komorbiditet, vid KOL är
|
|
- Linda Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Komorbiditet vid KOL sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer hos 6 10% av den vuxna befolkningen men är betydligt vanligare hos äldre rökare. Sjukdomen är ofta odiagnostiserad, framförallt vid lindrig-måttlig sjukdom. Vid luftvägssymtom hos tobaksröksexponerade skall KOL misstänkas och diagnosen bekräftas med spirometri. Samtidig förekomst av andra sjukdomar, komorbiditet, är vanligt vid KOL. Komorbiditet kan påverka såväl prognos som livskvalitet vid KOL. Kardiovaskulära sjukdomar är vanligast och medför en försämrad prognos och ökad mortalitet. Kardiovaskulära riskfaktorer skall därför bedömas och behandlas vid samtliga svårighetsgrader av KOL. Till följd av underdiagnostiken bör också förekomst av odiagnostiserad KOL övervägas hos individer med känd kardiovaskulär sjukdom. Vid KOL finns även en ökad risk för diabetes vilket kan medföra försämrad prognos. Osteoporos och gastroesofageal reflux-sjukdom, GERD, är också vanligt förekommande vid KOL. Bland andra sjukdomar och tillstånd som har rapporterats i högre prevalens vid KOL kan nämnas lungcancer, ångest, depression, rhinit, urininkontinens och värk men dessa kommenteras inte närmare i denna rapport. God kunskap om det komplexa sjukdomspanoramat vid KOL ger förutsättningar för att kunna identifiera komorbida tillstånd. Ett strukturerat omhändertagande av patienter med KOL kan bidra till förbättrad diagnostik. Deltagande i kvalitetsregister, Luftvägsregistret (i Norge: Nasjonalt kols-register), är ett gott stöd för strukturerat omhändertagande. Detta ökar förutsättningarna för att behandla patienten med målsättningen att gynnsamt kunna påverka såväl prognos som livskvalitet. Anne Lindberg, docent specialist i lungmedicin, universitetslektor, Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, Enheten för Medicin, Umeå Universitet. kontaktadress: Anne Lindberg Lung- och Allergimottagningen Sunderby sjukhus SE Luleå anne.lindberg@nll.se Anne Lindberg, Umeå Universitet Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, förekommer hos 6 10% av den vuxna befolkningen (1) och räknas till en av våra folksjukdomar. Man räknar med att KOL kommer att vara nummer fyra av de sjukdomar som bidrar till världens sjukdomsbörda år 2030 (2). Sjukdomsförekomst är starkt beroende av rökvanor och ålder, nästan varannan äldre rökare uppfyller de spirometriska kriterierna för KOL (3). Luftvägssymtom och tobaksexponering skall inge misstanke om sjukdom och diagnosen bekräftas med lungfunktionsmätning, spirometri. Sjukdomens svårighetsgrad klassificeras beroende på graden av lungfunktions-nedsättning och bland alla individer med KOL har majoriteten lindrig till måttlig sjukdom medan andelen med svår och mycket svår KOL är liten (4). I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för KOL (5) anges de spirometriska kriterierna för KOL; FEV 1 /VC < 0,7 upp till 65 års ålder, och för 65 år och äldre FEV 1 /VC < 0,65 (värden efter bronkdilatation). Stadieindelningen klassificeras och benämns enligt följande; stadium I: FEV 1 80% pred, stadium II: 50% FEV 1 < 80%, stadium III: 30% FEV 1 < 50% och stadium IV: FEV 1 < 30% eller FEV 1 < 50% samt definierade negativa prognosfaktorer som exempelvis hypoxi, hyperkapni och BMI<22. Underdiagnostiken vid KOL är betydande. Man har i såväl internationella som nationella studier visat att enbart var tredje individ med KOL är identifierad inom sjukvården (4, 6) och underdiagnostiken är beroende av sjukdomens svårighetsgrad. Under senare år har det varit ett större medialt fokus på KOL i Sverige, men detta förefaller ej ha minskat graden av underdiagnostik enligt nyligen publicerade data från Uppsala (7). Samtidig