Jämförelse mellan ett niobfilter (NIOBI-X) och konventionell filtrering vid skärmfilm radiografi
|
|
- Maj-Britt Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Jämförelse mellan ett niobfilter (NIOBI-X) och konventionell filtrering vid skärmfilm radiografi Inverkan på primärspektrum, kontrast, rörbelastning och strålrisk Michael Sandborg och Gudrun Alm Carlsson Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty of Health Sciences
2 Series: Report / Institutionen för radiologi, Universitetet i Linköping; 63 ISSN: ISRN: LIU-RAD-R-063 Publishing year: 1990 The Author(s)
3 ISSN1 Jämförelse mellan ett niobfilter (NIOBI-X) och konventionell filtrering vid skärmfilm radiografi. Inverkan på primärspektrum, kontrast, rörbelastning och strålrisk. Michael Sand borg och Gudrun Alm Carlsson Institutionen för Radiofysik Hälsouniversitetet Linköpings Universitet REPORT ULi-RAD-R-63
4
5 -1- Jämförelse mellan ett niobfilter (NIOBI-X) och konventionell filtrering vid skärm-filmradiografi. Inverkan på primärspektrum, kontrast, rörbelastning och strålrisk. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Hetod Niob som filtermaterial jämfört med aluminium och koppar Beräkning av kontrast och strålrisk Resultat Geometri 1: 200 mm tjockt vattenfantom innehållande en 11.5 mg/cm' jodkontrastdetalj Geometri 2: 50 mm tjockt vattenfantom innehållande en 0.1 mm tjock dentinkontrastdetalj Geometri 3: 20 mm tjockt vattenfantom innehållande en 0.1 mm dentinkontrastdetalj Rörbelastning Slutsatser Tabeller Referenser 28 I
6
7 -2-1. Inledning. Optimering av information till strålrisk inom diagnostisk radiologi innebär att finna den.metod att framställa en bild, innehållande den nödvändiga informationen (bildkvaliteten), som ger lägsta strålrisk för patienten. Valet av fotonenergispektrum är en betydelsefull parameter vid optimeringen. Olika energispektrum kan erhållas då man varierar rörspänningen, tilläggsfiltermaterial och filtertjocklek. Av de fundamentala bildkvalitetsparamerarna kontrast, skärpa och brus är, vid konventionell skärm-film radiografi, kontrast och skärpa de viktigaste. De påverkas båda, men framförallt kontrasten, av energispektrum, dvs. rörspänningen och tilläggsfiltrets material och tjocklek. Ändrad filtrering påverkar i huvudsak kontrast, strålrisk och rörbelastning. Om detektorn har en K-absorptionskant inom energispektret av de fotoner som träffar detektorn påverkas även skärpan. Den karakteristiska röntgenstrålning, som emitteras efter en fotoabsorption i K-skalet har en förhållandevis stor fri medelvägiängd i detektormaterialet och bidrar till försämrad skärpa (Arnold och Bjärngard 1979). För rättvis jämförelse av påverkan på strålrisk och rörbelastning av olika filtertyper bör denna göras vid fix bildkvalitet dvs. fix kontrast, skärpa och svärtning (fix absorberad energi per ytenhet i detektorn). Detta innebär att rörspänningen behöver varieras med olika filter. Svårigheter uppstår om strålrisk och rörbelastning behöver vägas mot varandra. Ökad rörbelastning reducerar röntgenrörets livslängd, vilket måste räknas in i en total cost-benefit analys (Horner et al 1988). Ökad rörbelastning ger i regel ökande exponeringstider och kan därigenom påverka såväl bildkvalitet (ökad rörelseoskärpa) som strålrisk till följd av det så kallade reciprocitetsfelet. Avvikelse från reciprocitet, dvs. att responsen från en fotografisk film beror på exponeringshastigheten, förekommer då svärtningen uppkommit till följd av ljus (t.ex. fluorescensskärmar) men inte om svärtningen uppkommit till följd av joniserande strålning (Herz 1969). Det har presenterats arbeten där filtermaterial som t.ex. niob, yttrium, samarium, gadolinium, erbium och wolfram har använts som extra til- läggsfiltrering. Medelabsorberad dos i patienten eller ingångsluftkollisionskerma fritt i luft vid patientens ingångsyta, har då kunnat reduceras med bibehållen eller något försämrad bildkvalitet (Ullevål Sykehus 1989, Vang et al 1984, Richards et al 1970, Tyndall 1987, Horner et al 1988 och Yamaguchi et al 1983). Andra arbeten som t.ex. Jennings 1988, Koedooder och Venerna 1986, Shrimpton et al 1988 och Sandborg 1990 menar att dessa, så /
8 kallade K-kantsfilter, i många fall inte är bättre än konventionella filter som t.ex. koppar. Ett 50 m tjockt niobfilter har lanserats kommersiellt (NIOBI-X) och anges ge mellan % reduktion av luftkollisionskerma integrerat över strålfältet (mätt med ytintegrerande transmissionsjonkammare), beroende på undersökning och rörspänning. Syftet med denna rapport är att studera hur detta filter påverkar bildkvalitet och strålrisk jämfört med ett lämpligt valt konventionellt filter av koppar eller aluminium. Ingen optimering med avseende på filtermaterial eller filtertjocklek har eftersträvats. Frågan gäller om niobfiltret med fördel kan bytas mot ett enkelt konventionellt -3- filter med samma effekt på bildkvalitet och strålrisk (Leitz 1989). 2. Hetod 2.1. Niob som filtermaterial jämfört med aluminium och koppar. Niob är ett grundämne med atomnummer 41 och har vid rumstemperatur densiteten 8.57 g/cm 3 Dess K-kant ligger vid 19.0 kev, dvs. för fotoner med energier större än 19 kev kan även de innersta, hårdast bundna elektronerna (K-elektronerna), delta i fotoelektrisk växelverkan. Eftersom denna typ av växelverkan har hög sannolikhet då fotonenergin precis överskrider bindningsenergin för elektronerna ökar attenueringskoefficienten för niob drastiskt vid 19.0 kev. I figur 1 är den linjära attenueringskoefficienten 'avsatt som funktion av fotonenergien för niob och de konventionella filtermaterialen koppar och aluminium. Koppar och aluminium med atomnummer 29 och 13 har sina K-kanter under 10 kev. Vid konventionell skärm-filmradiografi kan fotoner med energier under 10 kev i regel försummas. Avsättes förhållandet mellan linjära attenueringskoefficienterna för niob och koppar respektive mellan niob och aluminium i ett diagram (fig 2), ser man att för fotonenergier mellan 19 och 100 kev är kvoten relativt konstant (= 2.2) för koppar medan den varierar för aluminium. Man kan alltså i detta energiområde finna en tjocklek koppar som motsvarar en given tjocklek niob i attenuering medan det inte går lika bra i hela området med en och samma tjocklek aluminium. Carlsson (1980) menar att attenueringskoefficienten hos filtret ska avta med energin så snabbt som möjligt om man vill reducera fotoner med låg energi. Detta åstadkommes om domineras av fotoelektrisk effekt, så att = och filtret inte har en K-kant i det aktuella energiområdet. Alla filtermaterial som uppfyller detta vilkor är likvärdiga. Optimala filter för ordinära röntgenundersökningar bör därför göras av material med atomnummer högre än aluminium (Z=13).
9 ... la " Q OJ... 'n () 'n 4-< 4-< OJ ] <Il 'n "OJ..... ṁ m " 'ṃ..., Q 'n lo' 10' lo' Niob Koppa; _ _-. _ Aluminium.. "0_., lo' L :-:- :-=-::_=----:-' O Fotonenergi / key Figur 1. Linjära attenueringskoefficienterna för metalliskt niob, ----l Nb, koppar, - -: Cu, och aluminium, : Al som funktion av energin. lo' I I II lo' I II 10 ( I I I I I I _- " ' ' J O a la lw 160 Fotonenergi / key Figur 2. Förhållandet mellan linjära attenueringskoefficienterna för niob och aluminium (----) översta kurvan respektive för niob och koppar (- - -) understa kurvan. /p-värden hämtade från Berger och Hubbell /
10 -5- I denna studie har olika filters inverkan på kontrast, strålrisk och rörbelastningutvärderats för fotonenergispektra från en Minray konstantpotential tandröntgenapparat uppmätta med en Comptonspektrometer (Helmrot et al 1988) och tabellerade spektra från HPA-rapport nr 30 (Birch et al 1979) med lägsta rörspänning 30 kv. Filtrens inverkan på skärpan har försummats Beräkning av kontrast och strålrisk. Tre geometrier användes vid beräkningarna (fig 3). I den första användes ett tjockt vattenfantom (200 mm) innehållande en kontrastdetalj av jod (11.5 mg/cm'). I den andra där en tandröntgensituation simuleras, användes ett tunt vattenfantom (50 mm) innehållande en kontrastdetalj av 0.1 mm tandben (dentin). I den tredje har en finskelettundersökning simulerats med 20 mm vatten innehållande 0.1 mm dentin. Attenueringen av fotoner med. olika energifördelningar (olika rörspänningar och ekvivalenta filtreringar) genom tilläggsfilter, vattenfantom och kontrastdetalj beräknades analytiskt med hjälp av fotonväxelverkanstvärsnitt från Berger och Hubbell (1987). Utifrån Monte Carlo simulerade enhändelsefördelningar av absorberad energi i detektorn (80 mg/cm' BaFCl, DuPont Cronex Quanta II) har väntevärdet av energiabsorptionen i denna från de genom fantomet transmitterade primära och spridda fotonerna bestämts. I geometri 1 antogs att de spridda fotonerna fullkomligt kunde reduceras från bildplanet (idealt raster). Primärkontrasten, Cp beräknades genom;. (1) där E( pi)' i=1,2, är väntevärdet av absorberad energi i detektorn per ytenhet vid sidan om kontrastdetaljen (i=l) och bakom denna (i=2). E( p)=e(8p )'E(N p ) där E(N p ) är väntevärdet av antalet primära fotoner, som faller in mot detektorn per ytenhet och E(8p) är väntevärdet av absorberade energin i detektorn per infallande primär foton (bestämd ur enhändelsefördelningen). Kontrasten, C, påverkas även av den detekterade spridda strålningen. Reduktionen av primärkontrasten, som den spridda strålningen ger, ges av kontrastdegraderingsfaktorn, CDF (Alm Carlsson och Carlsson 1986). CDF = 1 / (1 + E(8 sc )/E(8» p.., (2)
11 c = c. CDF P -6- (3) där E(c sc ) = väntevärdet av absorberade energin från de spridda fotonerna i detektorn per ytenhet; antas ha samma värde bakom som vid sidan av kontrastdetaljen. De strålriskrelaterade storheterna ingångsluftkollisionskerma fritt i luft K i; c,a r h\lmax Kc,air = I (Jlen(h\l)/p) h\lmin 'fh\l(h\l) d(h\l)... (4) och medelabsorberad dos D i fantomet (patienten) D h\l max A/m I IF(h\l) 'fh\l(h\l) d(h\l) h\lmin... (5) beräknades för en bestämd absorberad energi per ytenhet i detektorn (svärtning på filmen); 'fh\l(h\l) är energifluensen av de mot fantomet infallande fotonerna med energi i intervallet h\l, h\l+d(h\l), A är strålfältets area och m fantomets massa, IF(h\l) är andelen av den mot fantomet infallande energin av fotoner med energin h\l, som absorberas i fantomet och Jlen/p är massenergiabsorptionskoefficienten i luft. Geometri 1 Fantomtjocklek, Fokus-detektor avstånd, Fantomsida (kvadratisk), Strålfältsdiameter (cirkulär), Geometri 2 Fantomtjocklek, Fokus-detektor avstånd, Fantomsida (kvadratisk), Strålfältsdiameter (cirkulär), Geometri 3 Fantomtjocklek, Fokus-detektor avstånd, Fantomsida (kvadratisk), Strålfältsdiameter (cirkulär), L=200 mm FFA=1000mm S=300 mm D=200mm L=50 mm FFA=1000mm S=150 mm D=100mm L=20 mm FFA=500mm S=150 mm D=100mm s II... Figur 3. Bestrålningsgeometrier använda vid beräkningarna i detta arbete. FFA L s
12 3. Resultat 3.1. Geometri 1: 200 mm tjockt vattenfantom innehållande en 11.5 mg/cm' jodkontrastdetalj. -7- Den ekvivalenta filtreringen är 2.5 mm Al (konstantpotentialspektra tagna från Birch et al 1979). Till detta lades 0.05 mm niob, 0.11 mm koppar, 1.5 mm aluminium, 1.5 mm aluminium mm niob eller 1.5 mm aluminium mm koppar. I figur 4 visas energispektra av de primärfiltrerade fotonerna normerade så att absorberad energi per ytenhet i detektorn då dessa primära fotoner filtrerats ytterligare genom 200 mm vatten är 1.0'10 6 kev/mm'. al 70 kv rl I xlo 5 4.!4 "- 3.5 r-l r-l ro > 3... "l1j 1'1 2,5 'M,,"":::t ++ t.m bo,, 2 ", '\ l1j 1'1 + l1j " l1j o.. 1+ " 1'1 \ l1j,+... o 0.5. I'... '+ o., ++ i+ r-l o ro o ;j Fotonenergi / kev Figur 4. Fotonenergispektra filtrerade med : 2.5 mm Al ekvivalent filtrering och tilläggsfiltreringarna mm Al, - -I 0.11 mmcu, *** mm Nb och mm Al plus 0.05 mm Nb. Spektrena är normerade så att absorberade energin från primära fotonerna i detektorn (80 mg/cm' BaFCl) per ytenhet bakom 200 mm vatten är kev/mm'. 70 kv 2.5 mm Al konstantpotentialspektrum från Birch et al (1979) har använts (a).
13 -Bb: 100 kv... I xlo l> 5 Q! 4 "'" " ro > 3... Q!.., <:: 2.5 rt rt bo... Q! 2 <:: Q! Q! ""., 'fft.+ Q! ++ <::.'f ++.., O :++ O '++ 4-l ro O.., O Fotonenergi / key Figur 4. Fotonenergispektra filtrerade med I 2.5 mm de Al ekvivalent filtrering och tilläggsfiltreringarna : 1.5 mm Al, - -: 0.11 mmcu, ***: 0.05 mm Nb och +++: 1.5 mm Al plus 0.05 mm Nb. Spektrena är normerade så att absorberade energin från primära fotonerna i detektorn (BO mg/cm 2 BaFCI) per ytenhet bakom 200 mm vatten är 1.0'10 6 kev/mm kv 2.5 mm Al konstantpotentialspektrum från Birch et al (1979) har använts (b). Det framgår tydligt att niobfiltret vid dessa rörspänningar (liksom vid lägre rörspänningarna i fig B) inte fungerar som ett K-kantsfilter utan uppför sig som ett konventionellt kopparfilter. Beräkningarna gjordes för ett antal kopparfiltertjocklekar runt 0.1 mm ( , jfr. sektion 2.1.) och den tjocklek=o.ll mm valdes som gav bästa anpassningen till spektralfördelningen (över niobs K-kant) som erhålles med ett 0.05 mm niobfilter. På grund av den förhållandevis låga attenueringen i niob för fotoner just under K-kanten i niob framträder en liten topp i spektrum med energier mindre än 19 key. Dessa fotoner har låg sannolikhet att transmitteras genom
14 vattenblocket och kommer därför i ringa utsträckning att påverka kontrasten. Detta framgår klart av figur 5 där primärkontrasten med olika tilläggsfiltreringar jämföres. Primärkontrasten med 0.11 mm Cu respektive 0.05 mm Nb skiljer sig med mindre än 1 % och är något lägre än med 1.5 mm Al som tuläggsfiltrering u "" " +" <Il ro 0.14 "+" <:: o 0.12 'ro " a 0.1 'r< '" " _o +." o Rörspänning / kv Figur 5. Primärkontrasten Cp (ekv 1) av 11.5 mg/cm' jod i 200 mm vatten med en 80 mg/cm' BaFCl detektor som funktion av rörspänningen ( kv) med varierande primärfiltrering l 2.5 mm Al ekvivalent filtrering, och tilläggsfiltreringar ++++: 1.5 mm Al, ****: 0.05 mm Nb, - - -: 0.11 mm Cu. Konstantpotentialspektra erhölls från Birch et al (1979). Användandet av tilläggsfiltrering motiveras ofta av att den reducerar en storhet korrelerad till strålrisken för patienten. Oftast är dock reduktionen presenterad med avseende på storheten ingångsluftkollisionskerma fritt i luft, K. Denna storhet tar inte hänsyn till den snabba minskc,alr ningen av absorberad dos, D, med djupet i patienten och inte heller till de olika energiabsorptionsegenskaperna hos luft och vatten. Storheten medelabsorberad dos, Ö, i fantomet (patienten), har visats vara bättre relaterad till strålrisken (Alm Carlsson och Carlsson 1986). Som en jämförelse presentreras i figur 6 ingångsluftkerma fritt i luft, K. (a) och medelc,alr absorberad dos, Ö (b), som funktion av rörspänningen vid olika filtrering-
15 -10- ar. K i och Ö är normerade till 1 vid 50 kv och 2.5 mm Al totalfiltrec,a r 6 ring och då energin kev/mm' absorberas i detektorn per ytenhet. Rduktionen i K i och Ö beror, som framgår av figur 7, på om tilläggse,a r,. filtreringen (niob och koppar) ersätter befintlig aluminiumtilläggsfiltrering eller ej. I figur 7 visas reduktionen i respektive storhet, q, R(q) (7a, b och c: q=k i och 7d, e och f: q=ö) då tilläggsfiltrering med koppar- och niobc,a r filtren jämföres vid olika fall. Dessa reduktioner är beräknade genom; R(q) = 1 - q(b) q(a) där filtreringarna A och B beskrivs nedan... (6) Figur A B 7a och d 2.5 mm Al 2.5 mm Al + (0.05 mm Nb eller 0.11 mm Gu) 7b och e 4.0 mm Al 2.5 mm Al + (0.05 mm Nb eller 0.11 mm Gu) 7c och f 4.0 mm Al 4.0 mm Al + (0.05 mm Nb eller 0.11 mm Gu) I figurerna 7 b och 7 e visas reduktionen i Kc,air och Ö då koppar- och niobfiltren ersätter den befintliga tilläggsfiltreringen 1.5 mm Al men jämförelsen görs med denna tilläggsfiltrering, dvs för fallet med 4.0 mm Al totalfiltrering. Figurerna 7 c och 7 f visar motsvarande reduktioner då koppar- och niobfiltren adderas till befintlig totalfiltrering 4.0 mm Al och jämförelsen göres som i b och e vid totalfiltreringen 4.0 mm Al. Reduktionen blir mindre i b och e än i a och d eftersom jämförelsen i det förra fallet (b och e) göres med ett hårdare filtrerat spektrum. Något större reduktion erhålles i c och f jämfört med i b och e eftersom koppar- och niobfiltren i c och f adderas till den existerande tilläggsfiltreringen 1.5 mm Al i stället för att ersätta den som i b och e; i båda fallen jämföres med samma totalfiltrering = 4.0 mm Al. Dock är reduktionen i c och f inte lika stor som i a och d; ju mindre filtrerat spektrum är från början desto större effekt har den extra filtreringen (jfr dö/dt i figur 14 b). Vidare ser man återigen att niobfiltret inte kan anses vara effektivare (endast marginellt vid högre rörspänningar) att reducera varken K. eller Ö än C,alr det valda 0.11 mm kopparfiltret. Vid låga rörspänningar är kopparfiltret till och med effektivare att reducera Kc,air' Reduktionen avtar snabbt med ökande rörspänning. Figur 7 visar också att reduktionen imedelabsorberad dos är betydligt mindre än reduktionen i ingångsluftkollisionskerma fritt i luft. /
16 Figur 6. Ingångskollisionskerma fritt i luft, K i (a) och medelabsorbereja r ad dos, Ö (b), vid given absorberad energi per ytenhet i detektorn normerad till 1 vid 50 kv och 2.5 mm Al totalfiltrering (ingen tilläggsfiltrering). Storheterna är avsatta som funktion av rörspänningen vid olika val av tilläggsfiltrering. Filtrering: ----: 2.5 mm Al, och tilläggsfiltreringarna : 1.5 mm Al, * * *: 0.05 mm Nb, o o o: 0.11 mm Cu,.. : 1.5 mm Al plus 0.05 mm Nb och - -: 1.5 mm Al plus 0.11 mm Cu. (De två sista (nedersta) kurvorna sammanfaller nästan helt).
17 ,.,... ro :.:".,., c:... o... "'" "O ;:l OJ <>:: 60 I I oi \'''\ \\ \ '\\."'_. O Rörspänning / kv (a) Tilläggsfiltrering 0- -0:0.11 mm Gu och *---*:0.05 mm Nb jämfört med enbart filtreringen 2.5 mm Al. ' 60", 50 :40 ' G, "'IS),.;:"".. ''"-'-,, ":':':':"" -,:.. --'-,, I j I O', O', I O O Rörspänning / kv (b) Tilläggsfiltrering 0- -0:0.11 mm Gu Rörspänning / kv ( c) Tilläggsfiltrering 1.5 mm Al plus och *---*:0.05 mm Nb jämfört med 0- -0:0.11 mm Gu och *---*:0.05 mm Nb tilläggsfiltreringen 1.5 mm Al (totalfiltreringen 4.0 mm Al). jämfört med tilläggsfiltreringen 1.5 mm Al (totalfiltrering 4.0 mm Al).,'"... "" OQ.., c:...,. '" llj < fl).., c- c: o' ;<'"..,... "... "O o llj' ;:l ;:l ;:l ;:l :><: OQ() fl) ;:lllj... <..,... < c-... c- o f-' <... llj ;<'" llj... fl)... ;:l...,." f-' llj, f-' ;:l... i p.l:....., OQ o, OQ 53 " fl),." f-'....., " o 53 fl)..,,."... c: ;:l ;:l OQ ;<'" llj.., o ;:l
18 " "" " lo -.-< c: o -.-<.., -'" '" -o Cj) "" 60 " ;,----, , oi,,! O Rörspänning / kv (d) Tilläggsfiltrering 0- -0:0.11 mm Gu och *---*:0.05 mm Nb jämfört med enbart filtreringen 2.5 mm Al. 60 'I----,-----,-----, l, I O Rörspänning / kv (e) Tilläggsfiltrering 0- -0:0.11 mm och *---*:0.05 mm Nb jämfört med tilläggsfiltreringen 1.5 mm Al (totalfiltreringen 4.0 mm Al). Gu 60 1 i I , ol'-- --'- L-...J O.-, "'<::: Rörspänning / kv (f) 150 Tilläggsfiltrering 1.5 mm Al plus 0- -0:0.11 mm Gu och *---*:0.05 mm Nb jämfört med tilläggsfiltreringen 1.5 mm Al (totalfiltrering 4.0 mm Al).... "" "" c: '"'.... c: '" l>:l ld ::l o.. c:,..,. "'" "'"...,..,. o... ::l o ::l <... 3 o: '"' ld o.. '"' <Il ld "O I-' : ::l o- ::l <Il... o ::l '"' ld "" ::l '"' ld < o.. o.. o.. o I o <Il >-' I-' - Uj... I OJ "'" '" I-',..,. '" ::l '"' ld,..,. o... '"' 3 ::l ld OQ,..,. III <Il.'"' o 3
19 Geometri 2: 50 mm tjockt vattenfantom innehållande en 0.1 mm tjock dentinkontrastdetalj. Den ekvivalenta filtreringen är 2.0 mm aluminium (Minray konstantpotential tandröntgenapparat). Till detta lades antingen 0.05 mm niob eller 0.11 mm koppar som tilläggsfiltrering. I figur 8 visas exempel på motsvarande energispektra av filtrerade primära fotoner, normerade så att absorberad energi per ytenhet i detektorn från spridda och primära fotoner bakom 50 mm vatten är 1.0'10 6 key/mm'. Som framgår av figurerna nedan är överensstämmelsen god mellan det niobfiltrerade och det kopparfiltrerade spektret för fotonenergier över K-kanten i niob. a: 53 kv I > " m > I OM 8000 \, OM, 6000 f I f \ /, 4000 o o 2000 \ \ \, I "" J \ m ( o o Fotonenergi / key Figur 8a. Fotonenergispektra från en Minray konstantpotential tandröntgenapparat vid olika rörspänningar och filtreringar. ----l enbart ekvivalenta filtreringen 2.0 mm Al, och tilläggsfiltreringarna - - -: 0.11 mm Cu, *: 0.05 mm Nb. Spektrena är normerade så att absorberad energin från spridda och primära fotoner i detektorn (80 mg/cm') per ytenhet bakom 50 mm vatten är key/mm' (geometri 2 i figur 3). Rörspänningen är 53 kv (a).
20 .-I Ii> b: 67 kv.-i I ro :>... Ql... o: 'M 'M bo Ql o: 8000 Ql... Ql "" Ql o: 2000 Ọ.. O....-I... ro..',1 O O...'.'" / /...1I... '" "..., /, '\\" fotonenergi / kev Figur 8b. Som figur 8a men med rörspänningen är 67 kv U III ro o: l , Rörspänning / kv Figur 9. Kontrasten C (ekv 3) av 0.1 mm dentin i 50 mm vatten (geometri 2 i figur 3) som funktion av rörspänningen (primärfotonspektra från figur 8) : med enbart ekvivalenta filtreringen 2.0 mm Al och med tilläggsfiltreringen - - -: 0.11 mm Cu och * * *: 0.05 mm Nb.
21 -16- Figur 9 beskriver hur kontrasten C, ekv 3, minskar då rörspänningen ökar och då man tilläggsfiltrerar med 0.05 mm niob eller 0.11 mm koppar. Som framgår av figur 9, reducerar båda filtren kontrasten av 0.1 mm dentin i 50 mm vatten lika mycket. Detta resultat överensstämmer med vad som kunde väntas, jfr figur 8. Tilläggsfiltren reducerar kontrasten %. Ur figur 10 ser man att reduktionen i medelabsorberad dos (20-30 %) är betydligt mindre än reduktionen i ingångsluftkollisionskerma fritt i luft (40-50 Z). Vidare ser man att reduktionen ;i'de strålriskrelaterade storheterna till och med är större med koppatfiltret jämfört med niobfiltret. a) b), 60,---,----, , , 60r-,--,r---, r----, l-e. l-e ro "- "- 40 I 'M u l>4 lo o <:: o <:: ,....., OJ "" "" 10 i- 10 i-, 0'----'----"---" Rörspänning / kv 0l--_---' ---'- -'-_ Rörspänning / kv Figur 10. Reduktionen i ingångskollisionkerma fritt i luft, K., (a) c,alr och i medelabsorberad dos, D, (b) i 50 mm vatten (b) som funktion av rörspänningen. Tilläggsfiltrering: 0- -o: 0.11 mm Cu och *--*: 0.05 mm Nb jämfört med enbart ekvivalenta filtreringen 2.0 mm Al (Minray konstant potentialgenerator).
22 Geometri 3: 20 mm vattenfantom innehållande en kontrastdetalj av 0.1 mm dentin. I de ovan beskrivna geometrierna kommer fotonerna med energier under 19 key inte att delta i uppbyggnaden av bilden eftersom dessa absorberas i fantomet (patienten). Användes däremot ett ännu tunnare fantom (20 mm vatten) och speciellt tillsammans med ännu lägre rörspänningar (30-40 kv) kan man tänka sig att niobfiltret, åtminstone till en liten del fungerar som ett äkta K-kantsfilter. Sådana filter kan öka kontrasten, relativt konventionell filtrering (Al). Vilkoret är att K-kanten i filtret ligger vid en energi EK och att maximala fotonenergin i energispektrum ligger mellan EK plus cirka key (Sandborg pågående arbete). Figur 11 visar att kopparfiltret reducerar kontrasten med % jämfört med tilläggsfiltreringen 1.0 mm Al för alla rörspänningar (30-60 kv) i denna mycket tunna geometri medan niobfiltret, i kombination med mycket låga rörspänningar, höjer kontrasten relativt både aluminium- och kopparfiltreringen. Vid 30 kv ger niobfiltret högst kontrast av de tre tilläggsfiltren c.> '" 0.04 CIl <:l o O'---" ' Rörspänning / kv Figur 11. Kontrasten C (ekv 3) av 0.1 mm dentin i 20 mm vatten som funktion av rörspänningen (geometri 3 i figur 3). Tilläggsfiltreringar +---+: 1.0 mm Al, 0---0: 0.11 mm Cu och *---*: 0.05 mm Nb. Ekvivalenta filtreringen är 1.5 mm Al och energispektra med denna filtrering är hämtade från Birch et al 1979.
23 .-< I x!o t:- 6 " 'OJ :> I-l QJ.. 4 <l OM OM bo I-l QJ 3 <l QJ I-l QJ 2 - "" I-l QJ <l O..O O ro O 10!il rl I " ro QJ 7000 <l OM OM 6000 bo I-l QJ 5000./."...-.'\ f. \ I. ;. \ I. 'I,i ',0\ l Fotonenergi / key,,_. <l QJ,." I-l 4000 QJ / \, "" 3000 I I-l QJ <l / \ 2000 I, O..O... \ 1000 /.. O,- :f"-... /.... '\... K..- ro O..K!il Fotonenergi / key al 30 kv bl 50 kv Figur 12. Fotonenergispektra vid olika rörspänningar och tilläggsfiltreringar -----l 1.0 mm Al, - - -l 0.11 mm Cu, * * * mm Nb. Spektrena är normerade så att absorberade energin från spridda och primära fotoner i detektorn (80 mg/cm' BaFCl) per ytenhet bakom 20 mm.vatten (geometri 3 i figur 3) är 1.0'10 6 key/mm'. Rörspänningen (konstantpotential) är 30 kv (a) och 50 kv (b). Spektra med ekvivalenta filtreringen 1.5 mm Al är hämtade från Birch et al (1979).
24 Denna kontrastökning med niobfiltret i förhållande till den -19- konventionella filtreringen (figur 11) beror på en betydligt lägre medelenergi för det niobfiltrerade spektret. Detta kan man se ur figur 12 där energispektrum, på liknande sätt som i geometri 2 (sektion 3.2) normerats till samma energiabsorption i detektorn per ytenhet från spridda och primära j fotoner bakom 20 mm vatten. '.. <, (a).(b).' fil o 1.2 "" ro QJ ro..o 1... o 1 'r< tj :.: fil..o :> ro 'r< M 0.8.., ro 0.8 M QJ , 0.6 ro "" QJ. El M QJ O O Rörspänning / kv Rörspänning / kv Figur 13. Ingångskollisionskerma fritt i luft, K i' (a) och medelabsorc;a r berad dos, Ö, (b) i 20 mm vattenfantom vid given absorberad energi per ytenhet i detektorn (från primära och spridda fotoner; geometri 3 i figur 3) som funktion av rörspänningen (30-60 kv) vid olika tilläggsfiltreringar (minsta ekvivalenta filtreringen var 1.5 mm Al); +---+: 1.0 mm Al, 0---0: 0.11 mm Cu och *---*: 0.05 mm Nb. Värdena är normaliserade till 1.0 vid tilläggsfiltreringen 1.0 mm Al och rörspänningen 30 kv.
25 -20- Vid 30 och 40 kv skiljer sig de koppar- och niobfiltrerade spektren åt även i energiintervall över niobs K-kant (19 key). Andelen fotoner i spektrum under 19 key och med niobfiltret är också stor. Eftersom fantomet är så tunt kan förhållandevis många av lågenergifotonerna under 19 key detekteras vilket medför ökad kontrast med niobfiltret. Den ökade kontrasten med niobfiltret har dock ett pris i form av högre värden på de strålriskrelaterade storheterna K i och D än för de aluminium- och kopparfiltrerade c,a r spektren (figur 13), för rörspänningar mindre än 40 kv. Jämförelsen mellan niob- och kopparfiltren kan nu inte göras lika enkelt som i geometri 1 och 2 eftersom inte samma bildkvalitet (kontrast) erhålles. För detta krävs att kopparfiltret användes vid en lägre spänning, den så kallade kontrastekvivalenta rörspänningen, för att man i bilden ska ha samma kontrast som med niobfiltret. Jämfört med niobfiltret vid 40 kv kan den kontrastekvivalenta rörspänningen med kopparfiltret uppskattas ur figur 11 till ca 38 kv. Med rörspänningen 38 kv och kopparfiltret är den medelabsorberade dosen i fantomet ca 8 % lägre än med niobfiltret vid 40 kv (figur 13b) och bör föredras ur optimeringssynpunkt. Alternativt sänka till att rörspänningen med kopparfiltret skulle kopparfiltrets tjocklek kunna reduceras för att öka kontrasten vid bibehållen rörspänning (=40kV). Ett mm kopparfilter (den kontrastekvivalenta filtertjockleken) vid 40 kv ger samma kontrast som niobfiltret vid denna rörspänning. Den medelabsorberade dosen i vattenfantomet, med detta tunnare kopparfilter, reduceras också med ca 8 % jämfört med niobfiltret vid samma rörspänning. I båda fallen erhålls alltså lägre strålrisk med kopparfiltret (vid fix kontrast) jämfört med niobfiltret och är därför att föredra ur optimeringssynpunkt. En fördel med den kontrastekvivalenta filtertjockleken är att man inte behöver öka rörbelastningen lika mycket jämfört med då den lägre spänningen och tjockare kopparfiltret användes. 4. Rörbelastningen I tabell 1 ser man att HVL och medelenergin, nv, i ökande tilläggsfiltrering och rörspänning. Medelenergin het med Alm Carlsson och Carlsson (1984) som: spektret ökar med definieras i enlig- h"max l1\i = J h" (h/) d(h") h"min... (7)
26 -21- Detta innebär att andelen primära fotoner som transmitteras genom vattenfantomet ökar med tilläggsfiltreringen. Samtidigt är väntevärdet av den absorberade energin i detektorn, per mot detektorn infallande primär foton, relativt konstant vid en viss rörspänning (varierar mindre än 5 Z). Filtren absorberar dock en stor andel av de från röntgenröret emitterade fotonerna; en större andel ju lägre rörspänning som användes (tabell 1 kolumn 2). Detta medför att rörbelastningen med de tilläggsfiltreringar som använts här kommer att öka med mellan ett halvt och drygt två mas-steg om absorberade energin i detektorn per ytenhet (filmsvärtningen) ska bibehållas, tabell 1 kolumn 7. Störst ökning i rörbelastningen krävs vid låga rörspänningar det vill säga där reduktionen i strålrisk med tilläggsfiltreringen är som störst (figurerna 7 d-f, 10 och 13). (a) (b) 5.5 r---,r ,----r----, Or---,---,------, 't:l... 't:l... et 4 IQ 't:l 't:l l--_----' -' --'- -l O '-----'-----' ' O Kopparfiltertjocklek, t I mm Kopparfiltertjocklek, t I mm Figur 14. Rörbelastningsökningen per längdenhet extra kopparfiltrering, dq/dt (a) och ändringen i medelabsorberade dosen Ö per längdenhet extra kopparfiltrering, dö/dt (b). Geometri 1: 200 mm vatten, 70 kv, 2.5 mm Al ekvivalent filtrering plus t mm koppar.
27 -22- Figur 14 a beskriver den nödvändiga rörladdningsökningen per längdenhet extra kopparfiltrering, dq/dt, för att given absorberad energi per ytenhet i detektorn ska bibehållas. Figur 14 b visar motsvarande reduktion i den medelabsorberade dosen i vattenfantomet, do/dt (70 kv, totalfiltrering 2.5 mm Al + t mm Cu, 200 mm vattenfantom). Rörladdningsökningen ökar något mer än linjärt med filtertjockleken medan dosminskningen avtar med ökande filtertjocklek. Ju mer filtrering som användes, ju mindre dosreduktion erhålles per ytterligare filtrering medan rörbelastningsökningen inte minskar utan snarare ökar med ökande filtrering. Koedooder och Venerna (1986) menar att en ökning av rörbelastningen till mer än 2-3 gånger inte är lönande. Långa exponeringstider kan leda till problem med oskärpa och reciprocitetsfel liksom snabbare förbrukning av röntgenrör. Vid dental radiografi med konventionella halvvåglikriktade generatorer (t.ex. Philips Oralix) har problem uppstått med alltför korta exponeringstider då känsligare filmer (Ektaspeed, E-film) introducerats. I det senare fallet kan problemet lösas genom att lägga till en extra tilläggsfiltrering. Alternativt kan röntgengeneratorer med stabilare exponeringskarakteristika användas (högfrekventa konstant potential generatorer, typ Minray). I båda fallen erhålles en reduktion i strålrisk men också en lägre kontrast vid bibehållen rörspänning. En utredning av optimala rörspänningar vid dental radiografi med hänsyn till röntgengeneratorns karakteristika och röntgenfilmens känslighet är på gång (Helmrot 1990). 5. Slutsatser. Resultaten i detta arbete visar att vid rörspänningar över 50 kv eller objekttjocklekar över 50 mm kan ett 0.05 mm niobfilter (NIOBI-X) med fördel ersättas med ett 0.11 mm tjockt kopparfilter. Kontrasten är den samma vid given rörspänning och strålriskrelaterade storheter som ingångsluftkol1isionskerma fritt i luft, K i' och medelabsorberad dos, O, i fantomet c,a r reduceras något mer vid samma absorberade energi i detektorn per ytenhet; rörbelastningen blir den samma eller något mindre. Detta beror på att niobs K-kant befinner sig så långt ned i energi (19 kev) att huvuddelen av fotonerna i spektren är av.högre energi. Niobfiltrets transparens för fotoner just under K-kanten ger fotoner vilka inte bidrar till uppbyggnaden av bilden vid rörspänningar över 50 kv eller objekttjocklekar över 50 mm utan absorberas i patienten; därav de högre värdena på K i och O. Detta är en c,a r nackdel i förhållande till kopparfiltret vilket även konstaterats av Nagel (1989).
28 Det är därför inte relevant att kalla ett filter som niob för ett K kantsfilter vid rörspänningar över ca 50 kv. Ett K-kantsfilter bör ha K kanten vid en energi där fotonenergispektrum innehåller ett betydande antal fotoner; t.ex. gadolinium (K-kant 50 kev) är ett K-kantsfilter för 80 kv spektrum. Vid mycket tunna ningen samtidigt sänks metri 3, sektion 3.3. objekt till < kan förhållandet ändras särskilt om rörspän- 50 kv, vilket framgår ur resultaten En annan effekt av niobfiltrets transparens för fotoner under 19 kev geoi -23- att HVL K ' mätt i mm Al, efter filtrering med 0.05 mm niob är lägre än c,air efter filtrering med 0.11 mm koppar (tabell 1). Reduktionen i medelabsorberad dos minskar snabbt med ökande rörspänning. Reduktionens storlek beror även på med vilken filtrering som koppar- och niobfiltren jämföres (figur 7), dvs om filtren ersätter den konventionella eller lägges utanpå densamma. Jämfört med en konventionell tilläggsfiltrering med 1.5 mm Al, ger tilläggsfiltreringarna med 0.05 mm niob och 0.11 mm koppar en signifikant kontrastminskning, särskilt om niob- respektive kopparfiltren läggs utanpå den ursprungliga tilläggsfiltreringen = 1.5 mm Al (figur 5, 9). För att återvinna kontrasten borde niob- och kopparfiltren användas vid lägre rörspänningar (figur 5). Detta kommer att motverka den vinst i medelabsorberad dos som erhålles då rörspänningen hålls konstant (figur 6). är Rörbelastningen ökar med extra tilläggsfiltrering speciellt vid låga rörspänningar och då tilläggsfiltreringen adderas till den ursprungliga (här 1.5 mm Al, tabell 1). En kompromiss måste göras mellan tillåten rörbelastning och riskreduktion genom den extra filtreringen. Ökad rörbelastning, som resulterar i längre exponeringstider, kan ge ökad rörelseoskärpa eller ökad bestrålning till följd av reciprocitetsfelet. Ökad strömstyrka vid given exponeringstid kan ge sämre skärpa på grund av ökad fokusstorlek Nielsen (1973). Vid de situationer, som simulerats i detta arbete, medför den extra filtreringen med niob- och kopparfiltren en ökning med ca 1-3 mas-steg. I detta arbete har en och samma detektor (80 mg/cm' BaFCI) använts vid beräkningarna. Andra typer av fluorescensmaterial och tjocklekar ger andra värden på andelen absorberad energi i detektorn, IF det, liksom en annan variation av IF det med rörspänningen (Carlsson och Alm Carlsson 1990). Koedooder och Venerna (1986) konstaterar att endast små skillnader föreligger ikontrastekvivalent rörspänning mellan olika typer av förstärkningsskärmar då samma tilläggsfilter användes. Vidare konstaterar de att reduktionen i medelabsorberad dos, D, och ingångsluftkollisionskerma, Kc,air'
29 -24- vid extra tilläggsfiltrering, inte skiljer sig nämnvärt då olika förstärkningsskärmar användes. Detta överensstämmer med Sandborg (opublicerat material). Förhållandet mellan primärkontrasten aven bendetalj i ett 200 mm tjockt vattenfantom med och utan ett erbiumfilter varierar på liknande sätt med rörspänningen «10%) då olika detektorer användes (120 mg/cm' Ca1l0 4, 140 mg/cm' Gd S och 108 mg/cm' LaOBr). Små variationer «10%) i reduktionen i medelabsorberad dos, då erbiumfiltret användes, konstaterades mellan dessa skärmar. Ur beskrivningen av NIOBI-X filtret har övre diagrammet i figur 15 hämtats. Figuren visar två röntgenspektra; ett med och ett utan NIOBI-X filtret i strålgången. Fördelningarna är presenterade som funktion av våglängden i ångström (1 Å 0.1 nm). Normalt presenteras röntgenspektra som funktion av fotonenergin vilken är omvänt proportionell mot våglängden. I den nedre kurvan har två spektra (70 kv, 2.5 mm Al totalfiltrering respektive 70kV, 2.5 mm Al mm Nb) från Birch et al (1979) omräknats så att de presenteras som funktion av våglängden. Vid en jämförelse ser man att spektren i den övre figuren innehåller en betydligt större andel lågenergifotoner (2 Å motsvarar ungefär 6 kev) än spektra från medicinska röntgenrör.där inre filtreringen i röret medför att fotonenergier under 10 kev 1.2 Å i regel inte erhålls. Beskrivningen av filtret visar en effekt av detsamma utan motsvarighet i den kliniska situationen. too l> B os 60.!! u '" o o 2., l> 100 os 60 u " u " o o <hujenalh / Å Figur 15. Övre figuren visar våglängdsfördelningen för två spektra, med och.utan 0.05 mm Nb i strålgången. Spektrena innehåller en osedvanligt star andel lågenergifotoner (stor våglängd) jämfört med realistiska spektra i medicinsk röntgendiagnostik. Den nedre figuren visar två realistiska 70 kv spektra med filtreringarna 2.5 mm Al 0--0 respektive 2.5 mm Al mm Nb Den övre figuren ger intryck aven stor effekt av niobfiltret (K-kanten vid 0.65 Å). Effekten saknas i kliniska spektra. / /
30 -25- I detta arbete har tilläggsfiltrens eventuella påverkan på skärpan ej behandlats. Vang et al (1984) och Yamaguchi et al (1983) har rapporterat att ingen reduktion i upplösning respektive MTF konstaterades då ett yttrium- respektive ett wolframfilter undersöktes. Man kan dock tänka sig att då ett tilläggsfilter användes på så sätt att en ökad andel av de mot detektorn infallande fotonerna får en energi över K-kanten i detektorn, så kan skärpan påverkas negativt. De i detektorn emitterade K-fotonerna har en relativt stor fri medelväglängd i detektorn (Arnold och Bjärngard 1979) och kan absorberas långt ifrån emissionspunkten, medförande en försämrad skärpa. Niobfiltrets egenskaper har testats (Ullevål Sykehus 1989) för rörspänningar kv med hjälp av ett Leeds-fantom och en transmissionsjonkammare för mätning av luftkollisionskerma integrerad över fältytan, i da Den senare storheten bestämdes med befintlig filtrering och med Ac,a r befintlig filtrering mm niobfilter för samma svärtning i bilden av Leedsfantomet. Mätningarna bekräftar att niobfiltret ger en reduktion av Kc,air' Målet att uppnå samma svärtning i bilderna med de olika filtreringarna kunde endast tillnärmelsevis uppfyllas då bara stegvisa mas-inställningar var möjliga. Detta ger en betydande osäkerhet i bildkvalitetsbedömningen, som dock visade i riktning mot en lägre kontrast med niobfiltret. (Bildkvaliteten bedömdes som antalet ringar som kunde detekteras i bilden av Leedsfantomet och utgör en kombination av kvalitetsparameterna kontrast och skärpa; vid 60 kv erhölls en något förbättrad bildkvalitet med niobfiltret vilket här inte kan förklaras.) Maximum i reduktion av Kc,air noterades vid kv och var % i relativ god överensstämmelse med beräkningarna i figur 7. Den intressanta frågan om niobfiltret kan ersättas med ett konventionellt filter diskuterades inte. /
31 6. Tabeller -26- Tabell 1. Andelen primära fotoner transmitterade genom tilläggsfiltret ut/in; andelen av den mot ett lateralt oändligt vattenblock infallande energin som absorberas i detta då vattentjockleken är 5 cm, IF 5 cm,och 20 cm, IF 20 cm ; medelfotonenergin, uv, och halvärdesskiktet, HVL K.' med avseende på luftkollic,alr sionskerma fritt i luft för fotonerna transmitterade genom tilläggsfiltret; rörladdningen Q för att erhålla given absorberad energi per ytenhet i detektorn (relativa enheter, 80 mg/cm' BaFCl detektor 200 mm vattenfantom) normaliserat till totalfiltreringen 2.5 mm Al (ekvivalent filtrering) för varje rörspänning för sig. Tilläggsfiltrering = O mm Al (Ekvivalent filtrering 2.5 mm Al). Rörspänning I utltin IF 5 IF20 cm uv / key HVL K / mm Al Q kv cm c,air Tilläggsfiltrering = 1.5 mm Al Rörspänning ut/in IF5 cm IF20 cm uv / key HVL K / mm Al Q kv c,air /
32 -27- " Tabell 1 fortsättning Tilläggsfiltrering = 0.05 mm Nb Rörspänning ut/in IF 5 IF 20 cm li" I key HVL K I mm Al Q kv cm c,air Tilläggsfiltrering = 0.11 mm Cu Rörspänning ut/in IF5 cm IF20 cm liv I key HVL K I mm Al Q kv c,air Tilläggsfiltrering = 1.5 Al mm Nb Rörspänning ut/tin IF5 cm IF20 cm li\i I key HVL K I mm Al Q kv c,air /
33 Referenser Alm Carlsson G och Carlsson C A Effective energy in diagnostic radiology. A critical review. Phys. Med. Biol. 29: , <, Alm Carlsson G equivalent diagnostic och Carlsson C A Relations between effective dose ','l 'l:i: r " i and mean absorbed dose(energy impatted) to patients in radiologyphys. Med. Biol. 31: 911':'921.. I " i o,' l, :, i' : : i I,, I':',, Alm Carlsson G, Carlsson C A, NielseB och Persliden J Generalised use of contrast degradationand contrast improvement factors in diagnostic radiology. Application to anishing contrast. Phys. Med. Biol. 31: Arnold B A och Bjärngard B E The effect of phosphor K x-rays on the MTF of rare-earth screens. Med. Phys. 6: Berger H och Bubbell J B XCOM: Photon cross section on a personal computer. NBSIR U.S. Department od Commerce National Bureau of Standards. Birch R, Harshall H och Ardran G H Catalogue of spectral data for diagnostic x-rays. HPA Scientific report series-30 Carlsson C A Information sampling in diagnosis with minimal radiation risk to the patient. Proc Int School of Physics "Enrico Fermi" Medical Physics. Course LXXVI, North-Bolland Publ. Amsterdam 1981 Carlsson C A och Alm Carlsson G Dosimetry in diagnostic radiology and computerized tomography. Ionizing Radiation Dosimetry Vol III (Kase, Bjärngard och Attix eds) In press. Belmrot E, Hatscheko G, Alm Carlsson G, Eckerdal O och Ericson S Image contrast using high frequency and half-wave rectified dental x-ray generators. Detomax.' Radiol.' 17: Belmrot E Personal communication. / Berz R B The photographic action of ionizing radiations. Wiley Interscience, John Wiley & Sons. Inc.
34 -29- Horner K, Lawinski C P och Smith N J D Erbium filtration for dose reduction in dental radiography. Brito J. of Radiol. 61: Jennings R J for diagnostic ", A method of comparing,,, ;. radiology. Med. Phys. beam-harening fler material 15: I "i l " i.' ' J'.!,\' 'i.': I,.',' Koedooder K och Venerna H;Il,,1986. Fitt,atnaS;ior,dose screen film radiogniphy. Phys. Med. Biol. 31:;' \ l.' ' 'I reduction in Leitz Il Strålskyddsnytt, 8/89" \ 1 ' Nielsen B Investigation of Roentgen focal spot. Report LiH-RAD-R-011. Richards A G, Barbor G L, Bader J D, Hale, J D och Arbor A Samarium filter for dental radiography. Oral Surg. 29: Nagel H D Comparison of performance characteristics of conventionai and K-edge filters in general diagostic radiology. Phys. Med. Biol. 34: Sandborg H Erbium filter in diagnostic radiology. Presented at CEC and NRPB \lorkshop Oxford september 1988 and published in Proc. "0ptimization of image quality and patient exposure in diagnostic radiology." Editors: Moores B M, \lall B F, Eriskat H and Schibilla H. British Institute of Radiology (BIR) report 20, sid Shrimpton P C, Jones D G och Ilall B F The influence of tube filtration and potential on patient dose during x-ray examinations. Phys. Med. Biol. 33: Tyndall D A Rare earth filtration: spectral distributions, exposure reduction and image quaiity effects for panoramic radiography. Dentomaxillofac. Radiol. 16: Ullevål Sykehus, Radiofysik avdelningen, Oslo 1989, Unders0kelse av dosereduksjon og endring i bildekvalitet med bruk av niob-filtret på r0ntgendiagnostisk utstryr, Rapport RF-RD 104. /
35 -30- Vang Y, KcArdle G H, Feig S A, Karasick S, Koolpe H A, Kapp E, Rao V K, Steiner R K och Vechsler R J Clinical applications of yttrium filters for exposure reduction. RadioGraphic 4: Villiam Cook Europe AH, NIOBI-X R0ntgenfilter. En kort orientering om filtrets virkemåte og målning av flateeksposisjon med bruk av filtret på r0ntgendiagnostisk utstyr ved Ullevål sykehus, Försäljning- och marknadsföring, Fältspatsgatan 1, V. Frölunda Yamaguchi C, Yamamoto T, Terada H och Akisada K Effects of tungsten absorption edge filter on diagnostic X-ray spectra, image qua-' lity and absorbed dose to the patient. Phys. Med. Biol. 28:
36
37 Utgivna rapporter vid Radiofysiska Institutionen, Universitetet i Linköping L Leif Kusoffsky: MTFc..begreppet och dess applikation. ( '-23) 2. Bengt Nielsen: Undersökning av uranraster. ( ) 3. Per Spanne:High dose RPL.Ldosimet:t.I'(1973!.b9-)O)'II. I' ' 4. har utgått! Är ersatt av rapport :i: 5. Carl Carlsson: Spridd strålning'i;öntgllndiagt\osi:ik.( ) 6; Leif Kusoffsky och' Ca'd' Carlsson1':,Modulatiorisöverföringsfunktionen, r. i " ',),',', MTF. ( ),) i,i,', i'i\';":,1.i ' " '7, har utgått! Är ersattav rapport 052.,')',.1,!.., '" 8. Carl Carlsson: Grundläggande fysik inom röntgendiagnostik. ( ) l.' 9. Paul Edholm: Bildbehandling. ( ) 10. har utgåtti Är ersatt av rapport Bengt Nielsen: Investigation of Roentgen Focal Spot. ( ) 12. Gudrun Alm Carlsson: Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider. ( ) 13. Carl Carlsson: Strålningsdosimetri med radioaktiva nuklider i människa. ( ) 14. Carl Carlsson: Växelverkan mellan materia'och jonserande strålning ", från radioaktiva nuklider. ( ) 15. Per Spanne: Strålningsdetektorer. ( ) 16. Gudrun Alm Carlsson: Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning. ( ) 17,. CaJ;l Carlsson: Aktivitetsbestäning ur uppmätt räknehastighet. ( ) 18. Gudrun Alm Carlsson: Pulshöjdsanalys. ( ) 19. Gudrun Alm Carlsson: Kvantelektrodynamik för elektroner - Feyman-diagram och strålningskorrektion för tvärsnitt. ( ) 20. Gudrun Alm Carlsson: Klassisk elektrodynamik. Växelverkan mellan ladd, ade partiklar och elektromagnetiska fält. ( ) 21. Sten Carlsson: Vätskescintillatorn. ( ) 22. Per Spanne och Gudrun Alm Carlsson: Problem vid radioaktivitetsmätningar vid höga räknehastigheter. ( ) 23. Carl Carlsson: Signal och bakgrund vid mätning av låga radioaktiviteter. ( ) 24. Bertil Persson: Val av radionuklider och radioaktiva markörer för an 'vändning in vivo. ( ) 25. Carl Carlsson: Användning av logaritmer och exponetiaifunktioner inom 'I röntgendiagnostik. ( ) /
38 26. Ulf Boström: Röntgenbildförstärkare och RÖIltgen-TV. ( ) (Ersätter rapport nr 010). 27. Gudrun Alm Carlsson: Riskuppskattningar vid små stråldoser och strålskyddsrekomendationer. ( ) 28. Gudrun Alm Carlsson: Analys av Monte Carlo metoder för simulering av fotontransporter. ( )'1' "dc I i' 29. 'Leif Kusofsky: Rutinbeskrivningar.:'Monte caro'program för fotontransportsimuleringar ( )",e '''', 30. Leif Kusoffsky: Jämförelse mellan två olika växelverkansmodeller för kev fotoner använda i Monte Carlo beräkningar av spridd strålning. ( ) 31. Gudrun Alm Carlsson: A critical analysis of concepts of ionizing radiation and absorbed dose. ( ) 32. Gudrun Alm Carlsson: A different formulation of the definition of energy imparted. ( ) 33. Carl Carlsson: Vectorial and plane energy fluences - useful concepts in radiation physics. ( ) 34. Gudrun Alm Carlsson och Carl Carlsson: Strålningsdosimetri i röntgendiagnostiken. ( ) 35. Gudrun Alm Carlsson: Absorbed dose equations. The general solution of the absorbed dose equation and solutions under different kinds of radiation equilibrium. ( ) 36. har utgått! Är ersatt av Paul Edholm: Konturen. En radiologisk studie. ( ) 38. Gudrun Alm Carlsson: Burlins kavitetsteori. ( ) 39. Bengt Nielsen: Upplösningförmåga, oskärpa och MTF. ( ) 40. Gudrun Alm Carlsson, Karl-Fredrik Berggren, Carl Carlsson och Roland Ribberfors: Beräkning av spridningstvärsnitt för ökad noggrannhet i diagnostisk radiologi. I Energibreddning vid Comptonspridning. ( ) 41. Paul Edholm: Röntegenprojektionens geometri. ( ) (Ersätter rapport 004) 42. Per Spanne och Carl Carlsson: Kontroll av kärnkraftsindustrins TLDsystem för persondosimetri. ( ) 43. Gudrun Alm Carlsson: Kavitetsteori - allmänna grunder. ( ) 44. Carl Carlsson och Bengt Nielsen: Kvalitetsvärdering av raster för bekämpning av spridd strålning vid röntgenundersökningar. Del I Teori ( ) / I
39 Carl Carlsson och Bengt Nielsen: Kvalitetsvärdering av raster för bekämpning av spridd strålning vid röntgenundersökningar. Del II Experimentella resultat, ( ), Bengt Nielsen: Mätmetoder för att bestämma modulationsöverföringsfunktionen för radiologiska system. ( ) Gudrun Alm Carlsson: Skalära och tektbriella fy#kaliska s'torheter. Deras betydelse för förståelsen av\:öril:gendei:ektoterrias uppträdande i ett strålningsfält. ( ) :',;, Gudrun Alm Carlsson: Fotonspridningsprocesseri vid röntgridiagnostiska,, strålkvaliteter. ( ) Gudrun Alm Carlsson: Effective use of Monte Carlo methods for simulating photontransport with special reference to slab penetration problems in X-ray diagnostics. ( ) Anders Björk och Bengt-Olof Dahl: Konstruktion av experimentell datortomograf. Utarbetande av datorproigram för styrning av rörelseenheter, insamlande av mätdata och presentation av bilder. ( ) Georg Matscheko: Utnyttjande av Comptonspridning vid bestwmling av primärspektrum av röntgenstrålning från diagnostiska röntgenrör. ( ) 52. Paul Edholm: Praktisk tomografi. ( :-08) 53. Sune Eriksson, Carl Carlsson, Olof Eckerdahl och JUri Kurol: Riktlinjer för klinisk och röntgenologisk övervakning av överkäkshörntändernas 'eruption hos barn och ungdomar mellan 8 och 15 år. Analys av indikationer och metoder för röntgenundersökning med hänsyn tagen till stråldoser och diagnostisk utfall (december 1984) 54. Paul Edholm: Diagnostisk radiologi för propedeutkursen. ( ) 55. Börje Forsberg och Per Spanne: Stråldoser till personal vid kliniker för gynekologisk onkologi. ( ) 56. Paul Edholm och Bernt Lindholm: En ny metod för fotografisk utjämning samt en lättskött apparat. ( ) 57. Gudrun Alm Carlsson och Carl Carlsson: Riskuppskattningar och strålskyddsrekomendationer - Vår strålningsmiljö. Kompendium i strålningshygien. ( ) (Ersätter 036) 58. Paul Edholm: Linograms. ( ) 59. Gudrun Alm Carlsson, David Dance och Jan Persliden: Grids in mammography: Optimization of the information con tent relative to radiation risk. ( ) 60. Paul Edholm: Diagnostisk radiologi för propedeutkursen. ( ) (Ersätter rapport 054) /
Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt
Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek
Läs merRöntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor
Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för uppbyggnad och funktion
Läs merOptimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet David Dance, Gudrun Alm Carlsson, Jan Persliden, Graham McVey, Roger Hunt, Gustaf Ullman, Alexandr Malusek,
Läs merJoniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning
Läs merPatientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker
Patientstrålskydd Röntgenveckan 2013 Uppsala Alexander Englund Sjukhusfysiker Agenda - Patientsäkerhet Röntgenrör Röntgenspektrum Röntgenparametrar kv, mas Filtrering Inbländning Raster Genomlysning -
Läs merOptimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet David Dance, Gudrun Alm Carlsson, Jan Persliden, Graham McVey, Roger Hunt, Gustaf Ullman, Alexandr Malusek,
Läs merStatistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Gudrun Alm Carlsson och
Läs merAbsorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi
Dosimetri vid röntgendiagnostik Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December 2015 Gudrun Alm Carlsson Radiofysik, IMH Hälsouniversitetet, Linköping tel: 013-286855 e-mail: Gudrun.Alm.Carlsson@liu.se
Läs merAneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 4 Strålningens växelverkan Sekundärstrålning, raster och förstoring Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet Aneurysm (olika patienter)
Läs merStrålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning
Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Innehåll Syfte och omfattning...2 Periodicitet...2 Definitioner och
Läs merInnehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!
Innehåll Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT 2 Vad är strålning? Vad är strålning?
Läs merRöntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?
joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande
Läs merKommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.
Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement
Läs merDubbel-energi-DT, Dual-energy CT, DECT
Dubbel-energi-DT, Dual-energy CT, DECT Nils Dahlström Univ.lektor med. radiologi (IMH), CMIV, Linköpings Universitet Röntgenkliniken US 1 2015-12-11 DECT 2 1 DECT Fotoelektrisk effekt, k-kant Högt atomnummer.
Läs merInstitutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet. Praktisk tomografi. Paul Edholm
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Praktisk tomografi Paul Edholm Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty of Health Sciences Series: Report /
Läs merSkalära och vektoriella fysikaliska storheter Deras betydelse för förståelsen av röntgendetektorernas uppträdande i ett strålningsfält
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Skalära och vektoriella fysikaliska storheter Deras betydelse för förståelsen av röntgendetektorernas uppträdande i ett
Läs merKursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära
Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:
Läs merREDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor
35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på
Läs merRadiofysikavdelningen
Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen, nu med bäckenbilder Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg Leg. sjukhusfysiker US Linköping Rapport Radfys-008-9
Läs merDe nya dosgränserna för ögats lins
De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika
Läs merMedicinsk strålningsfysik KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET
Medicinsk strålningsfysik KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET TENTAMEN I RADIOFYSIK, KURS RF 2030. Dosimetri 5 p 2006-01-20 9.00-14.00 A. Problemdel. Helt korrekt lösning ger 10 p. Använda ekvationer
Läs merHur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?
Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 0340 64 69 35 0705 71 19 69 jonas.soderberg@regionhalland.se
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs mer8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning
8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor
Läs merFörnyad dosutredning av händelsen vid Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik
Sida: 1/12 UTREDNING Datum: 2011-04-07 Vår referens: SSM2010/4340 Version: 1 Författare: Jan Lillhök och Jan-Erik Grindborg Fastställd: Helene Jönsson Förnyad dosutredning av händelsen vid Boliden Mineral
Läs merMarie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Läs merStrålsäkerhetskontroll av odontologisk CBCT
Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Alexander Englund Gäller för: SF diagnostik Innehåll Definitioner och förkortningar...2 Aktuell utrustning...2 Mätutrustning...2 Förberedelser...2 Innan mätningarna påbörjas...2
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Läs merStrålningsdosimetri med radioaktiva nuklider i människa
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Strålningsdosimetri med radioaktiva nuklider i människa Carl Carlsson Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty
Läs merCT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning
CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast
Läs merSPECT Fysik. Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE
SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE Skåne university hospital Malmö Sweden SPECT Fysik Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus Grundkurs i Hybrid
Läs merBetygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-03-25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 52 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Läs merMålgruppen är sjukhusfysiker, delarna II och III särskilt inom strålbehandlingsområdet. Legitimerade sjukhusfysiker, radiofysiker
Kursbeskrivning 1. Utbildningens titel Grundläggande strålningsdosimetri 2. Ämnesområde Medicinsk Radiofysik 3. Kort sammanfattning av utbildningen Dosimetrikursen är en rekommenderad kurs inom forskarutbildningen
Läs merGAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning
GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merHur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?
Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merRadiofysikavdelningen
Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Praktisk strålskyddsövning med röntgengenomlysningsutrustning Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Leg. Sjukhusfysiker vid Radiofysikavdelningen
Läs merKonventionell röntgen - teori och fall
Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi
Läs merProtokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna
Protokolloptimering 2014-10-17, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Protokolloptimering Bildkvalitet mas Rekonstruktionsfilter kvp Snittjocklek
Läs merDoskonstant för några vanligt förekommande radionuklider MFT
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2017-06-05 Faktaägare: Christina Söderman, leg Sjukhusfysiker, Medicinsk Fysik Fastställd av: Sara Olsson, Avdelningschef, Medicinsk Fysik Revisions
Läs merMilstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Läs merKOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 2 RÖNTGENRÖR Reviderad: 20050816 Diagram över det elektromagnetiska strålspektrum och några användningsex. 14 Elektriskt fält Magnetfält Elektromagnetisk våg GAMMASTRÅLNING
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merFredrik Jonasson Björn Sparresäter
TVE-F 18 024 Examensarbete 15 hp September 2018 Monte Carlo-simuleringar av germaniumdetektor för gammaspetroskopi Fredrik Jonasson Björn Sparresäter Abstract Monte Carlo-simuleringar av germaniumdetektor
Läs merKOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 8 Strålskydd Reviderad: 20050816 Joniserande strålning Övrig naturlig bakgrundsstrålning 20% Medicinska strålkällor 15% Radon i bostäder 64% Övriga strålkällor 1%
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merAkademiska sjukhuset. Skapat av: Per-Erik Åslund Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:
Titel: Akademiska sjukhuset Division: DAT Verksamhetsområde: MSI Enhet: SF ID.nr: RAD-SA402-IN2-v3 Instruktion för strålsäkerhetskontroll av datortomograf Godkänt av: Kategori: Lars Jangland 1:e Sjukhusfysiker,
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs merRöntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING
Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merMätmetoder för att bestämma modulationsöverförningsfunktionen för radiologiska system
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Mätmetoder för att bestämma modulationsöverförningsfunktionen för radiologiska system Bengt Nielsen Department of Medicine
Läs merTeknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik
Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik Åke Cederblad 2010 Medicinsk Fysik och Teknik 2 1. INLEDNING...7 RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR...7 Konventionella röntgenundersökningar slätröntgen...9 Röntgenundersökningar
Läs merNuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin
Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda
Läs merDosdatainsamling i ingenjörens tjänst!
Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70
Läs merProjekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson
Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen
Läs mer7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen.
7 Comptonspridning 7.1 Laborationens syfte Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen. 7.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, spridare av aluminium, koppar eller stål, blybleck
Läs merLaboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige
Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod
Läs merRSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika
Läs merGrundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT
Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT 2017-02-27 Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Innehåll Vad är strålning? Joniserande
Läs merKvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz
Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!
Läs merVågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende
Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens
Läs merMÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS
MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS Presentation vid Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2015 Anja Almén AVDELNINGEN FÖR RADIOFYSIK, INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2013-03-26 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 100 poäng + 20 poäng läkemedelsberäkning
Läs merBANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning
1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs merStrålskyddsfaktorer för försvarsmaktens mobila RN-laboratorium
Strålskyddsfaktorer för försvarsmaktens mobila RN-laboratorium Erik Johansson, Göran Ågren, Jonas Boson, Micael Granström FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet.
Läs merPatientstråldoser vid röntgendiagnostik
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.
Läs mers 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?
FK003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 7e mars 018, kl 17:00 - :00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du klarar
Läs merABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING
ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merExamensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012
Kan vismutskydd påverka stråldosen och den diagnostiska bildkvaliteten vid datortomogra8i av thorax? Effect on radiation dose and image quality with breast shielding in CT of the thorax Examensarbete Avancerad
Läs merStrålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?
Läs merUtrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer
Utrustning Videokamera/dator Interventioner och stråldoser Linssystem Raster Håkan Geijer Röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro Bordsskiva vanligen kolfiber Filtrering aluminium/koppar Bländarkåpa
Läs merStråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax
Anna Falk 840625-1465 Akademiska sjukhuset i Uppsala 2013-10-11 Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax Bakgrund: Lungemboli är en potentiellt dödlig sjukdom som ses i ökad frekvens
Läs merBANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning
1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs merResistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Läs merKursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi
Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2016-05-07 Examinator: Maud Lundén Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
Läs merStrålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd
Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd En mycket kortfattad introduktion Mats Nilsson Odontologisk röntgendiagnostik Odontologiska fakulteten Malmö högskola The Stenbeck Röntgen-Institute in
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Fredagen den 21/12 2012 kl. 14.00-18.00 i TER2 och TER3 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik; 1 SSMFS
Läs merANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER
ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER SEM OCH EDS 1 ANALYS CURT EDSTRÖM, RALON JAN-ERIK NOWACKI, KTH, TILLÄMPAD TERMODYNAMIK 2013-01-17 1 EDS- Energy Dispersive X-ray Spectroscopy, http://en.wikipedia.org/wiki/energydispersive_x-ray_spectroscopy
Läs merThe Linogram Algorithm and Direct Fourier Method with Linograms
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet The Linogram Algorithm and Direct Fourier Method with Linograms Paul R. Edholm Department of Medicine and Care Radio Physics
Läs merLösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl. 14.00-19.00
EOREISK FYSIK KH Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den juni 1 kl. 14. - 19. Examinator: Olle Edholm, tel. 5537 8168, epost oed(a)kth.se. Komplettering:
Läs merPRODUKTION OCH SÖNDERFALL
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Tisdagen den 26/4 2011 kl. 08.00-12.00 i TER3 Tentamen består av 4 sidor (inklusive denna sida)
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merSnabb spridning av CBCT-tekniken
VETENSKAP & KLINIK Snabb spridning av CBCT-tekniken Marie Danell ST-tandläkare, avd för odontologisk radiologi, Odontologiska inst, Jönköping E-post: Marie.Danell@ lj.se Hans-Göran Gröndahl prof emeritus,
Läs merUtveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering
Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs merParbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):
Parbildning Vi ar studerat två sätt med vilket elektromagnetisk strålning kan växelverka med materia. För ögre energier ar vi även en tredje: Parbildning E mc Innebär att omvandling mellan energi oc massa
Läs merLaborationer i miljöfysik Gammaspektrometri
Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda
Läs merFöreläsning 5 Att bygga atomen del II
Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik
Läs mer