KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI"

Transkript

1 KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 8 Strålskydd Reviderad:

2 Joniserande strålning Övrig naturlig bakgrundsstrålning 20% Medicinska strålkällor 15% Radon i bostäder 64% Övriga strålkällor 1% Vi är ständigt utsatta för strålning från rymden och från radioaktiva ämnen runt omkring oss. Också vår egen kropp och födan vi äter innehåller radioaktiva ämnen. Den mängd strålningsenergi som tas upp av kroppen kallas stråldos och brukar anges i enheten millisievert som förkortas msv. Den naturliga strålningens styrka på en ort beror bl a av höjden över havet och av hur berggrunden är sammansatt. Vissa yrkesgrupper får större stråldoser än andra, tex flygare, gruvarbetare, personal på sjukhusens röntgenavdelningar och kärnkraftverk. En svensk får i genomsnitt en stråldos på ca 5 msv per år. Diagrammet visar ungefär varifrån strålningen kommer. Det radioaktiva nedfallet efter olyckan i Tjernobyl gav under det första året efter olyckan en genomsnittsvensk knappt 0,2 msv. För de närmaste femtio åren efter olyckan väntas bidraget bli 0,8 msv. 1(8)

3 Den naturliga bakgrundsstrålningen Kosmisk strålning 0,3 msv/år Interna strålkällor 0,2 msv/år (Kalium-40, radium-226) Strålning från berggrunden 0,5 msv/år (Kalium-40, radium, torium, uran). Alla människor bestrålas ständigt från världsrymden och från radioaktiva ämnen i berggrunden. Också i människokroppen och i födoämnen finns naturligt radioaktiva ämnen, tex. kol-14 och kalium 40. En svensk får i genomsnitt ca 1 msv per år från dessa naturliga strålkällor. Den naturliga stråldosen är inte lika stor överallt. Olika berggrunder ger olika dos. Bor man högt över havet får man större dos från från rymden än nere vid marken. Vissa yrkesgrupper utsätts för ökad naturlig bakgrundsstrålning. Besättningen i trafikflygplan på långdistansrutter kan få upp till 7 msv per år på grund av strålningen från rymden. 2(8)

4 Röntgenstrålningens växelverkan med materia Röntgenstrålar Då röntgenstrålningen träffar en patient sker en växelverkan mellan röntgenfotonerna och atomerna i cellen. Tre växelverkansprocesser förkommer: - fotoelektrisk effekt, - compton effekten och - parbildning. Här kommer endast de två första att beröras, då parbildning bara sker för energier > 1 MeV Röntgenfoton Fotoelektron Karakteristisk strålning L K Fotoelektrisk effekt Vid den fotoelektriska effekten absorberas röntgenfotoner med tillräcklig hög energi med elektroner i atomens innersta skal i det bestrålade materialet. Elektronerna slits loss och atomen joniseras. De så skapade fria fotoelektronerna, får ett energitillskott som motsvarar fotonens energi minskat med bindningsenergin hos atomens elektroner. Den vakanta plats som bildas fylls ut av elektroner från de yttre skalen, och överskottsenergin som atomen avger sänds ut i form av karakteristisk röntgenstrålning. Energin hos denna strålning motsvarar skillnaden i bindningsenergi mellan elektronskalen. Röntgenfoton Spridd foton Rekylelektron. Compton effekt Inkommande fotoner växelverkar här med elektroner i atomens yttre skal varvid endast en del av fotonens energi avges till elektronerna. Fotonen fortsätter med mindre energi och med ändrad riktning. Ju större riktningsändring blir ju större energi överförs till elektronen. En spridd foton med lägre energi lämnar atomen som sekundärstrålning. Rekylelektronen kan i sin tur generera fotoelektrisk effekt i närliggande atom, eller alstra ytterligare en spridd foton. Den fotoelektriska effekten dominerar för, fotonenergier < 100keV och comptoneffekten för energier > 100 kev <10 MeV 3(8)

5 Storheter och enheter inom radiofysiken Absorberad dos, Gray För att kunna uppskatta den biologiska effekt som strålningen orsakar, måste den absorberade dosen (D) bestämmas. Absorberad dos anges i enheten Gray, (Gy), och definieras som medelenergin d strålningen överfört till ett volymelement med massan dm. som de D = dm 1 Gy = 1 J/kg Ekvivalent dos, Sievert Den absorberade dosen är dock inte det enda som avgör den biologiska effekten. Det visar sig nämnligen att ju högre jonisationstäthet strålningen har, ju större blir den biologisk effekten. Olika slag av joniserande strålning ex. alfastrålning, och gammastrålning, uppvisar för samma absorberande dos olika biologiska effekter. För att i strålskyddssammanhang kunna jämföra risker vid olika typer av strålning och för att kunna addera strålningsbidragen från olika strålkällor har begreppet ekvivalent dos införts. Den ekvivalenta dosen (Ht), erhålles genom att multiplicera den absorberade medeldosen (D) med viktningsfaktorn wr. wr är en faktor som beror på strålningens biologiska verkan. Den ekvivalenta dosen (Ht) anges i enheten Sievert, (Sv). Ht = D x wr 1Sv = 1 J/kg För beta- och gamma-strålning är viktningsfaktorn wr = 1 men för alfa strålning är wr = 20. Detta säger att för samma absorberade dos ger alfastrålningen 20 gånger större biologiska effekt. Effektiv dos, Sievert Den ur skadesynpunkt viktigaste biomolekylen i cellen är DNA, som är cellens mall vid syntes av RNA. Om antalet strålinducerade skador på DNA är tillräckligt stort kan detta orsaka cellens död. Många faktorer har betydelse för hur den slutliga skadan blir. Stråldosens fördelning i kroppen, som kan vara mycket ojämn, är en faktor. För att ändå kunna jämföra stråldoser ur risksynpunkt viktar man stråldoser i olika organ i förhållande till organets strålkänslighet. Summan för hela kroppen av dessa viktade doser kallas effektiv dos och anges i enheten sievert. Den effektiva dosen E definieras som: E=summan av alla (Ht*wt) 1Sv = 1 J/kg där wt är viktningsfaktorn som anger organets relativa strålkänslighet. Ex. Om organen A, B och C får en ekvivalent dos på Ha, Hb resp. Hc, blir den effektiva dosen E = Ha*wa+Hb*wb+Hc*wc där wa, wb ochwc anger organens relativa strålkänslighet 4(8)

6 Effekter av joniserande strålning på cellen Den minsta oberoende enheten i levande organismer är cellen. Skador som orsakas av strålning är: 1: Störning i mitosen (celldelning) 2 Celldöd. 3 Mutationer Delande celler är strålningskänsligare än icke delande celler. Organ som har en kraftig cellproduktion är mer strålningskänsliga än andra organ ( röd benmärg, tunntarmsepitelet etc ). Enligt en bland forskare väl etablerad uppfattning är förändringar i arvsmassans jättemolekyl, DNA, orsak till de hälsoeffekter som joniserande strålning ger upphov till. En enkel modell får man om man antar att en given absorberad dos leder till ett visst antal förändringar i DNA. Om man dubblar dosen får man dubbelt så stor påverkan. Eventuella avvikelser från ett sådant linjärt samband mellan dos och effekt skulle ha sin grund i att celler reparerar strålningsskador på DNA olika effektivt vid olika dos. Vid en eventuell skada på cellen och då reparationen ej sker eller då reparationen sker felaktigt är det som cellen muterar. Mutationshändelser utgör första steget i omvandlingen av en frisk cell till en cancercell. När de inträffar i könsceller kan det leda till genetisk förändring hos avkomman. Kunskapen om strålningens effekter på människan är till stor del baserad på erfarenheter från bestrålning av människor under olika förhållanden enligt nedan. 1 Överlevande från atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki. 2 Personer som i medicinsk behandling har strålbehandlats mot relativt ofarliga sjukdomar t.ex. ryggåkommor och ledbesvär. 3 Personer som på ett eller annat sätt fått radioaktiva isotoper i sig, RA-226. Kemister som arbetat med radium. Arbetare vid klockfabriker som målat lysfärg på visare och siffror. 4 Gruvarbetare som exponerats för den radioaktiva ädelgasen Rn-222, vilket ger en ökad frekvens av lungcancer. 5 Barn som bestrålats i fosterstadiet i samband med röntgenundersökning av bäckenområdet hos modern. 5(8)

7 Stråldosens effekt på människan När det gäller diskussion av strålningsrisker för människan kan stråldoser indelas i höga doser, mellandoser och låga doser Höga doser >= 500 msv mellandoser msv låga doser < 50 msv. (Sievert) 0-0,25 Inga synliga effekter Kromosonförändringar kan uppträda hos enstaka personer. 0,25-1,0 Övergående förändringar i blodbilden 1,0-2,0 Strålsjuka börjar uppträda med illamående, kräkningar och trötthet. Minskat antal vita blodkroppar. Som regel återhämtar personen sig efter några månader. 2,0-6,0 Symptom som ovan samt, efter några veckor, håravfall, feber, blödningar och infektioner. Vid en stråldos av ca 3 Sv brukar man räkna med att hälften av de bestrålade skall avlida inom en månad. >6,0 Knappast någon person överlever en sådan bestrålning. Akuta skador (deterministiska) Inträffar bara om dosen överskrider ett tröskelvärde. Arten och graden av en akut strålskada beror på många faktorer, bla. dosens storlek, dosens fördelning i tiden och hur stor del av kroppen som blivit bestrålad. Skadan blir större ju större del av kroppen som bestrålats och ökar också om bestrålningen skett under en kort tidsrymd. Sena skador (stokastiska) Kan uppstå oavsett dosnivå. De skador som här avses är cancer och genetiska skador. Man vet att dessa skador kan uppkomma efter höga stråldoser och man kan också räkna fram riskfaktorer för skador från dessa stråldoser. Vid låga doser däremot går det inte att bevisa att sena skador uppstår. Å andra sidan kan man inte heller bevisa att skador inte skulle kuna uppkomma. 6(8)

8 Strålningsbiologiska fenomen i en levande cell 1 Fysikaliska-kemiska förändringar. Strålningsenergin överförs till atomer och molekyler i cellen vilket medför kemiska förändringar. Dessa förändringar sker inom bråkdelen av en sekund. 2 Biologiska förändringar Biologiskt material innehåller bl.a. organiska molekyler som delvis förstörs på grund av de kemiska förändringarna. Biologiska förändringar uppträder först efter några timmar, dagar eller t.o.m. år efter bestrålningstillfället. Då strålning från radioaktiva ämnen absorberas i vår kropp bildas starkt reaktiva kemiska produkter av vatten vid strålningens växelverkan i de levande cellerna. Det är främst dessa sk. vattenradikaler som i reaktion med arvsmassan orsakar cellförändringar. Antalet radikaler som bildas är vid de doser som här diskuteras proportionellt mot den absorberade dosen. Sannolikheten för kemiska skador på arvsmassan (strängbrott eller andra molekylförändringar i DNA-strängarna) beror på antalet producerade radikaler. I vattenhaltiga system som levande celler är jonisation av vattenmolekyler den process som starkast bidrar till skadeverkan på DNA. Om vattenmolekylen tecknas som HOH, leder dess jonisation till bildning av positiva och negativa vattenjoner enligt formlerna HOH---->HOH+ och e- samt HOH + e >HOH- De två jonerna som bildas splittras spontant: HOH+ ---->H+ och OH. HOH- ---->OH- och H. De är de så bildade fria radikalerna H. och OH. vardera försedd med en oparad elektron (betecknad med en punkt), som kan attackera DNA och därmed åstadkomma kemiska förändringar. Också den fria elektronen e- kan bilda en fri radikal i form av en oparad elektron omgiven av ett vattenhölje. Det är framförallt hydroxylradikalen OH., och i mindre grad väteradikalen H. som ger skador på DNA, antingen direkt eller via sekundärt producerade radikaler. 7(8)

9 Sambandet dos- cancerrisk Modellen nedan förklarar det nästan linjära sambandet mellan absorberad dos och sannolikheten för uppkomsten av cancer. Med andra ord så skulle risken för att drabbas av strålinducerad cancer stå i ett direkt samband med dosen. Låga doser Höga doser Medeldoser Hur stora stråldoser ger en röntgenundersökning? Stråldosens storlek beror på vilken typ av röntgenundersökning som patienten skall genomgå. Ju mer komplicerad en undersökning är desto större blir stråldosen. Ekvivalent dos, msv Stapeldiagrammet nedan visar genomsnittsdoser för några vanliga röntgenundetsökningar. msv Tand Arm Mammografi Lungor Magsäck Ländrygg Njurar CT-skalle Tjocktarm 8(8)

10 Elektronens växelverkan med materia Röntgenrör Elektroner Anod (+) Katod (--) Röntgenstrålar Som vi vet alstras bromsstrålning och karakteristisk strålning i röntgenröret då fria elektroner snabbt bromsas upp när dessa bombardera anodenmaterialet. Bromsstrålning Fria elektroner genereras genom att upphetta en glödtråd innesluten i en vakumbehållare. Dessa accelereras till stor rörelseenergi genom att en hög spänning påläggs mellan anod och katod. Energin blir lika med produkten av elektronens laddning och spänningen över röntgenröret. När elektronerna nu bombarderar anoden passerar dessa mer eller mindre nära anodmaterialets atomkärnor som ändrar elektronernas rörelseriktning. Vid varje sådan riktningsändring sker en uppbromsnng av elektronen som då avger energi vars storlek blir skillnaden mellan rörelseenergi före respektiver efter inbromsningen. Energi avges i form av fotoner, sk. bromsstrålningsfotoner, med ett spektrum som varierar från mycket låga energier till fotoner med maximal energi vilka genereras då elektroner avger hela sin energi vid en enda inbromsning. K elektron hv Röntgenfoton 9(8)

11 Karakteristisk strålning Elektroner som infaller mot anoden eller bromsstrålningsfotoner som alstras i anoden, kan om dess energi är tillräckligt stor, avlägsna elektroner i de innersta elektronskalet i anodens atomer. De vakanser som då uppstår kommer att fyllas med elektroner från de yttre elektronskalen. När elektroner intar dessa vakanser avges fotonstrålning i form av karakteristisk strålning, med en energi som motsvaras av skillnaden i energi mellan elektronskalen. Vi vet ju från fysiken att elektroner i de yttre skalen representerar en högre energi hos elektronerna än de i de inre skalens elektroner. Hur stor skillnaden är beror på materielet ifråga. Den karakteristiska strålningen uppträder tillsammans med bromsstrålning i strålknippet från röntgenröret. Den karakteristiska strålningen ökar med ökad röntgenrörspänning. K elektron 1 elektron/ alt. foton hv Röntgenfoton Figuren visar förloppet då karakteristisk strålning genereras. 1) elektroner eller fotoner slår ut elektroner 2) från innersta banan i anodens atomer. 3) elektroner från atomens yttre banor fyller upp de vakanta platserna. 4) överskottsenergi avges som karakteristisk strålning. 10(8)

12 Röntgenspektrats förändring från anod till bildmottagare. Den röntgenstrålning som produceras i röntgenrörets anod innehåller en stor andel lågenergetisk strålning. På sin väg från anoden till primärbländaren passerar röntgenspektrat en rad material där den mest lågenergetiska strålningen filtreras bort. Primärbländare Raster Tilläggsfilter Röntgenrör placerad i en oljefylld kåpa Patient Kassett Uppstår i anoden Lämnar anoden Utgår från röret Före patienten Efter patienten kev I figuren ovan visas de material och den filterverkan som strålningen utsetts för på sin väg genom röntgenröret. Den strålning som genereras i anodens översta atomlager innehåller en ansenlig del lågenergetisk strålning. En första filtrering sker i anodmaterialet självt, för att sedan ytterligare filtreras i glaskåpan som utgör själva röntgenröret. Vidare sker filtrering i den olja som fyller ut utrymmet mellan glasväggen och röntgenrörets kåpa, och i eventuella tilläggsfilter mellan kåpan och primärbländaren. Till sist sker en filtrering i bländaren. Väl ute ur röntgenröret passerar strålningen patientbordsskivan, patienten, rastret för att slutligen växelverka med de aktiva komponenterna i bildmottagaren. Vid varje passage sker en filtrering där medelenergin hos strålningen förskjuts mot högre värden. I bildmottagaren absorberas ca. 50% av strålningen. 11(8)

