Månadsbokslut till och med februari och prognos för 2010 för HSN-förvaltningen
|
|
- Kristina Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA Bilaga 1 1 (29) Månadsbokslut till och med februari och prognos för för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +469 miljoner kronor (jämfört med budgeterat +497 miljoner kronor). Resultatet per februari år 2009 var +412 miljoner kronor. För prognostiseras ett överskott med +14 miljoner kronor, vilket är detsamma som budgeterat resultat. Resultatet år 2009 var +48 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har totala antalet läkarbesök i öppenvården till och med februari minskat med 1,7 procent. Prognosen är i nivå med budget och 2,9 procent högre än bokslut Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökar med 1,5 procent jämfört mot föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Viktigaste orsakerna till läget Det bokförda resultatet till och med februari är ett överskott med 469 miljoner kronor. Till viss del är detta hänförligt till normala säsongsvariationer och till viss del på eftersläpande fakturering. för inklusive resultatkravet medger en kostnadsökningstakt om 3,3 procent mot faktiskt utfall För 2011 kan uppräkningen av ramen för närvarande förväntas bli väsentligt lägre (cirka 1 procent). Ett större överskott för än vad som beräknas i föreliggande månadsbokslut skulle förbättra HSN:s förutsättningar inför 2011.
2 2 (29) MÅNADSBOKSLUT T O M FEBRUARI OCH PROGNOS FÖR ÅR FÖR HSN- FÖRVALTNINGEN...1 SAMMANFATTNING...1 Viktigaste orsakerna till läget... 1 PERIODENS RESULTAT OCH PROGNOS FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN...3 ACKUMULERAT UTFALL JANUARI- FEBRUARI OCH PROGNOS PER VÅRDGREN...4 Ekonomi... 4 Vårdkonsumtion... 5 Somatisk specialistsjukvård...7 Vårdkonsumtion... 7 Ekonomi... 8 Primärvård...9 Vårdkonsumtion... 9 Ekonomi Psykiatri...15 Vårdkonsumtion Ekonomi Geriatrik...18 Vårdkonsumtion Ekonomi Läkemedel...21 Övrig sjukvård...23 Verksamhet...23 Ekonomi Tandvård...24 Vårdkonsumtion Ekonomi RISKER...27 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR...28 ÅTGÄRDER...29
3 3 (29) Periodens resultat och prognos för HSN-förvaltningen Det ackumulerade resultatet är +469 miljoner kronor. Motsvarande period år 2009 var resultatet +412 miljoner kronor. Prognosen för år visar på ett överskott med 14,4 miljoner kronor. Helårsresultatet för år 2009 blev +48 miljoner kronor. Periodens resultat och årsprognos Mkr 0902 Avvikelse budget Prognos 2009 Intäkter Kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat Till och med februari uppvisar samtliga verksamhetsområden överskott. Överskottet är främst hänförligt till somatisk specialistvård, primärvård och läkemedel. För helt år beräknas ett överskott med 14,4 miljoner kronor, vilket är identiskt med resultatkravet för HSN i budget. Överskottet om 14,4 miljoner kronor beräknas i sin helhet uppstå för övrig sjukvård. Övriga verksamhetsområden beräknas lämna nollresultat. Resultatutveckling HSN Mkr PERB Prognos Prog föreg månad Feb Apr Jun Aug Okt Dec Period
4 4 (29) Ackumulerat utfall januari- februari och prognos per vårdgren Ekonomi Periodens resultat och årsprognos Mkr 0902 Avvikelse budget Prognos /pro gnos Intäkter* ,0% Kostnader Somatisk specialistvård ,0% Primärvård ,0% Psykiatri ,0% Geriatrik ,0% Läkemedel ,0% Best egen verks ,0% Övrig sjukvård ,0% Tandvård ,0% Summa kostnader** ,0% Resultat ,0% * Intäkter består här av verksamhetens intäkter och finansnettot. Det gäller även följande tabeller. ** Kostnader består här av verksamhetens kostnader och avskrivningar. Det gäller även följande tabeller. Periodens resultat visar på ett överskott med 469 miljoner kronor. Det motsvarar ett underskott mot periodiserad budget med 28 miljoner kronor. Periodens bokförda överskott återfinns främst inom somatisk specialistvård. Även primärvård och läkemedel uppvisar betydande bokförda överskott. Bokföringstekniska problem vid stängning av månadsbokslutet för februari har gjort att en osedvanligt stor post (232 miljoner kronor) finns bokförd som ofördelade övriga kostnader. Det avser ankomstregistrerade fakturor som inte blivit definitivkonterade. Beloppet ingår i det bokförda resultatet totalt per vårdgren för HSN men finns inte fördelat på delområden inom vårdgrenarna, vilket gör att jämförelser med budget och föregående års utfall i många fall blir missvisande. Felet berodde på att det landstingsgemensamma försystemet för fakturor, Contempus, felaktigt stängdes för februaribokslutet en dag för tidigt. Detta ledde till att slutkontering för ett stort antal fakturor inte kom med i bokföringen för februari. Åtgärder har vidtagits för att felet inte upprepas kommande månader.
5 5 (29) Vårdkonsumtion Sammanfattningsvis minskar läkarbesöken, medan övriga besök och antalet vårdtillfällen ökar jämfört med föregående år. Ökningarna ligger nära den budgeterade. Verksamhetstal periodens utfall och prognos 2009 Förändr 10/09 Prognos PR/ BU % Bokslut 2009 Total Antal Läkarbesök totalt ,7% ,0% Övriga besök totalt ,6% ,0% Vårdtillfällen totalt ,6% ,0% Primärvård Läkarbesök inkl ARV ,8% ,0% Övriga besök,exkl ,4% ,0% sjukgymn Sjukgymnastik inkl ,6% ,0% ARV Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl ARV ,9% ,0% Övriga besök ,1% ,0% Vårdtillfällen ,5% ,0% Psykatri Läkarbesök inkl ARV ,8% ,0% Övriga besök ,2% ,0% Vårdtillfällen ,1% ,0% Geriatrik Läkarbesök inkl ARV ,4% ,0% Övriga besök ,6% ,0% Vårdtillfällen ,1% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar minskar med totalt 1,7 procent under perioden. För övriga besök redovisas en total besöksökning på 3,6 procent jämfört med föregående år. Läkarbesöken inom psykiatri och geriatriken som ökar medan husläkarverksamhet och hemsjukvård minskar jämfört med föregående år. Antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården exklusive privata specialister ökar med 1,5 procent jämfört med Vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökar med cirka 0,5 procent. Psykiatrins vårdtillfällen är oförändrat jämfört föregående år. Prognosen är i nivå med budget.
6 6 (29) Konsumtion av vård /2009 samt bokslut jämfört med prognos Konsumtion av vård jan-feb jämfört samma period Bokslut 2009 jämfört prognos. Läkarbesök inom primärvård Förändr. 10/09-2,8% Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos -0,9% 3,1% 3,1% Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 10/09 Bokslut/prognos 0,5% 1,0% 0,4% 4,8% Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos -0,1% -0,5% -0,8% 15,1% Sjukgymnast besök Förändr. 10/09 Bokslut/prognos -1,6% 2,6% En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respektive vårdgrensavsnitt.
7 7 (29) Somatisk specialistsjukvård Somatisk specialistsjukvård innefattar sjukhusvård och privata specialister, förutom allmänläkare, som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistsjukvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till miljoner kronor (jämfört med +149 miljoner kronor år 2009). För prognostiseras ett nollresultat (-118 miljoner kronor år 2009). Totalt antal läkarbesök minskar jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Totalt antal vårdtillfällen ökar med 0,5 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Somatisk specialistvård Antal 2009 Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Läkarbesök, totalt ,9% ,0% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,4% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% ,0% Antal övriga besök ,1% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,5% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inklusive privata specialister har minskat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period Antalet läkarbesök hos privata specialister minskar medan läkarbesök inom sjukhus och specialistvård i övrigt ökar med 1,5 procent. Antalet läkarbesök totalt för somatisk specialistvård prognostiseras vara i nivå med budget. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare är 0,5 procent högre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom somatisk specialistvård.
8 8 (29) Verksamhetstal och prognos för året Somatisk specialistvård Antal Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO % Läkarbesök, totalt ,0% 3,1% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% 1,0% Antal vårddagar, sluten vård ,0% 3,6% Antal individer sluten vård ,0% 0,4% Medelvårdtid, dagar 3,7 3,7 3,7 0,0% 1,2% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 1,4% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 40,7% Antal övriga besök exkl ARV ,0% 2,6% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -5,3% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% 6,2% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% 1,9% Riksavtal, vårdtillfällen ,0% 26,9% Riksavtal, besök ,0% 14,2% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi Helårsresultatet enligt prognos är ett nollresultat. Somatisk specialistsjukvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter Kostnader Akutsjukhusen Större privata enheter Privata spec läkare Utomlänsvård Övrigt Summa kostnader Resultat Somatisk specialistvård uppvisar ett överskott per februari med 208 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor sämre än den periodiserade budgeten. Bokförda överskott kan hänföras bland annat till större privata enheter, privata specialister och utomlänsvård. Akutsjukhusens kostnader visar på stora överskridanden av periodiserad budget. Det beror främst på att en felaktig säsongskurva använts vid beräkning av den periodiserade budgeten. Överskotten för större privata vårdgivare samt utomlänsvården beror främst på eftersläpande fakturering. Prognosen beräknas hamna på ett nollresultat.
9 9 (29) Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +102 miljoner kronor (jämfört med +89 miljoner kronor år 2009). För prognostiseras ett nollresultat (+14 miljoner kronor år 2009). Läkarbesöken inom husläkarverksamheten, samt hemsjukvård minskar med 3,6 procent jämfört med föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion 0902 Verksamhetstal periodens utfall och prognos Primärvård Antal Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Läkarbesök totalt ,8% ,0% Läkarbes,Husläkarverks exkl ,6% ,0% ARV Läkarbes, Jour, Närakut exkl ,3% ,0% ARV Antal övriga läkarbesök exkl ,1% ,0% ARV Antal läkarbesök privata specialister, ,3% ,0% ARV Antal sjukgymnastbesök inkl ,6% ,0% ARV Antal övriga besök totalt ,4% ,0% Övriga besök,husläkarverks/jour,närakut ,6% ,0% Antal övriga besök, Hemsjukvård ,7% ,0% Antal övriga besök Mvc ,2% ,0% Antal övriga besök Bvc ,9% ,0% Antal övriga besök,logped,arbetsterapi, ,1% ,0% privat kirop etc För sjukgymnastik se särskild förklaring längre fram i avsnittet ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom primärvården (inkl närakuter/jourbesök och privata specialister) har minskat med 2,8 procent jämfört med motsvarande period år Prognosen är i nivå med budget Flest antal övriga besök sker inom hemsjukvården följt av besök på vårdcentral, jour och närakut. Därefter kommer besök gjorda inom MVC/ BVC följt av besök hos logopeder och arbetsterapeut.
10 10 (29) Husläkarverksamhet Läkarbesök Antalet besök hos husläkare har minskat med 3,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är framförallt i januari månad som det registrerats ett färre antal besök medan februari i princip är oförändrad mellan åren. Prognosen beräknas vara i nivå med budget Antalet telefonkontakter vid husläkarmottagningar och närakuter har ökat kraftigt. Detta beror på förändringar i ersättningen för telefonrecept som förra året ersattes via apoteksbolaget men nu ersätts och registreras direkt på mottagningen. Övriga besök Antalet besök hos distrikts- och undersköterskor på husläkarmottagningarna har minskat något mellan perioderna. Besöken inom psykosocial verksamhet ökar med 3,7 procent vilket är en betydligt mindre ökning än vad som var fallet mellan 2008 och Detta har främst tekniska orsaker.* Jourer/Närakuter Läkarbesöken har minskat jämfört med föregående år. Hemsjukvård Övriga besök inom hemsjukvård visar en minskning med ca 5 procent. Läkarbesöken inom hemsjukvården har ökat med 11,5 procent jämfört med år Även denna utveckling har främst tekniska orsaker.* Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övriga läkarbesök/besök MVC Antalet läkarbesök har ökat med 0,5 procent jämfört med samma period föregående år. Ackumulerat utfall per februari månad är läkarbesök samt övriga besök, det vill säga besök hos barnmorska för graviditetsövervakning, preventivmedelsrådgivning eller gynekologisk cellprovtagning. Antal födslar har ökat med 11 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta ger en ökning av eftervårdsbesöken med 13 procent jämfört med föregående år. En anledning till fler eftervårdsbesök kan vara att ersättningssystemet förändrades 2009 och ersättningen för eftervårdsbesöket höjdes i syfte att öka antalet eftervårdsbesök. Antalet preventivmedelsrådgivningsbesök var 3 procent högre än motsvarande period föregående år. * Förutsättningarna för redovisning av verksamhetstal har förändrats från och med januari. Under 2009 har förvaltningen arbetat med att knyta varje vårdgivande enhet till unika uppdragsidentiteter som ska kunna följas såväl i förvaltningens system för verksamhetsstatistik som i ekonomisystemet. Vid jämförelser i bilagan för verksamhetstal innebär det nya sättet för redovisning att jämförelser mot föregående år i vissa fall blir missvisande.
11 11 (29). BVC Antalet läkarbesök inom BVC har ökat med cirka 5,9 procent jämfört föregående år. et på antal läkarbesök är Av dessa besök utfördes 65 procent av allmänläkare och 35 procent av barnläkare. Prognosen är i nivå med budget. et för övriga besök är besök, en ökning på 2,9 procent. Av dessa besök utfördes 97 procent på mottagningen och 3 procent som hembesök. Delvis beror ökningen på att några enheter inte rapporterade sina besök under Privata specialister et för läkarbesök hos privata specialister har minskat med cirka 13 procent jämfört med föregående år. Prognosen för läkarbesöken beräknas motsvara budget. Besök hos privata sjukgymnaster / ARV Antalet besök hos privata sjukgymnaster / ARV har minskat med 3,2 procent till och med februari jämfört med föregående år. Besöksminskningen för privata sjukgymnaster inom avtal är större än för de utan avtal. Minskningen beror troligen på att andelen längre besök ökat. Prognosen beräknas motsvara budget. Primärvårdsrehabilitering Antalet besök hos sjukgymnaster inom primärvårdsrehabilitering har ökat med cirka 2,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år och för arbetsterapeuter och dietister noteras en minskning med 11 procent. Prognosen överensstämmer med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom primärvården. Verksamhetstal och prognos för året Primärvård Antal Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO % Läkarbesök, totalt ,0% 3,1% Antal läkarbesök, exkl ARV ,0% 3,3% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 2,3% Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn ,0% 6,7% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% 0,3% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% -3,6% Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn ,0% 3,6% Riksavtal, besök ,0% 6,8% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan
12 12 (29) Ekonomi Primärvården prognostiseras lämna nollresultat. Primärvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter Kostnader Husläkarverksamhet Jour/Närakutverksamhet Hemsjukvård BUMM MVC och BVC Primärvårdsrehabilitering och sjukgymnaster, inkl ARV Privata spec läkare Läkarinsatser i SÄBO Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat et för primärvården visar ett överskott om 102 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor högre än den periodiserade budgeten. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos Husläkare 38,1 0,0 Hemsjukvård -2,8 0,0 Närakuter 10,8 0,0 Psykosociala insatser -0,4 0,0 MVC -2,1 0,0 BVC 3,0 0,0 ARV-läkare allm med 7,2 0,0 ARV sjukgymnaster 2,2 0,0 Primärvårdsrehabilitering 11,4 0,0 Riksavtal 6,9 0,0 Läkarinsatser SÄBO 2,5 0,0 Övrigt 24,9 0,0 Summa 101,7 0,0
13 13 (29) och prognos t o m aktuell period Det bokförda överskottet på 101,7 miljoner kronor är för högt och beror bland annat på tekniska problem. Kostnader på cirka 30 miljoner kronor för avancerad medicinsk service saknas denna månad. Husläkare Resultatet för husläkarverksamheten visar ett överskott om 38,1 miljoner kronor. Bokförda kostnader för avancerad medicinsk service på mellan 25 till 30 miljoner kronor saknas och vidare var läkarbesöken under januari månad lägre än förväntat vilket givit ett visst överskott. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Närakuter Resultatet för närakuter visar ett överskott om 10,8 miljoner kronor för februari och beror i huvudsak på eftersläpning i faktureringen från vissa vårdgivare. MVC Jämfört med föregående år är fler gravida inskrivna i MVC vilket ger ökade kostnader. Även kostnader för barnmorskebesök efter förlossning har ökat jämfört med föregående år samt kostnader för laboratorietjänster. Obstetriska ultraljud redovisas i dag under MVC-uppdraget. Från och med maj kommer verksamheten att övergå till upphandlade enheter och samtidigt redovisas under ett eget uppdrag. Den totala budgeten för ultraljud uppgår till 54,3 miljoner kronor varav upphandlad verksamhet motsvarar 36,1 miljoner kronor. BVC BVC visar ett överskott på 3 miljoner kronor. Privat sjukgymnastik - ARV Resultatet för ARV-sjukgymnaster visar till och med februari ett överskott med cirka 2 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen till och med februari för privata sjukgymnaster utanför avtal, ersatta genom ARV-systemet, har minskat med cirka 3 procent jämfört med samma period För sjukgymnaster inom avtal har den minskat med cirka 8 procent. Primärvårdsrehabilitering Primärvårdrehabilitering visar ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Överskottet beror på försenade fakturor samt eftersläpning av registrerade besök. Logopedi et till och med februari visar ett underskott om cirka 1 miljon kronor för auktoriserad logopedverksamhet. Underskottet beror sannolikt på att fler nya vårdgivare har startat upp sina verksamheter. Kiropraktik för kiropraktik till och med februari visar ett positivt resultat med cirka 0,6 miljoner kronor. Överskottet härrör från de tre mottagningar som hade försenad driftstart under 2009.
14 Riksavtalet Resultatet för Riksavtalet visar ett plus på 6,9 miljoner kronor. Kostnaderna brukar vara låga i början på året och prognosen beräknas vara i nivå med budget. 14 (29)
15 15 (29) Psykiatri Psykiatrins andel av budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +12 miljoner kronor (jämfört +21 miljoner kronor år 2009). För år 2009 prognostiseras ett nollresultat (-8 miljoner kronor år 2009). Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Antalet läkarbesök inom psykiatri ökar med cirka 5 procent jämfört med samma period föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Psykiatri Antal 2009 Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Läkarbesök, totalt ,8% ,0% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,2% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,8% ,0% Antal övriga besök ,2% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inklusive privata specialister (ARV) inom psykiatrin ökar med cirka 5 procent jämfört med samma period föregående år. Om privata specialister exkluderas ökar besöken med 10 procent jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar cirka besök. Ökningen är delvis i enlighet med ökad beställning men beror också på en förbättrad registrering. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Antalet läkarbesök hos privata specialister minskar med 8 procent jämfört med föregående år. Antalet övriga besök inom psykiatrin ökar med 7 procent jämfört motsvarande period föregående år. Antalet vårdtillfällen är oförändrade jämfört med motsvarande period föregående år. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom psykiatrin. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO %
16 16 (29) Psykiatri Antal Läkarbesök, totalt ,0% 0,36% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% -0,5% Antal vårddagar, sluten vård ,0% -17,1% Antal individer sluten vård ,0% -21,0% Medelvårdtid, dagar 10,0 10,0 12,0 0,0% -16,7% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 0,3% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% -0,9% Antal övriga besök exkl ARV ,0% 2,2% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -14,1% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% 0,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% 0,0% Riksavtal, besök ,0% -7,4% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Fel! Ogiltig länk. Ekonomi För psykiatri beräknas ett nollresultat. Psykiatri: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter Kostnader Allmänpsykiatri Rättspsykiatri Beroendevård BUP Ätstörningsvård Privata spec läkare Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Verksamheten för psykiatri visar ett positivt resultat på 12 miljoner kronor till och med februari. Resultatet är 29 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten till och med februari. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos Allmänpsykiatri 29,2 0,0
17 17 (29) Rättspsykiatri 4,3 0,0 Ätstörningsvård 9,0 0,0 Beroendevård 1,1 0,0 BUP 3,6 0,0 Tortyr 0,7 0,0 Riksavtalet 2,7 0,0 Privatpraktiker enl ARV 1,1 0,0 Övrigt -40,1 0,0 Asyl 0,3 0,0 Summa 11,9 0,0 På grund av att det landstingsgemensamma försystemet för fakturor, Contempus, stängdes en dag för tidigt för februaribokslutet, är utfallet per delverksamhet inte helt korrekt. Resultatet på -40,1 miljoner kronor för övrigt består av kostnader som hör till andra delverksamheter och då till största delen allmänpsykiatrin. Prognosen totalt och för delverksamheterna är ett nollresultat för. Allmänpsykiatri Den allmänpsykiatriska vården visar ett överskott på 29,9 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att kostnader för allmänpsykiatrin inte är fördelade samt att den rörliga ersättningen för januari är lägre än en genomsnittlig månad. Prognosen följer budget. ARV/Privata specialister Privata specialister visar ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Överskottet beror främst på lägre volymer jämfört med föregående år, men även på att januari är en månad med relativt låg produktion. I budget har även hänsyn tagits till eventuella ersättningsetableringar (på grund av pensionsavgångar) som väntas öka volymerna och därmed kostnaderna. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatri visar ett överskott på 3,6 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att inte alla kostnaderna för BUP är fördelade samt att den rörliga ersättningen för januari är lägre än en genomsnittlig månad. Beroendevård Beroendevården visar ett överskott på 1,1 miljon kronor. Riksavtalet Kostnaderna för utomlänsvård visar på ett överskott på 2,7 miljoner kronor. Överskottet beror troligen på eftersläpningar i faktureringar från andra landsting. Föregående år steg kostnaderna för riksavtalet kraftigt under senare delen av året. Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vården visar ett överskott på 4,3 miljoner kronor. Ätstörningsvård
18 18 (29) Ätstörningsvården visar ett överskott på 9,0 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att den rörliga ersättningen för januari är något lägre än en genomsnittlig månad samt eftersläpningar i faktureringen. Geriatrik Geriatrikens andel av budgeten är cirka 5 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +20 miljoner kronor (jämfört med +10 miljoner kronor år 2009).
19 19 (29) För år prognostiseras ett nollresultat (+44 miljoner kronor år 2009). Antalet vårdtillfällen inom geriatriken ökar med 15 procent jämfört med samma period föregående år. Medelvårdtiden har minskat med cirka 1,5 dagar jämfört med samma period föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Geriatrik Antal 2009 Förändr. 10./09. Prognos PR/BU % Bokslut 2009 Antal läkarbesök * ,4% ,0% Antal övriga besök ,6% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,0% (*Exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård) Totalt Totalt ökar antalet läkarbesök inom geriatriken med cirka 10 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatriken är högre jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårddagar har ökat med 2,5 procent samtidigt som antalet individer som vårdats i sluten vården är något högre jämfört med föregående år. Medelvårdtiden har minskat från cirka 14 dagar till 12,5 dagar. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Basgeriatriska vården Antalet vårdtillfällen i sluten vård inom basgeriatriken ökar med 9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Av 11 geriatriska klinikerna svarade Capiogeriatriken, Stockholmsgeriatriken, Brommageriatriken och Huddingegeriatriken tillsammans för 56 procent av produktionen medan de fyra minsta klinikerna svarade för 16 procent av produktionen. Antalet öppenvårdsbesök är högre, jämfört med motsvarande period Läkarbesöken ökar med 10 procent. Öppenvårdsverksamheten inom geriatriken avser i huvudsak minnesutredningar. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen i specialiserad palliativ vård har ökat kraftigt jämfört med motsvarande period föregående år. Dels har registreringen förbättrats men även möjliggör tekniken nu att verksamhet som tidigare inte varit med i statistiken går att redovisa. Ökningen av antalet vårdtillfällen beror även på ett lågt utfall i
20 20 (29) antal vårddagar på grund av calicismitta under januari och februari föregående år. Prognosen för antalet vårdtillfällen beräknas motsvara budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom geriatriken. Verksamhetstal och prognos för året Geriatrik Antal Prognos Bokslut 2009 Avvikelse PR/BU % Avvikelse PR/BO % Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% -0,8% Antal vårddagar, sluten vård ,0% -0,8% Antal individer sluten vård ,0% -2,3% Medelvårdtid, dagar 12 11,8 11,8 1,7% 1,7% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% -4,7% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 3,4% Antal övriga besök exkl ARV ,0% -4,8% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% 9,4% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi För geriatrik prognostiseras ett nollresultat Geriatrik: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter Kostnader Geriatrik Spec palliativ vård ASIH Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat et för geriatrik visar ett resultat som är 20 miljoner kronor högre än den periodiserade budgeten. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos
21 21 (29) Basgeriatrik 16,6 0,0 Specialiserad Palliativ vård 9,4 0,0 ASIH 16,7 0,0 Övrigt -23,2 0,0 Summa 19,5 0,0 Månadens resultat är missvisande mellan delverksamheterna på grund av att Contempus stängt en dag för tidigt avseende februaribokslutet. Detta beskrivs mer noggrant på sidan 4. Resultatet på 16,6 miljoner kronor för den basgeriatriska vården skulle justerat ligga närmare noll. Kostnader vid bland annat Förenade Care och Löwetgeriatriken har inte blivit uppbokade på grund av redovisningsproblemen. Specialiserad palliativ vård och ASIH ska belastas med kostnader som ligger under övrigt. Totalt sett skulle ett justerat utfall ligga nära noll för hela den geriatriska verksamheten. Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är cirka 11 procent.
22 22 (29) Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +84 miljoner kronor (jämfört med +54 miljoner kronor år 2009). För prognostiseras ett nollresultat (+146 miljoner kronor för 2009). Läkemedel: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter Kostnader Resultat Läkemedel uppvisar ett bokfört resultat om + 84 miljoner kronor och ett resultat mot periodiserad budget om + 54 miljoner kronor. Bokförda kostnader har minskat med 2,2 procent mellan februari 2009 och februari. en tillåter en kostnadsökningstakt om +5 procent jämfört mot utfallet för et till och med februari brukar normalt inte vara representativt på grund av effekter av långhelgerna vid årsskiftet. Det ovanligt låga utfallet till och med februari väcker också osäkerhet runt kvaliteten i den redovisade förmånskostnaden. Under februari bytte många apotek ägare och nya apotek öppnade. Enligt Apotekens Service AB ska övergången ha skett utan tekniska missöden i informationsförsörjning och fakturering till landstingen men detta har inte kunnat bekräftas av SLL. Vidare kan antas att höstens vikande kostnadsökningstakt fortsätter under som en effekt av det införda kostnadsansvaret för läkemedel. Tilläggsavtal med akutsjukhusen har tecknats om sammanlagt 695 miljoner kronor vilket motsvarar 50 procent av deras kostnad för special- och särläkemedel, samt basläkemedel som inte finns på Kloka listan. För basgeriatrik och vuxenpsykiatri är kostnadsansvaret under slutförhandling. Vidarefaktureringen av faktiska läkemedelskostnader påbörjas i april för perioden januari till mars för de verksamheter som tecknat avtal.
23 23 (29) Övrig sjukvård Övrig sjukvårds andel av budgeten är cirka 9 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +38 miljoner kronor (jämfört +97 miljoner kronor 2009). För år prognostiseras ett överskott med 14 miljoner kronor (-31 miljoner kronor år 2009). Övrig sjukvård omfattar bland annat hjälpmedel, habilitering, specialiserad rehabilitering och ambulansverksamhet. Årsprognosen innebär ett överskott med 14,4 miljoner kronor. Verksamhet Habilitering Antalet besök inom habiliteringen som redovisas för februari är 4 procent fler jämfört med samma period Hjälpmedel Uppföljning genomförs kring förskrivning av hjälpmedel enligt Kloka Hjälpmedelslistan. I avtalen med hjälpmedelscentralsverksamheterna har fastställts att förstahandsval ska förskrivas till minst 85 procent av totalvolymen för hyrhjälpmedel och till minst 90 procent av totalvolymen för bashjälpmedel. Totalt i länet, till och med februari är förstahandsvalen cirka 93 procent för hyrhjälpmedel och cirka 94 procent för bashjälpmedel.* Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade Antalet redovisade utförda tolkuppdrag till och med februari är 3 procent färre än under samma period föregående år. Andelen beställda tolkuppdrag som inte kunnat genomföras uppgår hittills till 1,3 procent, under förra året var motsvarande siffra 2,5 procent. Tolkcentralen har fortsatt sitt arbete med att förbättra sina rutiner och samordning så att resurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. * Exempel på bashjälpmedel är mindre hjälpmedel ex kryckor som landstinget köper av leverantören. Exempel på hyrhjälpmedel är rullatorer, rullstolar som landstinget hyr av leverantören Ekonomi
24 24 (29) Övrig köpt vård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter Kostnader Specialiserad rehabilitering Ambulans Tekniska hjälpmedel Inkontinensart Habilitering Best egen verks Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Övrig vård uppvisar ett bokfört överskott med 38 miljoner kronor per februari och jämfört med periodiserad budget är överskottet 48 miljoner kronor. Bokfört överskott är främst hänförligt till följande faktorer: budgeterade ofördelade reserver med 17 miljoner kronor eftersläpande fakturering med 8,4 miljoner kronor hjälpmedel med 5,2 miljoner kronor språktolk med 5 miljoner kronor habilitering med 4,7 miljoner kronor För helt år prognostiseras ett överskott med 14,4 miljoner kronor, i enlighet med det resultatkrav som ålagts HSN för. Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent.
25 25 (29) Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +5 miljoner kronor (jämfört med -8 miljoner kronor 2009). För år prognostiseras ett nollresultat (jämfört med +1 miljon kronor 2009). Vårdkonsumtion Verksamhetstal under perioden och prognos för året Tandvård 2009 Förändr. 10./0 9. Prognos Avvikelse BU/PR % Andelen barn och ungdomar * % 0% som besöker tandvården enh Kötider inom specialisttandvården mån 0% barn och ungdom Andelen kariesfria 3-åringar * * * % 0% Andelen kariesfria 3-åringar i * * * % 0% utsatta områden Andelen 19-åringar med karierade * * * % 0% sidoytor Antal starter tandreglering % % 0% Antal avslut tandreglering % % 0% Kötider inom specialisttandvården vuxna 1) Antal erbjudna munhälsobedömningar 2) Antalet utförda munhälsobedömningar 3) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 4) Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) 11 6 * 6 6 mån 0% % st 0% % st 0% % st 0% % st -4% * Dessa uppgifter kan endast lämnas vid årsbokslutet Begreppet "Nödvändig tandvård" är tandvård till läkarvårdstaxa. Berättigade är personer med omfattande och långvarigt omvårdnadsbehov samt LSS-klassade. Omvårdnadsbehovet skall vara så omfattande att man bor på särskilt boende eller i eget boende med hemtjänst "dygnet runt". Allmäntandvård för barn Samtliga barn 0 till 19 år omfattas av avgiftsfri allmäntandvård och möjlighet att välja vårdgivare. Barn 3 till 19 år kallas minst vartannat år till tandvården. Andelen barn som förväntas acceptera ett vårderbjudande uppgår till cirka 94 procent. Denna andel ligger också till grund för budget. Remisser till specialisttandvården
26 26 (29) Antal remisser inom pedodonti (specialiserad barntandvård) är ungefär detsamma som föregående år. Väntetiderna för behandling är 3 månader. Kravet om 2 månader maximal kötid gäller från och med den 1 mars. Uppsökande verksamhet Inom det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Till och med februari har fått munhälsobedömning utförd. Nödvändig tandvård Antalet behandlade inom nödvändig tandvård är 14 procent färre än vid samma tid föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 7 procent jämfört föregående år. Prognosen bedöms vara något lägre än budget. Ekonomi Tandvård beräknas lämna ett nollresultat för. Tandvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr 0902 Prognos Intäkter Kostnader Barntandvård Vuxentandvård Övrigt Summa kostnader Resultat Tandvårdens överskott på 4 miljoner konor jämfört med periodiserad budget återfinns främst inom tandregleringsvården. Skälet till detta är att de privata leverantörerna och Folktandvården hittills haft en lägre vårdproduktion än vad som förväntats. Antalet behandlingsstarter respektive avslut är färre än budgeterat under årets första två månader. Tandvården visar ett positivt resultat med +5 miljoner kronor efter två månader. Tidigare år har tandvården legat på ett minusresultat under det första halvåret. På grund av det nya listningssystemet för barntandvård kommer kostnaderna att fördela sig mer jämnt under året. Prognosen bedöms vara i nivå med budget.
27 27 (29) Risker Eftersom prognoser är behäftade med osäkerhet, finns såväl risker som möjligheter i relation till lagd prognos. Osäkerheten är givetvis som störst i början av året för att därefter successivt minska. För gör förvaltningen den övergripande bedömningen att riskerna överstiger möjligheterna. Den viktigaste orsaken till denna bedömning är att budgetramen medger en nettokostnadsökning med 3,3 procent mot utfall Motsvarande ökningstakt för 2009 var 5,1 procent. Nedan redovisas några av de viktigaste osäkerhetsposterna. Vårdval inom somatisk specialistvård Någon avmattning av patienttillströmningen till vårdvalsområdena inom somatisk specialistvård har inte kunnat noteras. Om inte sådan avmattning inträffar under året föreligger en påtaglig risk för ett ekonomiskt underskott även för dessa områden. Flerårsavtalen med akutsjukhusen För fyra procents produktion av vård över avtal ersätts sjukhusen med 30 procent av avtalat poängpris, vilket innebär en ekonomisk risk på cirka 150 miljoner kronor. För ej utförd beställning inom intervallet procent ersätts sjukhusen med 70 procent av avtalat poängpris. Även här finns en risk för kostnadsökningar då vård som inte utförts på akutsjukhuset kan komma att utföras av annan vårdgivare. Denna risk bedöms maximalt uppgå till 350 miljoner kronor. Vårdgarantier Inom vårdgarantin fortsätter neuropsykiatriska utredningar att ha en hög tillströmning av patienter. Det kan komma att medföra ett överskridande med cirka 30 miljoner kronor.
28 28 (29) Verksamhetsförändringar Primärvård Järna och Nykvarns VC med husläkare, hemsjukvård, MVC, BVC och ungdomsmottagning med mera gick över från SLSO till Proxima AB den 1 februari. Husläkare I februari gick den sista husläkarmottagningen över från gammalt avtal till auktorisation. Två nya husläkarmottagningar startade i januari och en i februari. En ny medicinsk fotvårdsmottagning startade i januari och en fotsjukvårdare gick över till auktorisation från gammalt avtal. En ny MVC startade i februari. Avtalet för BVC Courage avslutades den 28 februari. Under har 9 nya auktoriserade logopedverksamheter godkänts. Psykiatri Beroendevården har tagit över ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna vid Stockholms stads HVB (hem för vård och boende) för missbrukare. Detta enligt vårt huvudmannaansvar. Internetpsykiatrin som innebär internetförmedlad KBT behandling av patienter med paniksyndrom, social fobi samt depression placerad på Huddinge sjukhus har fått förstärkta resurser. Äldrepsykiatrin utvecklas genom fyra lokala ettåriga kvalitetsprojekt. Två av projekten handlar om att utöka antalet behandlare som vårdar äldre, ett projekt avser hembesök hos äldre och ett projekt syftar till utbildning av AT-läkare i äldrepsykiatri. År införs ett nytt avtal med en producentobunden central studierektor som skall samordna studierektorsarbetet rörande ST-utbildningar i psykiatri i Stockholms län. En del av Folksam kris- och trauma, som avser traumatiserade patienter och som tidigare varit projekt, blir en del av det fasta avtalet. Inom ätstörningsvården har optioner utlösts för att utvidga omfattningen av avtalen avseende volymer. Ett avvecklingsavtal med Svenska psykoanalytiska föreningen har upprättats och gäller från och med den 1 februari till och med den 31 december 2011.
29 29 (29) Övrigt Den 1 januari övertog Hjälpmedel Stockholm ansvaret för hantering av synhjälpmedel från Stockholms Syncentral. Förskrivningar av synhjälpmedel ligger kvar på Syncentralen. Från och med den 1 februari har Järva mansmottagning flyttats från HSN till SLSO. Åtgärder Totalprognosen pekar på ett överskott med 14,4 mkr, vilket är identiskt med det resultatkrav som ställts. Lagd prognos föranleder således inga kostnadsbegränsande åtgärder. Vad gäller det bokföringstekniska fel som uppstod i februaribokslutet med för tidig stängning av det landstingsgemensamma fakturasystemet har förvaltningen via LSF Ekonomi och SLL-IT försäkrat sig om att operatören har lagt in rätt stängningstider för kommande månader. Catarina Andersson Forsman Tore Johansson
30 Uppföljningen av vänteläget per februari Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas andelen väntande per månad utöver vårdgarantins gränser för januari 2009 till och februari. Syftet med uppföljning av vårdgarantin Det finns olika syften med uppföljningen av vårdgarantin. Förvaltningen vill dels, över tid, följa hur stor andel patienter som fått vänta längre än stipulerad vårdgarantigräns, dels följa om de uppsatta kraven för att få ta del av kömiljarden uppfylls. Den nationella satsningen för en förbättrad tidsrelaterad tillgänglighet i vården, den så kallade kömiljarden, är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har avsatt en miljard kronor per år i statsbudgeten från och med år 2009 och tre år framåt. Under är det två avstämningar av tillgängligheten enligt kömiljarden och den första av de två sker den 31 mars. Vid den första avstämningen vägs resultaten samman för de tre första månaderna enligt kömiljardens krav. Resultatet ligger till grund för fördelningen av en fjärdedel av de medel som ska fördelas inom ramen av överenskommelsen. Krav för att få medel från kömiljarden första kvartalet är: - lägst 95 procent svarsfrekvens - högst 20 procent väntande patienter över den nationella vårdgarantigränsen 90 dagar. Krav för att få medel från kömiljarden kvartal två till fyra är: - lägst 95 procent rapporteringsgrad - minst 80 procent av det totala antalet väntande ska vänta mindre än 90 dagar. Patientvald väntan exkluderas inte från någon del. Sammanfattning Telefontillgängligheten (0) är fortsatt god. I februari besvarades 89 procent av de samtal som ringdes inom en godkänd tidsgräns. Rapporteringsgraden för mottagning har under de två först månaderna legat på 97 respektive 98 procent. Rapporteringsgraden för behandling har de två först månaderna legat på 98 procent. Andelen patienter som väntat längre än vårdgarantins gräns (30) har i jämförelse med januari minskat från 46 till 43 procent för mottagningsbesök hos specialistläkare. Andelen patienter som har väntat längre än den nationella vårdgarantins gräns (90) till mottagningsbesök har minskat från 20 procent i januari
31 till 19 procent i februari. För behandlingar ligger andelen patienter som väntat längre än vårdgarantins gräns (90) på 14 procent i februari. SLL är under de två först månaderna kvalificerat för att ta del av kömiljarden. 0 Telefontillgänglighet Metoden mäter att befolkningen får kontakt med vårdgivaren samma dag inom fastställda tidsgränser. Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 260 samtal till respektive verksamhet. Antal mottagningar som ingått i mätningen under innevarande månad redovisas inom parentes i diagrammet. Mätår för auktoriserade husläkare följer kalenderåret. För övriga vårdgrenar påbörjas mätåret redan i november Förändringar Från och med ingår Norrtälje i resultatredovisningen. I Norrtälje mäts sju husläkarmottagningar, en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning och tre mottagningar inom allmänpsykiatrin. Capio Vårdcentral Bro, Carema Vårdcentral Lina Hage, Carema Vårdcentral Wasa och Ormängens vårdcentral (f.d Hässelgården) har gått in i vårdval och mäts återigen. Det har också tillkommit två helt nya husläkarmottagningar, Kvartersakuten Mörby Centrum och Värmdö vårdcentral. Inom allmänpsykiatrin har Alviks psykiatriska mottagning, Centrala jouren och Jourverksamheten Norra Stockholms psykiatri utgått ur mätningen. Resultat februari Av de 5316 kontrollsamtal som ringdes i länet under februari månad besvarades 89 procent inom godkänd tidsgräns (exklusive Norrtälje 90 %). Andelen godkända samtal per vårdgren redovisas i diagrammet nedan. Andel godkända samtal per vårdgren februari Allmänpsykiatri dag (28) Allmänpsykiatri jour (6) 94% 92% Beroende (5) 66% BUP (18) 96% Husläkare (200) 88% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 30 - Mottagningsbesök
32 Stockholms läns landsting har en skarpare vårdgarantigräns för mottagningsbesök än den som gäller nationellt. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården - om sådant behövs - kunna erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdagen. Motsvarande gräns nationellt är 90 dagar. I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 specialiteter för mottagningsbesök. Rapporteringsgraden har ökat något i förhållande till föregående månad och ligger i februari på 98 procent. Rapporteringsgrad mottagning 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rappgrad % 78% 90% 90% 91% 90% 90% 94% 98% 96% 97% 93% Rappgrad 97% 98% Nedan visas hur andelen patienter som väntat längre än vårdgarantin föreskriver förändrats under året. Jämförelse görs också mot föregående års redovisning. Andel väntande till mottagning över 30 resp 90 dagar jan-09- feb % 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec SLL 2009 (30) 51% 47% 43% 46% 43% 40% 59% 53% 47% 46% 44% 49% Nat 2009 (90) 21% 21% 17% 15% 14% 13% 17% 22% 24% 19% 17% 18% SLL (30) 46% 43% Nat (90) 20% 19% Andelen patienter som väntat längre än vårdgarantin (30) har minskat med tre procentenheter i förhållande till mätningen i januari månad. Andelen som har väntat mer än
33 30 dagar på mottagningsbesök ligger i februari på 43 procent. Spridningen mellan det specialitetsområde som har lägst respektive högst andel väntande över 30 dagar är mellan sex och 73 procent. Spridningen mellan de vårdigvare som har lägst respektive högst andel väntande över 30 dagar är noll till 87 procent. Sett till den nationella vårdgarantigränsen på 90 dagar så har andelen patienter som har väntat längre än denna gräns minskat något i jämförelse med föregående månad och ligger i februari på 19 procent. Spridningen är mellan två procent inom de specialiteter som har lägst andel väntande över 90 dagar och 46 procent hos den specialitet som har högst andel väntande över 90 dagar. Inom neurokirurgi, ortopedi och handkirurgi har mer än 30 procent väntat mer än 90 dagar. Sett till föregående månader är det samma tre områden som har högst andel väntande över den nationella vårdgarantins gräns. Hos den vårdgivare som har högst andel väntande över 90 dagar i februari har 73 procent av patienterna väntat mer än gränsen för den nationella vårdgarantin. Det var vid avstämningen för februari fem vårdgivare som inte hade några patienter som hade väntat mer än 90 dagar Andelen väntande till Behandling Vårdgarantin innebär att en patient efter att beslut om behandling tagits inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på behandling. Gränsen gäller både i Stockholms läns landsting och nationellt. I uppföljningen av vårdgarantin följs 42 typer av behandlingar. Rapporteringsgraden har på samma sätt som för mottagning varit i varit hög under inledningen av året. Rapporteringsgrad behandling 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rappgrad % 78% 92% 95% 95% 93% 94% 94% 96% 92% 97% 94% Rappgrad 98% 98%
Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin
Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas
Läs merKommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin
Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas
Läs merMånadsbokslut till och med september och prognos för 2011 för HSN
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (52) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Månadsbokslut till och med september och prognos för för HSN Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +981
Läs merMånadsbokslut till och med mars och prognos för 2011 för HSN-förvaltningen
1 (46) Månadsbokslut till och med mars och prognos för 2011 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +237 miljoner kronor (jämfört med budgeterat +7 miljoner
Läs merTertialbokslut per april och prognos för år 2012 för HSN
1 (38) PROMEMORIA 2012-05-29 Bilaga 1 Tertialbokslut per april och prognos för år 2012 för HSN Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +27 miljoner kronor (jämfört med budgeterat
Läs merMånadsbokslut till och med mars och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA 2010-04-20 Bilaga 1 1 (33) Månadsbokslut till och med mars och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för
Läs merMvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök
1(5) VERKSAMHETSTAL PRIMÄRVÅRD Antal läkarbesök, exkl ARV 3 182 300 3 539 300 3 539 300 3 539 300 Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 270 000 400 000 400 000 400 000 Antal övriga besök exkl ARV inkl
Läs merMånadsbokslut t o m april och prognos för år 2009 för HSN-förvaltningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA 2009-05-20 Bilaga 1 1 (35) Månadsbokslut t o m april och prognos för år 2009 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden
Läs merMånadsbokslut till och med oktober och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA 2010-11-18 Bilaga 1 1 (46) Månadsbokslut till och med oktober och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet
Läs merMånadsbokslut per februari och prognos för 2009
HSN -04-28 P 3 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE -03-26 HSN 0903-0230 Handläggare: Tommy Sandegran Månadsbokslut per februari och prognos för Ärendet Föreliggande ärende redovisar
Läs merMånadsbokslut per november och prognos för 2008
HSN 2009-01-27 p 3 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0802-0337 Handläggare: Tommy Sandegran Månadsbokslut per november och prognos för 2008 Ärendet Föreliggande
Läs merMånadsbokslut t o m november och prognos för år 2006 för Beställare Vård
Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård PROMEMORIA 2006-12-19 Bilaga 1 1 (24) Månadsbokslut t o m november och prognos för år 2006 för Beställare Vård Sammanfattning Det ackumulerade resultatet
Läs merSvar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mikael Borin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-13 2016-02-23, P 25 1 (2) HSN 1511-1266 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen
Läs merFoto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Mars 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2015-06-02 2 (8) Perioden januari mars i korthet Resultatet för perioden uppgår till
Läs merLANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING
Landstingsstyrelsens förvaltning Textkommentar Mars månad LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING (EXKL VÅRDKÖP) MÅNADSBOKSLUT 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT...3 2. UTFALL FÖR PERIODEN
Läs merFoto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell Månadsrapport Maj 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2015-09-01 Stockholms läns landsting Månadsrapport per maj 2015 Dokumenttyp
Läs merMånadsrapport maj 2016
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 58 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari maj uppgår till 58 miljoner kronor. Resultatet motsvarande period föregående
Läs merMånadsrapport maj 2015
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var
Läs merFoto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen
2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per juli 2016 2 (10) Perioden januari juli i korthet
Läs merMånadsrapport januari februari
Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen
Läs merRapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015
Sv Rapport från Hälso- och sjukvården per september 2015 Tillgänglighet och produktion per september 2015 Sett över året så behöver tillgängligheten i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förbättras och verksamheterna
Läs merMånadsrapport november 2013
Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad
Läs merUppföljning av Vårdval Stockholm
HSN 2008-12-16 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-12-03 Handläggare: Anders Olsson Uppföljning av Vårdval Stockholm Ärendet I juni redovisade HSN förvaltningen en första Vårdvalsrapport,
Läs merMånadsrapport mars 2013
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4
Läs merMånadsrapport November 2010
Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre
Läs merMånadsrapport november 2016
Månadsrapport november 2016 Ekonomiskt resultat 2016-11-30 192 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari november uppgår till 192 miljoner kronor. Resultatet för
Läs merMånadsrapport juli 2012
Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten
Läs merSvar på skrivelse från Socialdemokraterna gällande en geografisk vårdutbudskarta
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Britt Arrelöv TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-15 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, P 23 1 (4) HSN 2016-3371 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna gällande
Läs merMånadsrapport september 2014
Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande
Läs merNYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011
Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus
Läs merMånadsrapport september 2016
Månadsrapport september 2016 Ekonomiskt resultat 2016-09-30 196 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari september uppgår till 196 miljoner kronor. Resultatet motsvarande
Läs merMånadsrapport juli 2016
Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 182 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari juli uppgår till 182 miljoner kronor. Resultatet motsvarande period föregående
Läs merMånadsrapport Maj 2010
Månadsrapport Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-maj visar ett underskott på 2 mkr före finansiella poster, vilket är 89 mkr bättre än samma
Läs merMånadsrapport juli 2014
Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive
Läs merMätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-11-23 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Läs merFoto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen
Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Beslutas i landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Styrning och ekonomi Koncernfinansiering MÅNADSRAPPORT per juli 2
Läs merMånadsrapport per juli 2015, Koncernfinansiering
Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-09-16 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per juli 2015, Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning
Läs merLedningsrapport april 2017
Periodens resultat är + 90 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 69 mkr. Nettokostnaderna är oförändrade jämfört med samma period föregående år vilket är 2,2 % lägre än budget (56 mkr). Regionens prognos
Läs merMånadsrapport mars 2014
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 38,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 38,1 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet 67,1
Läs mer=y Vt Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen LS
1 =y Vt Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per maj 2015 Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeslaiviiiiig
Läs merMånadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering
Stockholms läns landsti ang Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0569 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl
Läs merFoto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner
Läs merFoto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell Månadsrapport September 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2015-12-01 Stockholms läns landsting Månadsrapport per september
Läs merLedningsrapport december 2018
Resultat före finansnetto är +220 mnkr vilket är 94 mnkr bättre än budget och 59 mnkr sämre än föregående år. Finansnettot är negativt med 70 mnkr vilket helt beror på orealiserad värdereglering av pensionsportföljen
Läs merMÅNADSRAPPORT JULI 2013
MÅNADSRAPPORT JULI 2013 Månadsrapport januari juli Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-juli visar ett överskott på 118 mkr, vilket är 33 mkr bättre
Läs merLANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING
Textkommentar Landstingsstyrelsens förvaltning Juli 2006 LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING (EXKL VÅRDKÖP) MÅNADSBOKSLUT 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT...3 2. UTFALL FÖR PERIODEN
Läs merFoto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016
2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden
Läs merMånadsrapport maj 2014
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive
Läs merLedningsrapport december 2017
Periodens resultat är + 302 mkr, en negativ avvikelse mot budget med 10 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,5 % jämfört med samma period föregående år vilket är 56 mkr högre än budget. Divisionerna redovisar
Läs merRedovisning av effekter av minskad ersättning vårdval juni 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-05-16 1 (1) HSN 2016-0844 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Birgitta Almgren 2016-06-21, p 5 Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merFoto: Danish Saroee och Johnér. Verksamhetsrapport. Oktober 2017 LS
Foto: Danish Saroee och Johnér Verksamhetsrapport LS 17 9 17-11-17 Innehållsförteckning Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Stockholms läns sjukvårdsområde Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merMätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Läs merMånadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen
1(8) Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Region Jämtland Härjedalens verksamhet per mars 2016 Månadsrapport mars är den första av de förenklade månadsrapporter som enligt
Läs merKONCERNFINANSIERING MÅNADSBOKSLUT
april KONCERNFINANSIERING MÅNADSBOKSLUT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 3 2. OMSTÄLLNINGSÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV STRUKTURFÖRÄNDRINGAR... 3 3. EKONOMISKT RESULTAT... 3 3.1.
Läs merLandstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012
1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för
Läs merKulturnämndens månadsrapport februari 2015
Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2015-03-17 KUN 2015/216 Handläggare: Monica Lagergren Kulturnämndens månadsrapport februari 2015 1 Förslag till beslut att fastställa
Läs merUppföljning av Vårdval Stockholm
HSN 2008-09-02 p 14 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-07-10 Handläggare: Anders Olsson Uppföljning av Vårdval Stockholm Ärendet Redovisning av HSN förvaltningens uppföljning av Vårdval
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019
2019-04-11 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt i regionerna beslutsläge april 2019 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010 och finns därför i samtliga
Läs merBokslutskommuniké 2016
Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.
Läs merTertialrapport per april 2016 för Koncernfinansiering
Stockholms läns landsting i (i) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-08-10 LS 2016-0302 Landstingsstyrelsen Tertialrapport per april 2016 för Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn
Läs merTextkommentarer för månadsbokslut april månad år 2005
Textkommentarer för månadsbokslut april månad år 2005 (exkl vård) Verksamhet Konsolideringen av den nya organisation av (LSF) pågår. Utbildningsverksamheten inkl SLIF har från och med 2005 överförts till
Läs merFoto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell Månadsrapport Oktober 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2016-01-26 Stockholms läns landsting Månadsrapport per oktober 2015
Läs merMånadsrapport oktober 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Månadsrapport oktober 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Periodens resultat och prognosbedömning... 3 Periodens intäkter och kostnader... 4 Verksamhetens
Läs merKUN p 5 Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 2014/311
KUN -04-24 p 5 Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: -04-15 KUN /311 Handläggare: Monica Lagergren Jenny Vanhainen Kulturnämndens månadsrapport mars 1 Förslag till
Läs merMÅNADSRAPPORT 2013 MAJ
MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.
Läs merLedningsrapport april 2018
Periodens resultat är + 54 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 56 mnkr men en försämring med 36 mnkr jmf föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 3,3 procent jämfört med samma period föregående
Läs merMånadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj
Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj 2015 1 Psykiatri och habilitering 2015-06-11 Dnr 2015/ Landstingsdirektörens stab Sammanfattning Det kommer bli tufft men förvaltningen räknar med att hålla
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (D
JIL Stockholms läns landsting i (D Tillväxt och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-12-29 Handläggare: Ann Lundell Tillväxt- och regionplanenämnden Månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Läs merRapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen
Doc ID Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen Januari 215 Bakgrund och sammanfattning Under 214 redovisar de landstingsägda akutsjukhusen negativa
Läs merStockholms läns landsting 1(2)
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per september 2015 för Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebesjkrivning
Läs merKulturnämndens månadsrapport oktober 2014
KUN -11-20 p 7 Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: -11-11 KUN /311 Handläggare: Monica Lagergren Jenny Vanhainen Kulturnämndens månadsrapport oktober 1 Förslag till
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden 2017
Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017 Januari februari Datum: 2017-03-21 Diarienummer: HSN-2017-02 Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 4 Medborgarperspektivet... 4 Processperspektivet...
Läs merVäntetider & Tillgänglighet
Lägesrapport Väntetider & Tillgänglighet Januari 2008 Strategiska utvecklingsenheten Gunnar Numeus, Vårdslussen 1(15) Inledning Sedan 1 ember 2005 gäller nationellt en vårdgaranti som har ett tydligt mål
Läs merMånadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting
1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans Månadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting Resultat Resultatet per november uppgår till 1 005 mkr vilket är 1 539 mkr lägre
Läs merSlutlig budget för 2014 och planering för 2015-2016 för
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-24 1 (5) HSN 1211-1415 Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 3 Slutlig budget för 2014 och planering för 2015-2016
Läs merMånadsrapport mars 2016
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 48,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 48,3 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2015 var
Läs merSvar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) om uppfyllnaden av vårdgarantin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åsa Hertzberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-17 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (4) HSN 2016-4163 Svar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) om uppfyllnaden
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Läs merTandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting
7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den
Läs merStockholms läns landsting
Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen Ki) SKRIVELSE 2016-08-17 LS 2016-0301 Landstingsstyrelsen Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen
Läs merFortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer
Läs mer2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011.
Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-08-17 LS 1106-0985 Ankom Dnr: 2011-08- 1 7 i, Landstingsstyrelsen i ANDSTtNGSST YRE t SEN 1 1-08-17* 010 för Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET
Läs merInsamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken
Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken I detta dokument finns information gällande SKL:s verksamhetsstatistik och vilka uppgifter som årligen samlas in från Sveriges landsting och regioner avseende
Läs merVäntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 DEC alla specialiteter
1 Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 DEC 2017 - alla specialiteter (inom det psykiatri, habilitering, beroende och och smärtverksamheten ingar ALLA besök oavsett yrkeskategori)
Läs merBefolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.
1 (9) 2 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 21 till 156 564 vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet. Resultatet per maj uppgick till minus 155 mnkr vilket innebär en minskning jämfört
Läs merBokslutskommuniké 2017
Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.
Läs merMånadsrapport juli 2015
Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var
Läs merVäntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 MAJ 2018 alla specialiteter
1 Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 MAJ 2018 alla specialiteter (inom det psykiatri, habilitering, beroende och och smärtverksamheten ingar ALLA besök oavsett yrkeskategori)
Läs merNämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari
Läs merVäntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 Oktober alla specialiteter
1 Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 Oktober 2018 - alla specialiteter (inom det psykiatri, habilitering, beroende och och smärtverksamheten ingar ALLA besök oavsett yrkeskategori)
Läs merVård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Vård för äldre i Stockholms län Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016-11-28 Antal äldre i Stockholms län -2015 65 år och äldre 346 617 personer 15, 7 % av befolkningen 80 år och
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merStockholms läns landsting
Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 Landstingsstyrelsen Skadekontots tertialrapport 2015 Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Skadekonto överlämnar
Läs merLÄKARBESÖK 31 AUGUSTI
1 Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 AUGUSTI 2018 - alla specialiteter (inom det psykiatri, habilitering, beroende och och smärtverksamheten ingar ALLA besök oavsett yrkeskategori)
Läs merTABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland
TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhets analys 2006 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Omslagsbild: Omslagslayout och foto: En trappa som finns i Regionens Hus
Läs merVäntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 30 September alla specialiteter
1 Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 30 September 2018 - alla specialiteter (inom det psykiatri, habilitering, beroende och och smärtverksamheten ingar ALLA besök oavsett yrkeskategori)
Läs merVäntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 December alla specialiteter
1 Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 December 2018 - alla specialiteter (inom det psykiatri, habilitering, beroende och och smärtverksamheten ingar ALLA besök oavsett yrkeskategori)
Läs merFörslag att upphandla basgeriatrisk vård
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet
Läs mer