Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?"

Transkript

1 Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker

2 C-bågar FluoroScan Insight Siemens Siremobil Swemac Biplanar Ziehm Vision Vario 3D Bildgivande detektor Manöverpan el Arbets- och referensmonitor Röntgenstrålning Monitorvagn Röntgenrör, bländare GE Fluorostar Röntgengenerator C-båge

3 Genomlysningslab Siemens Artis Zeego Philips MD Eleva 3

4 Mobiletter Siemens Mobilett XP Sedecal Mobile Dragon Siemens Mobilett Shimadzu Mobile DaRt

5 Slätröntgenlab Mediel Adora RAD Philips Digital Diagnost 5

6 Slätröntgenlab (panoramabild) 6

7 + patient 7

8 = bilder! 8 (Hur svårt kan det vara?)

9 Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild

10 Exempel Bildsignal och "dos-signal" TV-kamerarör, CCD-chip Ljus Utgångsskärm Ingångsskärm Bildförstärkarrör Röntgenstrålning 10

11 Bildgivande strålning strålningens transmission (70 kv) A B C D A 15 cm mjukvävnad 2.7 % B 10 cm mjukvävnad + 5 cm luft 9.0 % C 14 cm mjukvävnad + 1 cm ben 1.5 % D 14.9 cm mjukvävnad cm jodkontrast 1.1 % 11

12 Bildkvalitet 12 Kontrast Skärpa/Upplösning Brus

13 Brus Kontrast Skärpa Brus Kontrast Skärpa Låg-kontrastupplösningen Förmågan att avbilda (lite större objekt) med låg kontrast påverkas av brus Hög-kontrastupplösningen Förmågan att särskilja objekt med hög kontrast påverkas av systemets skärpa 13

14 Högkontrastupplösning Lågkontrastupplösning 14

15 Kontrast Bilden Detektor Signal S 1 C = S 2 S 1 S 2 S 1 (Det finns flera sätt att definiera kontrast.)

16 Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild

17 Röntgenrör röntgenstrålning röntgenstrålning anod fönster katod filamenttråd Bremsstrahlung = röntgenstrålning elektroner anod infallande elektron spridd elektron

18 18

19 Glödström 19

20 + Rörspänning - Rörström Glödström 20

21 + Rörspänning - Rörström Glödström 21

22 + Rörspänning - Rörström Glödström 22

23 Röntgenspektra K α K β N M L K K α, K β, K γ 23

24 Genomlysning 24 Rörspänning kv kv Rörström ma 1-20 ma

25 Konventionellt röntgenlab 25 Rörspänning kv kv Rörström ma 0,5-150 mas

26 Effekten av att ändra kv p 26

27 Rörspänningens inverkan 100 kv 60 kv 27

28 Exempel 100 kv Bilden Detektor Signal

29 Exempel 60 kv Bilden Detektor Signal

30 Men observera!! Exempel 100 kv Bilden Detektor Signal OBS! Ändrat kontrast med bildbehandling

31 Rörspänningens inverkan (med bildbehandling ) 100 kv 60 kv 31

32 Vilken kv är optimal? Historiskt Primärt matcha objektets dynamik med detektorns dynamik (film/skärm). Idag Matcha detektorns känslighet för att maximera SNR. Optimera för attenueringsskillnader för de viktigaste detaljerna. Överväga låg kv (utan raster) hög kv (med raster). Fixa resten med bildbehandling. 32

33 Dynamiskt område skärm/film Aktivt område Svärtning (optisk densitet) Dos Då analog teknik används måste histogrammets bredd anpassas till exponeringsomfånget hos skärm/film-systemet

34 Dynamiskt område skärm/film Svärtning (optisk densitet) mas Rörspänning Dos Rörspänningen (och objektet) styr histogrammets bredd. mas-talet styr läget längs dosaxeln.

35 Dynamiskt område strålkvalitet Hög rörspänning Låg rörspänning Liten objektkontrast Stor objektkontrast Smalt histogram Litet dynamiskt område Brett histogram 35 Stort dynamiskt område

36 Dynamiskt område objekt Tunt objekt Tjockt objekt Liten objektkontrast Stor objektkontrast Smalt histogram Litet dynamiskt område Brett histogram 36 Stort dynamiskt område

37 37

38 Exempel på absorption av röntgenfotoner i bildförstärkarens ingångsskärm OBS! Genom att välja rätt kvp och filtrering kan man maximera antalet fotoner i spektrat som ligger inom CsI K-kant. 70 kv, bakom 15 cm vatten.

39 Effekten av att ändra mas 39

40 Bruset i bilden påverkas av mas 40 minskande mas

41 Fokus 41

42 Fokusdesign 42

43 Geometrisk oskärpa 43 För att minska inverkan av geometrisk oskärpa bör en liten fokusyta och en liten förstoring, användas.

44 Häleffekt 44 Effekten kan vändas till en fördel kliniskt!

45 Filter var sitter dom? Röntgenrör har typiskt 2-3 mm så kallad inre filtrering. Dessutom brukar man kunna välja ytterligare: 1-3 mm Al och/eller 0,1-0,3 mm Cu

46 Filter hur påverkas strålningen? A: Hypotetiskt spektrum B: Spektrum från W-anod C: Filtrerat W-spektrum (2.5 mm Al) 46

47 Filter hur påverkas dosen till patienten?

48 Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild

49 Patienten sprider och absorberar strålning 10-35% sprids tillbaka från patienten. 0-10% når igenom patienten % blir absorberad stråldos i patienten. 49

50 Spridd strålning från patienten Överrör Underrör

51 Patienten sprider strålningen Spridd strålning från patient påverkas av: Strålkvalitet (kv, filter) Inbländning Patientens storlek och därmed även kompression Detta leder till försämrad kontrast men kan bekämpas med raster eller luftgap. 51

52 Spriddstrålning kv 52

53 Spriddstrålning fältstorleken 53

54 Inbländning 18x18cm 2 En inbländning från 23x29 cm 2 till 20x26 cm 2 ger 23% lägre stråldos till patienten! 54

55 Kompression 3-5 cm Minskar den spridande volymen MEN lite beroende på kv ger 3-5 cm komprimering även en halverad stråldos till patienten! 55

56 Spriddstrålning objekttjocklek 6 cm plexiglas 26 cm plexiglas 56

57 Raster 57

58 Spridd strålning - raster Blylamelltjocklek: S typiskt 0.07 mm Mellanrum: W typiskt 0.18 mm Raster tjocklek: T typiskt 1.4 mm Raster ratio, T/W typiskt 8 Linjetal, för lågt linjetal => interferens i bilden, kan lösas mha rörelse, typiskt Primär transmission, typiskt 70% Selektivitet, typiskt 10 Bucky-faktor Infallande/Transmitterat, typiskt 1.5-2

59 Rasterfokusering 59

60 Raster Utan raster Med raster N 36 r 12 60

61 Spriddstrålning luftgap d 1 d 2 61 Ger oftast en geometrisk förstoring. S (d 2 ) 2, P (d 1 ) 2, Effekt=(d 2 /d 1 ) 2 Fungerar endast bättre då man kan använda stort patient detektor avstånd eller små objekt som tex barn, eller extremiteter.

62 Spriddstrålning luftgap/raster 15 cm luftgap Raster 62

63 Bekämpningsmedel mot spridd strålning 63

64 Kontrast med spridd strålning S 1,p +S s S 2,p +S s 64 C = S 1 S 2 S 1 = (S 1,p+S s ) (S 2,p +S s ) S 1,p + S s = = C p 1 + S s S 1,p = C p CCC

65 Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild

66 Bildmottagare Radiografi Bildplatta Direktdigital detektor Fluoroskopi Bildförstärkare Direktdigital detektor

67 Viktiga egenskaper för en detektor Hög absorption av strålningen ger hög känslighet och låg patientdos. Bra skärpa för att kunna avbilda små detaljer. Lågt brus för att kunna detektera låg-kontrast objekt. Stort dynamiskt omfång vilket minskar risken för övereller underexponering. Homogen känslighet över hela detektorytan för att minimera antalet artefakter i bilden. 67

68 Grundfakta typisk detektor 68 Scintillator: CsI (500 μm) Aktive Area: 43 x 43 cm 2 Matrix size: 3k x 3k Pixel Pitch: 143 μm ( Nyquist Limit 3.5 lp/mm) Analog/Digital-Converter: 14 Bit

69 Generell beskrivning av digitala detektorer 69

70 Direkt-digital detektor 70

71 Bildförstärkare Röntgen ljus elektron ljus elektron A/D digital (12 bit) Direktdigital detektor Röntgen ljus A/D digital (14 bit)

72 Dom där bitarna kontrastdjup 72 4 bitar = 16 grånyanser 10 bitar = 1024 grånyanser

73 Lateral signalspridning Direkt Indirekt a-se Reflekterande skikt CsI (Tl) Matris med TFT och kondensatorer Fotodiodmatris med TFT och kondensatorer Signalprofil Signalprofil

74 Olika struktur i scintillatormaterialet Gd 2 O 2 S CsI Kan göras tjockare och därmed känsligare för samma laterala ljusspridning. 74 Detta ger lägre patientstråldos vid samma skärpa och brus.

75 Vilka är kraven på spatiell upplösning? Pixelavståndet sätter en gräns för den högsta frekvens som kan avbildas µn = 1/(2*pixelavstånd) (utmed axlarna) Högsta spatiala frekvensen i en bild Gastro Lunga Skelett Mammografi 0.6 lp/mm 2.5 lp/mm 3.5 lp/mm 12 lp/mm 200 µm pixlar medför 2.5 lp/mm 75

76 Pixlar Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Pixelstorlek Bild 2: 0,2 mm Bild 8: 13 mm 76

77 Bildplattesystem 18x24-35x43

78 Avläsning av exponerad bildplatta Transportband Svepande He-Ne laserstråle Emitterad luminans proportionell mot absorberad strålningsenergi

79 Lite mer specifikt om genomlysning Bildgivande detektor Arbets- och referensmonitor Manöverpanel Röntgenstrålning Monitorvagn Röntgenrör, bländare Röntgengenerator C-båge 79 C-båge grundkomponenter

80 Genomlysningslab grundkomponenter Bildförstärkare Bildsignal Dos-signal Bildminne Bildarkiv Printer Bildbehandlingsdator Arbetsmonitor Referensmonitor Bländarautomatik Reglersystem för kv / ma kv / ma Röntgengenerator Röntgenrör

81 Automatisk dosreglering kv 120 "Låg-dos" Ökande tjocklek "Hög-kontrast" Återkoppling/ styrning av kv/ma 60 ma 0 10 kv / ma Rörspänning (kv) - bildkontrast - dos

82 Automatisk dosreglering Exempel på kv/ma och stråldoser Hand ( 2 cm ) 40 kv / 0,2 ma Bål ( 20 cm ) 70 kv / 2 ma 0,01 msv / 10 min 0,1 msv / 10 min Spridd strålning i rummet vid genomlysning

83 Skillnad mellan inbländning och förstoring Inbländning Förstoring

84 Inbländning/förstoring % 250 Inbländning BF-storlek 23 cm Spridd strålning cm 18 cm 13 cm Bildfält Max huddos "Effektiv dos" Spridd strålning Effektiv dos till patient Förstoring + automatisk inbländning BF-storlek 23 cm % 250 Max huddos cm 18 cm 13 cm Bildfält Max huddos "Effektiv dos" Spridd strålning Förstoring: Ofta högre huddos!

85 Kontinuerlig strålning pulsad genomlysning Kontinuerlig strålning Pulsbredd Pulsad strålning: 1-60 pulser/s Dos/puls

86 Pulsad genomlysning Dosrat Röntgenrör Display Tid Bildvisning Bilden fylls ut med information från 1 tills 2 kommer, osv. Tid

87 Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild

88 Bildbehandling 88

89 Frekvenser i en bild?? Vi skall nu beskriva en täthetsprofil med hjälp av sinusfunktioner. Först lite grundläggande addering av funktioner. 89

90 Frekvenser i en bild - inledning Betraktning av täthetsprofil (gråtoneprofil) längs en linje i en bild. gråtonevärden Svart x-led Vitt x-led 90

91 Frekvenser i en bild - inledning Betraktning av täthetsprofil (gråtoneprofil) längs en linje i en bild med brus. Svart gråtonevärden x-led Vitt x-led 91

92 Frekvenser i en bild Addering av funktioner x-led x-led 0 x-led 92

93 Frekvenser i en bild Addering av funktioner x-led x-led 0 x-led 93

94 Addering av funktioner x-led 0 x-led x-led -1 Frekvenser i en bild

95 Frekvenser i en bild En sinus-funktion har givna egenskaper Frekvens (hur ofta den svänger) - Många svängar är hög frekvens Amplitud (hur stort utslag svängningen har) - Stor amplitud ger stor invärkan i bilden Genom att addera tillräckligt många sinus-funktioner kan vi framställa en täthetsprofil (Fourier) 95

96 Frekvenser i en bild Addering av sinus funktioner x-led 3 Svart x-led 1 0 x-led Vitt Täthetsprofil x-led 96

97 Frekvenser Svart Ställ upp alla adderade sinusfunktionerna i en tabell Amplitud Vitt Täthetsprofil 97 Låg frekvens Hög frekvens Frekvens

98 Frekvenser Svart Ta bort bidrag från höga frekvenser (brus?) Amplitud Vitt Täthetsprofil 98 Låg frekvens Hög frekvens Frekvens

99 x-led x-led Svart Svart 99 x-led Vitt Vitt x-led

100 Frekvenser i en bild Summering: Täthetsprofil En summa av sinusfunktioner Reducera eller öka bidraget från önskade sinusfunktioner Förstärk kanter Ta bort brus o.s.v. Svart x-led 100 Vitt x-led

101 Flerskalig frekvensåtergivning 2 1,8 1,6 objektstorlek bakgrund lungor revben blodkärl frakturer 1,4 1,2 MTF 1 layer 1 layer 5 layer 6 0,8 0,6 0,4 0, /8192 1/2048 1/512 1/128 1/32 1/8 1/2 2 spatial frequency (cycles/mm)

102 Flerskalig frekvensåtergivning 102 Original P 1 P 2 P 3 P N Slutlig bild

103 Kantförstärkning 2 1,8 1,6 objektstorlek bakgrund lungor revben blodkärl frakturer 1,4 1,2 MTF 1 0,8 0,6 0,4 0, /8192 1/2048 1/512 1/128 1/32 1/8 1/2 2 spatial frequency (cycles/mm)

104 Latitudreduktion 2 1,8 1,6 objektstorlek bakgrund lungor revben blodkärl frakturer 1,4 1,2 MTF 1 0,8 0,6 0,4 0, /8192 1/2048 1/512 1/128 1/32 1/8 1/2 2 spatial frequency (cycles/mm)

105 Exempel 105

106 Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Exempel 106

107 Exempel 107

108 Flerskalig bildbehandling Med hjälp av olika fönstersättningar kan vi se olika delar av svärningsskalan. 108

109 Flerskalig bildbehandling 109

110 Principerna för röntgen 1. Strålfält 2. Attenuering och spridning 3. Detektion 4. Bild

111 Bildkvalitet 111 Kontrast Skärpa/Upplösning Brus

112 Fysikaliskoptimering (doser) Filtrering, kv-inställning: Fältstorlek/inbländning: 2-1 Kompression: 2-1 Bord: Jonkammare: Raster 2-1 Film/skärm, bildplatta, BF: 5-1 Filmframkallning: Detektorkänslighet Filmdensitet, ljusskåp:

113 Tack för visat intresse!

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi! Innehåll Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT 2 Vad är strålning? Vad är strålning?

Läs mer

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast

Läs mer

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker Patientstrålskydd Röntgenveckan 2013 Uppsala Alexander Englund Sjukhusfysiker Agenda - Patientsäkerhet Röntgenrör Röntgenspektrum Röntgenparametrar kv, mas Filtrering Inbländning Raster Genomlysning -

Läs mer

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek

Läs mer

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för uppbyggnad och funktion

Läs mer

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild? joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande

Läs mer

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 0340 64 69 35 0705 71 19 69 jonas.soderberg@regionhalland.se

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik

Läs mer

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Digitala bilder Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Den nukleärmedicinska bilden Historik Analoga bilder. Film exponerades för ljusblixtar som producerades när strålning detekterades. oändligt

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer Utrustning Videokamera/dator Interventioner och stråldoser Linssystem Raster Håkan Geijer Röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro Bordsskiva vanligen kolfiber Filtrering aluminium/koppar Bländarkåpa

Läs mer

Konventionell röntgen - teori och fall

Konventionell röntgen - teori och fall Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om prestandaspecifikationer vid

Läs mer

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller) Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-03-25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 52 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik

Läs mer

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi?

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi? Digitala röntgenbilder Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4.. bild som endast är definierad i ett bestämt antal punkter i vilka den endast kan anta ett begränsat

Läs mer

Kvalitetsmått: Skärpa

Kvalitetsmått: Skärpa Kvalitetsmått: Skärpa Metoder att mäta skärpa: Upplösningstest: Hur täta streckmönster syns i bilden? Subjektivt, begränsad information (Lab. 2) MTF: Fullständig information (Lab. 2) Upplösningstest med

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på?

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på? Odontologiska fakulteten, Tandvårdshögskolan Malmö Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på? Kristina Hellén-Halme Avdelningen för Odontologisk röntgendiagnostik, Malmö högskola 1 Skillnad mellan

Läs mer

Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik

Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik Åke Cederblad 2010 Medicinsk Fysik och Teknik 2 1. INLEDNING...7 RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR...7 Konventionella röntgenundersökningar slätröntgen...9 Röntgenundersökningar

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat

Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Alexander Englund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat Innehåll Definitioner och förkortningar...2 Aktuell utrustning...2

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet

Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet David Dance, Gudrun Alm Carlsson, Jan Persliden, Graham McVey, Roger Hunt, Gustaf Ullman, Alexandr Malusek,

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70

Läs mer

EXAMENSARBETE. En jämförelse mellan analog och digital mammografi. Marlene Blind. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. En jämförelse mellan analog och digital mammografi. Marlene Blind. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2007:012 HV En jämförelse mellan analog och digital mammografi Marlene Blind Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen för Tillämpad fysik,

Läs mer

Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning

Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Innehåll Syfte och omfattning...2 Periodicitet...2 Definitioner och

Läs mer

Bildbehandling, del 1

Bildbehandling, del 1 Bildbehandling, del Andreas Fhager Kapitelhänvisningar till: Image Processing, Analysis and Machine Vision, 3rd ed. by Sonka, Hlavac and Boyle Representation av en bild Så här kan vi plotta en bild tex

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 2 RÖNTGENRÖR Reviderad: 20050816 Diagram över det elektromagnetiska strålspektrum och några användningsex. 14 Elektriskt fält Magnetfält Elektromagnetisk våg GAMMASTRÅLNING

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 8 Strålskydd Reviderad: 20050816 Joniserande strålning Övrig naturlig bakgrundsstrålning 20% Medicinska strålkällor 15% Radon i bostäder 64% Övriga strålkällor 1%

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna Protokolloptimering 2014-10-17, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Protokolloptimering Bildkvalitet mas Rekonstruktionsfilter kvp Snittjocklek

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa. Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 180hp. Studiehandledning Radiografi I 15hp

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 180hp. Studiehandledning Radiografi I 15hp Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 80hp Studiehandledning Radiografi I hp Termin Höstterminen 06 Innehåll Mål Innehåll... Verksamhetsförlagd utbildning-

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

L A B R A P P O R T 1

L A B R A P P O R T 1 L A B R A P P O R T 1 BILDTEKNIK Dan Englesson Emil Brissman 9 september 2011 17:04 1 Camera noise 1.1 Task 1 Ett antal svarta bilder togs genom att fota i totalt mörker för att beräkna kamerans svartnivå.

Läs mer

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset Titel: Akademiska sjukhuset Division: DAT Verksamhetsområde: MSI Enhet: SF ID.nr: RAD-SA402-IN8-v2 Instruktion för strålsäkerhetskontroll av mammografi, halvår Godkänt av: Kategori: Lars Jangland 1:e Sjukhusfysiker,

Läs mer

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) 1 Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Enklast är att avbilda ett objekt beskriva hur

Läs mer

Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden

Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden O-arm O2 Surgical Imaging System Modellnummer BI-700-02000 Viktig information om enheten Juli 2016 Medtronic-referens: FA726 Till operationssalsansvarig/riskansvarig:

Läs mer

Fördjupad strålsäkerhetsutbildning, datortomografi

Fördjupad strålsäkerhetsutbildning, datortomografi Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: Akademiska sjukhuset; Lasarettet i Enköping Fördjupad strålsäkerhetsutbildning, datortomografi Innehåll Vem riktar sig utbildningen till...2

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Skapat av: Ragnar Neubeck Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:

Akademiska sjukhuset. Skapat av: Ragnar Neubeck Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den: Titel: Akademiska sjukhuset Division: DAT Instruktion för strålsäkerhetskontroll av röntgenutrustning Godkänt av: Kategori: Verksamhetsområde: MSI Enhet: SF ID.nr: RAD-SA402-IN1-v2 Lars Jangland 1:e Sjukhusfysiker,

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

CT Bildrekonstruktion

CT Bildrekonstruktion CT Bildrekonstruktion Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö 1 Bildrekonstruktion Principer Filtrerad bakåtprojektion Iterativa rekonstruktionsalgoritmer

Läs mer

Sensorer i digitalkameror

Sensorer i digitalkameror Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Den nuklearmedicinska bilden

Den nuklearmedicinska bilden Den nuklearmedicinska bilden Charles Widström Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Uppsala 2014-05-14 SFNM Vårmöte 2014, Uppsala 1 Hal Anger 1958 gjordes den första prototypen för en gammakamera NaI(Tl) kristall

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet

Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet David Dance, Gudrun Alm Carlsson, Jan Persliden, Graham McVey, Roger Hunt, Gustaf Ullman, Alexandr Malusek,

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Medicinsk fysik och teknik, Sahlgrenska sjukhuset Enheten för röntgen och radioaktiva ämnen, SSI

Medicinsk fysik och teknik, Sahlgrenska sjukhuset Enheten för röntgen och radioaktiva ämnen, SSI SSI-rapport 95-12 Medicinsk fysik och teknik, Sahlgrenska sjukhuset Enheten för röntgen och radioaktiva ämnen, SSI Förslag till kursplan Tillståndsbunden utbildning i strålskydd och utrustningens handhavande

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 11 Bildmottagare Reviderad: 20060925 Bildmottagare Inledning I början av 1900-talet när röntgentekniken vinner terräng är film den enda existerande detektorn för röntgenstrålar.

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen

Läs mer

Barn på röntgen. Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten

Barn på röntgen. Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten Barn på röntgen Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten Varför optimera barnundersökningar? Personalen relativt ovana vid omhändertagandet av barn Barnet kan vara rädd, vill inte vara

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

Detektorer för strålningsmätning

Detektorer för strålningsmätning Detektorer för strålningsmätning Vad mäter man? Strålningsfysikaliska mått Aktivitet (Bq) Aktivitet per areaenhet (Bq/cm 2 ) Absorberad dos ( Gy) Effektiv dos ( Sv) Dosrat ( Sv/h) Aktivitetsmätare Används

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.

Läs mer

Hur fungerar en datortomograf tekniskt? Vad är fysiken bakom en datortomograf?

Hur fungerar en datortomograf tekniskt? Vad är fysiken bakom en datortomograf? Hur fungerar en datortomograf tekniskt? Vad är fysiken bakom en datortomograf? Marcus Söderberg Strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus Malmö SK-kurs: Strålningsfysik, teknik och strålskydd i radiologi

Läs mer

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare Ola.jakobsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Plan för dagen och morgondagen Måndag -Genomgång av kapitel 4 -Räkneuppgifter i boken (frivilligt

Läs mer

Medicinsk Informatik VT 2004

Medicinsk Informatik VT 2004 Informatik VT 2004 bildbehandling Bildbehandling Mål Extraktion av relevant information ur medicinska bilder för diagnostisk tolkning, terapiplanering, dokumentation och patientinformation Digital bildbehandling

Läs mer

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för röntgendiagnostik;

Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för röntgendiagnostik; SSI FS 1995:1 ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för röntgendiagnostik; den 11 september 1995. Dessa allmänna råd är avsedda

Läs mer

Medicinska bilder. Programkurs 6 hp Medical Images TSBB31 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Medicinska bilder. Programkurs 6 hp Medical Images TSBB31 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum 1(6) Medicinska bilder Programkurs 6 hp Medical Images TSBB31 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik, EF Fastställandedatum LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(6)

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Utvärdering av OSL-system - nanodot

Utvärdering av OSL-system - nanodot 2013-12-04 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/6 Medicinsk fysik Utvärdering av OSL-system - nanodot Sofia Åkerberg Henrik Bertilsson MFTr 2013/3 Sida 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling

Övning 6 Antireflexbehandling Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har

Läs mer

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012 Kan vismutskydd påverka stråldosen och den diagnostiska bildkvaliteten vid datortomogra8i av thorax? Effect on radiation dose and image quality with breast shielding in CT of the thorax Examensarbete Avancerad

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för omvårdnad, radiografi

Läs mer

Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt

Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt sidan 1(8) Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi

Läs mer

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II Kurskod: MC1012 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-11-05 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20

Läs mer

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset Titel: Akademiska sjukhuset Division: DAT Verksamhetsområde: MSI Enhet: SF ID.nr: RAD-SA402-IN6-v2 Instruktion för strålsäkerhetskontroll av mammografi Godkänt av: Kategori: Lars Jangland 1:e Sjukhusfysiker,

Läs mer

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Punktoperationer Gråskaletransformationer Logiska & aritmetiska operationer Filtrering Faltning Lågpassfilter Högpassfilter Bildförbättring (enhancement) Förbättra

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare: Författare: Wolfram Leitz Anja Almén 21:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 25 till 28 Rapportnummer: 21:14 ISSN:2-456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått

Läs mer

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder/bildsystem 2005-10-28 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer...

Läs mer

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

! = 0. !!!ä !! +!!!##$% TENTAMEN I FYSIK FÖR n1 3 MAJ 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och för- sedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild) Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

QosmioEngine: För avancerad video

QosmioEngine: För avancerad video tech-rapport qosmioengine QosmioEngine: För avancerad video 02 03 06 09 10 Qosmio förenar de avancerade videofunktionerna i QosmioEngine och QosmioPlayer, Harman Kardon- högtalare och äkta Dolby Home Theatre

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning;

Läs mer

En snilleblixt. Medicinsk informatik 20 november 2000 Digital bildbehandling och telekommunikation Datortomografi

En snilleblixt. Medicinsk informatik 20 november 2000 Digital bildbehandling och telekommunikation Datortomografi Medicinsk informatik 20 november 2000 Digital bildbehandling och telekommunikation Datortomografi Innehåll: Historik Teknik och fysik Bildkvalitet Spiralprincip Volume Zoom Historik En snilleblixt 1 Historik

Läs mer