förekomst av andra sjukdomstillstånd, komorbiditet, är vanligt vid KOL. I en sammanställning som publicerades för några år sedan fanns uppgifter om hjärtsjukdom hos 13 65%, hypertoni 18 52%, diabetes 5 16% och gastrointestinala besvär hos 15 62% av individer med KOL (8). De stora variationerna mellan olika studier kan till viss del relateras till vilken population som studerats, då resultaten är beroende av om populationen är rekryterad från specialistvård, primärvård eller utgörs av befolkningsurval. Man bör således värdera i vilken omfattning underdiagnostiken hos individer med KOL bidrar till att påverka exempelvis uppgifter om komorbiditet och prognos i selekterade studiepopulationer jämfört med i befolkningsstudier. Komorbiditet, och särskilt kardiovaskulär komorbiditet, vid KOL är associerat med ökad sjukvårdskonsumtion och mortalitet (9, 10). Man räknar med att de vanligaste dödsorsakerna vid mild-moderat KOL är kardiovaskulär sjukdom och lungcancer, medan respiratorisk dödsorsak är vanligare vid svårare KOL (9). Underdiagnostiken medför dock att den reella mortaliteten hos individer med KOL förmodligen underskattas, vilket också innebär att dödsorsaker vid KOL är ofullständigt kartlagda. Samband mellan lokal och systemisk inflammation och olika komorbida tillstånd som kardiovaskulär sjukdom, kronisk rhinit och kronisk bronkit diskuteras, även i relation till sjukdomsprocess och sjukdomsprogress vid KOL (11, 12). Komorbiditet kan också påverka livskvalitet vid KOL (13, 14). Följaktligen är god kunskap om det komplexa sjukdomspanoramat hos individer med KOL en förutsättning för att kunna ge god vård och behandling. Nedan beskrivs i korthet komorbiditet vid KOL med begränsning till kardiovaskulära sjukdomar, diabetes, osteoporos och gastrointestinala besvär (med fokus på gastroesofageal reflux-sjukdom). Dessa komorbida tillstånd kommer 16 allergi i prakxsis 3/2012
2 Samtidig förekomst av andra sjukdomstillstånd, särskilt hjärt-kärlsjukdom, är vanligt vid KOL och påverkar prognosen. Den kardiovaskulära komorbiditeten vid KOL ger ökad sjukvårdskonsumtion och mortalitet. Foto: colourbox.com också att beröras i relation till riskprofil och prognos. Det finns därutöver beskrivet att också andra sjukdomar och tillstånd som exempelvis lungcancer, ångest, depression, rhinit, inkontinens och värk är vanligare hos individer med KOL (11, 12, 15, 16, 17) men dessa berörs inte närmare här. Kardiovaskulära sjukdomar Kardiovaskulära sjukdomar är det komorbida tillstånd som är vanligast vid KOL. I en studiepopulation rekryterad från OLIN-studiernas kohort I-IV (epidemiologiska forskningsprogrammet Obstruktiva Lungsjukdomar i Norrbotten) hade individerna med KOL framförallt lindrig-måttlig sjukdom (motsvarande stadium I och II) och varannan individ med KOL rapporterade kardiovaskulär sjukdom (inkluderande hypertoni) (12). I ett omfattande epidemiologiskt material från USA hade 18,7% av individerna med KOL stadium I kardiovaskulär sjukdom (hypertoni exkluderat), motsvarande andelar för stadium II och III-IV var 19,4% respektive 22,4% (18). I en stor primärvårdsdatabas i Storbritannien har man funnit att läkardiagnostiserad KOL innebär en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom och stroke (OR 4.98, 95% CI respektive OR 3.34, 95% CI ) (19). Det finns också stora befolkningsstudier som har visat samband mellan lungfunktion och tidiga subkliniska tecken på arterosklerotisk kärlsjukdom (20, 21). Nedan kommenteras särskilt hjärtsjukdom, hypertoni och perifer kärlsjukdom. Hjärtsjukdom Från NHANES studien i USA kom nyligen en rapport att såväl självrapporterad kranskärlsjukdom som hjärtsvikt var vanligare vid läkardiagnostiserad KOL hos individer över 45 års ålder jämfört med individer utan KOL (12,7% vs. 6,1%, respektive 12,1% vs. 3,9%) (22). I den tidigare refererade populationsbaserade studien från Norrbotten (12) var prevalensen hjärtsjukdom högre bland individer med KOL jämfört med dem som hade normal lungfunktion (18,5% vs. 13,7%, p=0.006) och KOL stadium II hade en signifikant ökad risk för hjärtsjukdom oberoende av kön, rökvanor, BMI och ålder (OR 1.52, 95% CI ). En studie har också visat att individer med KOL har en ökad risk för kardiogen chock och sjukhusmortalitet vid akut hjärtinfarkt allergi i prakxsis 3/
3 jämfört med individer utan KOL även om man justerar för faktorer som ålder, kön, BMI, diabetes och rökning (OR 1.83, 95% CI ) (23). Vidare har man funnit att förhöjda lab-parametrar som indikerar kardiell dysfunktion, som pro-bnp och troponin-t, innebär en ökad risk för död inom 30 dagar hos individer med akut exacerbation av KOL även om det saknas kliniska hållpunkter för hjärtsjukdom, OR 9.0 (95% CI ) respektive OR 6.3 (95% CI ) (24). Vid en 20-årsuppföljning av OLIN-studiernas första kohort fann man också att uppgift om tidigare hjärtinfarkt och/eller hjärtsvikt innebar en ökad risk för död hos individer med KOL oberoende av sjukdomsstadium (OR 3.16, 95% CI ) (10). Hypertoni Det finns ett flertal rapporter som visar att hypertoni är vanligt vid KOL, vid telefonintervju av drygt 1000 individer med känd KOL angav 55% att de hade hypertoni (25). I den norrbottniska populationsbaserade KOL-studien hade 39,6% hypertoni jämfört med 33,9% hos dem med normal lungfunktion (p=0,015) (12). Som jämförelse fann man i tidigare refererade stora amerikanska epidemiologiska studier en prevalens av hypertoni på 40,4%, 43,8% och 51,1% bland individer med KOL stadium I, II respektive III-IV (18). Perifer kärlsjukdom I OLIN:s KOL-studie var intervjubaserade uppgifter om claudicatio intermittens («fönstertittarsjuka») mer än tre gånger så vanligt bland individer med KOL, jämfört med bland individer med normal lungfunktion (7,0% vs. 2,0%, p<0,001) (12). Redan vid KOL stadium I var det en signifikant ökad risk för claudicatio (OR 2.21, 95% CI ) och risken ökade hos individer med KOL stadium II (OR 3.51, 95% CI ) oberoende av kön, BMI, rökvanor och ålder. Det finns nyligen publicerade data som talar för att KOL är vanligt vid perifer kärlsjukdom (26). I studien fann man att 14 av 30 patienter med avancerad perifer kärlsjukdom uppfyllde spirometriska kriterier för KOL och tio av dessa hade inte någon tidigare KOL-diagnos. Odiagnostiserad perifer kärlsjukdom kan också påverka fysisk prestationsförmåga/ gångsträcka vid KOL, vilket bör beaktas när patienter med KOL skall delta vid rehabiliteringsprogram (27). Hjärt-kärlsjukdomar är således mycket vanliga vid alla sjukdomsstadier av KOL. De medför en sämre prognos med ökad mortalitet och perifer kärlsjukdom kan vara bakomliggande orsak till försämrad fysisk prestationsförmåga. Det är därför viktigt att följa Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer som betonar att kardiovaskulära riskfaktorer skall bedömas och behandlas vid samtliga svårighetsgrader av KOL. Med hänsyn till den betydande underdiagnostiken av KOL bör också förekomst av odiagnostiserad KOL övervägas hos individer med känd kardiovaskulär sjukdom och vid misstanke rekommenderas spirometri för att bekräfta diagnosen. Diabetes I tidigare refererade stora amerikanska epidemiologiska studier var prevalensen av diabetes 10,1% i KOL stadium I, 12,6% i stadium II och 14,5% i stadium III-IV jämfört med 9,7% bland dem utan KOL (18). KOL stadium II och III-IV hade en ökad risk för diabetes oberoende av kön, ålder, rökvanor och BMI; OR 1.4 (95% CI ) respektive 1.5 (95% CI ). I samma studie visade man också att diabetes vid KOL innebar en ökad risk för hospitalisering och död inom 5 år och risken ökade med ökad svårighetsgrad av KOL. I OLIN:s KOL-studie var andelen med diabetes bland KOL 10,0% jämfört med 8,6% bland dem med normal lungfunktion (12). I en annan studie av ett primärvårdsmaterial med individer över 40 års ålder med stabil KOL var diabetes betydligt vanligare bland dem som hade hjärtsjukdom jämfört med dem som inte hade hjärtsjukdom, 29,5% jämfört med. 12,2% (p<0,05) (28). Det finns också beskrivet att blodglukosnivå vid ankomsten till sjukhus är relaterat till en ökad risk för förlängd vårdtid och död bland individer som vårdas för infektionsutlöst exacerbation, oberoende av tidigare diabetes och svårighetsgrad av KOL (b-glukos mmol/l RR 1.30, 95% CI , b-glukos mmol/l RR 1.46, 95% CI , b-glukos, >9.0 mmol/l RR 1.97, 95% CI , referensgrupp b-glukos < 6 mmol/l) (29). Vid vård och behandling av patienter med KOL bör man således beakta en ökad risk för diabetes och att diabetes/förhöjda blodglukosvärden kan innebära en försämrad prognos vid vård för exacerbationer. Osteoporos I tidigare refererad intervjustudie var uppgift om osteoporos vanligare vid KOL, 16,9%, jämfört med dem som inte hade KOL, 8,5% (25). I en sammanställning publicerad föregående år anges att prevalensen av osteoporos vid KOL varierar mellan 4 och 59% (30). Den stora variationen är beroende på vilka diagnostiska metoder som använts, selektionen av den studerade populationen och svårighetsgraden av KOL. Det finns också publicerade data från NHANES som visade på en nära dubblerad risk för osteoporos vid obstruktiv lungfunktion och risken ökade vid svår obstruktivitet (31). Osteoporos och KOL delar gemensamma riskfaktorer som rökning, ålder och inaktivitet och dessutom kan utvecklingen av osteoporos påverkas av den systemiska inflammation som finns vid KOL samt behandling med systemiska kortikostereoider. I en nyligen publicerad norsk studie har man dessutom visat att individer med KOL har lägre nivåer av vitamin D (32). Det finns också studier som talar för att vitamin D-brist innebär ökad risk för utveckling av osteoporos vid KOL (33). Lågt BMI, fysisk inaktivitet, längdförlust, upprepade eller kontinuerliga behandlingar med systemiska kortikostereoider och FEV 1 <50% av förväntat bör väcka misstanke om osteoporos. Av Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer framgår tydligt att livsstilsråd bör ges och att profylax alltid bör övervägas. Diagnos och behandling av osteoporos hos patienter med KOL skall ske enligt samma riktlinjer som vid andra sjukdomstillstånd. 18 allergi i prakxsis 3/2012
4 Gastrointestinala besvär Gastroesofageal reflux-sjukdom, GERD (från engelska GastroEsophageal Reflux Disease) är vanlig vid KOL. I en poliklinisk population med framförallt lindrig-svår KOL hade 19 av 100 symtomgivande GERD och prevalensen av GERD ökade med svårighetsgrad av KOL (34). Det finns också en publicerad studie från en lungmedicinsk specialistklinik där 37% av polikliniska patienter med svår och mycket svår KOL i samband med rutinkontroll rapporterade symtomgivande GERD (35). I denna studie fann man vidare ett samband mellan GERD och exacerbationer. I OLIN:s KOL-studie var prevalensen av behandlad GERD högre vid KOL, 16,7%, jämfört med individer med normal lungfunktion, 12,0% (p=0,011) (12). KOL stadium II hade en ökad risk för GERD oberoende av kön, rökvanor, ålder och BMI. Detta indikerar att GERD är associerat till KOL inte bara i selekterade sjukvårdsmaterial utan också i befolkningsbaserade studier där resultaten inte påverkas av underdiagnostik i samma utsträckning. Det finns studier som diskuterar samband mellan lokal och systemisk inflammation vid GERD och luftvägssjukdom (36) och även samband mellan exacerbationer och GERD (35). Det är också visat att förekomst av symtomgivande GERD hos KOLpatienter medför sämre livskvalitet (37). Det finns dock begränsade uppgifter om i vilken omfattning behandling av GERD vid KOL kan påverka exacerbationer, sjukdomsförlopp och livskvalitet. Sammanfattningsvis bör dock symtom på GERD värderas vid mötet med patienten med KOL och i förekommande fall behandlas enligt gängse riktlinjer. Underdiagnostiken vid KOL är betydande, och förekomst av odiagnostiserad KOL bör övervägas hos individer med känd kardiovaskulär sjukdom. Vid misstanke rekommenderas spirometri för att bekräfta diagnosen. Foto: colourbox.com Inte en utan flera komorbida tillstånd Det finns ett flertal studier om komorbiditet vid KOL där man värderar betydelsen av antalet komorbida tillstånd. Tidigare refererade stora amerikanska epidemiologiska studier visar bland annat att såväl behov av sjukhusvård som mortalitet ökar med antalet komorbida tillstånd vid KOL; i detta fall förekomst av diabetes, hypertoni och kardiovaskulär sjukdom (18). Betydelsen av samtidigt förekommande komorbida tillstånd hos individer med KOL kan, som förväntat, öka sjukdomsbördan och försämra prognosen med ökad sjukvårdskonsumtion och mortalitet som följd. Genusperspektiv I de tidigare refererade stora amerikanska epidemiologiska studierna har man visat att manligt kön, rökning och ålder är riskfaktorer för diabetes, hypertoni och kardiovaskulär sjukdom samt att KOL är en riskfaktor för dessa sjukdomar (18). Det finns också andra publikationer som talar för att komorbiditet kan ha olika profil hos män och kvinnor. Bland individer hospitaliserade för akut exacerbation har man funnit att kvinnliga KOLpatienter hade lägre prevalens av ischemisk hjärtsjukdom och alkoholism än män, medan prevalensen kronisk hjärtsvikt, osteoporos och diabetes var högre bland kvinnor än bland män (38). I OLIN:s populationsbaserade KOL-studie var hjärtsjukdom och diabetes vanligare bland män med KOL medan hypertoni var vanligare bland kvinnor med KOL (12). Summering Kunskap om det komplexa sjukdomspanoramat vid KOL är nödvändigt vid vården av denna patientgrupp då ett flertal komorbida tillstånd påverkar prognosen. Kardiovaskulär sjukdom är vanligast och medför såväl försämrad prognos som ökad mortalitet varför kardiovaskulära riskfaktorer skall bedömas och behandlas vid samtliga svårighetsgrader av KOL. Den betydande underdiagnostiken vid KOL medför att odiagnostiserad KOL också bör övervägas hos individer med känd kardiovaskulär sjukdom. Vid KOL finns även en ökad risk för diabetes vilket kan innebära en försämrad prognos. Osteoporos och gastroesofageal refluxsjukdom, GERD, är andra vanliga komorbida tillstånd som bör identifieras och behandlas vid KOL i enlighet med gällande riktlinjer. Det är inte ovanligt att individer med KOL har fler än en komorbiditet och riskprofilen förändras med sjukdomsbördan. Utöver här diskuterade komorbida tillstånd finns det också data som talar för att andra sjukdomar och tillstånd som exempelvis lungcancer, ångest, depression, rhinit, inkontinens och värk är vanligare hos individer med KOL. Ett strukturerat omhändertagande av patienter med KOL kan bidra till förbättrad diagnostik av komorbida tillstånd. Deltagande i kvalitetsregister, Luftvägsregistret (i Norge: Nasjonalt Kols-register), ger ett gott stöd för strukturerat omhändertagande. Detta ökar förutsättningarna för att behandla patienten med målsättningen att gynnsamt kunna påverka såväl prognos som livskvalitet. allergi i prakxsis 3/
5 Referenser 1. Halbert RJ, Isonaka S, George D, et al. Interpreting COPD prevalence estimates. What is the true burden of disease? Chest 2003; : Mathers CD, Loncar D. Updated projections of global mortality and burden of disease, : data sources, methods and results. statistics/bodprojections paper.pdf. 3. Lundbäck B, Lindberg A, Lindstrom M, et al. Not 15 but 50% of smokers develop COPD? Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies. Respir Med 2003; 97 (2): Lindberg A, Bjerg A, Rönmark E, et al. Prevalence and underdiagnosis of COPD by disease severity and the attributable fraction of smoking Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies. Respir Med 2006; 100 (2): halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/kol_rek_webb.pdf 6. Siafakas NM, Vermeire P, Pride NB, et al. ERS Consensus Statement. Optimal assessment and management of chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Eur Respir J 1995; 8: Danielsson P, Ólafsdóttir IS, Benediktsdóttir B et al. The prevalence of chronic obstructive pulmonary disease in Uppsala, Sweden the Burden of Obstructive Lung Disease (BOLD) study: cross-sectional populationbased study. Clin Respir J Apr; 6 (2): Chatila WM, Thomashow BM, Minai OA, et al. Comorbidities in chronic obstructive pulmonary disease. Proc Am Thorac Soc 2008; 5: Sin DD, Anthonisen NR, Soriano JB, et al. Mortality in 440 COPD: role of comorbidities. Eur Respir J 2006; 28: Lundbäck B, Eriksson B, Lindberg A, et al. A 20-year followup of a population studybased COPD cohort-report from the obstructive lung disease in Northern Sweden studies. COPD 2009; 6 (4): Patel A, Hurst JR. Extrapulmonary comorbidities in chronic obstructive pulmonary disease: state of the art. Expert Rev Respir Med. 2011; 5 (5): Lindberg A, Larsson L-G, Rönmark E, et al. Co-morbidity in Mild-to-Moderate COPD: Comparison to Normal and Restrictive Lung Function. COPD: Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 8: 1 8, Van Manen JG, Bindels PJ, Dekker FW et al. The influence of COPD on health.related quality of life independent of the influence of comorbidity. J Clin Epidemiol. 2003; 56(12): Sundh J, Ställberg B, Lisspers K et al. Co-morbidity, body mass index and quality of life in COPD using the Clinical COPD Questionnaire. COPD. 2011; 8(3): Yohannes AM. Lung cancer in patients with chronic obstructive pulmonary disease is a double blow. Expert Rev Respir Med 2012; 6 (1): Hrisanfow E, Hägglund D. Impact of cough and urinary incontinence on quality of life in women and men with COPD J Clin Nurs 2012 Jul 17 [Epub ahead of print] 17. HajGhanbari B, Holsti R, Road JD et al. Pain in people with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Respir Med 2012; 106 (7): Mannino D. M, Thorn D. Swensen A. et al. Prevalence and outcomes of diabetes, hypertension and cardiovascular disease in COPD. Eur Respir J 2008; 32 (4): Feary JR, Rodrigues LC, Smith CJ et al. Prevalence of major comorbidities in subjects with COPD and incidence of myocardial infarction and stroke; a comprehensive analysis using data from primary care. Thorax 2010; 65 (11): Schroeder EB, Welch VL, Evans GW et al. Impaired lung function and subclinical atherosclerosis. The ARIC Study. Atherosclerosis Jun; 180(2): Epub 2005 Jan Barr RG, Ahmed FS, Carr JJ, et al. Subclinical atherosclerosis, airflow obstruction and emphysema: the MESA Lung Study. Eur Respir J Apr; 39 (4): Epub 2011 Oct 22. Schnell K, Weiss CO, Lee T, Krishnan JA et al. The prevalence of clinically-relevant comorbid conditions in patients with physician-diagnosed COPD: a crosssectional study using data from NHANES BMC Pulm Med. 2012; Jul 9; 12: Wakabayashi K, Gonzalez MA, Delhaye C et al. Impact of COPD on acute phase outcome of Myocardial Infarction. Am J Cardiol 2010; 106: Chang CL, Robinson SC, Mills GD et al. Biochemical markers of cardiac dysfunction predict mortality in acute exacerbation of COPD. Thorax 2011; 66(9): Barr RG, Celli BR, Mannino DM et al. Comorbidities, patient knowledge, and disease management in a national sample of patients with COPD. Am J Med. 2009; 122 (4): Wozniak K, Sleszycka J, Safianowska A, et al. Systemic inflammation in peripheral arterial disease with or without coexistent chronic obstructive pulmonary disease: analysis of selected markers. Arch Med Sci. 2012; 8(3): Castagna O, Boussuges A, Nussbaum E, et al. Peripheral arterial disease: an underestimated aetiology of exercise intolerance in chronic obstructive pulmonary disease patients. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2008; 15 (3): de Miguel-Díez J, Carrasco-Garrido P, Rejas-Gutierrez et al. The influence of heart disease on characteristics, quality of life, use of health resources, and costs of COPD in primary care settings. BMC Cardiovasc Disord. 2010; 18; 10: Baker EH, Janaway CH, Philips BJ et al. Hyperglycaemia is associated with poor outcomes in patients admitted to hospital with acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Thorax. 2006; 61 (4): Lehouck A, Boonen S, Decramer M et al. COPD, bone metabolism, and osteoporosis. Chest. 2011; 139 (3): Sin DD, Man JP, Man SF. The risk of osteoporosis in caucasian men and women with obstructive airway disease. Am J Med. 2003; 114 (1): Persson LJ, Aanerud M, Hiemstra PS et al. Chronic obstructive pulmonary disease is associated with low levels of vitamin d. PLoS One. 2012; 7 (6): e Graat-Verboom L, Smeenk FW, van den Borne BE et al. Progression of osteoporosis in patients with COPD: a 3-year follow up study. Respir Med. 2012; 106 (6): Mokhlesi B, Morris AL, Huang CF, et al. Increased prevalence of gastroesophageal reflux symptoms in patients with COPD. Chest 2001; 119 (4): Rascon-Aguilar, Pamer M, Wludyka P, et al. Role of gastroesophageal reflux symptoms in exacerbations of COPD. Chest 2006; 130: Brownlee IA, Aseeri A, Ward C, et al. From gastric aspiration to airway inflammation Monaldi Arch Chest Dis 2010; 73(2): Rascon-Aguilar I, Pamer M, Wludyka P et al. Poorly treated or unrecognized GERD reduces quality of life in patients with COPD. Dig Dis Sci. 2011; 56: Almagro P, Lopez Garcia F, Cabrera F et al. Comorbidity and gender-related differences in patients hospitalized for COPD. The ECCO study. Respir Med 2010; 104 (2): allergi i prakxsis 3/2012
komorbiditet, vid KOL är
Komorbiditet vid KOL sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer hos 6 10% av den vuxna befolkningen men är betydligt vanligare hos äldre rökare. Sjukdomen är ofta odiagnostiserad,
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merKOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer
Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Läs merAteroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs mer2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merKronisk t Obstruktiv Lungsjukdom
Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad
Läs merBehandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merKOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing
KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merLungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg
2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merSYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merSkelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter
Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merDen Borttappade Patienten
Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Höjdpunkter från ERS
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Höjdpunkter från ERS Docent Ann Lindberg, överläkare Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin, Enheten för Medicin, Umeå Universitet Lung- och Allergimottagningen
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merkronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.
Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski
Läs merVetenskaplig presentation
Vetenskaplig presentation Gagnefs vc Kommentarer till fråga 23 - Barnallergisektionens saneringsråd, forts Fukt och Mögel Fukt och mögel i bostaden kan ge luftvägsbesvär och andra hälsoproblem hos alla
Läs merGranskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm
Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm Stockholm, 2011 Författare: Anna Fernqvist, ST läkare Carema vårdcentral Södermalm Vetenskaplig
Läs merI have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation
Läs merBehandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral.
VESTA Norra Programmet Projekt Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral. Nikolaos Pournaras, ST-läkare, Valsta Vårdcentral Oktober 2012 Klinisk handledare: Marianna Nemeth, specialist
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs mer2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral
2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral Mattias Schmidt, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD
Läs merEMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Pressmeddelande 30 juli 2012 EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Eklira (aclidinium) utvidgar luftrören från den första dosen och förbättrar KOL-patienters
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merNina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merluftvägsregistret Årsrapport 2015
luftvägsregistret Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Luftvägsregistret Författare Alf Tunsäter Docent, Överläkare Lung- och Allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus, 221 85 Lund alf.tunsater@med.lu.se
Läs merAktuell läkemedelsbehandling vid KOL
Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Åke Johansson Överläkare, MD Lungmedicin Skaraborgs Sjukhus, Skövde Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Faktadokumentation
Läs merSpirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merAstma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning
Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom Karin Wadell Specialistsjukgymnast, Docent Samhällsmedicin och Rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet Lung-
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merAktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL
Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merVåga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet
KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Kjell Larsson KOL Våga skaffa ett bättre liv Våga skaffa ett bättre liv Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Gasutbyte
Läs merKOL Inte bara andning. Berne Eriksson Medicinkliniken HSH RDK Kalmar 2012-03-15
KOL Inte bara andning Berne Eriksson Medicinkliniken HSH RDK Kalmar 2012-03-15 Kroniskt KOL Ihållande hela tiden Obstruktiv Täta luftvägar Lungsjukdom KOL i historien kronisk bronkit Kronisk bronkit Galenus:
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merFysioterapeutens viktiga roll
Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec
Läs merFöljsamhet till Läkemedelsverkets behandlingstrappa för behandling av KOL på Brommaplans Vårdcentral
Följsamhet till Läkemedelsverkets strappa för av KOL på Brommaplans Vårdcentral Biljana Stevanovic, ST läkare Brommaplans Vårdcentral September 2013 Klinisk handledare: Sofia Edström, spec. i allmänmedicin
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merKomorbiditet vid KOL = Samsjuklighet vid KOL
Komorbiditet vid KOL = Samsjuklighet vid KOL Michael Runold Lung- Allergi-kliniken, Karolinska Global Strategy for Diagnosis, Management and Prevention of COPD Risk Factors for COPD Genes Infections Socio-economic
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merSpirometri Milena Sundstedt, mars 2012
Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merNO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??
NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &
Läs merDiagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral
VESTA rapport Diagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral Vilka tecken inger misstanke om sjukdom? Har patienterna uppvisat tecken på sin sjukdom åren före diagnos? Författare:
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merDen sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund
Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merSkyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?
Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merAstma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?
Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merAntikolinergikavid KOL (och lite till)
Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merE cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes
Läs merFakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merAtt upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.
För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merAstma- och KOL-behandling
2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merEPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN
Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merVård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma
Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merInandningsmuskelträning (IMT)
Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs mer