LÄRANDE I LERUM. han är utlånad till universeum. beröm från riksdagen. är lerum entreprenöriellt?

Transkript

1 LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING KULTU RSKOLA BIBLIOTEK KULTUR OCH FRITID han är utlånad till universeum beröm från riksdagen är lerum entreprenöriellt? mars 2013

2 LEDARE LÄRANDE I LERUM mars 2013 intensiv start på året! Vi har nu kommit en bra bit in på vårterminen och både jul- och februarilov ligger bakom oss. I detta nummer av Lärande i Lerum ger vi er som vanligt en uppdatering på de viktigaste händelserna inom skolans och förskolans område. I slutet av höstterminen fick grundskoleeleverna i årskurs 6 för första gången betyg i linje med Skolverkets nya riktlinjer. I korthet går detta ut på att betygen i årskurs 6 tillsammans med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner ska ge en mer systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Införandet av de nya betygen i årskurs 6 har debatterats flitigt på nationell nivå den senaste tiden. Som alltid när ett nytt system ska sjösättas finns det en osäkerhet kring bedömningskriterier och genomförande och det finns naturligtvis skäl att vara lyhörd för feedback från såväl lärare som vårdnadshavare. Inför det nya läsåret i höst tvingas vi dessvärre minska vår organisation inom gymnasieskolan som en direkt effekt av vikande elevunderlag. Bedömningen är att elevkullarna kommer att minska de närmaste

3 åren vilket vi i Lerum har gemensamt med hela Göteborgsregionen. Med början under senhösten har vi inom sektorsledningen genomfört ett flertal s k enhetsbesök ute i verksamheten. Vi planerar att besöka samtliga undervisningsenheter under våren för att på så vis få en bättre och mer konkret bild av de framtida utmaningarna och ges möjlighet att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Hittills har våra besök lett till en bra dialog med lärarkollegiet och framförallt några områden har kommit upp ett flertal gånger: Bedömning av elevernas måluppfyllelse mellan olika stadier. Hur säkerställer vi att respektive elevs feedback och utvecklingsplan följer med på bästa sätt vid övergången. Utökad vistelsetid inom förskolan. Hur kan vi på bästa sätt hantera önskemålen om utökad vistelsetid utan att kompromissa på den pedagogiska kvaliteten och arbetsmiljön. Bristfällig kvalitet på städning. Upprepade klagomål på städningens kvalitet måste följas upp och adresseras kraftfullt för att uppnå en god arbetsmiljö för både elever och pedagoger. Längre fram i nyhetsbrevet intervjuar vi kommunens chef för Sektor infrasupport som ytterst hanterar våra kontakter och avtal med de upphandlade städbolagen. Han berättar mer om hur kommunen kommer att driva vidare dessa frågor med berörda parter.

4 I början av februari hade vi besök av Camilla Waltersson Grönvall som är ledamot i riksdagens utbildningsutskott. Hennes besök handlade till stor del om att lyssna in hur Lerums kommun jobbar med entreprenöriellt lärande och likabehandling. Dessutom diskuterades hur Lerum jobbar för att minska lärarnas administrativa börda för att på så sätt få mer tid för undervisning. Läs gärna hela intervjun med Camilla Waltersson Grönvall längre fram i nyhetsbrevet. Trevlig läsning! Fredrik Zeybrandt Chef Sektor lärande Elisabeth Westin Chef Sektor lärande

5 ! Lärare på Lerums Gymnasium som lånats ut till Universeum under ett år Varför jobbar du på Universeum? Universeum och Lerums kommun har ett samarbetsprojekt där Universeum får låna in kommunens pedagoger på årsbasis. Jag är här för att göra precis samma sak som jag gör på Lerums gymnasium. Att inspirera elever till att lära om naturkunskap, matematik och teknik. Vad innebär ditt jobb? Halva tjänsten handleder jag gymnasieelever som gör delar av sina projektarbeten och tar emot och guidar niondeklassare här på Universeum. Där handlar det verkligen om lust till lärande! Andra halvan är jag med och utvecklar Universeums utställningar. Just nu jobbar jag på ett projekt där Universeum ska frontas under Friidrotts-EM samt med en ny, möjlig utställning om hälsa.

6 Vad har du lärt dig av året på Universeum? Massor. Det har blivit ännu tydligare att lusten att lära inte kommer av sig själv. Vi som pedagoger måste in och starta motorn. Det kan man göra på många olika sätt. Är det roligt? Det är fantastiskt roligt. Helt klart gör miljön mycket för att få eleverna vetgiriga. Tillbaka på gymnasiet har jag ju inte fem meter i tak och hajar och apor omkring mig. Men jag längtar tillbaka dit också. Båda jobben är stimulerande!

7 Man kan inte förvänta sig att eleverna ska ha de entreprenöriella förmågorna om man inte tränar på dem. Det är en undervisning i sig, säger Karin Persson som är verksamhetschef på Sektor lärande. förhållningssätt till lärandet utvärderas I vår görs en utvärdering av det entreprenöriella lärandet i Lerum. Lerums pedagoger, elever och rektorer får svara på enkäter och en del djupintervjuas.

8 Lerum var tidiga med entreprenöriellt lärande, redan 2006 började ett antal rektorer intressera sig och utbilda sig inom området. Idag, sju år senare, ingår de entreprenöriella kompetenserna i de nya läroplanerna och i Lerum är alla sektorns gymnasie- och 6 9-pedagoger utbildade i entreprenöriellt lärande. Samtliga F 5-skolor ska vara utbildade sommaren Visst har vi kommit långt i Lerum. Men nu är det dags att på djupet utvärdera hur pass entreprenöriella Lerums pedagoger och elever är i sitt förhållningssätt och hitta framgångsfaktorerna, berättar verksamhetschef Karin Persson. forskningsförankrad utvärdering Det är norska Högskolan i Hedmark som i samarbete med utvärderingsinsitutet IMTEC i Oslo blivit utvalda att göra utvärderingen. Högskolan har gjort flera utvärderingsprojekt med IMTEC och har lång och djup erfarenhet av såväl tillämpning som utbildning av entreprenörskap i skolan. Högskolans doktorander utför utvärderingen i Lerum ihop med IMTEC, inte som en avhandling, utan som ett skolutvecklingsarbete knutet till forskningen. Vi har haft många inledande diskussioner med båda parter både i Lerum och i Oslo, säger Lerums gymnasiums verksamhetschef Göran Careborg.

9 sätter fart i april Förberedelserna för utvärderingen är redan i full gång. I april går enkäter ut som Lerums pedagoger och elever ska fylla i. Pedagogernas enkäter utformas med frågor anknutna till läroplanen, entreprenöriellt lärande och ledarskap. I maj ska alla svar vara inlämnade och materialet börja analyseras. Innan sommaren 2012 får Sektor lärande en rapport som med kopplingar till aktuell forskning sammanfattar intrycken, drar slutsatser och ger rekommendation på åtgärder för Lerums skolor. Det ska bli spännande att få svaren. Ett önskat scenario är att vi ska kunna se de goda effekterna av pedagogernas entreprenöriella förhållningssätt både när det gäller resultat, förmågor och självkänsla hos eleverna. Att vi hittar de vinnande koncepten där elever, enligt läroplanen, stimuleras att bli medvetna om sin egen kunskapsutveckling och hittar de här förmågorna i sig själva, säger Karin Persson.

10 djupintervjuer i augusti I augusti månad djupintervjuas utvalda pedagoger, med frågor som baserar sig på rapporten och enkätsvaren. Att få höra pedagoger som lyckats förankra den teoretiska kunskapen om entreprenöriellt lärande i verkligheten är värdefullt. Kan vi förstå de här eldsjälarnas förhållningssätt och idéer, så kan det bli en naturlig del i undervisningen för många fler genom vårt systematiska kvalitetsarbete, säger Karin Persson. Det är viktigt att vi utvärderar den stora satsningen Lerum gjort på entreprenöriellt lärande. Att vi får svar på hur väl vi arbetar med det och var vi behöver förbättra oss. I grund och botten är det vi gör en utvärdering av läroplanerna, säger sektorschef Fredrik Zeybrandt. Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande är ett förhållningssätt hur man ska jobba i ett lärarlag för att medvetet förbereda eleverna för morgondagens samhälle. Utgångspunkten är att tala till elevens inre motivation och en målsättning är att hjälpa eleverna till tre, enligt läroplanerna, centrala kompetenser för framtiden: personligt ledarskap, förändringskompetens och ta-sig-församhet.

11 nu ska städningen bli bättre! Självklart ska Lerums personal och elever inte behöva vistas i smutsiga lokaler. Efter diverse inkörningsproblem och klagomål på städningen begär kommunen omedelbara åtgärder från det upphandlade städbolaget. Vi har haft en nära och tät dialog sedan städbolaget upphandlades i februari Kommunens samtliga lokalvårdare gick då över till att arbeta i städbolagets regi vilket innebar nya rutiner, ett nytt förhållningssätt och nya maskiner att lära sig. På vissa håll gick övergången bra men på andra blev inte Vi tar allvarligt på bristerna i städningen i kommunen. Nu åtgärdar vi dem, säger Björn Ek som är sektorschef på Sektor infrasupport.

12 städningen utförd enligt de angivna kvalitetsnivåerna, berättar Björn Ek som är sektorschef för Sektor infrasupport på Lerums kommun. rapporter om brister Ganska snart efter övergången kom rapporter om brister i städningen i kommunen, bland annat i skolor, förskolor och idrottshallar. Som i alla förändringar är det naturligt med en viss inkörningsproblematik, så det förväntade vi oss. Och flertalet av bristerna korrigerades, men då dök det upp nya problem. När det här hade pågått ett tag insåg båda parter att det krävdes en systematisk genomgång av verksamheten, säger Björn Ek. belägg för klagomålen Ihop med städbolaget genomförde kommunen under januari och februari 2013 ett antal planerade och strukturerade kontroller av städningens faktiska kvalitet. På samtliga 8 skolor och 4 förskolor som besiktigades var det tydligt att städningen överlag inte levde upp till de avtalade kvalitetsnivåerna. Efter utförd städning låg till exempel damm, grus och annan smuts kvar i entréer och i hörnor på andra ställen i lokalerna.

13 handlingsplan direkt Både vi och leverantören tog detta mycket allvarligt och såg att det fanns belägg för klagomålen. Nu ligger bollen hos städbolaget som ska komma tillbaka med en handlingsplan. Kommunens kvalitetskrav baserar sig på hur ofta det ska vara rent i varje lokal. Det är upp till leverantören att bestämma hur många städtimmar som krävs för att uppnå den standarden, säger Björn Ek. Sektor infrasupport har gjort generella förstärkningar av sitt arbete kring kvalitetsuppföljning. I vår utför man uppföljande besiktningar av städningen i skolor och förskolor i Lerum. Då förväntar vi oss att bristerna ska vara åtgärdade. Städbolaget har tagit till sig kritiken och är i full gång med sin handlingsplan. Jag är övertygad om att de både vill och kommer att klara av att ge Lerumsborna den kvalitet på städning som de har rätt till, avslutar Björn Ek.

14 Mer tid till undervisning för pedagogerna. Det är en av de viktigaste frågorna för riksdagsledamot Camilla Waltersson Grönvall. I december 2012 och februari 2013 var hon på besök i Lerum. Efter besöken måste jag säga att Lerum återigen imponerar som en genomtänkt och klarsynt skolkommun som vågar tänka nytt och utanför boxen. Inte minst när det gäller att stötta skolans och förskolans pedagoger både pedagogiskt och administrativt, säger Camilla Waltersson Grönvall som är ledamot för Sveriges Riksdags utbildningsutskott sedan Waltersson Grönvall prioriterar besök i Sveriges skolor och förskolor. Hon har själv arbetat både som lärare och rektor. En entydig bild jag får från Sveriges pedagoger är att de är pressade och att den administrativa bördan ökat. De är positiva till en tät återkoppling till eleverna och vårdnadshavarna men de får många gånger uppfinna hjulet själva när det gäller arbetssätt och dokumentation för reflektioner och utvärderingar.

15 fokus på förskolan Besöken i december inleddes med en förmiddag på Bäckamadens förskola i Gråbo. Jag blev väldigt glad av att se vilket fokus Lerum lägger på sin förskola, och har gjort i många år. Det är absolut inte fallet i alla kommuner, där förskolan kan komma lite i andra hand efter skolan. Hur Lerum systematiskt ser till att alla ska jobba på samma sätt för att se och utveckla förskolebarnen. Och att de, enligt den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpr 98) som ju tydligt fokuserar på förskolans pedagogiska uppdrag, kvalitetssäkrar kunskaperna inom exempelvis naturvetenskap, språk och matematik, säger Camilla Waltersson Grönvall. Arbetet i Lerums förskolor påbörjades av Sonja Sheridan, då anställd i kommunen som förskolechef och idag en av Sveriges främsta förskoleforskare verksam på Göteborgs Universitet. Det var roligt att se hur Gråbo förskolor levandegjort, anammat och vidareutvecklat hennes tankar och idéer. Hennes litteratur var också väl synlig i bokhyllan.

16 besök på röselidsskolan Nästa besök var på Röselidsskolan där rektorerna berättade om problemen och glädjeämnen med att starta en helt ny skola där man försökt tänka nytt. Det var ingen friserad bild jag fick, vilket jag uppskattar. All förändring startar med ett visst kaos, och det är oundvikligt. Det viktiga är att här vågar Lerum tänka utanför boxen, för eleverna. Och jag måste säga att hemkunskapssalen var den finaste jag sett i hela mitt liv. Med sådana här nya, innovativa miljöer lyfter ämnet i sig, när man tänker nytt och använder modern teknik för att göra ämnena intressanta. Så önskar man att alla barn fick ha det. entreprenöriell förebild Under besöket diskuterades även Lerums arbete med entreprenöriellt lärande. Att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser är ju ett uppdrag som alla skolor har, och det är alltid spännande att träffa skolkommuner som verkligen har utvecklat och tagit fasta på detta. Jag ser Lerum som en förebild när det gäller tänk och arbetssätt för hur eleverna ska utveckla sina entreprenöriella kompetenser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

17 guidade av elever Besöksdagen i februari inleddes på Rydsbergsskolan, som jobbat länge med de entreprenöriella kompetenserna. Där lämnade pedagogerna helt över värdskapet till ett gäng niondeklassare som gav sin beskrivning av och visade runt på skolan. De hade varit med från sexan när satsningen startade och varit något av pionjärer. Det var ett guldkorn och helt fantastiskt. Hur de visade runt och på ett så bra och naturligt sätt beskrev hur de jobbade tematiskt enligt de entreprenöriella kompetenserna. Vi frågade hur föräldrarna hade reagerat hemma och eleverna bekräftade att de i början var oroliga, de tyckte att det verkade väldigt oorganiserat och lite stökigt och så. Men att de idag inte alls var oroliga utan att de hade börjat förstå att det idag arbetas och tänks på ett nytt sätt än när de gick i skolan. Att höra eleverna berätta om och reflektera över sin utbildning var ju kvittot på att skolan fungerar. Camilla Waltersson Grönvall ser att det krävs arbete för att få vårdnadshavarna att inse att de entreprenöriella kompetenserna behövs för framtiden. Jag förstår att föräldrarna hemma är oroliga och undrar över prioriteringarna som görs i skolan idag. Det man känner sig bekväm i är den skola man själv gick i, med 40 minuters katederundervisning i ett ämne

18 åt gången. Men vi lever i en föränderlig värld som kontinuerligt ställer nya krav på andra kompetenser. Det är skolans uppgift att ge dem till våra barn så att de i framtiden ska kunna vara attraktiva på en konkurrenskraftig arbetsmarknad. Camilla Waltersson Grönvall avslutar: Jag känner mig trygg i att Lerum ligger långt framme när det gäller att utveckla förskolan och skolan och att följa med i tiden, med entreprenöriellt lärande som ett lysande exempel. Lerums kommun är ju en framsynt och erkänt duktig skolkommun. Och det arbetet har inte avstannat, det fortsätter att utvecklas. Min bild är att Lerums pedagoger får gott administrativt och pedagogiskt stöd tack vare Sektor lärandes systematiska kvalitetsarbete, säger riksdagsledamot Camilla Waltersson Grönvall.

19 vad vill du läsa i lärande i lerum? Mejla in ditt förslag till oss på larande@lerum.se foto: j. nyman Ansvarig utgivare för Nyhetsbrevet Lärande i Lerum är sektorschef Fredrik Zeybrandt. SEKTOR LÄRANDE Lerum Tel: larande@lerum.se