13 Röntgenrörspektra vid olika röntgenrörspänningar kev Röntgenstrålningen innehåller fotoner med energier inom ett kontinuerligt intervall upp till en maximal energi som bestäms av röntgenrörspänningen. Som framgår av figuren ovan, växer det totala antalet bromsstrålningsfotoner med ökad röntgenrörspänning. Medelenergin hos fotonerna är dock mindre än hälften av den maximala energin. Andelen karakteristisk strålning, topparna på kurvorna, utgör jämförelsevis en liten andel av det totala spektrat. Vid en given rörspänning är mängden fotoner som genereras i röntgenröret proportionell mot strömmen genom röret. HVL Den filtrering som sker i röntgenrörets glashölje, oljan runt röret, fönstret i kåpan och spegeln i bländaren anges som tjockleken av ett aluminiumfilter som skulle ge samma filtrering. Vanliga värden är 1,5-3 mm Al. Denna filtrering, vanligen kallad egenfiltrering, måste adderas till den extra filtrering som placeras mellan röret och bländaren för att ge rätt värde på röntgenrörets totalfiltrering. Ett praktiskt sätt att mäta totalfiltreringen är genom det sk. halvvärdesskiktet, HVL. (Half Value Layer). Mätningen går till så att strålningen från röntgenröret mäts med en jonkammare vid en bestämd röntgenrörspänning. Mätutslaget noteras, säg som ett exempel att vi får 96 mgy. En aluminumskiva placeras nu i strålgången mellan röntgenröret och jonkammaren. HVL värdet anges som den tjocklek hos aluminiumskivan som reducerar initialdosen 96 mgy till hälften. Antag i vårt fall att vi får lägga till en 4,5 mm tjock aluminiumskiva för att nå 48 mgy. Vi har nu mätt upp vår första HVL-tjocklek. Om vi fortsätter att öka på aluminiumtjockleken når vi så småningom den tjocklek som reducerar strålningen till en fjärdedel. Det andra HVL-värdet minskar strålningen till en fjärdedel, där ett tredje HVL-skikt minskar strålningen till en åttondel, osv. Från HVL- värderna kan röntgenrörets totalfiltrering beräknas. Egenfiltreringen hos röntgenrör och bländare skall uppgå till minst 3,0 mm Aluminium-ekvivalens. 12(8)

14 Mammografi Mammografi är den enda teknik som kan visualisera ickepalpabla brösttumörer (mikroförkalkningar) på ett tidiga stadier av cancer. Mammografi kan inte användas på unga kvinnor under 25 års ålder, då mycket körtelvävnad ger dålig bildkvalitet och höga stråldoser. Den låga röntgenrörspänning som krävs vid mammografi är nödvändig för att få tillräcklig objektskontrast. Objektskontrasten beror på skillnader i attenuering mellan objektet och den omgivande vävnaden. Objektskontrasten påverkas av strålkvaliteten som beror på kv, filtrering, anodmatieral, och röntgenrörspänningens kurvform. Två avgörande faktorer som påverkar bildkvaliteten är: 1) den spridda strålningen, 2) kompression av bröstet. Hård kompression är absolut nödvändig för att få en bild med hög diagnostisk bildkvalitet. Dosen till bröstet minskar också drastiskt vid en sådan kompression. Spektrum från röntgenrör med molybdenanod för mammografi Röntgenrörspänning = 35 kv Röntgenrörspänning = 30 kv kev Vid mammografiundersökningar används ofta speciella röntgenrör med molybdenanod som matas med låg röntgenrörspänning (23-35 kv). För att den lågenergetiska strålningen skall kunna penetrera röntgenrörets kåpfönster, är detta av beryllium eller av molybden. Hos dessa röntgenrör dominerar den karaktäristiska strålningen vars maximum med en molybdenanod är ca 18 kev. I röntgenrör för mammografi där den karakteristiska strålningen dominerar kommer en ändring av spänningen främst att påverka intensiteten hos den karakteristiska strålningen. Se figuren ovan. 13(8)

15 Villkor för landstingets tillstånd att bedriva verksamhet med strålning avseende medicinsk röntgendiagnostik. Organisation 1 För verksamheten skall finnas en strålskyddsorganisation med fastställd ansvarsfördelning. Direktionen UAS Figuren visar organisationen på UAS. SJUKHUSFYSIK STRÅLSKYDDSVERKSAMHET DIAGNOSTIK NUKLEAR- MEDICIN TERAPI 2 Sjukhusfysiker, eller någon som har med sjukhusfysiker likvärdig kompetens skall samordna strålskyddsversamheten. Denne skall ha befogenhet att vidta de strålskyddsåtgärder som verksamhetens art och omfattning kräver. Utbildning 3 Röntgenutrustning får användas endast av den som är förtrogen med dess riktiga handhavande och som är medveten om strålriskerna. Rutiner för erforderlig utbildning av personal skall finnas skriftligt dokumenterade. Av dokumentet skall framgå vilka utbildningsmoment de olika personalkategorierna måste ha gått igenom för att få utföra ett visst arbete. Personalen skall genom kvittning bekräfta att säkerhetsrutiner och andra utbildningsmoment genomgåtts. Kvittningen skall bevaras. Arbete 4 Undersökning av patient får utföras endast under ledning av läkare med specialistkompetens inom området röntgendiagnostik. 5 Journalbok över genomlysningstider skall föras för sådan röntgenutrustning som används utanför röntgenavdelningen. 6 Screeningverksamhet får utföras endast efter särskilt medgivande från Statens strålskyddsinstitut. Kvalitetssäkring 7 Tillståndshavaren skall upprätta och genomföra kvalitetssäkringsprogram som innefattar kontroll av både utrustning och arbetsmetoder. 14(8)

16 Tillbud 8 Inträffade missöden och tillbud som kan ha betydelse från strålskyddssynpunkt skall så snart som möjligt rapporteras till kontaktperson som utreder och senast inom en vecka anmäler det inträffade till Statens strålskyddsinstitut. Utrustning 9 Tillståndshavaren skall årligen under januari-mars tillställa Statens strålskyddsinstitut en aktuell förteckning över de röntgenutrustningar som omfattas av tillståndet. Information När mobil utrustning används i lokaler som saknar strålskärmning skall, enligt förskriften, mobila avskärmningar användas om primärstrålningen kan träffa antingen någon annan än den som undersöks eller vägg mot närliggande rum där någon kan uppehålla sig. Enligt Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kontroll av utrustning för röntgendiagnostik skall utrustningen kontrolleras minst en gång per år och framkallningsprocessen minst en gång per vecka. Principer för strålskydd vid röntgenapparatur. Nedanstående figur visar den spridda strålningens utbredning där ett objekt bestrålas med ett överbordsrör. Notera hur snabbt dosraten avtar med avståndet. 80kV 1mA 0 0,2 0, ,8 1 meter Strålfält 120*120 mm Bestrålat objekt ,5 0,1 Doshastighet i luft mgy/h 15(8)

17 Röntgenrör omges av strålskydd som tillåter röntgenstrålningen att passera ut genom en bländaröppning, där möjligheter finns att med primärbländaren reglera strålknippets storlek. Övrig strålning från röret avskärmas med en blyklädd metallkåpa. Allmänt gäller att vid utformning av ett strålskydd, måste hänsyn tas både till primärstrålningen, och till de fotoner som kan spridas från det bestrålade objektet den sk. sekundärstrålning. Mängden spridd strålning är proportionell mot: -strålfältets storlek -den bestrålade volymen -fotonenergin hos primärstrålfältet. Sekundärstrålningen har mindre intensitet än primärstrålningen och i allmänhet lägre fotonenergi. Vid en given fotonenergi växer dämpningen snabbt med tilltagande atomnummer i absorbatormaterialet på grund av att den fotoelektrisk absorptionen ökar. Det innebär att spridd strålning från avskärmningar av järn, mässing eller bly blir mindre omfattande än om man använder lätta material tex. trä,vatten eller d.y. 100 ABSORBTION Vatten Andelen ren absorbtion och sekundärstrålning varierar med primärstrålningens energi och objektets atomnummer kv % SEKUNDÄRSTRÅLNING Vatten fett vatten ben kv 16(8)

18 Några regler att tänka på i strålskyddssammanhang. - Tänk på att strålningen avtar med kvadraten på avståndet. - Vistas inte onödigtvis i undersökningsrummet. - Måste någon vara hos patienten under själva röntgenundersökningen kan en anhörig vara bästa hjälpen. Använd alltid skyddsförkläde! - Ha aldrig handen i det direkta strålknippet. - Var vaksam på att blyförkläderna och handskar är hela. - Blända in primärstrålknippet. - Placera om möjligt patienten så nära bildmottagaren som möjligt. - Om möjligt komprimera patienten - Använd övriga befintliga strålskydd, tex. blyglasögon, mobila strålskärmar etc. Röntgenrör Personer utan förkläde ska gå ut Blyförkläde Kassett Primärstrålning Sekundärstrålning. 17(8)

19 Exempel på åtgärder för att minska stråldosen till personalen. 1) Användning av blyglasskärm vid angiografiundersökning. blyglasskärm Patient A B Uppmätta stråldoser framför (A) resp. bakom (B) en blyglasskärm Mätningen har skett vid genomlysning. (A) framför skärmen 43 µgy/h (B) bakom skärmen 1 µgy/h 2) Dosbesparing med resp. utan bildminne vid användning av mobil röntgenapparat på en operationsavdelning. Höftledsspikning, med genomlysning, 85 kv, 0,9 ma, 17 cm bildförstärkarformat. Utan bildminne Med bildminne Operatörens kropp 10 µgy/min 0,2 µgy/min Operatörens händer 155 µgy/min 3,3 µgy/min Patientens hud 11 mgy/min 0,23 mgy/min 1 Bildförstärkare 2 Bildminne TV-monitor!! Dosreduktion ca 45 ggr!! röntgenrör 18(8)

20 Diagram över den procentuella transmissionen genom blyförkläden Transmission 20% 10% 0,25 mm Pb 0,35 mm Pb 0,5 mm Pb 1% kv - Förklädet skyddar mot den sekundära strålningen. - Skyddsfaktorn beror på strålningens energi (högre spänning = sämre skydd) - Välj ett acceptabelt strålskydd för den arbetssituation där skyddet avses att användas. - Blyekvivalensen skall finnas tydligt och varaktigt angiven på skyddets utsida. - Till blygummiskydden skall finnas lämpliga upphängningsanordningar. Uppmätt transmission Förkläde 81 kv 102 kv 125 kv 81 kv 102 kv 125 kv 5 mm Al 5 mm Al 5 mm Al 5 mm Al + 3 mm Cu 5 mm Al + 3 mm Cu 5 mm Al + 3 mm Cu 0.5 mm Pb Xenolite mm Pb No lead Light lead No lead Kommentar: Light lead 0.25 var utmärkt med 0.25 mm Pb ekvivalens vid 100 kv, nom. transmmision: 80 kv = 4 %, 100 kv = 15 %, 120 kv = 18 %. Xenolite 0.5 var utmärkt med 0.5 mm Pb ekvivalens vid 100 kv. Slutsats: No lead ger likvärdigt skydd jämfört med vanliga blyförkläden vid arbete med genomlysning och konventionell röntgen. 19(8)

21 Idag finns alternativ till vanliga blyförkläden genom de sk. lättviktsförkläderna. En jämförelse av skyddsförmågan mellan ett sådant sk. Xenolite lättviktsförkläde, och ett 0,5 mm blyförkläde redovisas i diagrammet nedan. Andel transmitterad strålning % Xenolite Blyförkläde kv Som framgår ovan har lättviktsförklädet ett lika bra skydd som det konventionella blyförklädet eller är till och med något bättre upp till 110 kv. Vid spänningar över 110 kv ger det "vanliga" 0,5 mm blyförklädet en högre absorbtion. Vid genomlysning används vanligtvis aldrig högre rörspänningar än 110 kv varför lättviktsförkläden då kan användas. Här ges några riktlinjer till personalen för blyförklädets blyekvivalenstjocklek (mm Pb). Arbetsmetod Rekommenderad blyekvivalens i mm Pb Genomlysning >0,5 tim 0,5 Genomlysning <0,5 tim 0,35 Intervention/angiografi 0,5 CT inget förkläde Konv. röntgen 0,25 Pediatri 0,25 Operation 0,25-0,35 Nuklearmedicin 0,5 20(8)

22 SAMMANFATTNING Elektronens växelverkan med materia Atomkärna e L K e Bromsstrålning Karakteristisk strålning elektronen i L-skalet intar den vakanta platsen och avger karakteristisk strålning e e Atomen joniseras genom att elektronen i K-skalet förs bort. Elektroner Anod (+) Katod (-) RÖNTGEN- STRÅLAR Fotonstrålningens växelverkan med materia Compton effekt Röntgenkvanta L K Fotoelektrisk effekt Inkommande foton Rekylelektron Spridd foton Atomen joniseras genom att elektroner (fotoelektroner) i K-skalet förs bort. Elektroner i L-skalet intar den vakanta platsen och avger karakteristisk strålning 21(8)

23 22(8)

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Elolyckor. Vad är en elolycka? 1(6)

Elolyckor. Vad är en elolycka? 1(6) 1(6) Elolyckor Vad är en elolycka? Skador som inträffar till följd av el kan vara personskador eller egendomsskador. När en person skadas vid strömgenomgång eller får brännskador till följd av direkt eller

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning;

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa. Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

Utvärdering av OSL-system - nanodot

Utvärdering av OSL-system - nanodot 2013-12-04 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/6 Medicinsk fysik Utvärdering av OSL-system - nanodot Sofia Åkerberg Henrik Bertilsson MFTr 2013/3 Sida 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74 SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för

Läs mer

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Säkerheten vid mikrovågstorkning Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet

Läs mer

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker Patientstrålskydd Röntgenveckan 2013 Uppsala Alexander Englund Sjukhusfysiker Agenda - Patientsäkerhet Röntgenrör Röntgenspektrum Röntgenparametrar kv, mas Filtrering Inbländning Raster Genomlysning -

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland RAPPORT 2015-03-05 Dokumentnummer: SSM2014-3072-3 Arbetsgrupp: Claes Metelius, Hanne Grinaker, Lena Thorsson, Mauricio Alvarez, Stefan Thunberg, Sven Richter och Carl Bladh-Johansson (inspektionsansvarig)

Läs mer

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för uppbyggnad och funktion

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Region Gotland 621 81 Visby Beslut Vårt datum: 2013-11-04 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-2306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om åtgärder Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild? joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

PLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se

PLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se PLANCKS KONSTANT Uppgift: Materiel: Att undersöka hur fotoelektronernas maximala kinetiska energi beror av frekvensen hos det ljus som träffar fotocellen. Att bestämma ett värde på Plancks konstant genom

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi

Läs mer

Förnyad dosutredning av händelsen vid Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik

Förnyad dosutredning av händelsen vid Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik Sida: 1/12 UTREDNING Datum: 2011-04-07 Vår referens: SSM2010/4340 Version: 1 Författare: Jan Lillhök och Jan-Erik Grindborg Fastställd: Helene Jönsson Förnyad dosutredning av händelsen vid Boliden Mineral

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN DIREKTIV ST 7.2 / 8.8.2014 TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN 1 Allmänt 3 2 Dosgränserna stadgas skilt för arbetstagare och befolkning 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. SSI FS 2000:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

4 Halveringstiden för 214 Pb

4 Halveringstiden för 214 Pb 4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Moment

Biomekanik, 5 poäng Moment (kraftmoment) En resulterande (obalanserad kraft) strävar efter att ändra en kropps rörelsetillstånd. Den kan också sträva efter att vrida en kropp. Måttet på kraftens förmåga att vrida kroppen runt en

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi! Innehåll Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT 2 Vad är strålning? Vad är strålning?

Läs mer

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning Personalstrålskydd Personalskydd SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 3 kap dosgränser 4 kap kategoriindelning, 5

Läs mer

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram 2.1 Grundläggande matematik 2.1.1 Potensfunktioner xmxn xm n x x x x 3 4 34 7 x x m n x mn x x 4 3 x4 3 x1 x x n 1 x n x 3 1 x 3 x0 1 1

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad. Dikväveoxid / Oxygen

Bipacksedel: Information till användaren. Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad. Dikväveoxid / Oxygen Bipacksedel: Information till användaren Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad Dikväveoxid / Oxygen Läkemedelsverket 2012-12-06 Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare: Författare: Wolfram Leitz Anja Almén 21:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 25 till 28 Rapportnummer: 21:14 ISSN:2-456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Historik

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

EXAMENSARBETE. En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus

EXAMENSARBETE. En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus EXAMENSARBETE 2008:001 HV En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus Tomas Lundin Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin; SSI FS 2000:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer