,5 (48,8) och för män 48 (47,7) år. Årsarbetare och medelålder per verksamhet Årsarbetare Medel Medel Medel ålder 2010 ålder 2011 ålder 2012 Kommunkontoret 33,6 38,4 40,0 51,4 47,8 46,5 Social verksamhet 154,3 161,5 164,8 48,4 47,3 46,8 Skola- och barnomsorg 174,5 165,4 156,3 47,8 48,7 47,9 Teknisk verksamhet 35,8 35,4 35,1 50,2 49,5 50,4 Total 398,2 400,7 396,2 48,6 47,6 47,1 Antal tillsvidareanställda åldersgrupper med 10 års intervall Äldre än Mellan Mellan Mellan Mellan 60 år år år år år 15

16 Kommunkontoret Social verksamhet Skola- och barnomsorg Teknisk verksamhet Räddningstjänst Hela kommunen Procent av alla anställda 19,87% 26% 23,47% 21,56% 9,09% Förändringar som skett i åldersfördelning i jämförelse 2011 är att antalet personer mellan år har minskat med 14 personer, äldre än 60 år är oförändrat och de övriga har ändrats med 11 personer jämt fördelat på åldersintervallerna. Sysselsättningsgrad Totalt Kvinnor Män Sysselsättningsgrad 0-39% % % Total Mer än hälften av kvinnorna som är tillsvidareanställda är deltidsanställda, 52,71 % (52,17 %). Vid samma jämförelse med män är det enbart 9,5 % (10,2 %) som är deltidsanställda. Personalkostnader Löne- och arvodeskostnader inkl. arbetsgivaravgift uppgick till 196,3 mkr (189,0 mkr). Pensionskostnaderna uppgick till 16,7 mkr (16) mkr inklusive löneskatt. I denna summa ingår utbetalning av pensioner med 7,8 mkr (8,3) mkr. Inbetalning till framtida pensioner som de anställda har tjänat in under 2012 är 8,3 mkr (7,8) mkr. Pensionen, som den anställde har tjänat in under ett helt kalenderår, betalas in den 31 mars året efter för placering hos det försäkringsbolag den anställde valt. Löner Medellönen för 2012 är kr/månad i jämfört med kr/månad år Medellönen är räknad på alla anställda med månadslön. För kvinnorna är medellönen kr ( kr) och för männen är den kr ( kr). Semesterlöneskuld Vid arbetsårets slut uppgick semesterlöneskulden till 12,0 (12,4) mkr inklusive personalomkostnader. Antalet ej uttagna semesterdagar 7665 (7808), en minskning med 143 dagar. Uppehållsanställda ingår i beräkningen av semesterlöneskulden, men kan inte omräknas till semesterdagar. Personalrörlighet Under 2012 slutade 47 personer (63 personer) sin tillsvidareanställning. Av dessa var det 22 (23) som gick i pension. Sjuklön Sjuklön har betalats ut med 3 mkr (2,6 mkr) inklusive personalomkostnader under På grund av byte av lönesystem i februari månad kan inte sjukstatistiken på helår erhållas. Långtidssjukskrivningarna minskar vilket medför att den procentuella sjukfrånvaron har minskat. Arbetsskador och Tillbud Anmälda Anmälda Arbetsskador Tillbud Kommunkontoret 1 Social- hälso- och sjukvårdsverksamhet Skol- och barnomsorgsverksamhet Teknisk verksamhet Räddningstjänst Totalt Alla tillbud och arbetsskador rapporteras till skyddskommittén som sammanträder fyra gånger per år. 16

17 Driftsredovisning Nettobelopp i tkr Nämnd/Utskott/Programområde/Enhet Budget Utfall Avvikelse Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Kommunal demokrati Kommunkontor Kollektivtrafik Räddningsverksamhet Tekniska utskottet Teknisk service Bostadsanpassningsbidrag Lokaler Kostproduktion Kultur- och fritidsutskott Barn- och utbildningsnämnden Förskola * Grundskola Gymnasie- och vuxenskola Socialnämnden Individ och familjeomsorg Institutionsvård Ekonomiskt Bistånd Äldreomsorg Handikappomsorg Byggnadsnämnd Miljönämnd Finansförvaltningen S:a verksamhetens nettokostnader * Förskolan har fått tilläggsbudget på 1,8 mkr under året 17

18 Kommunens Investeringsredovisning Investeringsredovisning (tkr.) Utskott/Nämnd Utfall Budget Avvikelse Allmänna utskottet Tekniska utskottet Barn o utb. utskottet Omvårdnadsutskottet Kultur o fritidsutskottet Byggnadsnämnd TOTALT De största investeringsprojekten (tkr.) Utfall Budget Avvikelse Ombyggnad Bibliotek Infocenter Toppbeläggning Konvertering värme Sandhem Inredning Bibliotek och Infocenter Redskap och maskiner

19 Resultaträkning belopp i tkr Noter Koncern Kommun Kommun Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Förändring av ansvarsförbindelse pensioner Årets res. inkl. förändr. ansv.förb. pensioner Kassaflödesanalys Koncern Kommun belopp i tkr Kommun Den löpande verksamheten Resultat före extraordinära poster Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Återföring av avskrivningar Förändring av pensionsavsättning Realisationsvinster/realisationsförluster Justering för rörekapitalets förändring Varav ökning/minskning kortfristiga fordringar Varav ökning/minskning förråd lager Varav ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Avyttring av finansiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upplåning ökning (+)/minskning (-) räntebärande skulder Amortering Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av kassa och bank (likvida medel) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut