Månadsbokslut till och med september och prognos för 2011 för HSN

Transkript

1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (52) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Månadsbokslut till och med september och prognos för för HSN Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +981 miljoner kronor (jämfört med budgeterat +489 miljoner kronor). Resultatet per september 2010 var +757 miljoner kronor. För prognostiseras ett överskott med 364,4 miljoner kronor, vilket är ett överskott mot budget med 350 miljoner kronor. Resultatet år 2010 var +314 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period föregående år har totala antalet läkarbesök i öppenvården till och med september ökat med 2,6 procent. Prognosen är 0,3 procent högre än budget. Jämfört med motsvarande period föregående år har antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökar med 1,1 procent. Prognosen är 1,8 procent lägre än budget. Viktigaste orsakerna till läget Det bokförda resultatet till och med september är ett överskott med 981 miljoner kronor. Till viss del är detta hänförligt till normala säsongsvariationer. En del är dock hänförligt till lägre kostnader för köpt vård och högre intäkter än budgeterat. Mot denna bakgrund prognostiserar förvaltningen ett överskott mot årsbudget med 350 miljoner kronor för helt år.

2 2 (52) MÅNADSBOKSLUT TILL OCH MED SEPTEMBER OCH PROGNOS FÖR FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN... 1 SAMMANFATTNING... 1 Viktigaste orsakerna till läget... 1 PERIODENS RESULTAT OCH PROGNOS FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN... 3 ACKUMULERAT UTFALL JANUARI- SEPTEMBER OCH PROGNOS PER VÅRDGREN... 5 Ekonomi... 5 Vårdkonsumtion... 6 Somatisk specialistsjukvård Vårdkonsumtion Ekonomi Primärvård Vårdkonsumtion Ekonomi Psykiatri Vårdkonsumtion Ekonomi Geriatrik Vårdkonsumtion Ekonomi Övrig sjukvård och övrig verksamhet Verksamhet Ekonomi Tandvård Vårdkonsumtion Ekonomi Läkemedel RISKER VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR ÅTGÄRDER... 52

3 3 (52) Periodens resultat och prognos för HSN Det ackumulerade resultatet är +981 miljoner kronor. Motsvarande period år 2010 var resultatet +757 miljoner kronor. Prognosen för år visar på ett överskott med 364,4 miljoner kronor. Helårsresultatet för år 2010 blev +314 miljoner kronor. Periodens resultat och årsprognos Utfall 1109 Utfall 1009 Avvikelse budget 1109 Prognos Budget Utfall 2010 Mkr Intäkter Kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat Till och med september uppvisar samtliga verksamhetsområden överskott. Överskottet är dock främst hänförligt till somatisk specialistvård, övrig vård, primärvård och läkemedel. För helt år beräknas ett överskott med 364,4 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott mot budget med 350 miljoner kronor. De största överskotten beräknas uppstå inom övrig vård, läkemedel samt somatisk specialistvård.

4 4 (52)

5 5 (52) Ackumulerat utfall januari- september och prognos per vårdgren Ekonomi Periodens resultat och årsprognos Utfall 1109 Utfall 1009 Avvikelse budget 1109 Prognos Budget Budget mot prognos i procent Mkr Intäkter* ,3 % Kostnader Somatisk ,4 % specialistvård Primärvård ,1 % Psykiatri ,8 % Geriatrik ,0 % Best egen ,3 % verksamhet Övrig sjukvård ,3 % Tandvård ,0 % Läkemedel ,8 % Summa ,5 % kostnader** Resultat * Intäkter består här av verksamhetens intäkter och finansnettot. Det gäller även följande tabeller. ** Kostnader består här av verksamhetens kostnader och avskrivningar. Det gäller även följande tabeller. Periodens resultat visar på ett överskott med 981 miljoner kronor. Det motsvarar ett överskott mot periodiserad budget med 492 miljoner kronor. Periodens bokförda överskott återfinns främst inom somatisk specialistvård. Även övrig vård, primärvård och läkemedel uppvisar betydande bokförda överskott.

6 6 (52) Vårdkonsumtion Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvården i Stockholms län under perioden januari till och med september jämfört med samma period 2010 samt budgeterad vårdkonsumtion och prognos. Vårdkonsumtion periodens utfall och prognos Total Antal Utfall sept Utfall sept 2010 Förändringar 2010/ Prognos Budget Prognos/ Budget % Bokslut 2010 Läkarbesök totalt ,6% ,3% Övriga besök totalt ,4% ,6% Vårdtillfällen totalt ,1% ,8% Primärvård Läkarbesök inklusive ARV* ,6% ,4% Övriga besök, exklusive sjukgymn ,2% ,2% Sjukgymnastik inklusive ARV ,9% ,0% Somatisk specialistvård Läkarbesök inklusive ARV ,9% ,1% Övriga besök ,6% ,7% Vårdtillfällen ,6% ,5% Psykiatri Läkarbesök inklusive ARV ,1% ,6% Övriga besök ,7% ,8% Vårdtillfällen ,3% ,2% Geriatrik Läkarbesök inklusive ARV ,1% ,0% Övriga besök ,2% ,7% Vårdtillfällen ,1% ,4% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan

7 7 (52) Antalet läkarbesök ökar totalt med 2,6 procent under perioden. Läkarbesöken inom psykiatrin visar störst ökning. För övriga besök redovisas en total besöksökning med 2,4 procent jämfört med Jämfört med ackumulerat utfall till och med september föregående år kan noteras: Läkarbesök inom husläkarverksamhet och hemsjukvård ökar med 4,7 procent. Antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården exklusive privata specialister ökar med 0,9 procent. Vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökar med 0,6 procent och har en genomsnittlig medelvårdtid på 3,7 dagar. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin ökar med 6,3 procent. Konsumtion av läkarbesök, månadsvis procentuell förändring jämfört mellan 2010/

8 Konsumtion av vårdtillfällen, månadsvis procentuell förändring jämfört mellan 2010/ 8 (52)

9 9 (52) Konsumtion av vård /2010 samt bokslut jämfört med prognos En utförligare redovisning av vårdkonsumtionen görs under respektive vårdgrensavsnitt.

10 10 (52) Somatisk specialistsjukvård Somatisk specialistsjukvård innefattar sjukhusvård och privata specialister, förutom allmänläkare, som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistsjukvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +405 miljoner kronor (jämfört med +319 miljoner kronor år 2010). För prognostiseras ett överskott med 75 miljoner kronor (+114 miljoner kronor år 2010). Totalt antal läkarbesök ökar med 0,9 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Totalt antal vårdtillfällen ökar med 0,6 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är 2,5 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom den somatiska specialistsjukvården under perioden januari till och med september jämfört med samma period 2010 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion och bokslut Somatisk specialistvård, vårdkonsumtion periodens utfall och prognos Verksamhet Utfall sept Utfall sept 2010 Förändringar 2010/ Prognos Budget Prognos/ budget % Bokslut 2010 Läkarbesök, totalt ,9% ,1% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV* ,9% ,2% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,9% ,6% Antal övriga besök ,6% ,7% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6% ,5% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan

11 11 (52) Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inklusive privata specialister har ökat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period Antalet läkarbesök för privata specialister ökar med cirka 1,0 procent. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare har ökat med 0,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den genomsnittliga medelvårdtiden är 3,7 dagar. Prognosen bedöms vara 2,5 procent lägre än budget vilket förklaras av ett minskat antal förlossningar samt en lägre produktion än avtalat på Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus. Sammantaget för samtliga akutsjukhus exklusive S:t Eriks ögonsjukhus ökar antalet vårdtillfällen enligt huvudavtalen med cirka 1,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år men endast med cirka 0,6 procent om förlossningsvården inkluderas. Gällande vårdval förlossning minskar antalet vårdtillfällen med cirka 6 procent jämfört föregående år. Danderyd sjukhus Sjukhuset redovisar en ökning av antalet vårdtillfällen i huvudavtalen jämfört mot föregående år. Antalet förlossningar minskar med 7,5 procent. Sammantaget minskar den slutna vården jämfört mot samma period föregående år. Helårsprognosen för sjukhuset beräknas vara 1300 vårdtillfällen lägre än budget. Karolinska sjukhuset Sjukhuset redovisar ett ökat antal vårdtillfällen i huvudavtalen jämfört mot föregående år. Antalet förlossningar minskar med 5,7 procent. Sammantaget ökar den slutna vården jämfört mot samma period föregående år. Helårsprognosen för sjukhuset beräknas vara 2000 vårdtillfällen lägre än budget. Södersjukhuset Sjukhuset redovisar ett oförändrat antal vårdtillfällen i huvudavtalen jämfört mot föregående år. Antalet förlossningar minskar med 1,5 procent vilket totalt sett innebär ett minskat antal vårdtillfällen med cirka 0,5 procent för sjukhuset.

12 12 (52) Helårsprognosen för sjukhuset beräknas vara vårdtillfällen lägre än budget. Södertälje sjukhus Sjukhuset redovisar ett ökat antal vårdtillfällen i huvudavtalen jämfört mot föregående år. Antalet förlossningar minskar med 12 procent vilket totalt sett innebär ett minskat antal vårdtillfällen med cirka 1,3 procent för sjukhuset. Helårsprognosen för antalet vårdtillfällen beräknas vara i nivå med budget. S:t Görans sjukhus Sjukhuset redovisar ett ökat antal vårdtillfällen i huvudavtalen, cirka 3,6 procent jämfört mot föregående år. Helårsprognosen för sjukhuset beräknas vara 470 vårdtillfällen högre än budget. Mer detaljerade beskrivningar av volymer per sjukhus redovisas i separat bilaga.

13 13 (52) Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom somatisk specialistvård. Somatisk specialistvård, vårdkonsumtion och prognos Avvikelse Avvikelse Antal Prognos Budget Bokslut prognos 2010 prognos/bu /bokslut dget Läkarbesök, totalt ,1% 1,6% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,5% 0,8% Antal vårddagar, sluten vård ,5% 0,5% Antal individer sluten vård ,2% 0,8% Medelvårdtid, dagar 3,67 3,67 3,68 0,0% -0,3% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV* ,2% 1,5% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV* ,2% 4,4% Antal övriga besök exklusive ARV* ,7% 10,1% Antal telefonkontakter övriga besök ,7% 4,1% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,6% 1,8% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV* ,4% 1,6% Riksavtal, vårdtillfällen ,0% 3,4% Riksavtal, besök ,4% 6,1% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan

14 14 (52) Ekonomi Somatisk specialistvård Utfall 1109 Budget 1109 Utfall 1009 Prognos Budget Mkr Intäkter Kostnader Akutsjukhusen Större privata enheter Privat specialistläkare inklusive medicinsk service Utomlänsvård Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Somatisk specialistvård uppvisar ett överskott per september med 405 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten. Överskottet beror framför allt på att vårdproduktionen för tillgänglighet inte levererats enligt avtalade tilläggsbeställningar, utan på en lägre nivå. Detta gäller i synnerhet vårdgivare utanför sjukhusen. För helt år beräknas dock flertalet tilläggsbeställningar kunna utföras. Av beställningar motsvarande 258 miljoner kronor beräknas vårdproduktion motsvarande 226 miljoner kronor kunna effektueras under året.

15 15 (52) Prognosen beräknas till ett överskott med 75 miljoner kronor. De viktigaste avvikelseposterna visas i nedanstående tabell. Avvikelseposter Vårdval förlossning Vårdval höft- och knäprotesoperationer Vårdval katarakter Vårdval ögonbottenfotografering Tillgänglighetsbeställningar Mindre privata vårdgivare Privata specialister Medicinsk service Utomlänsvård Mammografiscreening Flerårsavtal akutsjukhusen ECMO Patienter som saknar betalningsförmåga Övrigt Summa Belopp i mkr Vårdval förlossning Antalet förlossningar har under minskat jämfört med Vid landstingets sjukhus har förlossningarna minskat med mellan 1,5 och 12 procent. Det är bara vid BB-Stockholm som förlossningarna ökar under. Sammantaget bedöms helårsprognosen till ett överskott med 59 miljoner kronor. Vårdgivare Mkr Danderyd 20 Karolinska 45 Södersjukhuset 20 Södertälje 14 BB-Stockholm -40 Summa 59 Vårdval höft- och knäprotesoperationer Kostnaderna för vårdval höft- och knäprotesoperationer för vårdgivare utanför akutsjukhusen är lägre än för motsvarande period Även inom

16 16 (52) akutsjukhusen är volymerna låga. Trots viss eftersläpning i registrering prognostiseras ett överskott på 21 miljoner kronor. Vårdgivare Mkr Akutsjukhus 11,0 Utanför akutsjukhus 10,0 Summa 21,0 Vårdval katarakter Jämfört med motsvarande period 2010 är utfallet något högre för vårdgivare utanför akutsjukhusen och något lägre vid St Eriks ögonsjukhus. Prognosen har förbättrats med 1,5 miljoner kronor för vårdgivare utanför sjukhusen, jämfört med föregående prognos, och visar på ett underskott med 3 miljoner kronor. Vårdgivare Mkr St Eriks sjukhus -2,0 Övriga vårdgivare -1,0 Summa -3,0 Vårdval ögonbottenfotografering Utfallet ligger lägre än motsvarande period Prognosen beräknas till ett överskott med 4 miljoner kronor. Vårdgivare Mkr St Eriks sjukhus 2,0 Utanför akutsjukhus 2,0 Summa 4,0 Tillgänglighetsbeställningar Inom somatisk specialistvård har tilläggsbeställningar gjorts för till en beräknad kostnad med 258 miljoner kronor sammantaget. Vid sjukhusen har beställningarna omfattat vård som inte utförs utanför sjukhusen. I de fall där kapaciteten utanför sjukhusen bedömts som otillräcklig har beställningar gjorts vid sjukhusen inom gynekologi, barnkardiologi, bröstrekonstruktioner, ortopedi, handkirurgi, obesitas och bukplastiker. Dessa beställningar summerar till cirka 94 miljoner kronor.

17 17 (52) Hos privata vårdgivare utanför sjukhusen har beställts extra volymer för cirka 164 miljoner kronor avseende ökad tillgänglighet. Beställningarna rör framför allt kirurgi, ortopedi, ögon, öron-, näs- och halssjukvård, samt en utökad beställning av obesitas och övrig magtarmkirurgi vid Ersta sjukhus (46 miljoner kronor). I beställningen ingår både besök och behandlingar. Kostnadsutfallet till och med september uppgår till cirka 68 miljoner kronor för de privata vårdgivarna. En orsak till det låga utfallet är att vårdgivarna har problem att fullfölja tillgänglighetsavtalen på grund av kapacitetsbrist. Nedan redovisas tillgänglighetsbeställningar per akutsjukhus och summerat för vårdgivare utanför akutsjukhus. Vårdgivare Avtal Mkr Prognos Mkr Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus 7 7 Capio St Görans sjukhus Privata vårdgivare utanför sjukhus Summa Mindre privata vårdgivare För Kista gynmottagning och planerad ny bröstmottagning prognostiseras ett positivt resultat med 7 miljoner kronor. Prognosen för bröstmottagningen bygger på att upphandlingen är senarelagd och att mottagningen därmed inte kommer att starta under året. Vårdgivare Mkr Kista gynmottagning 2,0 Ny bröstmottagning 5,0 Summa 7,0 Privata specialister För privata specialister beräknas ett överskott med 4 miljoner kronor.

18 18 (52) Medicinsk service Medicinsk service prognostiseras ge ett överskott med 10 miljoner kronor. Utomlänsvård Utomlänsvård uppvisar stora svängningar under året, vilket gör prognosen svårbedömd. Utomlänsvård beräknas ge ett överskott med 10 miljoner kronor. Mammografiscreening Prognosen för mammografiscreening visar på ett underskott med cirka 5 miljoner kronor. Vårdgivare Mkr Danderyd 2,4 Karolinska -1,0 Södersjh -4,0 Capio -2,0 Summa -4,6 Flerårsavtal akutsjukhusen Flerårsavtalen med sjukhusen väntas ge ett överskott på cirka 4 miljoner kronor. Danderyd producerar cirka 2,5 procent över målvolymen och Södersjukhuset cirka 0,5 procent över målvolymen. St Eriks producerar cirka 4 procent över målvolymen. Karolinska och Södertälje producerar under målvolym med cirka 2,5 respektive cirka 3,5 procent. Vårdgivare Mkr Danderyd -18,0 Karolinska 20,0 Södersjukhuset -7,0 Södertälje 11,0 St Erik -1,9 Summa 4,1 Extra Corporeal Membran Oxygenering (ECMO) ECMO vid Karolinska Universitetssjukhuset är en mycket ovanlig och dyrbar behandling. I budgeten finns 25 miljoner kronor avsatta vilket är en höjning med 10 miljoner kronor jämfört med 2010 års budget. Trots

19 19 (52) ökningen prognostiseras nu ett överskridande om 5 miljoner kronor vilket dock är en förbättring med 10 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Patienter som saknar betalningsförmåga Södersjukhuset har ersatts med 6 miljoner kronor för vård av utländska patienter som saknar betalningsförmåga. Det innebär ett prognostiserat underskott för helt år med samma belopp. Övrigt För övrig verksamhet inom somatisk specialistvård beräknas ett underskott med 37 miljoner kronor.

20 20 (52) Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +112 miljoner kronor (jämfört med +60 miljoner kronor år 2010). För prognostiseras ett överskott med 10 miljoner kronor (-76 miljoner kronor år 2010). Läkarbesöken inom husläkarverksamheten, samt hemsjukvård ökar med 4,7 procent jämfört med föregående år. Prognosen är 1,0 procent högre än budget. Vårdkonsumtion Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med september jämfört med samma period 2010 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion och bokslut 2010.

21 21 (52) Primärvård, vårdkonsumtion periodens utfall och prognos Verksamhet Utfall Utfall Förändringar Prognos Budget Prognos/ Bokslut sept sept / budget % 2010 Läkarbesök totalt ,6% ,4% Läkarbesök, Husläkarverksamhet exklusive ARV* ,7% ,0% Läkarbesök, Jour, Närakut exklusive ARV* ,9% ,0% Antal övriga läkarbesök exklusive ARV* ,8% ,2% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,1% ,1% Antal sjukgymnastbesök inklusive ARV* ,9% ,0% Antal övriga besök totalt ,2% ,3% Övriga besök, Husläkarverksam/Jour, Närakut ,2% ,6% Antal övriga besök och hemsjukvård ,2% ,2% Antal övriga besök MVC ,2% ,0% Antal övriga besök BVC ,7% ,9% Antal övriga besök, logoped, arbetsterapi, privat kiropraktor, etcetera ,8% ,0% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom primärvården totalt (inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister) ökar med 3,6 procent jämfört med motsvarande period Prognosen bedöms vara 0,4 procent högre än budget. Flest antal övriga besök sker inom hemsjukvården följt av besök på husläkarmottagning, jour och närakut. Därefter kommer besök gjorda inom MVC/BVC följt av besök hos logopeder och arbetsterapeuter. Husläkarverksamhet Läkarbesök Antalet besök hos husläkare har ökat med 4,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Orsaken till ökningen är bland annat

22 22 (52) färre besök än normalt till följd av ett bättre infektionsläge de första månaderna Prognosen beräknas vara cirka 1 procent över budget. Antalet telefonkontakter vid husläkarmottagningar och närakuter ökar med cirka 14 procent jämfört samma period föregående år. Ökningen hänger samman med de förändrade reglerna för telefonrecept som började gälla Övriga besök Antalet besök hos distrikts- och undersköterskor på husläkarmottagningarna är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Jourer/Närakuter Antalet läkarbesök har minskat med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Basal hemsjukvård Läkarbesöken inom den basala hemsjukvården ökar med 18 procent jämfört med samma period föregående år. Delegationsstopp i norra länet och införandet av trygghetsboenden i Stockholm har lett till fler besök i den basala hemsjukvården. Registreringen var dessutom ofullständig under första delen av 2010 vilket gör jämförelsen delvis missvisande. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övriga besök ökar med 7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen bedöms vara 9 procent över budget. Övriga läkarbesök/besök MVC Antalet läkarbesök har minskat med cirka 7 procent jämfört med samma period föregående år. Antalet gravida kvinnor är färre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen bedöms vara 10 procent lägre än budget. Övriga besök minskar med cirka 7 procent vilket delvis beror på att cellprovstagningar under första kvartalet 2010 redovisades som besök och att cellprovstagningar numera räknas in i den medicinska servicen. Prognosen bedöms vara 11 procent lägre än budget.

23 23 (52) BVC Antalet läkarbesök inom BVC har ökat med 0,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet för antal läkarbesök är Prognosen bedöms vara 3 procent lägre än budget. Privata specialister Utfallet för läkarbesök hos privata specialister har minskat med cirka 8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Många av de nu verksamma privata specialisterna börjar uppnå pensionsålder och jämfört med motsvarande period 2010 har antalet registrerade inrättningar minskat med 7 stycken samtidigt som antal besök per inrättning minskar. Prognosen bedöms vara 3 procent lägre än budget. Privata sjukgymnaster ARV Antalet besök hos privata sjukgymnaster (ARV) har minskat med 1,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Primärvårdsrehabilitering Antalet besök hos sjukgymnaster inom primärvårdsrehabilitering har minskat med 3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Besök hos arbetsterapeuter och dietister har ökat med cirka 4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Logopedi Antalet besök hos auktoriserade logopeder har till och med september ökat med cirka 12 procent till besök jämfört med motsvarande period föregående år. Besöksökningen beror i huvudsak på att fler nya logopedverksamheter auktoriserats. Ökningen har främst skett inom målgrupperna dyslexiutredning samt språk- och talstörning.

24 24 (52) Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom primärvården. Antal Primärvård, vårdkonsumtion och prognos Prognos Budget Bokslut 2010 Avvikelse prognos/budget Avvikelse Prognos /bokslut Läkarbesök, totalt ,4% 4,9% Antal läkarbesök, exklusive ARV* ,6% 5,2% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV* ,0% 5,4% Antal övriga besök exklusive ARV* inklusive sjukgymnastik ,0% 2,8% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,1% 0,2% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV* ,0% 4,8% Antal övriga besök ARV* inklusive sjukgymnastik ,0% 2,4% Riksavtal, besök ,0% 3,0% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan

25 25 (52) Ekonomi Primärvården prognostiseras lämna ett överskott med 10 miljoner kronor. Primärvård Utfall 1109 Budget 1109 Utfall 1009 Prognos Budget Mkr Intäkter Kostnader Husläkarverksamhet Jour/Närakut verksamhet Hemsjukvård BUMM MVC och BVC Primärvårdsrehabilitering och sjukgymnaster inkl ARV Privata specialistläkare Läkarinsatser i SÄBO Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Utfallet för primärvården visar ett överskott om 112 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten.

26 26 (52) Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per 1109 Beräknat resultat enligt helårsprognos Husläkare -1,5-33,0 Hemsjukvård -15,7-10,0 Närakuter 10,2 5,0 Psykosociala insatser -1,3-5,0 MVC 27,5 20,0 BVC 14,3 15,0 ARV-läkare 21,8 11,0 ARV sjukgymnaster 17,3 10,0 Primärvårdsrehabilitering 18,3 8,0 Utomlänsvård -19,7-20,0 Läkarinsatser SÄBO 23,7 14,0 Logopeder 2,0 0,0 Övrigt 15,0-5,0 Summa 111,9 10,0 De flesta verksamheterna visar överskott jämfört med periodiserad budget utom riksavtalet inom utomlänsvård, husläkarverksamheten och basal hemsjukvård. Prognosen för helår beräknas till ett överskott om 10 miljoner kronor. Husläkare Resultatet för husläkarverksamheten är ett underskott med 1,5 miljoner kronor. Jämfört med den periodiserade budgeten är överskridandet 33,2 miljoner kronor. Budgeten har räknats upp med 2,2 procent jämfört med utfallet för 2010 medan besöksutfallet är högre. Detta beror till övervägande del på att antalet besök för de första två månaderna 2010 var mycket låga. Budgeten för husläkarnas medicinska service är för lågt budgeterad och följer dessutom utvecklingen för antal besök vilket innebär överskridanden. Prognosen för husläkare beräknas till ett sammantaget underskott med 33 miljoner kronor. Ett problem för uppföljning av husläkarverksamheten är konstruktionen för bonusutbetalning. Uppföljning och utbetalning görs i mars året efter det bokslutsår som bonusen avser. Den del som bedömdes avse privata mottagningar bokades upp i december och belastade resultatet för 2010, medan den bonus som SLSO får för 2010 belastar. För beräknas

27 27 (52) kostnaden för bonus bli cirka 50 miljoner kronor, vilket är lägre än budgeterat. Basal hemsjukvård inklusive kvälls- och nattpatrull Resultatet för hemsjukvård visar ett underskott med 15,7 miljoner kronor. Kostnaderna för besök i basal hemsjukvård har ökat jämfört med år En av förklaringarna är att delegeringsstopp införts under hösten i Sollentuna och Upplands Bros kommuner. Till det kommer även den ombildning som pågår i Stockholms stad av äldreboenden till så kallade Trygghetsboenden. För kvälls- och nattpatrullerna tecknades nya avtal under våren 2010 som har inneburit en kostnadsbesparing på cirka 25 miljoner kronor på helårsbasis, hänsyn till detta har tagits i budgeten. Prognosen för hemsjukvården beräknas till ett underskott med 10 miljoner kronor. Jourer och närakuter Resultatet för närakuter visar ett överskott med 10,2 miljoner kronor till och med september. Årsprognosen är i nivå med budget. Psykosocial verksamhet Kostnaderna för psykosocial verksamhet är 17 procent högre till och med september jämfört med 2010 och avser främst återbesök, vilket har samband med överenskommelserna för insatser inom den nationella rehabiliteringsgarantin. Resultatet visar ett underskott med 1,3 miljoner kronor och prognosen är i nivå med budget. MVC Resultatet för MVC inklusive obstetriska ultraljud visar ett överskott om 26,9 miljoner kronor. Antalet gravida har minskat jämfört med samma period föregående år vilket resulterat i lägre kostnader för graviditetsövervakning och för MVC-pengen. Kostnaden för besök inom familjeplanering hos barnmorska har däremot ökat. För att kunna möta frågor kring fosterdiagnostik hos de blivande föräldrarna har basprogrammet för mödrahälsovården utökats med mer tid per gravid kvinna. En extra ersättning på MVC-peng för period A har införts vilken började gälla den 1 maj. Detta utgör en del av överskottet. Prognosen på helår beräknas till ett överskott om 20 miljoner kronor.

28 28 (52) BVC BVC visar ett överskott om 14,5 miljoner kronor vilket i huvudsak beror på färre antal födda och därmed färre 0-åringar första halvåret jämfört med samma period föregående år. Från och med maj får vårdgivarna betalt för alla hembesök, vilket kommer ge något högre kostnader under resten av året. Prognosen beräknas till ett överskott om 15 miljoner kronor. Privata specialister allmänmedicin samt privata barnläkare - ARV Resultatet för privata specialister visar ett överskott med 21,8 miljoner kronor. I budgeten för privata specialister i allmänmedicin har hänsyn tagits till att antalet besök hos privata specialister fortsätter att minska. Utvecklingen ser ut att gå mot en snabbare minskning än budgeterat. Medelåldern på de nu verksamma specialisterna är cirka 63 år. Färre besök hos privata specialister innebär också lägre kostnad för medicinsk service. Kostnaderna för de privata barnläkarna ligger i linje med budget. Prognosen beräknas till ett överskott om 11 miljoner kronor. Privat sjukgymnastik - ARV Resultatet för privata sjukgymnaster/arv visar ett överskott med 17,3 miljoner kronor. Både besöksvolymen och antalet sjukgymnaster minskade under föregående år och tendensen fortsätter något förminskad under. Den lägre besöksvolymen beror delvis också på att en uppstramning av tillämpningen av vikariatsregler för enskilda sjukgymnaster har skett. Prognosen beräknas till ett överskott med 10 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering Primärvårdsrehabilitering visar ett överskott med 18,3 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett överskott om 8 miljoner kronor. Utomlänsvård Kostnaderna för utomlänsvård enligt riksavtalet visar ett underskott med 19,7 miljoner kronor. Kostnaderna varierar mycket över året och prognosen beräknas till ett underskott med 20 miljoner kronor. Läkarinsatser i särskilda boenden Verksamheten visar ett överskott på 23,7 miljoner kronor. Besöksersättningen visar överskott då antalet budgeterade besök grundar sig på det maximala antal besök vårdgivarna kan få betalt för, vilket i nuläget inte beräknas uppnås. Listningsersättningen för servicehus har blivit lägre än budgeterat då flera servicehus blivit trygghetsboenden och inte längre omfattas av läkarinsatserna i särskilt boende. En ytterligare förklaring till överskottet är en för stor uppbokning av eftersläpande

29 29 (52) fakturering i årsbokslut för 2010 som påverkar innevarande år positivt. Helårsprognosen beräknas till ett överskott om 17 miljoner kronor. Logopedi Utfallet till och med juni visar ett överskott om 2,0 miljoner kronor, vilket främst beror på att produktionen hittills varit något lägre än beräknat. Prognosen är i nivå med budget. Övrigt Under övrigt redovisas flera verksamheter såsom ungdomsmottagningar, medicinsk fotvård, andningspatienter, Barnhospice, HPV-vaccin med mera. Ungdomsmottagningar/Sexualmedicin Resultatet för ungdomsmottagningar och sexualmedicinska mottagningar uppgår till ett underskott om 0,9 miljoner kronor. En stor del av underskottet beror på högre kostnader för medicinsk service än beräknat. Kostnaderna har hittills ökat med drygt 30 procent. Antalet smittade i klamydia är fortsatt mycket höga. Ungdomsmottagningarna står för nästan hälften av alla klamydiatester i länet. Prognosen är i nivå med budget. Medicinsk fotvård Kostnaderna för medicinsk fotvård visar ett överskridande om 2,9 miljoner kronor vilket är 9 procent högre jämfört med motsvarande period Kostnaderna förväntas kvarstå under resten av året och prognosen beräknas till ett underskott med 4 miljoner kronor. Andningspatienter Landstinget ansvarar för patienter beroende av syrgas som vårdas i hemmet. Kostnaderna för detta är svåra att budgetera eftersom antalet patienter varierar över året och en enskild patient kan föra med sig höga kostnader. Antalet andningspatienter har ökat under senare år och trenden ser ut att fortsätta. Prognosen beräknas till ett överskridande om 8 miljoner kronor. Barnhospice Resultatet för Barnhospice visar ett underskott om 2,5 miljoner kronor. Tidigare överenskommen ersättning har ändrats under året till en fast summa varje månad, då vårdgivaren haft problem med dels för trånga lokaler och dels mer vårdkrävande patienter än beräknat. Ersättningen ökade med 3,5 miljoner kronor. Prognosen är i nivå med budget.

30 30 (52) HPV-vaccin Beslut har tagits om att den planerade upphandlingen av HPV-vaccin mot livmoderhalscancer måste göras om och vaccinationsstart blir troligen tidigast i december. Förvaltningen har tillförts 25 miljoner kronor för detta ändamål. Några mindre kostnader kommer att belasta verksamheten och därför prognostiseras ett överskott om 22 miljoner kronor. Medicinsk service övrigt Inom övrig sjukvård redovisas även kostnader för medicinsk service som inte kan hänföras till annan specifik verksamhet, framför allt klinisk genetik. Klinisk genetik särredovisas på ett bättre sätt från och med. Budgeten bygger på utfall för 2010 som utgår från lägre kostnader. Prognosen beräknas till ett underskott med 15 miljoner kronor.

31 31 (52) Psykiatri Psykiatrins andel av budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +69 miljoner kronor (jämfört +20 miljoner kronor år 2010). För år 2010 prognostiseras ett överskott med 40 miljoner kronor (nollresultat år 2010). Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin ökar med 6,3 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är cirka 4 procent högre än budget. Antalet läkarbesök inom psykiatri ökar med 4,1 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är 1,6 procent högre än budget. Vårdkonsumtion Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksamhetsområden under perioden januari till och med september jämfört med samma period 2010 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion och bokslut Verksamhet Psykiatri, vårdkonsumtion periodens utfall och prognos Utfall sept Utfall sept 2010 Förändringar 2010/ Prognos Budget Prognos/ Budget % Bokslut 2010 Läkarbesök, totalt ,1% ,6% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV* ,5% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,8% ,0% Antal övriga besök ,7% ,8% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,3% ,2% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Totalt Antalet läkarbesök inklusive privata specialister (ARV) inom psykiatrin har ökat med 4,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Om privata specialister exkluderas ökar besöken med cirka 5,5 procent vilket

32 32 (52) motsvarar cirka besök. Prognosen bedöms vara 1,6 procent högre än budget. Antalet vårdtillfällen ökar med cirka 6,3 procent jämfört med föregående år. Orsakerna till ökningen är att antalet vårdade individer ökar med cirka 4 procent, vilket medför fler vårdtillfällen och vårddygn. Prognosen bedöms vara 4 procent högre än budget. Antalet övriga besök inom psykiatrin ökar med cirka 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen bedöms vara cirka 1 procent lägre än budget. Basåtagande Antalet läkarbesök inom psykiatrin har ökat med 2,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. För vårdtillfällen är ökningen cirka 8 procent jämfört med motsvarande period föregående år och prognosen bedöms vara 4 procent högre än budget. Beroendevård Inom beroendevården har läkarbesöken ökat med 11 procent. Antalet övriga besök har ökat med 9 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Prognosen för övriga besök bedöms vara 5 procent högre än budget. För vårdtillfällen är ökningen cirka 4 procent jämfört med motsvarande period föregående år och prognosen bedöms vara 4,5 procent högre än budget. BUP Inom barn och ungdomspsykiatrin har läkarbesöken ökat med cirka 12 procent. Antalet övriga besök har ökat med cirka 8 procent. Prognosen för övriga besök bedöms vara 7 procent högre än budget. Ätstörning Inom ätstörningsvården är utfallet för antalet läkarbesök och antalet övriga besök är till och med september På grund av ofullständig rapportering, främst under 2010, är inte utfallet jämförbart mellan åren.

33 33 (52) Privata specialister Antalet läkarbesök hos privata specialister har minskat med 1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Under 2010 gjordes fem ersättningsetableringar och möjligheterna finns för att ytterligare etableringar tillkommer under. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom psykiatrin. Antal Psykiatri, vårdkonsumtion och prognos Prognos Budget Bokslut Avvikelse 2010 Prognos/budget Avvikelse Prognos /bokslut Läkarbesök, totalt ,6% 2,41% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,2% 5,2% Antal vårddagar, sluten vård ,0% 5,0% Antal individer sluten vård ,0% -4,5% Medelvårdtid, dagar 10,0 10,0 9,3 0,0% 7,2% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV* ,0% 3,2% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV* ,9% 4,2% Antal övriga besök exklusive ARV* ,8% 8,6% Antal telefonkontakter övriga besök ,2% 9,5% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,0% -0,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV* ,0% 10,0% Riksavtal, besök ,0% -4,9% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan

34 34 (52) Ekonomi För psykiatri beräknas ett överskott med 40 miljoner kronor. Psykiatri Utfall 1109 Budget 1109 Utfall 1009 Prognos Budget Mkr Intäkter Kostnader Allmänpsykiatri Rättspsykiatri Beroendevård BUP Ätstörningsvård Privata specialistläkare Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Psykiatri visar ett positivt resultat på 69 miljoner kronor till och med september. Resultatet är 44 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten till och med september. En orsak till det positiva resultatet är att de medel som satts av för utveckling av slutenvården ännu inte har ianspråktagits i förväntad omfattning. Detta förklarar 11 miljoner kronor av överskottet. Ett fel i vårdgivarnas patientadministrativa system, Take Care, har orsakat ett bortfall av två dagars vårdproduktion i det ekonomiska resultatet. Det kommer att rättas till utfallet för oktober. För prognosen gäller att osäkerhet föreligger huruvida ersättningen för produkten ny patient är korrekt i fakturaunderlaget. Detta utreds just nu.

35 35 (52) Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per 1109 Beräknat resultat enligt helårsprognos Allmänpsykiatri 12,9-10,0 Rättspsykiatri 31,4 35,0 Ätstörningsvård 8,7 2,0 Beroendevård 3,7 10,0 BUP 8,8 0,0 Tortyrskadevård -0,7 0,0 Privatpraktiker enl ARV 3,9 1,0 Övrigt 0,2 2,0 Summa 68,9 40,0 Allmänpsykiatri Den allmänpsykiatriska vården visar ett överskott om 12,9 miljoner kronor. Den främsta anledningen till det positiva resultatet beror på att heldygnsprojektet ännu inte startat i full drift och resultatet för perioden visar på ett överskott med 11 miljoner kronor. Ytterligare en anledning till det positiva resultatet är att de allmänpsykiatriska klinikerna inte remitterar neuropsykiatriska utredningar i den omfattning det finns kapacitet för. Vidare når inte Sydvästra kliniken upp till beställda volymer inom öppenvården, prognosen visar på ett överskott om 9 miljoner kronor. Under har kostnader för LPT-patienter (lagen om psykiatrisk tvångsvård) som tidigare belastat rättspsykiatrins verksamhetsområde belastat allmänpsykiatrin, vilket har påverkat resultatet inom allmänpsykiatrin negativt mot budget då justeringen inte var gjord när budgeten lades. Överföringen av kostnadsansvaret för LPT-patienter från rättspsykiatri till allmänpsykiatri har bidragit till minskat utnyttjande av vårdplatser inom rättspsykiatrin. I prognosen har antagandet gjorts att alla verksamheter uppnår avtalad bonus och att de medel som avser slutenvårdsprojektet används fullt ut. I prognosen antas även att klinikerna uppnår beställda volymer neuropsykiatriaska utredningar. Om dessa utredningar inte utförs får respektive klinik återbetala den fasta delen som betalats ut under året. Prognosen för allmänpsykiatrin är ett underskott med 10 miljoner kronor.

36 36 (52) Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vården visar ett överskott på 31,4 miljoner kronor. Detta beror främst på att medel för patienter som vårdas enligt LPT inom rättspsykiatrin förts över till allmänpsykiatrin efter att budget lades. Externt köpt vård är lägre än beräknat. Prognosen visar ett överskott på 35 miljoner kronor, vilket till stor del beror på att kostnader kommer att belasta allmänpsykiatrin då LPT-vården har exkluderats ur rättspsykiatrins verksamhetsområde. En annan anledning till den positiva prognosen är att HVB-kostnaderna beräknas bli cirka 10 miljoner kronor lägre jämfört med Det råder dock osäkerhet kring prognosen på grund av omorganisationen av rättspsykiatrin. Kostnadseffekterna är svårbedömda i och med att avtalskonstruktionen är sådan att beställaren står den ekonomiska risken vid ett negativt ekonomiskt resultat inom den rättspsykiatriska vården. Ätstörningsvård Ätstörningsvården visar ett överskott om 8,7 miljoner kronor. Prognosen är i nivå med budget. Det positiva resultatet beror bland annat på att Capio Anorexicentrum AB inte kommit igång med nya avtalets utökade volymer. Anledningen till detta är att planerad flytt från Upplands Väsby till större lokaler i Sollentuna inte kunnat genomföras. En annan anledning till det låga utfallet i relation till budget är att nya avtal innebär lägre priser för de två upphandlade vårdgivarna och även för vissa produkter från SLSO-drivna Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ). Ytterligare en anledning är att AB Mando efter upphandling erhöll ett avtal som innebär lägre volymer än tidigare. En kraftig patienttillströmning har dock inneburit att verksamheten fått åberopa vårdgarantin i högre grad, vilken finansieras av vårdgarantikansliet. Då en patient som åberopat vårdgarantin fått vård i sex månader går kostnadsansvaret över från vårdgarantikansliet till psykiatrienheten, vilket bör påverka ätstörningsvårdens resultat negativt senare under året. Capio har även signalerat att verksamhetens produktion kan komma att öka andra hälften av året.

37 37 (52) Beroendevård Beroendevården visar ett överskott om 3,7 miljoner kronor. Maria Ungdoms lokala mottagningar, Mini-Marior, visar ett lågt ackumulerat utfall i relation till budget, vilket kan förklaras av att nya mottagningar öppnats under och ännu inte uppnått full kapacitet. En särskild satsning inom narkomanvård har fördröjts och startade inte enligt plan. Prognosen för beroendevården beräknas till ett överskott om 10 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatri visar ett överskott om 8,8 miljoner kronor. Överskottet beror till stor del på avtalskonstruktionen avseende neuropsykiatriska utredningar. Inom BUP finns reglerat i avtal att beställaren i vissa fall ersätter vårdgivaren för tilläggsvolymer av neuropsykiatriska utredningar för att kunna uppfylla vårdgarantin. De ekonomiska effekterna av tilläggsvolymerna ses inte förrän i slutet av året då de beställda utredningarna är utförda. Prognosen för BUP är i nivå med budget. Tortyrskadevård Tortyrskadevården visar ett negativt resultat på 0,7 miljoner kronor. Prognosen är i nivå med budget. ARV/Privata specialister De privata specialisterna visar ett överskott om 3,9 miljoner kronor. Utfallet är något lägre än periodiserad budget då budgetutrymmet för förväntade ersättningsetableringar, på grund av pensionsavgångar och därmed ökade volymer och kostnader, inte tagits i anspråk. Några ekonomiska effekter av etableringarna har ännu inte gått att se. De etableringar som startade 2010 har kommit i drift och beräknas påverka kostnaderna i mindre utsträckning under. Under 2010 och har fem ersättningsetableringar kommit igång och det har inneburit en ökning av besöken med 50 procent jämfört med tidigare etablering. Totalt sett har dock besök hos specialistläkare minskat med 3 procent och kostnaderna minskat något jämfört med Detta beror bland annat på pensionsavgångar och lägre produktion i redan befintliga etableringar. Prognosen är i nivå med budget. Övrig verksamhet psykiatri Här redovisas kostnader för Psykoterapi, ST-läkare med mera.

38 Övrig verksamhet visar ett mindre överskridande om 0,8 miljoner kronor. Prognosen är i nivå med budget. 38 (52)

39 39 (52) Geriatrik Geriatrikens andel av budgeten är cirka 5 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +23 miljoner kronor (jämfört med +16 miljoner kronor år 2010). För år prognostiseras ett nollresultat (+6 miljoner kronor år 2010). Antalet vårdtillfällen inom geriatriken minskar med 0,1 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är 2,4 procent lägre än budget. Medelvårdtiden har minskat med cirka 0,1 dagar jämfört med samma period föregående år. Vårdkonsumtion Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom vården för äldre under perioden januari till och med september jämfört med samma period 2010 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion och bokslut Geriatrik och äldresjukvård, vårdkonsumtion periodens utfall och prognos Utfall sept Utfall sept 2010 Förändringar 2010/ Prognos Budget Prognos/ budget % Bokslut 2010 Antal läkarbesök * ,1% ,0% Antal övriga besök ,2% ,7% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,4% *Exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård Totalt har antalet läkarbesök inom geriatriken minskat med 6 procent jämfört med motsvarande period Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatrisk vård är oförändrat jämfört med motsvarande period Helårsprognosen beräknas till vårdtillfällen vilket ska jämföras mot budgeterade Antalet vårddagar har minskat med 0,3 procent samtidigt som antalet individer som vårdats i slutenvården är 0,4 procent färre jämfört med Medelvårdtiden har minskat från 11,5 dagar till 11,4 dagar.

40 40 (52) Basgeriatriska slutenvården Antalet vårdtillfällen för perioden uppgick till Basgeriatriken är oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år. Helårsprognosen beräknas till vårdtillfällen vilket är 2,4 procent lägre jämfört med budget. Medelvårdtiden är oförändrad och ligger på cirka 10,8 dagar. Basgeriatrisk öppenvård Öppenvårdsverksamheten inom geriatriken avser i huvudsak minnesutredningar och öppenvårdsrehabilitering. Antalet läkarbesök inklusive telefonkontakter i öppenvårdsverksamheten minskar med cirka 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet övriga öppenvårdsbesök är lägre jämfört med motsvarande period 2010, vilket delvis beror på registreringstekniska orsaker. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen i specialiserad palliativ vård är 1 procent färre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognos för antalet vårdtillfällen beräknas vara i nivå med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom geriatriken. Geriatrik och äldresjukvård, vårdkonsumtion och prognos för Antal Prognos Budget Bokslut 2010 Avvikelse prognos/bud get Avvikelse Prognos /bokslut Antal vårdtillfällen, sluten vård ,4% -1,4% Antal vårddagar, sluten vård ,0% 0,4% Antal individer sluten vård ,0% 14,3% Medelvårdtid, dagar 12 11,6 11,4 0,0% 1,4% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV ,0% 18,6% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV ,0% 7,7% Antal övriga besök exklusive ARV ,7% -20,6% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -2,0% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan

41 41 (52) Ekonomi För geriatrik prognostiseras ett nollresultat Geriatrik Utfall 1109 Budget 1109 Utfall 1009 Prognos Budget Mkr Intäkter Kostnader Geriatrik Specialiserad palliativ vård ASIH Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Utfallet för geriatrik visar ett överskott med 23 miljoner kronor. Överskottet kommer under resterande del av året att användas till utökade beställningar av geriatriska vårdplatser. Helårsprognosen beräknas därmed till ett nollresultat. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per 1109 Beräknat resultat enligt helårsprognos Geriatrik 6,8 0,0 Specialiserad Palliativ vård 6,8 0,0 ASIH 8,4 0,0 Övrigt 0,9 0,0 Summa 22,9 0,0 Basgeriatrisk vård Resultatet till och med perioden visar ett överskott om 6,8 miljoner kronor. Flertalet kliniker ser ut att producera över beställda volymer och kommer under de sista månaderna på året nå sina tak varpå kostnaderna kommer att sjunka. Några kliniker prognostiseras lämna överskott på grund av ej uppnådda volymer.