Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson"

Transkript

1 Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

2 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen i sitt enklaste slag består av två speglar, en stråldelare, en laser och en detektor. Den ena spegeln är flyttbar och genom att variera den varierar man också den optiska vägen. Eftersom strålarna sammanfaller efter att ha gått olika lång väg inne i interferometern kommer detektorn känna av en omväxlande konstruktiv resp. destruktiv interferens allt eftersom spegeln flyttas. Om man vill mäta våglängden hos en okänd laser använder man en referenslaser och en dubbel interferometer som kan se ut så här. Här förflyttas en gemensam spegel (3) och vägskillnaden mellan stråle 1 och 2 för vardera laser är densamma. Vi skall försöka konstruera en sådan här interferometer för att bestämma våglängden av en okänd laser med en precision av 1 del på. För att göra detta måste vi första klargöra vad noggrannheter av mätningarna påverkas av. De tre största faktorerna är spegelns förflyttning, referensvåglängden och brytningsindex för luft. Vi måste alltså bestämma hur dessa påverkar för att kunna bestämma hur vi skall bygga vår interferometer. 2

3 Hur beror noggrannheten i mätningen på spegelns förflyttning? Under en uppmätning flyttas den gemensamma spegeln en viss sträcka. Detektorn mäter skillnader i intensitet på den inkommande strålen och kan därmed räkna hur många interferensminima, fransar, som uppkommer under mätsträckan. Den okända våglängdens antal fransar mäts upp simultant i detektor 2 och genom att jämföra förhållandet mellan antalet fransar kan man med formeln för spegelförflyttningen få fram en formel för att beräkna den okända våglängden. Där är antalet räknade fransar från referenslasern och är antalet fransar räknade från den okända lasern och är den okända våglängden vi mäter upp och är vår referensvåglängd. För att precisionen i uppmätningen ska bli så bra som möjligt behövs en väldefinierad våglängd hos referenslasern samt en viss mätsträcka. Om vi antar att detektorerna inte är känsliga nog för att mäta fraktioner av fransar så kommer vi alltid att få en osäkerhet på frans på sista siffran. För att uppnå rätt precision måste alltså antalet räknade fransar vara minst det antal siffrors noggrannhet vi vill uppnå. Man kan tänka sig att vi flyttar spegeln en sträcka så att detektorn räknar 100st fransar, osäkerheten på den sista siffran ger oss en noggrannhet på 1 del på 100. Eftersom målet är att bygga en interferometer med noggrannheten på åttonde siffran måste vi således flytta spegeln en sträcka så att talet på antalet fransar uppgår till 8 siffror, exempelvis 100 miljoner stycken. Detta ger en förflyttning av spegeln med vår referensvåglängd ,03pm: Vilket kan tyckas vara en väldigt lång sträcka. Precisionen kontra storleken på interferometern blir en balansgång. Man kan tänka sig en annan lösning på spegeluppställningen för att spara plats men det går vi inte in på här. Man kan tänka sig att förflytta spegeln en sträcka så att antalet räknade fransar precis överensstämmer med antal kända siffror hos referenslasern. Detta är faktiskt den största precision vi kan uppnå, eftersom osäkerheten hos referenslaser kommer ge ett större fel i precisionen i slutändan ändå. Vi får då. Den okända våglängden ges då direkt av antalet räknade fransar av referensvåglängden så när som på på sista siffran. Vi ser också här att vi bara måste flytta spegeln ungefär 63 miljoner fransar. Vi får då att spegelförflyttningen blir följande: 3

4 Hur stora fel blir det på grund av osäkerheten i referenslaserns våglängd? Vi antar att vi inte har bestämt våglängden till exakt utan snarare att våglängden är obestämd på sista siffran, den kan alltså vara till Vi räknar fortfarande upp fransar för den bestämda våglängden, men låter i vår ekvation den kända våglängden variera, vi får följande: I första ekvationen får vi att våglängden är densamma som antalet uppmätta fransar, med en faktor 10. Detta betyder att vi fortfarande får på åttonde siffran på grund av att vi inte kan räkna antalet fransar exakt. Vi får dock ingen ytterligare oprecision på grund av felaktigheter i våglängden. I andra ekvationen där våglängden avviker från fransantalet får vi istället faktorn , det vill säga att vi får en ökningsfaktor med då den okända lasern är specificerad i 9 siffror. Anledningen till att vi får en specifikation i den okändas våglängd med 9 siffror är för att vi har använt 9 siffror i referenslasern. Förändringsfaktorn är dock inte tillräcklig för att vi skall få ett utslag på åttonde siffran, så den maximala oprecisionen vi kan få är en etta på åttonde siffran från osäkerheten i antalet fransar räknade och förändringsfaktorn. Vilket vi kan se här i exemplet för om den okända våglängden skulle vara exakt 700nm med oändligt många siffrors noggrannhet. Våglängden med siffran. i åttonde Våglängden med i åttonde siffran och ökat med faktorn Vi ser alltså att maximala utslaget från den originella våglängden 700nm är en etta på åttonde siffran och en nia på nionde siffran. Vi får även då hålla i tankarna att detta är en faktorbaserad förändring, så för lägre våglängder än 700nm kommer det att ha mindre inverkan och för högre våglängder kan vi riskera att det påverkar åttonde siffran så att vi kan få en maximal oprecision på 2 på åttonde siffran. Eftersom vi inte räknar med att mäta upp våglängder större än 700nm i vårat experiment och bara vill ha en precision av 1 på åttonde siffran kan vi försumma referenslaserns obestämdhet efter åtta siffror. Vill vi däremot ha en ännu högre precision måste vi veta en siffra till i referenslasern och dessutom räkna upp en siffra till av fransar. 4

5 Hur påverkar variationen av brytningsindex för luft? Brytningsindex för ett material är någonting som varierar med våglängden. På grund av detta kommer vi att få olika brytningsindexvärden för luften beroende på vilka våglängder vi använder i vårt experiment. Enligt definitionen är Värden på brytningsindex för luft med olika våglängder är experimentellt framtagna och finns i tabeller. Vi kan stoppa in definitionen ovan i vår tidigare formel för att räkna fram vakuumvåglängderna, dessa är sedan oberoende av vilket ämne vi använder lasern i. Om vi vill ta hänsyn till brytningsindex så säger vi att och syftar på materialvåglängderna I denna formel. Om vi istället inför och som är vakuumvåglängderna får vi: Där är brytningsindex för luften med den okända våglängden och är brytningsindex för luften med referensvåglängden. Med den här formeln kan vi alltså korrigera våra värden på våglängderna med hänsyn till brytningsindex. Vi får då ut de korrekta vakuumvåglängderna, vilka bättre representerar vilken energi ljuset egentligen har. För att illustrera hur brytningsindex kan förändras med våglängden så tittar vi på hur förändringsfaktorn kan variera, där är tabellvärde för 300nm och 700nm. Vakuumvåglängd Brytningsindex 300nm nm ,81603nm Förändringsfaktorn kan alltså variera från till Vakuumvåglängden är en faktor skilt från vår uppmätta våglängd vid 300nm, vilket är den största faktorn vi kan uppnå. Skulle vi inte använda formeln med förändringsfaktorn skulle den här faktorn alltså vara en ganska stor felkälla. 5

6 Sammanfattning och diskussion För att vi skall kunna bygga vår interferometer behöver vi alltså göra den så att vi kan förflytta spegeln 20 meter medan vi mäter upp antalet räknade fransar. Vi behöver en referensvåglängd som är bestämd till åtta siffrors noggrannhet och vi behöver kunna kompensera med tabellvärden för brytningsindex i luft. Vi kan tydligt se att en michelsoninterferometer är ett utmärkt verktyg för att bestämma våglängder med stor noggrannhet. Men vi kan även se att säkerheten beror på en del faktorer som vi inte tar i beräkningen med våra formler. Saker som temperatur- och tryckförändringar kan variera brytningsindex för luft ganska drastiskt, ett vinddrag skulle förändra luftens täthet till exempel. Spegeln måste dessutom flyttas i en takt som matchar sensorernas registreringsfrekvens, all elektronik är nämligen begränsad på något sätt och vi kan inte flytta spegeln så snabbt att sensorn inte hinner registrera fransarna, ett ryck i spegeln eller en större vibration skulle alltså kunna resultera i att flera fransar hoppas över i beräkningen. För att undvika de flesta av dessa felkällor kan man dock sätta hela mätutrustningen i ett vakuum och förflytta spegeln på en luftbädd eller med kullager av hög precision. I vakuum kommer brytningsindex inte längre spela någon roll och vi kan uppnå ännu större precision. Slutligen kan man säga att vid bra omständigheter kommer precisionen enbart bero på längden man förflyttar spegeln och precisionen av referenslasern. För att uppnå vår önskade precision flyttade vi spegeln 20 meter, vilket redan där är en väsentligt lång sträcka. För att få en till siffras precision måste man dock flytta den 630 miljoner fransar istället för 63 miljoner, då är vi helt plötsligt uppe i att flytta den 200 meter. Vi ser att efter 8 siffrors noggrannhet blir den största begränsningen sträckan vi kan flytta spegeln. På grund av detta har det framkommit flera andra designer av interferometrar än helt vanliga raka armar. För att kunna uppnå större precision krävs att vägen för ljusstrålen förändras så att man inte behöver ha en 200 meter lång mätutrustning. Alternativt kan man använda detektorer med större upplösning så man kan mata in signalen i en dator och beräkna fraktioner av fransar. Om man t.ex. kan mäta tiondelar av en frans korrekt kan vi uppnå en siffras noggrannhet till utan att förändra mätsträckan. Alltså skulle man kunna förminska interferometern drastiskt genom att använda mer avancerad utrustning än vad vi har utgått från i våra beräkningar. Källor 1. Allmän information om experiment med michelsoninterferometer för bestämning av våglängd Allmän information om hur noggrannheten bestäms i laserbaserade interferometrar Sida för framtagning av tabellvärde av brytningsindex av luft för godtycklig våglängd Grundläggande information om michelsoninterferometrar, kapitel 19. "Våglära och Optik" av Göran Jönsson och Elisabeth Nilsson (fjärde upplagan) 6

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Kapitel 35, interferens

Kapitel 35, interferens Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

Interferens och difraktion

Interferens och difraktion Interferens och difraktion Lab 2 i Vågrörelselära och Optik Stockholms Universitet, VT14 Kontakt: olga.bylund@fysik.su.se Instruktioner för Lab 2: Tre experiment ingåri lab 2: Difraktionsförsök med laserljus,

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Interferens och diffraktion

Interferens och diffraktion Laborationsinstruktion Vågrörelselära Interferens och diffraktion VT11 Stockholms Universitet Innehåll Uppgift 1 Diffraktionsförsök med laserljus Uppgift Mäta våglängden med linjal Uppgift 3 Luftens brytningsindex

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010 Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)

Läs mer

Kvantfysikens principer, FK2003 Extramaterial 2: Stern-Gerlach med fotoner, v1.1

Kvantfysikens principer, FK2003 Extramaterial 2: Stern-Gerlach med fotoner, v1.1 Marcus Berg, 008-06-04 Kvantfysikens principer, FK003 Extramaterial : Stern-Gerlach med fotoner, v. Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så det här extrabladet utgör kurslitteratur för den här

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Repetition Ljus - Fy2!!

Repetition Ljus - Fy2!! Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till

Läs mer

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Elektromagnetiska vågor (Ljus) Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling

Övning 6 Antireflexbehandling Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har

Läs mer

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics) 5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare

Läs mer

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare. Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0

Läs mer

Assistent: Johan Axnäs Laborationen utfördes: 16 februari februari 2000

Assistent: Johan Axnäs Laborationen utfördes: 16 februari februari 2000 Assistent: Johan Axnäs Laborationen utfördes: 16 februari 2000 23 februari 2000 Sida 1 Inledning Denna laboration innefattade två delmoment: Michelsoninterferometern På 1880-talet konstruerades en interferometer

Läs mer

Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur

Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur Kvantfysikens principer, FK003 Extramaterial : Stern-Gerlach med fotoner Marcus Berg, 008--0 Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur för den här biten av

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000

Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000 Labrapport: Holografi Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000 28 februari 2000 Sida 1 Inledning Labrapport: Holografi Teorin för holografi utvecklades redan 1948. Först när

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören

Läs mer

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Åsa Bengtsson: asa.bengtsson@fysik.lth.se Emma Persson: tfy15epe@student.lu.se Lärandemål I den här laborationen får Du experimentera med

Läs mer

Ljusets interferens. Sammanfattning

Ljusets interferens. Sammanfattning HERMODS DISTANSGYMNASIUM Naturvetenskapsprogrammet Emilia Dunfelt Fysik 2 2017-05-06 Ljusets interferens Sammanfattning I försöket undersöks ljusets vågegenskaper med hjälp av gitterekvationen. Två olika

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Föreläsningar F10 Fraunhoferdiffraktion F11 Diffraktionsgitter F12 Fresneldiffraktion F13 Matrisrepresentation av polariserat ljus F14 Polariserat ljus F15 Repetition

Läs mer

Extra övningsuppgifter

Extra övningsuppgifter Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN.

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN. Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN Försöksplan Grupp 8 Malin Emet, 525048 Vivi Dahlberg, 528524 Petter Selänniemi,

Läs mer

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

5. Elektromagnetiska vågor - interferens Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna

Läs mer

Michelson-interferometern och diffraktionsmönster

Michelson-interferometern och diffraktionsmönster Michelson-interferometern och diffraktionsmönster Viktor Jonsson vjons@kth.se 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att förstå fenomenen interferens och diffraktion. Efter utförd labb så ska studenten

Läs mer

Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och sid 5 17 i detta kompendium.

Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och sid 5 17 i detta kompendium. 1 Förberedelser Läs i vågläraboken om holografi (sid 370-372) och sid 5 17 i detta kompendium. Gör följande uppgifter: Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren för kontroll.

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Tentamen i Våglära och optik för F

Tentamen i Våglära och optik för F Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och

Läs mer

Laboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen

Laboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016 Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med

Läs mer

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga. b ylund@ysik.su.se Instruktioner ör redogörelse ör laboration 1: Laboration 1 innehåller em experiment. Varje experiment bör presenteras

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

Kapitel 4. Materievågor

Kapitel 4. Materievågor Kvantfysikens grunder, 2017 Kapitel 4. Materievågor Kapitel 4. Materievågor 1 Kvantfysikens grunder, 2017 Kapitel 4. Materievågor Överblick Överblick Kring 1925 började många viktiga kvantkoncept ha sett

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Hur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik

Hur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik Tunna skikt Storleksorning Storleksorning Hur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik AR behanlingar är tunna skikt. Själva glasögat är ca 10 000 gånger tjockare. Skiktet läggs på båa sior glaset.

Läs mer

Hur fungerar AR-skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik

Hur fungerar AR-skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik Hur fungerar AR-skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik Tunna skikt AR-behanlingar är tunna skikt. Själva glasögat är ca 10 000 gånger tjockare. Skiktet läggs på båa sior glaset. Storleksorning Storleksorning

Läs mer

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010 Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)

Läs mer

LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M

LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 1. FELANALYS 1 Inledning I laborationerna används matrishanteringsprogrammet MATLAB. som genomgående använder dubbel precision vid beräkningarna. 1.1 Innehåll Du ska 1. bestämma

Läs mer

Holografi. Förberedelser. Referensvåg. Konstruktiv interferens. Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och hela laborationsinstruktionen.

Holografi. Förberedelser. Referensvåg. Konstruktiv interferens. Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och hela laborationsinstruktionen. Holografi Förberedelser Läs i vågläraboken om holografi (sid 370 372) och hela laborationsinstruktionen. Referensvåg 50 Objektvåg Gör följande uppgifter: Lösningarna inlämnas renskrivan vid laborationens

Läs mer

Theory Swedish (Sweden)

Theory Swedish (Sweden) Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för

Läs mer

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11 Ingenjörsmetodik IT & ME 011 Föreläsning 11 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Läsanvisningar

Läs mer

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................

Läs mer

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant UPPGIFT 1: SLINKY SPRING Tid: 50 min. Materiel: Fjäder, plåt, linjal, kronometer, stativ och klämmor. Beskrivning: En "slinky spring" på horisontellt underlag sträcks ut sträckan x under inflytande av

Läs mer

Experiment 1: Krulligt hår

Experiment 1: Krulligt hår Experiment 1: Krulligt hår Hårstrån som är raka har oftast så gott som cirkulärt tvärsnitt. Däremot har krulliga hårstrån ett mer elliptiskt tvärsnitt. Det blir din uppgift att bestämma ellipticiteten

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar

Läs mer

Figur 1. Funktionsprincipen för Michelson-interferometer.

Figur 1. Funktionsprincipen för Michelson-interferometer. INTERFEROMETERN 1 Inledning 1.1 Michelson-interferometer Figur 1 visar principen för hur en Michelson-interferometer fungerar. Apparaturen består av en laser, en semitransparent spegel, två vanliga speglar

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för teknik och naturvetenskap Campus Norrköping Igor Zozoulenko Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 Laboration 1: Ljudhastigheten i luft;

Läs mer

Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion

Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Varför syns regnbågs färger särskilt bra ifall lite olja är spilld i en vattenpöl på asfalt? Hur tunn måste en oljefim vara för att visa upp sådana regnbågs

Läs mer

Kapitel 36, diffraktion

Kapitel 36, diffraktion Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många

Läs mer

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan? / TENT AMEN I TILLAMPAD VAGLARA FOR M Skrivtid: 08.00-13.00 Hjalpmedel: Formelblad och raknedosa. Uppgifterna ar inte ordnade efter svarighetsgrad. Borja varje ny uppgift pa ett nytt blad och skriv bara

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar

SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar Sida 1 av 5 SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar Datum: 2000-05-11 Utgåva: 5 Revideringsdatum: 2011-01-13 Författare: Anders Flyckt och Tobias Eriksson 1. Syfte och omfattning

Läs mer

F3 Introduktion Stickprov

F3 Introduktion Stickprov Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever

Läs mer

Laboration 1: Gravitation

Laboration 1: Gravitation Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver

Läs mer

SVANTE JANSON OCH SVANTE LINUSSON

SVANTE JANSON OCH SVANTE LINUSSON EXEMPEL PÅ BERÄKNINGAR AV SANNOLIKHETER FÖR ATT FELAKTIGT HANTERADE RÖSTER PÅVERKAR VALUTGÅNGEN SVANTE JANSON OCH SVANTE LINUSSON 1. Inledning Vi skall här ge exempel på och försöka förklara matematiken

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Laboration 1: Gravitation

Laboration 1: Gravitation Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver

Läs mer

kvoten mellan två på varandra följande tal i en talföljd är konstant alltid lika stor.

kvoten mellan två på varandra följande tal i en talföljd är konstant alltid lika stor. Turen har kommit till geometriska talföljder och summan av en geometrisk talföljd. Talföljden 1,, 4, 8, 16, 3,... är ett exempel på en geometrisk talföljd. Utmärkande för en geometrisk talföljd är att

Läs mer

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28

Läs mer

Relativitetsteori, introduktion

Relativitetsteori, introduktion Relativitetsteori, introduktion En av bristerna med den klassiska fysiken är att alla observatörer antas ha samma tidsuppfattning, oavsett sin egen rörelse. Einstein kunde visa att så inte kunde vara fallet.

Läs mer

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb. Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer