Anställda köps ut för balans i budgeten Sid 3. Tack för d a n s e n! Sid 10-11

Transkript

1 1 Feb 2009 Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst Sid 18 Tack för d a n s e n! Sid Anställda köps ut för balans i budgeten Sid 3

2 OPINION Släpp bromspedalen nu! B lir 2009 året som går till historien som det värsta krisåret i modern tid? Regeringen har ju redan myntat uttrycket skitår när de ställer sina prognoser för Att vi befinner oss i en stor global ekonomisk kris, kanske den största under efterkrigstiden, är ett faktum. Knappast något som regeringen kan lastas för. Men hur de hanterar krisen har de det fulla och tunga ansvaret för. Tyvärr har de hittills inte direkt imponerat i sin krishantering. All erfarenhet från tidigare ekonomiska kriser visar att det är betydligt effektivare att satsa sig ur en kris. Alltså att gasa istället för att bromsa! En nations största tillgång är människors vilja och möjlighet till arbete. Det är genom arbete som vi kan värna vår gemensamma välfärd, bygga våra hem, utvecklas och bli en del av en social gemenskap. LEDARE februari 2009 I dag slängs människor i allt snabbare takt ut i arbetslöshet. Bilindustrin är den bransch där detta varit tydligast. Men varslen och uppsägningarna kommer i rasande fart i bransch efter bransch. Nu är turen kommen till kommuner och landsting som nästa krisbransch. Ett ofrånkomligt faktum när skattebetalarna blir arbetslösa, staten har fryst bidragen och samtidigt kräver ekonomisk balans. Allt som återstår för kommunoch landstingspolitiker är att minska kostnaderna. I nästan tio av tio fall betyder det färre personal, vilket i sin tur innebär sämre vård och omsorg. Här lär det dock inte bli några braskande rubriker och varsel av tusentals anställda som på Volvo eller Saab. Här är det istället i första hand en telefon hemma hos en timvikarie som slutar ringa. Ett vikariat som inte förlängs. Tjänster som inte återbesätts. En tyst kris som framför allt drabbar kvinnor. Både dem vars telefon är tyst och dem som arbetar kvar med ännu mera pressade arbetsförhållanden. Med tanke på att alla vet att det på några års sikt kommer att vara ett jätteproblem att rekrytera människor inom vård och omsorg är det ännu märkligare att inte regeringen ser till att landsting och kommuner kan behålla den personal som redan så väl behövs i dag och som kommer att behövas i ännu högre utsträckning om något år. Lika märkligt är att regeringen säger kategoriskt nej till ett permitteringssystem, likt de i våra konkurrentl ä n d e r. Ett system som ger möjlighet att permittera personal under kortare tid, kanske med möjlighet till vidareutbildning. Kostnaderna skulle kunna delas mellan staten, som slipper betala a-kassa, företaget som får behålla sin personal, och den enskilde som slipper bli av med jobbet. Men arbetsmarknadsminister Littorin och statsminister Reinfeldt säger blankt nej. Detta trots att fack och arbetsgivare är överens. Dagens ordning kommer att stå den svenska ekonomin dyrt. Liksom våra barn i förskola och skola, sjuka och gamla Som om det inte skulle vara illa nog att drabbas av arbetslöshet, så drabbas de arbetslösa dessutom av en kraftigt nedmonterad a-kassa när de ställs utan jobb. Regeringens recept mot arbetslöshet och även mot sjukfrånvaro bygger på att arbetslöshet och sjukskrivningar grundas i ett lättsinne; att människor inte vill göra rätt för sig. Därför valde regeringen att sänka deras ersättningar. Samtidigt försämrade man kraftigt möjligheterna till utbildning. Komvux reducerades med en tredjedel, arbetslösas möjlighet till utbildning försämrades och antalet högskoleplatser minskades. Man anser inte att det är samhällets sak att stödja arbetslösa eller sjuka eller att hjälpa arbetsgivarna att hitta kvalificerad personal. Detta ska marknaden sköta! Den röd-gröna oppositionen i riksdagen har krävt att regeringen ska öka bidragen till kommuner och landsting med minst tio miljarder. Ett berättigat krav som borde vara politiskt okontroversiellt. Men regeringen säger nej. Varför? Är det så illa att regeringen i sken av finanskrisen vill passa på att sätta ekonomisk press på kommunerna? På så sätt skulle de lättare kunna genomföra omfattande inskränkningar av den offentliga sektorns åtagande. Åtminstone moderaterna har ju öppet deklarerat att de vill genomföra skattesänkningar och på så sätt skapa förutsättningar för att i större utsträckning skapa utrymme för människor att betala välfärden med egena v g i f t e r. Vill man med den ekonomiska krisen som förevändning nu ta ännu ett steg på den vägen? Till skillnad mot vår regering har regeringar i de flesta länder runt omkring oss, trots betydligt sämre statsfinanser, insett att det behövs kraftiga ekonomiska stimulanser för att förhindra en djup depression. Sverige riskerar nu att få betala ett mycket högt pris för vår regerings passivitet. Genom att satsa offensivt på offentlig sysselsättning garanteras inte bara den grundläggande välfärden. Den offentliga sektorn är också en stor kund för privata tjänster. En rejäl satsning på kommuner och landsting är därför en förutsättning för att vi ska ta oss igenom lågkonjunkturen. Gasa istället för att bromsa. Innan det är för sent! Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst Ladda för val Om knappt fyra månader, den 7 juni, är det val i Sverige. Då ska vi välja vem som ska representera oss i EU-parlamentet. I en allt globalare värld är det lika viktigt för oss vem som styr i Europa som i våra kommuner och riksdag. Därför måste vi se till att det blir en löntagarvänlig majoritet i EU. Inte minst när det gäller arbetsrätten har det stor betydelse vem som styr EU. Utnyttja din rösträtt 7 juni! K o m mu n a l är bara b ä s t! När olyckan är framme 221 miljoner har LO-TCO rättsskydd dragit in till medlemmar under Me r p a rten av pengarna gäller arbetsskadeärenden där fackförbunden och arbetsgivarna inte lyckats komma överens i lokala förhandlingar. 426 Kommunalmedlemmar har under året fått dela på drygt 64 miljoner. Att vara med i facket ger trygghet! Mitt i alla dystra rapporter om kriser, nedskärningar, indragningar, nedläggningar, uppsägningar, varsel och utarmning av facket kommer det nu en riktigt glad nyhet! Kommunal Väst är en av tre Kommunalavdelningar i landet som faktiskt ÖKAT sitt medlemsantal på sistone. Ju fler vi blir, desto starkare är vi Kommunal Bäst! Lyssna på O b a m a! Nyvalde USA-presidenten Barack Obama har tagit intryc k av svensk politik. I en intervju i TIME magazine säger han att det går att ta sig igenom den ekonomiska krisen relativt snabbt. Men då krävs det, enligt Obama, samma hantering av krisen som s-regeringen under Göran Persson ledning gjorde i Sverige under 90-talet. Hoppas Reinfeldt och Borg lyssnar på Obama! I D O L v i n n a r e som tänke r När den charmiga och skönsjungande Kevin Borg vann TV4s Idol-final i höstas fick han blommor från Mona Sa h- lin. Kevin bor numera i Arv i d- sjaur, men kommer från Malta och där var han tidigare ordförande i Labour Youth Fo ru m, Maltas motsvarighet till socialdemokraternas ungdomsförbund SSU. Vilken kille! Han kan inte bara sjunga bra, han kan tänka också. Redaktion och annonser: Vegagatan 27, Göteborg. Telefon: Fax: e-post: info@anderssonhult.se Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: STC, Vällingby Manusstopp nr 2: 5 mars Utkommer: 17 mars Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman carina@anderssonhult.se stig@anderssonhult.se solvi@anderssonhult.se eddie@eddiebackman.com 2 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009

3 Smygvarsel i Ku n g ä l v I Kungälvs kommun köps anställda ut för mellan 6-8 månadslöner för att kommunen ska få en budget i balans Pensionsavgångar, vikariestopp och entreprenader minskar också de kommunalt anställda. Trots att inga varsel läggs, försvann 54 årsarbetare förra året och 2009 kan ytterligare ett hundratal försvinna. -Hade man en kommunal anställning så kände man sig trygg. Men så är det inte längre, säger Maria Steen, ordförande för Kommunal i Kungälv. Kungälvs kommun utanför Göteborg vill förbättra sitt ekonomiska resultat och strävar därför efter färre anställda. I oktober fattades beslutet i kommunfullmäktige och innan jul gick de första erbjudandena om avgångsve d e r- lag ut till vissa yrkesgrupper. Målet är att spara kostnader motsvarande 150 årsarbetare. Administrativ personal, lärare, anställda inom lokalförvaltning, barnskötare och elevassistenter berörs i första hand. Beroende på ålder och arbetade år i kommunen erbjuds olika varianter av avgångsvederlag. Drygt 25 personer har hittills tackat ja och ytterligare ansökningar behandlas. Ett tjugotal av Kommunals medlemmar har visat intresse. Den största gruppen medlemmar är dock undantagna inom äldreomsorgen går det inte längre att släppa personal. Kungälv har fått kritik av Länsstyrelsen för bristande bemanning inom äldreomsorgen och undantas därför för första gången från sparbeting. Men också i övriga verksamheter kommer personalneddragningar att leda till sämre service och arbetsmiljö, befarar Kommunal. Tillsammans med kommunens övriga fackföreningar har Kommunal krävt konsekve n s- beskrivningar av minskad personalstyrka. Fa c k f ö re n i n g- arna är övertygade om att målet som Kungälvs borgerliga politiska majoritet ställt, att neddragningarna inte -Ytterst är syftet med neddragningarna att minska på den offentliga verksamheten, säger Maria Steen och Ingmarie Magnusson från Kommunal Kungälv. - anställda köps ut för balans i budgeten ska drabba den främsta servicelinjen, inte kommer att nås. Arbetsmiljön i hela kommunen är redan mycket ansträngd och att detta inte märks i politikernas beslutsunderlag är ett stort problem, anser fackföreningarna. De vill nu ha en direkt dialog med politikerna. Som ombud för sina medlemmar har de viktig information att förmedla. Ingmarie Magnusson är ett av två huvudskyd d- sombud för Kommunal i Kungälv som till exempel vill få gehör för den tunga arbetssituationen som råder redan idag. -Vi har sjuknärvaro i kommunen. Alla är rädda för att bli av med jobben, därför kritiseras inte heller problemen. De tror att lojalitet lönar sig, men så är det tyvärr inte. Konsekvensbeskrivningar har kommit in i sista stund inför beslutet om personalneddragningar. Det leder till att de politiskt ansvariga inte får det beslutsunderlag som behövs för att fatta realistiska beslut, menar ordförande för Kommunal i Kungälv, Maria Steen. - Ko n s e k vensbeskrivningar är offentliga handlingar men man vill inte att uppgifter om sämre service når media, säger hon. Ingmarie Magnusson har försökt att förmå medlemmar att ställa upp i media och berätta om sin arbetssituation, men medlemmarna vill inte. En anledning är den politiska viljan att privatisera många kommunala verksamheter. Den styrande borgerliga majoriteten vill att kommunen koncentrerar sin ve rksamhet till sina kärnområden. Vårdval i hemtjänsten har nyligen införts och en privatisering av kommunens avdelning för entre p renad diskuteras. Enligt In g Marie Magnusson är medlemmarna rädda för att kritik ska påskynda privatiseringsplaner. Utöver dem som erbjudits avgångsvederlag finns ett fyrtiotal anställda i kommunens entreprenadverksamhet som kan komma att erbjudas arbete hos annan huvudman. Skulle dessa lämna sina kommunala anställningar tappar kommunen ytterligare arbetstillfällen. Ti l l- sammans med de 54 årsarbetare som Kungälv 2008 minskade personalstyrkan med kan det innebära mer än 200 årsarbetare färre på två år. Det innebär sex procent av det totala antalet anställda. Konsekvenserna för dem som är kvar blir förödande, varnar Kommunal. För de enskilda medlemmarna finns stora risker att råka ut för sjukskrivningar i en tid med kraftigt försämrad sjukersättning. För att inte hamna där önskar sig Ingmarie Magnusson medlemmar som sänker ribban de närmaste månaderna. - Spring inte fortare, kör inte i 140 mellan vårdtagare och våga tala om när saker inte går längre! Sölvi Brädefors Här får du E U - i n f o Våren 2009 är det val till EU-parlamentet. Vilka är det aktuella frågorna och vilka är argumenten för och emot fler medlemmar, den nya konstitutionen, euron, gemensam miljöpolitik, stöd till lantbruket och gemensamma stridsgrupper? Information från Kommittén för EU-debatt finns på Kommittén består av företrädare för samtliga riksdagspartier och vill stimulera debatten om Europafrågor. Kommunal Väst medlemstidning Februari

4 Om fem år skall alla ha heltider i Uddevalla Ett hundratal kommunalare i Uddevalla började 2009 på nya heltidstjänster. Projektet Önskad sysselsättningsgrad ska leda till att all omvårdnadspersonal i socialförvaltningen har heltidstjänster inom fem år. En utmaning för de privata aktörer som ska överta en tredjedel av verksamheten, anser Kommunal. Ett femårigt projekt för heltider inleds 2009 inom soc i a l f ö rvaltningen i Ud d e valla Kommun. Målet är att steg för steg införa heltider för omvårdnadspersonal på alla arbetsplatser. De anställdas önskemål ska styra den faktiska arbetstiden varje år. Alla tillsvidareanställda får en heltidstjänst, men de som önskar kan ta tjänstledigt ett kalenderår i taget på 10,20,25 eller 30 procent. Idag arbetar 60 procent av de anställda deltid, främst Kommunals medlemmar. Heltid handlar om rätten till egen försörjning och ekonomiskt oberoende för de anställda, men också om kontinuitet för bru k a re och attraktivitet i konkurrensen om framtidens vårdpersonal, menar socialnämndens ord f ö- rande Elving Andersson från Centerpartiet. Anette Brattberg, ordförande för Kommunals sektion Vård och omsorg i Uddevalla, har varit med och utformat modellen som nu sjösätts på ett av kommunens största äldreboende. -Detta är något vi kämpat för i alla tider. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, säger Anette Brattberg. Den totala, önskade arbetstiden, på en enhet under åre t läggs samman och fördelas på grundbemanning och flytande tid. Flytande tid ska täcka kort- och långtidsfrånvaro, i första hand på den egna arbetsplatsen. I andra hand kan andra delar av socialförvaltningen bli aktuella. Kommunens bemanningsenhet ska finnas kvar. Alla ska dela på den flytande tiden, också de som vill fortsätta arbeta som tidigare. Lokala lösningar ska uppmuntras under projektets gång. Att vissa kommunalare får vänta ytterligare flera år på heltid, tycker Kommunal är ett pris värt att betala för att slutresultatet ska bli bra. Anette Brattberg kommer att följa projektet och verka för att i dialog med medlemmarna hitta bra lösningar på olika problem. Liknande arbetstidsmodeller har i andra delar av landet väckt kritik och kritiken finns också i Ud d e valla, främst är det villkoren för den flytande tiden. -Om alla skulle gå upp till heltid på sina egna arbetsplatser skulle det kosta för mycket. Jag tycker att det handlar om solidaritet. Ska en arbetskamrat ha det lika bra som jag så får vi ställa upp på varandra. Nu har vi alla en skyldighet att hjälpas åt, säger Anette Brattberg. I framtiden tror hon att flexibilitet blir naturligt för unga omsorgsarbetare. Inom kort ska 30 procent av socialförvaltningens ve rksamhet läggas ut på entreprenad. Anställda på dessa enheter berörs inte av projektet. Upphandling pågår och i mars ska anbuden vara inne. Kommunal hoppas att de nya privata aktörerna följer Uddevalla kommuns exempel. -Det ska bli intressant att se hur Carema och Attendo kommer att svara på kommunens satsning! Kommer de också erbjuda heltidstjänster, undrar Anette Brattberg. Sölvi Brädefors...men på Österängen valde många ändå deltid Undersköterskan Marita Andersson har valt att arbeta 8o procent, Susanne Lihnell 100 procent och Suada Dinaj 100 procent. De är positiva till möjligheten att arbeta heltid. På Österängens äldreboende finns 112 lägenheter och ett hundratal anställda. En tredjedel av de anställda hade heltidstjänster i december. Från den förste januari har alla en heltidstjänst men många har valt att fortsätta arbeta deltid. Österängen öppnades i maj 2005 med enbart 75- procentiga tjänster. En av dem som bara kunnat räkna med en fast deltidsinkomst är undersköterskan Susanne Lihnell. När projektet Önskad sysselsättningsgrad nu börjat på Österängen är Susanne en av dem som valt att arbeta heltid från och med den första januari. Hon arbetar på den somatiska enheten och har tidigare vikariera i kommunens bemanningsenhet. De runt femtusen kronor som hon nu säkert vet hamnar i plånboken gör skillnad. -Jag har jobbat heltid tidigare också, vi har alltid haft att göra. Jag tycker att det är trevligt att gå runt och har alltid blivit bra bemött. Skillnaden är att nu vet jag säkert att jag får pengarna. För mig som är ensamståen- 4 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009

5 de är detta viktigt, säger Susanne Lihnell Suada Dinaj arbetar på en avdelning med ä l d re med demens. Hon har också valt heltid. -Det är bra att ha, de flesta vill ha det. Man behöver pengarna. De går åt, barnen ska få sitt och så sparar vi för semestern så att vi kan åka till hemlandet en gång varje år. SUSANNE ÄR DEN ENDA som valt att arbeta 100 procent på sin enhet. Några kollegor som arbetat heltid på andra arbetsplatser innan de kom till Österängen har dock haft heltid sedan tidigare. På Suadas avdelning har flera arbetskamrater va l t mer arbete, men vissa har stannat på 90 p rocent. Tre föräldralediga kommer att välja sysselsättningsgrad när de är tillbaka från ledigheten. Att inte alla valt heltid kan ha olika orsaker, menar Susanne, som är arbetsplatsombud för Kommunal. Vissa avvaktar för att se hur schemat kommer att se ut. Andra är nöjda med att arbeta 75 procent. På hennes enhet vill de flesta sänka arbetstiden till sex timmar per dag med full lön om de fick välja helt och hållet. EN AV DEM SOM ÄR NÖJD med att arbeta deltid är Marita Andersson. Hon har valt att arbeta 80 procent istället för 75. Trots det tycker hon att möjligheten att arbeta heltid för alla är en viktig fråga. -Jag tycker att det är jätteviktigt. Jag har vänner som behöver heltid. Själv är jag gift och har barnbarn som jag gärna vill vara farmor åt. Jag har varit rätt nöjd med 75 procent och börjar dessutom känna av lite krämpor. He l l re arbeta 75 än vara sjukskriven 100 procent, så tänker jag. I mars blir det klart hur mycket flytande tid var och en får. Då börjar arbetslagen att göra egna 4-veckorsscheman. Då kommer också villkoren för hur vikarierandet ska fungera att vara klarare. På Österängen finns 10 boenden för äldre med demens, ett för somatiskt sjuka och ett för palliativ vård. Suada och Marita arbetat med äldre med demens. På arbetsplatsen har diskussioner förts hur de boende påverkas av den flytande tiden. Om alla ska dela på tiden är det viktigt att flytområden blir begränsade, så att de äldre inte b e h ö ver möta för många nya ansikten, anser både Marita och Suada. Mycket viktigt är också att vikarierna får ett bra bemötande och bra introduktion de dagar de kommer till andra enheter. Då finns chansen att möten mellan olika sätt att arbeta kan bli fruktbart istället för irriterat. -BLIR MAN INTE BRA BEMÖTT g ö r man inte ett bra arbete. Det finns många frågor och en viss oro. Men sedan växer vi in i rollen och jag tror att det blir bra när vi får landa, säger Marita. Susanne vill som facklig re p resentant gärna kunna delta i schemautbildningar och få direktinformation från den styrgrupp som leder arbetet med heltidsprojektet. -Absolut. Jag ska vara schemaansvarig. Det är vi som är på golvet som kommer att vara de som ser hur saker kommer att fungera! Det är viktigt att inte få andrahandsinformation och kunna delta på samma utbildningar som cheferna så att man förstår vad som sägs på mötena. Sölvi Brädefors Det behövs 1000-tals N YA BU S S F Ö R A R E Ett yrke med ovanligt goda framtidsutsikter men arbetsvillkoren måste bli bättre för att locka nya förare. Bussförare ett framtidsyrke. I alla fall om man ser till rekryteringsbehovet under överskådlig framtid. Samtidigt som varslen haglar över Sverige har bussbranschen ett stort rekryteringsbehov. Minst nya förare per år behövs under de närmaste åren. Sannolikt fler om några år. Det finns framför allt två orsaker till det stora rekryteringsbehovet; stora pensionsavgångar och ökad satsning på kollektivtrafik. En b a rt vid Göteborgs Sp å rvägar kommer man att behöva nyanställa mellan 100 och 150 nya förare per år under de närmaste åren, bara beroende på pensionsavgångar. Sveriges kommuner och landsting har dessutom som målsättning att fördubbla antalet resande i kollektivtrafiken fram till Samtidigt som det behövs många nya bussförare är det i dag brist på förare. Den som satsar på en bussförarutbildning löper därför en minimal risk för att bli arbetslös. Vad behöver då göras för att fler unga människor ska bli intresserade och utbilda sig till bussförare? Bättre arbetsvillkor och löner, menar facket. En sänkning från 21 till 19 år för att få ta busskort, liksom en yrkesinriktad gymnasieutbildning till bussförare är ytterligare satsningar som både bussbranschen och facket är överens om. -Arbetsvillkoren måste bli bättre för att yrket ska bli attraktivt, säger Kent Budd, ordförande i Kommunals sektion 5, spårvägens trafikpersonal. -Delade arbetspass på upp till 13 timmar per dygn, pressade körtider och dålig nattvila i kombination med en låg lön har bidragit till att bussföraryrket i allt för hög grad blivit ett genomgångsyrke. Ingångslönen för en bussförare ligger runt och slutlönen på cirka kronor i månaden. -I och med införandet av upphandling i kollektivtrafiken har löner och arbetsvillkor fått stryka på foten för att bussföretagen ska kunna konkurrera, konstaterar Kent Budd. Kent Budd menar att det är ett måste med bättre arbetsvillkor och löner för att få folk till yrket. Och även för att de ska stanna kvar i yrket. De flesta bussförare som rekryteras i dag har fått sin utbildning via arbetsförmedlingen. Att själv skaffa sig ett D- kort som krävs för att köra buss kostar runt kronor. - En gymnasieutbildning med inriktning på förary rket skulle både höja statusen på yrket och skapa bättre förutsättningar för att rekrytera motiverade och välutbildade förare, menar Kent Budd. En enig bussbransch hoppas nu på att den pågående körkortsutredningen ska sänka åldern för D-kort från 21 till 19 år. Stig A n d e r s s o n Fakta Totalt finns i dag cirka bussförare i Sverige. Av dessa arbetar cirka 1200 hos Göteborgs Spårvägar (900 tillsvidareanställda och 300 timavlönade). Årliga behovet de närmaste åren av nya förare är cirka Under de närmaste 10 åren går drygt 8000 förare i pension. De kommer inte att kunna rekryteras via dagens rekryteringsvägar. Om inga nya utbildningar startas kommer förarbristen att bli alltmer akut. Personalomsättningen i hela branschen ligger på cirka 14 procent. Hos Göteborgs Spårvägar är motsvarande siffra knappt 10 procent. Antalet utfärdade D-körkort (busskörkort) har från 2006 till 2007 minskat från 2270 till Av samtliga personer i Sverige som innehar D- kort har över 80 procent fyllt 40 år. Kommunal Väst medlemstidning Februari

6 FRISKA TAG på Spårvägen - skall minska s j u k f r å n v a r o n Värk i axlar, rygg och nacke. Sömnproblem, stress, migrän och depression. Diabetes, magbesvär och övervikt. Nu är sjukfrånvaron på Göteborgs spårvägar kartlagd och bussförarna står för flest sjukdagar. Arbetsrelaterade besvär, anser Kommunal, som vill att bussförarnas arbetsmiljö ska upp på bordet hos politikerna som upphandlar lokaltrafiken. Att vara yrkesförare i kollektivtrafiken idag är förknippat med en rad hälsorisker som vid det här laget är väl kända. Förarnas utsatthet för ohälsa är idag större än tidigare vilket hänger ihop med upphandlingarna av trafik och den konkurrens detta m e d f ö r. Men detta tar inte bort ansva ret för arbetsmiljön som trots allt vilar helt på arbetsgivaren. Bussförare på Göteborgs spårvägar är ofta sjuka. Nu måste branschens arbetsmiljöproblem upp på bordet hos de politiker som ansvarar för upphandlingar, anser Kommunal. Foto: Thomas Harrysson 6 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009 SÅ SKRIVER KO M M U N A L i sin utvärdering av p rojekt Friska tag som syftat till att minska sjukf r å n va ron bland anställda på Göteborgs Sp å rv ä g a r (GS). Ett hundratal sjukskrivna, de flesta bussförare, har 2008 genomgått läkarundersökningar och arbetsförmågebedömning på före t a g s h ä l s ov å rd e n. Projektet startade hösten 2007 efter att hög sjukfrånvaro, 15 procent, konstaterats på GS. Målet har varit att skapa en frisk arbetsplats genom snabb hjälp och före byggande insatser som viktminskning, sjukgymnastik, träning, ändrade scheman och anpassning av arbetet. I sin egen utvärd e r i n g s r a p p o rt, som presenterades för GS styrelse i slutet av januari, lyfts förutom riskfaktorer på individnivå också fram ett tiotal arbetsmiljöfaktorer som skapar

7 sjukdom bland de anställda i undersökningen. Här finns oregelbundna arbetstider, delade pass, monotona arbetsställningar, dåliga stolar och andra tekniska fel på bussarna, skakningar på de nya italienska spårvagnarna och brister i ledning och kommunikation. Slutrapporten från Friska tag välkomnas av Kommunals sektion för trafikpersonal på Spårvägen. För första gången finns nu sammanställning av diagnoser och mönster i sjukskrivningarna som kan analyseras. Kommunal ser sedan länge att individuell ohälsa samve rkar med stora arbetsmiljöproblem på GS, framförallt på bussidan. Gradvis har arbetsmiljön och arbetsvillkoren försämrats i takt med upphandlingarna av kollektivtrafiken. Förarnas arbetsdagar är både intensiva och långa, kraven på dem har ökat och att köra både under morg o n rusning och eftermiddagsrusning under samma pass är vanligt. Konsekvenserna för förarnas hälsa är stora och Kommunal känner väl till de problem som beskrivs i rapporten. PROBLEM I AXLAR, armar, nacke, rygg och knän var den vanligaste orsaken till sjukskrivningar bland de hundra deltagarna i Friska Tag. 70 procent hade dessa besvär. Spårvägens fordonspark är en stor bov i dramat, enligt Kommunal. Eftersatt underhåll leder till många arbetspass med förarsäten som saknar fjädring och inte går att höja eller sänka. Många äldre bussar saknar luftkonditionering och förarna kör i drag, kyla eller s t a rk värme. Att infrastruktur inte är anpassade för kollektivtrafikens fordon skapar också arbetsmiljöpro b l e m, till exempel genom trånga rondeller och många fart h i n- der, menar Kommunal. Psykiska diagnoser som depression, sömnproblem, migrän och stress är andra vanliga diagnoser bland deltagarna i Friska tag. 25 procent hade dessa besvär. Arbetsrelaterad stress spelar också här en viktig roll. Arbetspassen ligger runt 10 timmar och delade pass förekommer. Höga krav på uppmärksamhet vid körning, på service till passagerare och på att hålla körtider utan mikropauser skapar stor stress. ATT MÅNGA ANSTÄLLDA ÄR ÖVERVIKTIGA och att diabetes är en vanlig sjukdom kan också kopplas till att förare har ett stillasittande arbete med allt färre raster och dåliga möjligheter att äta näringsrik mat, anser Kommunal, som nu hoppas att Göteborgs Spårvägar tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. Obligatoriska hälsokontroller för bussförare är ett önskemål. På sikt behövs ett stark a re re g e l ve rk, liknande Sp å rt r a- fiklagen som reglerar spårvagnsförarnas arbetssituation, ä ven för busstrafiken. För hela bussbranschen äger problemet med dålig arbetsmiljö, anser Kent Budd, ordförande för Kommunals sektion för trafikpersonal. Därför behövs ett uppvaknande av de politiker som beställer trafiken. Prispressen driver upp kraven på effektivitet och besparingar. Medelåldern bland bussförarna kryper dessutom uppåt när uppdrag förloras och de yngre får gå vid neddragningar. Bland spårvagnsförarna är sjukskrivningarna färre och medelåldern också lägre tack vare regelbunden nyrekrytering. - Det gemensamma branschavtalet räcker inte för att garantera en god arbetsmiljö. Upphandlingarna hämmar arbetsmiljöarbetet, säger Kent Budd. För de enskilda medlemmarna visar Friska tag att det är bättre att utnyttja möjligheter till stöd för att förebygga allvarliga sjukdomar. För bussförarnas huvudskyddsombud på Göteborgs Spårvägar, Gunilla Åberg, är de övergripande resultaten ingen nyhet utan en bekräftelse på att ständiga kostnadsreduceringar i samband med upphandlingar gjort att arbetsmiljöfrågorna blivit nedprioriterade. -Om man ska komma till rätta med sjukfrånvaron och hålla denna på en acceptabel nivå krävs att de arb e t s m i l j ö f a k t o rer som framkommit i projektet lyfts upp och integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Gunilla Åberg. Sölvi Brädefors Kents råd till kollegorna i bussen Ta det lugnt och satsa på säkerhet Kent Börjesson hoppar av Blå Express för en rast på drygt fyra timmar. Att fördriva tiden i Göteborg, långt från hemmet i Varberg, är inte lätt och det blir sent innan han är hemma. Delade turer är vardag för bussförarna som kör Blå Express på Göteborgs spårvägar. Färre delade pass, kortare ramtider och mindre pressade tidtabeller är önskemål för de flesta. På väg dit uppmanar Kent Börjesson, arbetsplatsombud, sina arbetskamrater att ta det lugnt och satsa på säkerhet. Klockan är och Kent Börjesson kör upp vid hållplatsen på Järntorget i Göteborg. Blå Express, som trafikerar sträckan Jonsered Kungsbacka ligger någon minut före tidtabellen. Kent startade arbetsdagen och hans pass sträcker sig till Mitt på dagen har han fyra timmar ledigt. Så kör han ungefär en dag i veckan på sitt A-schema som innebär att han aldrig kör sena kvällar och nätter. Halv fem ringde klockan i hemmet utanför Varberg och runt är han hemma när han kör sin delade tur. - Jag har inte ont av att stiga upp på morgonen. Me n på kvällen efter ett delat pass är man trött. Jag är trött när jag kör hem. Ofta är det bara att gå och lägga sig. Fast ibland slår tröttheten åt andra hållet och man ligger och vrider sig och har svårt att gå ner i varv. Trafiken ut mot Kungsbacka är lugn och väglaget bra. Kent har inga problem att hålla tiden. I Kungsbacka har han fem minuter på sig att röka en cigarett. Han plockar upp pendlare i alla åldrar. Det blir många hej och ibland växlas några ord. En dörr fastnar och behöver få hjälp på traven för att öppnas. Ke n t tar sig tid och stressar inte. Han prioriterar hastighetsregler och ett vänligt bemötande av passagerare. Att stressa kan i värsta fall leda till både sjukdom och att körkortet dras, menar Kent som är arbetsplatsombud för Kommunal. Kent själv är opererad i axlarna och känner av värk när han suttit och kört i många timmar. -Kan man inte köra mot klocka ska man inte jobba med det här. Jag säger åt de nya att ta det lugnt, men många vågar inte. Förare på Göteborgs spårvägar har enligt kollektivavtal en ramtid på 13,5 timmar för arbetsdagen. Arbetspass på 10 timmar är inte ovanligt. Långa raster på 90 minuter kan också läggas in i ramtiden för att anpassa scheman efter bussre s e n ä rernas re s va n o r. Fl e s t re s e n ä rer reser i rusningstrafik. Delvis har förarna också önskat längre pass och fler fridagar. Men de delade passen är inte populära och borde minskas, anser de flesta. Vissa scheman har flera delade pass i veckan, ibland två dagar efter varandra. Om de anställdas erfarenhet togs till vara, skulle scheman kunna läggas med färre eller inga delade ture r, menar Kent. Me n idag trycker datorer ut scheman och chaufförernas åsikter väger lätt, anser han. Arbetspassens längd och de delade turerna är Kents enda invändning mot ett i övrigt roligt arbete. Han började arbeta på Göteborgs Spårvägar 2001 efter många år som lastbilschaufför. På Blå Express slipper han hantera gods och han gillar den sociala kontakten med resenärerna. Kollegorna och självständigheten är andra saker han uppskattar. Att vandra omkring i staden och slå dank flera timmar mellan två delade pass är han däremot gärna utan. Denna dag uppfylls hans önskan. Ett fackligt möte gör att eftermiddagspasset är struket. En friskvård s a t s- ning för chaufförerna på Blå Ex p ress skulle kunna vara träning på arbetstid de timmar då re s e n ä rerna glesnar, funderar han högt på väg till mötet. - Sp å rvägen har en del friskvård s s a t s n i n g a r. Jag tyc k- er att en del träning kan vara på arbetstid. Lägg in friskvård på schemat istället för delade turer! Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning Februari

8 KO N TA K TA FAC K E T lönade sig för A f s a n e h - Det är inte alltid helt lätt att bena ut begreppen när det gäller semesterdagar, menar Christina Wennberg, ordförande i sektion Härlanda. Men har du frågor kan du kontakta din sektion och få hjälp! Att hantera semesterdagar är inte alltid så lätt. När Afsaneh Kakavand i oktober slutade sin anställning hade hennes sparade semesterdagar plötsligt förvandlats till tjänstledighet, vilket betydde ingen lön och ingen semesterersättning. - Jag hade gjort precis som arbetsledaren sagt till mig, ändå blev det fel, säger Afsaneh som först själv försökte komma till rätta med problemet. - Men efter flera resultatlösa samtal insåg jag att OK, jag behöver hjälp och då ringde jag till Christina på facket. Hon hjälpte mig att få rätt. Christina på facket är liktydigt med Christina Wennberg, ordförande i Kommunals sektion 25 Härlanda. Ho n menar att det som hände Afsaneh inte är helt ovanligt. - Det finns en okunskap om hur man räknar semesterdagar både bland chefer och våra medlemmar, säger Christina som också menar att det inte alltid är helt lätt att bena ut begreppen. Den 16 oktober 2006 började Afsaneh en tjänstgöring med så kallat plusjobb på äldreboendet Björk e k ä r r s- hus i Göteborg. Ett arbete där hon trivts mycket bra och gärna skulle fortsätta med om det varit möjligt. Men ett plusjobb, som innebär att man arbetar som extraresurs utöver ordinarie personal, får enligt reglerna bara pågå under två år. När Afsaneh i våras skulle lägga ut sin semester såg hon på sin lönespecifikation att hon hade 31 s e m e s t e rdagar plus 9 sparade dagar att ta ut. Afsaneh och hennes arbetsledare kom då tillsammans öve rens om att hon skulle ta ut alla sina semesterdagar, utom de nio insparade, under sommaren. Under hösten fick hon av arbetsledaren besked om att hon måste ta ut sina insparade nio dagar innan hon slutade sin anställning den 16 oktober. - Så jag arbetade till den 3 oktober och tog sedan ut mina semesterdagar, precis som jag blivit tillsagd, säger Afsaneh som blev förvånad när hon sedan fick lönebeskedet för oktober. - Där fanns bara två semesterdagar noterade, resten va r tjänstledighet. Afsaneh tyckte det såg konstigt ut och ringde lönekontoret flera gånger för att försöka få klarhet i varför hennes semesterdagar plötsligt inte fanns kvar. - Men där höll man fast vid att jag inte hade haft kvar någon semester att ta ut, så därför var mina insparade semesterdagar noterade som tjänstledighet. Efter ett tag insåg jag att jag behövde hjälp med att reda ut detta och då ringde jag till Christina på facket. CHRISTINA INSÅG SNABBT att felet uppstått redan under sommaren då Afsaneh blivit tillsagd att ta ut hela sin semester. - Eftersom hon ju inte skulle arbeta kvar hela året, utan bara till 16 oktober, hade hon inte rätt till 31 dagar. Semestern beräknas på arbetad tid från januari till december, men arbetar man bara en del av året blir ju antalet semesterdagar reducerade. Detta hade man sett på lönekontoret och dragit av Afsanehs sparade semesterdagar, vilket fick till följd att semestern i oktober istället blev tjänstledighet eftersom hon ju inte hade några dagar kvar att ta ut. - Men Afsaneh hade ju bara gjort vad arbetsledaren sagt till henne att göra, så efter några samtal med personalavdelningen insåg man att hon handlat i god tro och i enlighet med de instruktioner hon fått. Man beslutade därför att betala ut lön och semesterersättning till henne trots allt. - Hade jag känt till reglerna så hade jag självklart arbetat kvar tiden ut, säger Afsaneh som nu söker andra jobb, men helst vill komma tillbaka till Björkekärrshus för hon saknar sina omsorgstagare och de saknar henne. - Jag har faktiskt drabbats mycket av denna händelsen. Inte bara för pengarna, drygt kronor, utan mera för att jag inte fattade vad som hänt och att jag inte blev trodd. Jag hade ju bara gjort som jag blivit tillsagd att göra. Det kändes tråkigt att drabbas fast jag inte gjort något fel. Men nu är ju allt bra igen och jag hoppas verkligen på att få ett nytt arbete inom äldreomsorgen för det är något jag trivs bra med. Christina vill passa på att tipsa om Personec självservice, ett dataprogram som är tillgängligt för alla anställda inom stadsdelsförvaltningarna i Göteborg. - Där kan var och en gå in och titta på sina semesterdagar, sjukdagar, lönelistor, övertid, scheman och liknande. I programmet finns också möjlighet att simulera sin semester så att man till exempel kan se hur många sammanhängande dagar man kan få beroende på hur man väljer att lägga sin semester i anslutning till lediga dagar, helger och så vidare. Det kan vara en bra hjälp. Annars är det ju bara att göra som Afsaneh, kontakta sin sektion, om man har frågor! Carina Hult 8 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009

9 Dags att tycka till om nästa avtalsrörelse! - Vi är intresserade av att veta vilka problem våra medlemmar upplever på sina arbetsplatser, så att vi kan driva rätt krav under kommande avtalsförhandlingar. Henrik Johansson, ombudsman på Kommunal Väst, uppmanar nu alla medlemmar att snarast skriva avtalsförslag till nästa års avtalsrörelse. - Våra medlemmar vet bäst hur de skulle vilja ha det på jobbet vårt jobb är att hitta lösningar. Har du funderingar på hur du vill ha det på din arbetsplats, kanske förslag och idéer till förändringar och förbättringar, så vänta inte med att höra av dig till din sektion. Redan 13 mars ska avtalsförslagen finnas på avdelningen, men då ska sektionerna först ha hunnit behandla dem. - Vi går igenom och diskuterar alla förslag som kommer in, det brukar vara mellan stycken. Lönen är alltid viktigast och några principer vi går efter är att lönen prioriteras före eventuella tillägg och dessutom att lönen prioriteras före kort a re arbetstid. För övrigt är ofrivillig deltid en av våra stora frågor som måste lösas och där stort ansvar vilar på våra nämndpolitiker. I år är processen med att få fram underlag för avtalsrörelsen delvis ny och förbättrad. - Tidigare handlade det mer om att ändra skrivningen i olika paragrafer, i år behöver förslagen inte vara så specificerade och preciserade. En medlem kan helt enkelt skriva ned sådant som hon eller han gått och funderat på, ett - Vi vill veta vilka krav du tycker att Kommunal ska ta upp i nästa avtalsrörelse! Ombudsman Henrik Johansson uppmar alla medlemmar i Kommunal Väst att uttrycka p roblem man vill ha lösning på eller en möjlighet som man sina åsikter om hur man vill ha det på jobbet. Skriv ned dina synpunkter och skicka vill utveckla. Om man vill kan man själv formulera en lösning på problemet. dem till din sektion som snabbt som möjligt! Som exempel på vad ett avtalsförslag kan handla om nämner Henrik en situation där man tycker att arbetsgivaren styr arbetstiden för mycket och man vill kunna påverka Så här går det till och bestämma sin arbetstid mer. Eller om man jobbar med mycket oregelbundna tider, så kanske man skulle vilja ha Nästa avtalsrörelse är Vill du vara med och påverka vilka krav Kommunal ska driva, så ska du skrila förslagen. Delegaterna i avtalsdelegationen nomias därefter till avtalsdelegationen som går igenom al- kortare arbetstid för att orka med. Eller kanske man vill ändra utformningen av OB-ersättningen. Du vet bäst själv va ned dina problem, förslag och idéer och skicka in neras av de olika avdelningarna efter förslag från sektionerna och utses i augusti. Alla som är verksamma vad du vill förbättra. till din sektion i god tid före 13 mars. Sedan händer - Målet med avtalsrörelsen är ju att tillfredsställa behov följande: inom de aktuella yrkesområdena är valbara. och krav från medlemmarna därför är det väldigt viktigt för oss att få veta vad du tänker och tycker. Sen har den vidare till avdelning Väst. Alla förslag skickas vi- beslutar vilka förslag som kommer att finnas med i Sektionen yttrar sig över din skrivelse och skickar Slutligen är det förbundsstyrelsen i Stockholm som avtalsdelegationen självklart en uppfattning om vad som dare oavsett hur sektionen har yttrat sig. avtalsrörelsen. är problem, men det behöver ju inte vara rätt. Därför är På avdelningen behandlas alla förslag av avd e l n i n g s s t y- Kom ihåg att dina förslag måste behandlas av sektionen före 13 mars! det av stor vikt att du hör av dig med förslag om du har relsen som yrkar på tillstyrkan eller avslag. Både tills t y rkan och avslag ska motiveras och alla förslag skick- synpunkter på vad vi ska ta upp i avtalsrörelsen! Carina Hult Gunnared vill använda extrapengarna direkt Flera stadsdelsnämnder i Göteborg har allvarliga ekonomiska problem med nedskärningar i verksamheten som följd. Före jul skrev vi om Gunnared, en av de mest drabbade stadsdelarna. Nu finns ett förslag om att Gunnared ska få ett tillskott på 15 miljoner kronor utöver budget. SDN-ordförande Eshag Kia (s) menar, i en kommentar i GP, att det extra tillskottet absolut inte betyder att man tar tillbaka några av de beslutade besparingsåtgärderna utan att pengarna enbart ska betraktas som en reserv. - Vi är inte alls glada åt det uttalandet, säger Pia Norrlin, ordförande i Kommunals sektion Gunnared. Vi vill använda pengarna nu. Både inom äldre o m- sorgen, där en hel avdelning ska stängas, och inom förskolan. Gunnared har redan en buffert med eget kapital, den behöver inte byggas på. De här extra pengarna måste gå in i verksamheten. De ska ju användas vid krisläge och det är just vad vi upplever nu. - Men sista ordet är inte sagt. Vi ska träffa stadsdelens tjänstemän inom kort och i slutet av februari ska vi träffa Eshag Kia. Vi får se vad vi kommer fram till då! Carina Hult Kommunal Gunnareds ordförande Pia Norrlin vill att ett eventuellt extra tillskott till stadsdelskassan ska gå in i verksamheten inte sparas som reservkapital. Kommunal Väst medlemstidning Februari

10 Från opera till Rock-Olga - det svänger på Bergsjöhöjd Ljuv musik i högtalarna, fluffig grädde på tårtorna, kaffedoft, raska fötter som virvlar runt, skratt och småprat det är danskväll på Bergsjöhöjd! - Jag har inte dansat sen förra julen, säger Erling när han river av en bugg i bästa John Travolta-stil. Men så har han också gått danskurser på Lobo vid Järntorget. - Det är roligt att dansa dom hittar på så mycket skoj här! Egentligen är det en vanlig gråkulen torsdagskväll i januari, men många av de boende på Bergsjöhöjd har snofsat upp sig och tagit sig till andra våningen för att svänga de lurviga i dans eller kanske bara äta tårta och umgås lite. Enda problemet denna kväll är bristen på damer att dansa med. Bland de 120 boende finns bara sju kvinnor, så den kvinnliga personalen behöver inte sitta och vänta på att bli uppbjudna En av de flitigaste på dansgolvet är Anna Berglund som till vardags arbetar som fritidsledare för vuxna på Bergsjöhöjd. - Bergsjöhöjd är en speciell sorts äldreboende för speciella människor, säger Anna. Och då menar jag i positiv bemärkelse. Våra boende är omtänksamma, snälla och mycket trevliga att arbeta med. De är i regel också mycket friskare och piggare än människor på vanliga äldreboenden, vilket innebär att man får bra respons på sitt arbete. Det som skiljer Bergsjöhöjd från traditionella äldreboenden är att alla som bor här har haft svårt att nöja sig med ett par glas vin på fredagen och så småningom u t vecklat ett spritmissbruk. Alkoholismen, av allt fler ansedd som en sjukdom, har i sin tur ofta lett till att livet blivit hårdare än man kanske räknat med. Att förlora jobb, bostad, familj och hälsa är ofta priset man får betala för sitt missbruk. På Bergsjöhöjd erbjuds äldre missb ru k a re, från 50 år och uppåt, egen fräsch lägenhet med kök och badrum, lagad mat, vård och omsorg dygnet runt. Hyran betalas via pensionen eller socialbidraget. Det är tillåtet att ta sig ett glas inne i lägenheten. Personalen består mestadels av undersköterskor, men så finns Dansafton på Bergsjöhöjd är ett uppskattat och återkommande arrangemang. Många av de boende har finskt ursprung så inbjudan är tvåspråkig. också sedan sju år tillbaka Anna Berglund som beskriver sitt arbete som fritidsledare för vuxna. Anna är egentligen barnskötare och har tidigare arbetat med barn nästan hela sitt liv, mest på förskola men också som dagbarnvårdare under en period. - Arbetsuppgifterna är ganska likartade, säger hon. De t handlar ju om människor, stora eller små, som vill bli sedda och ompysslade av någon som bryr sig om dem. Skillnaden är att barn lär man nya färdigheter, medan arbetet på Bergsjöhöjd kanske mer handlar om att försöka plocka fram gamla kunskaper hos människor, sånt man en gång kunde och tyckte var roligt att göra. Steget från barnomsorg till arbete med missbru k a re kan t yckas långt, men som så ofta var det slumpen som gjorde att Anna började arbeta på Bergsjöhöjd. - Efter många år inom barnomsorgen kände jag att jag ville göra något annat, säger Anna. Jag var helt enkelt lite trött på att arbeta med barn. Hon sade upp sig och under några år provade hon på d i verse olika arbeten, alltifrån några år på banan på SAABs växellådsfabrik till köks- och städjobb. Det var via en anställning i köket på Bergsjöhöjd som hon slutligen hamnade på sitt nuvarande arbete. Ett jobb som hon stort r i v s med. - Det har varit jätteroligt och lärorikt att ha provat på lite olika arbeten, så jag ångrar inte att jag sade upp mig från förskolan. Och nu har jag ju dessutom fått ett väldigt roligt arbete där jag ve rkligen känner att jag gör nytta och är uppskattad! NÄR ANNA ÖVERTOG TERAPIN på Bergsjöhöjd för sju år sedan arbetade man på ett annat sätt. Då var lokalen bara öppen två timmar om dagen fyra dagar i veckan och man sysslade mest med att klä om möbler. När jag fick erbjudande att ta över arbetet var dåvarande chefen och jag överens om att göra om och utvidga verksamheten. Jag hade ingen erfarenhet av liknande arbete med vuxna. Men jag är inte rädd för att prova på nya saker och kan lite av varje utom att sjunga och spela instrument. Nu har Anna öppet hus hela dagen alla vardagar i den trevliga lokalen på tredje våningen. Här finns alltid nybryggt kaffe, tidningar, tidskrifter och böcker, olika spel, vävstolar och inte minst kortlekar. - Jag brukar fråga om det är något speciellt de vill syssla med och vad de har för intressen. Kortspel är väldigt p o p u l ä rt och vi brukar till exempel arrangera turneringar i Chicago. På våren driver vi upp blomskott och så kan de som vill få en krukväxt till sin lägenhet. Till jul och påsk gör vi lite pynt, men våra boende är oftast inga pysselgubbar. - En del kommer hit redan på morgonen för att ta en kopp kaffe och läsa tidningen, kanske prata lite. Somliga lämnar bara sin lägenhet för att äta, andra har större behov av social kontakt. Jag får anpassa verksamheten efter vad de boende vill, kanske lösa korsord ihop, lägga patience eller spela hockeyspel. Anna har också fasta aktiviteter för de boende varje dag: Måndagar går hon ned en stund till dagrummet på första våningen, där de boende har lite sämre fysik, kanske sitter i rullstol. - Vi fikar och pratar, ibland kör jag en frågesport, läser en bok eller spelar spel. Ibland visar jag film. På tisdagarna är det bingo, något som är viktigt och uppskattat av de boende. En bricka kostar fem kronor och för pengarna köper Anna nya vinster. En rätt rad kan innebära fyra cigaretter eller en lott, två rader kan innebära 8 cigaretter eller en chokladkaka och med tre rader kan man till exempel vinna en Trisslott, kaffe, eller duschkräm. ONSDAG ÄR UTFLYKTSDAG. Då rattar Anna minibussen, som rymmer 8 personer, till något trevligt ställe. - Det ska helst inte kosta något och inte vara för lång resväg, så jag är alltid på jakt efter lämpliga utflyktsmål. Vi har till exempel besökt Lödöse museum, Tjolöholm, Botaniska trädgården, Slottsskogen, Fontinskogen, Glashyttan i Sävedalen och Fjärås Bräcka. Och så ordnar jag med så att vi har egen matsäck med oss, kaffe och smörgåsar. Det brukar vara uppskattat och bussen är oftast fullsatt. På torsdagar får man av tradition besök av präster från svenska och finska kyrkan och på fredagar kommer olika artister från kulturförening Speldags och uppträder. Det kan vara allt från opera och teater till rivigare toner med Rock-Olga. - När Rock-Olga var här i höstas var det proppfullt, liksom när Göteborgs Luciatåg kom i december. Även våra danskvällar brukar vara populära. Då bjuder vi på hembakade tårtor och musik efter tycke och smak. Det är ett fullspäckat schema men ändå säger Anna att hon ibland kan få lite tid över. - Då brukar jag laga herrarnas kläder. Häromdagen va r det en som köpt en semla till mig som tack för att jag lagat hans skjortärmar. Ett par av männen kör jag in till loppis ibland för de tycker det är roligt att handla där. - Mitt jobb är väldigt fritt och varierat, det gillar jag verkligen. Jag har nästan alltid roligt på jobbet. Överhuvudtaget är detta goa och roliga gubbar att arbeta med. De är snälla, trevliga och omtänksamma. Och Erling, som bott på Bergsjöhöjd i tre år, säger att han trivs så bra och inte kan komma på något att klaga på. Bortsett från den branta uppförsbacken man måste klara av för att komma hem. - Den är seg, vi kallar den Djävulsbacken. Men som tur är finns det en bänk mitt i backen där man kan pusta ut, lyfta på benet inne i buskarna och ta en pilsner så att man orkar hem. Men annars är det toppen här. Do m hittar på så mycket skoj och ser till att man trivs. Jag är en korsordsgalning och rätt som det är kommer nån och lämnar en korsordstidning till mig. Och jag har lagt på mig fem kilo sen jag kom hit för maten är underbar. - Men personalen är ändå underbarare, det kan du skriva upp!, säger Erling innan han försvinner ut på dansgolvet. Carina Hult 1 0 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009

11 Visst kan man vara tre i dansen, särskilt när det är lite ont om damer. Mauno och Erkki tar en svängom med undersköterskan Rebecka Novoa. Erling har gått buggkurs och takterna sitter minsann i! Det är knappt att Anna hänger med i svängarna. Erkki är en av de flitigaste på dansgolvet denna kväll och Anna nobbar förstås inte en sån stilig kavaljer! Risto stod över dansen, men däremot sjöng han med i nästan alla låtarna. Han gillade Elvis och han var också förtjust i tårtorna som Anna och hennes kollegor bakat. Kommunal Väst medlemstidning Februari

12 Delat föräldraskap ger jämställda löner Ett arbetsliv med delat föräldraskap är viktigt för två av Kommunals huvudfrågor - jämställda löner och rätt till helt i d s a r b e t e. Den åsikten framkom på konferensen Jämställda löner och föräldraskap i Göteborg i december där Ko m- munal Väst deltog. Familjebildning är ett nyckelområde för att förstå löneskillnader mellan män och kvinnor. Fortfarande utnyttjar oftast kvinnor de möjligheter som finns till ledighet vid föräldraskap -föräldraledighet och deltidsarbete tills barnet fyller 8 år. Det är en anledning till att kvinnor har sämre löneutveckling än män. Och att många kvinnor arbetar deltid ofrivilligt. Det framkom på konferensen Jämställda löner och föräldraskap i Göteborg i december. Konferensen arrangerades av nätverket Jämställda löner som bildades 2007 av forskare och lekmän för kunskapsutbyte om fenomenet ojämnställda löner. Både LO, TCO, SACO, Arbetsgivaralliansen och Jämo deltog i konferensens olika program. Kommunals chefsekonom Anna Thoursie deltog i seminariet Föräldraskap och deltidsarbete - om sambandet mellan frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete. Att kvinnor, speciellt arbetarkvinnor, oftare än män tar ut föräldraledighet och arbetar deltid om de får barn, ger arbetsgivare en anledning att inrätta deltider, ansåg Anna Thoursie. En konsekvens blir löner som inte går att leva på. Också kvinnor som inte skaffar barn diskrimineras lönemässigt och tvingas arbeta deltid ofrivilligt i till exempel vård och omsorg, konstaterade Anna Thoursie och fick medhåll av Stefan Carlén från Handelsanställdas förbund. Inom handeln övergår också kvinnors frivilliga deltidsarbetet i samband med föräldraskap i ofrivillighet när arbetet organiseras efter normen att kvinnor arbetar deltid. Normen gör den kvinnliga arbetskraften mindre värd, fastslog Stefan Carlén. Män i handeln tjänar i genomsnitt 25 procent mer i månaden räknat på heltid än kvinnor. Att via avtal eller lag ge kvinnor rätten till att arbeta heltid är den viktigaste jämställdhetsreformen bredvid individualiserad föräldraförsäkring, enligt Handels. Kommunals strategi för att bryta mönstret är idag satsningen på så kallad bemanningsekonomi där arbetsgivare erbjuds utbildning i att beräkna kostnaderna för deltider och timanställningar. Stora pensionsavgångar talar för förändring, menade Anna Thoursie. -Jag är optimist. Hur tror ni att det går för arbetsgivare som fortsätter erbjuda deltider när mellan personer behöver rekryteras till äldreomsorgen de närmaste åren? Sölvi Brädefors Nästa konferens om lön & kön anordnas i Stockholm den 26 maj på temat Jämställda löner och avtalsrörelse. Nätverkets webbplats är Fakta föräldraledighet Föräldrapenning erbjuds under 480 dagar av vilka 60 dagar är öronmärkta för var sin förälder. Ersättningen är inkomststyrd och finns i form av grundersättning och ersättning på sjukpenningnivå. Det finns olika sätt att mäta mäns pappaledighet. Ett vanligt sätt är att mäta mäns uttag av föräldradagar per barn var det 58 dagar i genomsnitt per pappa. En svaghet med måttet är att bara pappor med barn som fyllt åtta år räknas höjdes det så kallade taket för den inkomsten som vid föräldraledighet kan täckas upp till 80 procent till 10 basbelopp (cirka i månaden) infördes den andra så kallade pappamånaden. Försäkringskassan har därför infört ett nytt mått som visar på ett ökat antal uttagna dagar för barn födda på 2000-talet. I genomsnitt 22 procent av alla pappor till barn födda 2002 har varit föräldralediga mer än tre månader. Andelen uttagna föräldradagar av män jämfört med kvinnor är ett annat mått. Här visar SCB att 79 procent av föräldraförsäkringens dagar tas ut av kvinnor och 21 procent av män infördes jämställdhetsbonus för barn födda efter den 30 juni. Föräldrar med gemensam vårdnad kan få kronor i bonus om föräldraledigheten delas lika. 1 2 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009 Linus Oscarsson, rörläggare, pappa till Eline, 20 månader. Föräldraledig åtta månader sommaren och hösten 2008, både heltid och deltid. -Självklart har jag fått en bättre relation till mitt barn. Jag har fått möjligheten att göra andra saker med henne och att få vara ensam med henne, bara hon och jag. Det skapar starka band. Christian Eriksson, elektriker, pappa till Ines 20 månader. Föräldraledig sex veckor heltid våren 2008 och 1-2 dagar i veckan under hösten. Jag ville lära känna mitt barn. Sedan var det skönt att kunna ta en paus efter 17 års oavbrutet arbete. Jag tycker att jag blivit mer tålmodig, det var jag inte förr. Det har varit kul att lära sig så mycket nytt. Innan man prövat så vet man inte vad det handlar om.

13 En ny generation vill vara pappalediga På Göteborgs Vatten ökar uttaget av pappaledighet. Ekonomi, arbetsplatsens storlek, mammornas arbete och möjligheten att få förskoleplats har betydelse för hur många dagar männen är hemma. Och en ny generation pappor vill att arbetet ska gå att kombinera med föräldraskap också efter föräldraledigheten. När Linus Oscarsson, rörläggare, och Christian Eriksson, elektriker, förra året ansökte om föräldraledighet från sina jobb på Göteborgs Vatten var det inget problem. Arbetsplatsen uppmuntrar föräldraledighet och flera jämnåriga jobbarkompisar var eller hade varit hemma med barn. För Linus, som blev pappa till dottern Eline våren 2007, var föräldraskapet ett viktigt skäl till att han sökte sig till Göteborgs Vatten för två år sedan. På sitt tidigare arbete på en mindre privat firma var orderingången ojämn och permitteringar var inte ovanliga under vintermånaderna. Risken att stå utan arbete efter en föräldraledighet gjorde att han bytte arbetsplats. Att vara hemma med Eline har varit en självklarhet för Linus, som tycker att pappaledighet är en generationsfråga. -Jag är tacksam över möjligheten att vara hemma. Vi har kommit långt här i Sverige med jämställdhet och papporna är bättre idag. Hade det inte varit okey här, hade jag sökt annat arbete. Sambon Julia var hemma med Eline det första året. Linus har därefter varit hemma fyra månader på heltid och fyra månader tre dagar i veckan. Egentligen skulle han vara hemma ett år. Men när Eline fick en förskoleplats i augusti uppmanades föräldrarna att tacka ja till denna eftersom det kunde dröja ett år till nästa chans. Sambon, som är barnskötare, fick dessutom arbete på en nyöppnad förskola och avslutade sin ledighet lagom till starten av höstterminen. CHRISTIAN ERIKSSON BLEV PA P PA till Ines sommaren Han tycker att vinsten med att vara pappaledig är dubbel. Efter oavbrutet arbete i 17 år var tiden med Ines ett andhål. -Det viktigaste skälet till att vara föräldraledig var att få vara med mitt barn. Hade jag jobbat hade jag bara träffat henne någon timme varje dag. Men det är också mindre stressigt att vara hemma och skönt att kunna ta dagen som den kommer. Det har också varit roligt att träffa alla nya människor på olika ställen man hamnar på under föräldraledigheten. Christian har varit hemma under hösten på deltid och under våren sex veckor mellan beredskapen. Även i hans fall spelade fruns arbete som förskollärare och förskoleplatsen roll för hur länge han var hemma. I Härryda där Christian bor görs två större intag till förskolan varje år och Ines skolades in i januari. Nästa gång vill han gärna vara ledig längre. Att mammorna släpper in männen är minst lika viktigt som att öronmärka pappadagar, tycker Linus och Christian. Fler öronmärkta dagar är de tveksamma till. Viktigast för att fler pappor ska vara föräldralediga är att behålla de förutsättningar som finns idag, menar Christian. Han har haft nytta av att taket på föräldraförsäkringen höjts och den kompensation för lönebortfall som Göteborgs stad erbjuder anställda. Döttrarnas mammor arbetar nu deltid medan både Linus och Christian avslutade sin ledighet i december och arbetar heltid igen. Eftersom de arbetar hoppas de kunna hämta på dagis och få tid att umgås med sina döttrar efter jobbet. Christian har dessutom flextid och kan tänka sig vara på jobbet redan vid för att kunna gå tidigare. Båda tänker vara hemma för vård av sjukt barn när det behövs. Döttrarnas behov är viktiga och förhoppningen är att familjelivet går att jämka ihop med jobbets krav. Det hoppas också Ma rcus St e n g ren, rörläggare på Göteborgs Vatten, som precis har gått på föräldraledighet med sin dotter Ester, 1 år. Också med dottern Molly var han hemma ett halvt år. Nu är han hemma med båda från januari till dagisstarten i augusti. -Det har aldrig varit några diskussioner om det. Jag har alltid velat vara hemma, tänkt att det skulle vara kul. Jag tror att det har spelat roll. Jag och Molly har en bra relation, slår hon sig går hon inte bara till sin mamma utan lika gärna till mig. Förra året var jag och Molly och hälsade på min bror i Lillehammar själva. Det hade jag nog inte vågat om jag inte varit van att vara själv med henne. Att våga ta ansva ret och ha självfört roendet att vara förälder på sitt eget sätt har varit viktigare än inkomsttak eller de tre obligatoriska pappamånaderna för Marcus beslut att vara hemma med sina döttrar. Han och frun Linda har köpt radhus under hösten och hushållar med pengar under föräldraledigheten. En ny bil har fått vänta för att hämta ut andra vinster, menar Marcus. -Att vara föräldraledig skapar också förståelse för den andres vardag. Det är bättre för förhållandet och det är en extra bonus. Att Linda tagit ut fler dagar beror på att hon arbetar som lärare och har anpassat sin ledighet efter terminsstarter, menar Marcus. Hade de delat helt och hållet hade hans föräldraledighet startat mitt i en termin. Chansen att få förskoleplats är också störst i augusti varje år och d ä rför kommer han att vara hemma till dess. Om en förälder studerar kan dock ekonomin spela roll för hur många dagars föräldraledighet denne tar, tror Marcus, som är emot kvotering av föräldraledighet. Morot är viktigare Marcus Stengren, rörläggare, pappa till Ester 1 år och Molly 3 år. Föräldraledig åtta månader på heltid med Molly 2007 och nu med Ester lika länge. -Man blir rätt uppbunden med små barn. Att börja jobba är rena semestern, där blir jag bara fysiskt trött. Hemma blir jag både psykiskt och fysiskt trött. än piska och han ser hellre att de som delar lika kan få en bonus, till exempel fler dagar. I anläggningsbranschen spelar det också roll om man arbetar på ett privat företag eller ett kommunalt om man vill vara föräldraledig, menar han. Marcus tror att fackföreningar som ser till att lagar och avtal efterföljs är starkare på hans arbetsplats. På jobbet har Ma rcus inte märkt av något motstånd mot att han är borta och hans nya chef är också småbarnsförälder. EFTER FÖRÄLDRALEDIGHETEN har Linda och Ma rcus diskuterat möjligheten att arbeta deltid båda två för att undvika för långa dagar på förskolan för döttrarna. Marcus tror att det ska gå att förena arbete och föräldraskap på Göteborgs Vatten. I gengäld erbjuder han bättre planeringsförmåga och effektivitet än innan han blev förälder. -I mitt arbete arbetar vi två och två med en grävmaskinist. Det blir struligt om en är borta. Men Linda ingår ju också i ett arbetslag och det blir problem om hon är borta från sina elever. Att inte dela vore att säga att mitt arbete är viktigare än ditt. Det gäller att vara rak på jobbet och ha bra framförhållning. Då kan tanken sjunka in. Mats Eriksson, ordförande på Kommunals sektion på Göteborgs Vatten, tror att arbetsgivaren kommer fortsätta att hitta lösningar för att föräldraskap och arbete ska fungera ihop. Själv får han flytta på ett eller annat möte eftersom personalchefen är hemma för vård av sjukt barn. Det mesta går att lösa, är hans erfarenhet. Men att facket finns är viktigt även för frågor som föräldraledighet, menar Mats Eriksson som själv var pappaledig redan på 80-talet. -Vi är rätt starka eftersom alla är medlemmar. På en liten arbetsplats med svagt fack kan det vara tuffare, det är jag helt övertygad om. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning Februari

14 Dragspel inte nog för dagens pensionärer Det här gänget har dragit igång en ny förening för pensionerade kommunalare i Mölndal, stående från vänster Birgitta Fält och Inga-Britt Virtanen och i soffan sitter från vänster Bertil Olofsson, Mona Berglund Nilsson, Majrid Kvick, Ilse Magnusson och Anne-Marie Ebbesson. Dagens pensionärer är många, unga, engagerade och ställer helt andra krav än förr. De blir ingen lätt match för stat och kommun! När kommunalaren Mona Berglund Nilsson nyligen gick i pension, efter 12 år som socialdemokratisk riksdagsledamot, fick hon en riktig kalldusch. Efter alla år i hetluften i Stockholm fick hon med posten en inbjudan att tillsammans med andra pensionärer få komma och lyssna på dragspel. - Va?! Det kändes helt fruktansvärt och jag insåg att vi måste ändra synen på vad dagens pensionärer är intresserade av. Vi blir bara yngre och yngre, har massor av tid, kraft och engagemang och ställer helt andra krav på vad vi vill ägna oss åt. Och det är inte i första hand att lyssna på dragspel! - Att bli pensionär var en stor omställning för mig, konstaterar Mona. Och så ramlar sån där skit in. Sitta nånstans och lyssna på dragspel?! Man blev ju alldeles nedtryckt och började fundera på om man var fullständigt slut. Men sen blev jag förbaskad istället. Nu har Mona tillsammans med ett gäng salta seniorer bildat en ny förening för pensionerade kommunalarbetare i Mölndal. En sådan förening har aldrig funnits tidigare, utan pensionerade kommunalare från Mölndal har tillhört någon av Kommunals pensionärsföreningar i Göteborg. Långt att åka och kanske inte så många man känner. - För oss som bor och har jobbat i Mölndal är det naturligare att ha föreningen här. Då har man också större chans att stöta på gamla arbetskamrater som man kanske tappat kontakten med. F ö r re ordföranden i sektion 40 Mölndal, Estelle Hwats, ingår i gänget som nu dragit igång Kommunals pensionärsförening i Mölndal. - Den tändande gnistan var att Estelle och jag möttes på Mölndalsbro av en slump, säger Mona. Vi kunde bägge konstatera att det ibland kan kännas tomt och tråkigt att bli pensionär och förstod att vi är många som tycker likadant. Tillsammans kontaktade Mona och Estelle 25 pensionerade kommunalare för att kolla läget. Alla tyckte att idén om en egen pensionärsförening i Mölndal var bra och åtta visade sig beredda att satsa lite mer. Det är förutom Mona Berglund Nilsson och Estelle Hwats, undersköterskan In g a - Britt Vi rtanen, ombudsmannen Be rtil Ol o f- sson, sjukgymnastbiträdet Ilse Magnusson, barnskötarna Birgitta Fält och Majrid Kvick och undersköterskan A n n e - Marie Ebbesson. Tillsammans utgör de interrimsstyrelsen för föreningen fram till årsmötet i februari då ordinarie styrelse ska väljas. Dagens pensionärer surfar på nätet, bloggar, styrketränar och är fulla av kraft och energi. En människas ålder blir alltmer ointressant, andra egenskaper som till exempel humor, nyfikenhet, öppenhet och engagemang är viktigare. Ilse Magnusson är äldst i styrelsen. Hon är 83 år, vilket är mycket svårt att tro. - Jag tänker aldrig på min ålder. Är fortfarande nyfiken på allt och håller igång som vanligt. I N T E R R I M S S TYRELSENS FÖRSTA INSATS var att kalla samtliga 791 pensionerade kommunalmedlemmar i Mölndal till ett möte. Det kom 64, vilket var många fler än förväntat. - Vi hade trott att kanske 25 skulle vara intresserade så här i början, men folk välde in, säger Inga-Britt Virtanen. Vi fick dela på muffinsen för kakorna räckte inte till. Det stora deltagandet, redan innan vi bildat föreningen, visar ju på hur stort behovet är av en pensionärsförening i Mölndal. Mötesdeltagarna fick skriva ned vilka önskemål och förväntningar de har på sin förening. Och då handlar det inte så mycket om dragspel, utan snarare saker som singelträffar, resor, hälsa, livsstil, gympa, teater, föreläsningar, cirklar i språk, data, böcker och dans och inte minst att föreningens medlemmar ska engagera sig i va d som händer i kommunen och pensionärslivets villkor, exempelvis när det gäller skatter och pensioner. - Man kan ju inte sluta engagera sig bara för att man slutat jobba och i vår förening får man prata politik, åtminstone lite, säger Anne-Marie Ebbesson. Vi 40-talister blir ingen lätt pensionärsgrupp för stat och kommun. - Vi är vana att ställa krav, vi är många och vi är unga vi kommer att bli en maktfaktor att räkna med!, säger Mona Berglund Nilsson. Och vi har tid att engagera oss. Men inte all tid i världen för vi har mycket annat vi vill hinna med att göra också. - Och när vi inte klarar oss själva vill vi ha unga snygga killar från hemtjänsten! Vi kanske kan ta Volvokillarna till detta Carina Hult Har du lust att vara med? Har du också lust att träffa nya och gamla kompisar som liksom du har slutat jobba och är sugna på att hitta på nåt tillsammans? Gå medlemsmötet den 16 mars! Alla pensionerade kommunalmedlemmar i Mölndal får kallelser till mötet. 1 4 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009

15 I n k o m s t f ö r s ä k r i n g ger mera pengar Medlem i Kommunal och a-kassan då kan du få extra pengar utöver arbetslöshetsersättning om du blir arbetslös. Sedan 1 januari har Kommunal en egen inkomstförsäkring som komplement till a-kassan. Efter regeringens drastiska försämring av a-kassan får den som tjänar över kronor i månaden inte längre 80 procent av sin lön i ersättning, En förändring som drabbar många av Kommunals medlemmar. Försäkringen som kompenserar dig så att du får upp till 80 procent av din lön även på den del som ligger över kronor ingår automatiskt i ditt medlemskap i Kommunal och a-kassa. Försäkringen ser också till att inbetalningarna till pension och tjänstepension fortsätter. För att få del av försäkringen ska du ha varit medlem i Kommunal och a-kassan i ett år. Har du varit medlem i ett annat fackförbund med liknande inkomstförsäkring får du räkna in den tiden i medlemsvillkoret. För att få del av försäkringen måste du vara ofrivilligt arbetslös. Den gäller alltså inte om du själv sagt upp dig eller blivit uppsagd på grund av misskötsel. Ytterligare information om inkomstförsäkringen hittar du på Kommunals hemsida Du kan också kontakta ditt försäkringsombud eller Fo l k s a m som administrerar försäkringen. Stig A n d e r s s o n H a l l å d ä r...alma Nilsson, undersköterska från Tjörn, som den 25 februari åker till El Salvador för att arbeta som valobservatör vid presidentvalet den 12 mars. Noterat i kanten Vad gör en valobservatör? -I första hand bevakar man valet för det partiet som tillfrågat dig. Uppgiften är att bevaka att det inte sker valfusk. Det här är andra gången jag är va l o b s e rvatör för FM- LN- Frente Farabundo Martí para la Liberation Nacional. Totalt är vi ett femtiotal observatörer från Sverige. Hur har du blivit valobservatör? -Jag kom till Sverige som politisk flykting Trots att jag bor i exil har jag försökt fortsätta att arbeta för en förändring i mitt hemland. Jag är väldigt insatt i vad som händer i landet och det här är andra gången jag är valobservatör. I Sverige arbetar jag i Club Latino, en solidaritetsorganisation som bland annat stödjer skolor i El Salvador. Är det farligt att vara valobservatör? -Du åker på egen risk, det finns inga garantier för din säkerhet. I El Salvador bevakar inte regeringen dina rättigheter. Men det känns som att det här valet är vår sista chans. Arenapartiet, de rikas parti, har styrt landet i 20 år. Men i år har FLMN en kandidat som har chans att vinna. Han heter Mauricio Funes, är journalist och har t i d i g a re inte varit partipolitiskt akt i v. Are n a p a rtiets kandidat heter El i- as Antonio Saca. Varför lägger du din semester på detta? - Jag har ett brinnande intresse för att hjälpa andra, jag har nattvandrat och arbetat för Röda korset. Här hittar jag kraft för att orka med mitt arbete, det är min hobby. Det ger väldigt mycket att stödja människor som behöver stöd. Lycka till! - Tack. Sölvi Brädefors Fakta FMLN FMLN bildades som en gerillagrupp men ombildades till politiskt parti 1992 då en fredsöverenskommelse stoppade ett blodigt inbördeskrig. FMLN är El Sa l vadors största arbetarparti. Are n a p a rtiet står ideologiskt till höger och har innehaft presidentposten sedan Lärjedalen bäst på eko m a t S TADSDELEN LÄRJEDALENS 15 STO R K Ö Kär bäst i Sverige på att servera ekologiska produkter. Stadsdelens äldre, barn och elever får 21,1 procent ekologiska produkter och det är mest i landet. Därmed övertar Lärjedalen ledartröjan i Ekomatsligan, en tävling som instiftats av Ek o c e n t rum i Sigtuna. På andra plats kvalade Up p- sala Läns landsting och på tredje Malmö stad. Att storstäderna ligger före de mindre kommunerna när det gäller att servera ekologiska produkter är en trend i mätningen som omfattat 165 tävlande kommuner och landsting. I genomsnitt serveras 7,7 procent ekomat och den vanligaste produkten är mjölk. Förra året vann Ale Ekomatsligan. Hett på ABF HET. Så beskriver Arbetarnas bildningsförbund temper a t u ren på sin före l ä s n i n g s ve rksamhet i Göteborg. Myc k- et folk söker sig till Folkets Hus och de många temaserier som ABF bjuder in till. Under våren kan du lyssna på diskussioner varje vecka och träffa bland annat Olle Svenning, Peter Birro, Elsie Johansson, Wanja-Lundby- Wedin, Åsa Linderborg, Theodor Kallifatides och Tiina Rosenberg. Kolla in programmet på Kommunal Väst medlemstidning Februari

16 Vakanser kvar trots r e k r y t e r i n g s b e h o v Stora rekryteringsbehov sägs finnas i kommunerna. Men på många håll förbli tjänster vakanta eller försvinner i omorganisationer. Vårdbiträdena Josefine Lundin, Sebastian Johansson och Malin Andersson inledde det nya året utan arbete. De saknar bevis för att kommunen vill behålla unga med intresse för omsorgsarbete. När vårdbiträdet Josefine Lundin berättade för de boende på sin avdelning på äldrepsykiatrin på Lackare b ä c k s boende att hon skulle sluta, innebar det sorg för både henne och hennes vård t a g a re. De sju pensionärerna och deras sju anställda har haft en stark gemenskap och hade Josefine kunnat fortsätta arbeta här hade hon stannat, trots att hon egentligen tänkt bli lärare. Men så blev det inte. Ett effektiviseringsbeslut i Mölndals stads Vård och Omsorgsnämnd i juni 2008 har lett till att Josefines och två arbetskamraters vikariat tog slut den sista december. Av besparingsskäl flyttar äldre boende från ett mindre, nedlagt, äldreboende in i de lokaler som har tillhört äldrepsykiatrin på Lackarebäck. Denna läggs ned och delar av enhetens boende får flytta till boenden i kommunen avsedda för personer med f u n k t i o n s h i n d e r. Beslutet ingick i ett besparingspro g r a m på fem miljoner som bland annat via vakanshållning av tjänster och återhållen vikarieersättning skulle bringa 2008 års budget i balans. Fem miljoner motsvarar cirka 20 tjänster. MEN INGA ANSTÄLLDA HAR VA R S LATS utan besparingarna har enligt kommunens borgerliga majoritet lösts genom så kalla naturlig avgång. Efter genomf ö rd omorganisation skulle 2009 tre procent på varje boendeplats inom funktionshinder i Mölndal sparas, en,, summa på 10 miljoner kronor. När personal slutar kommer vi inte att tillsätta t j ä n s t e r n a. Det är mest en schemateknisk lösning. Vi kommer inte att säga upp personal Peter Jo h n s s o n, Kristdemokraterna Mölndals kommun På tre av de vakanshållna tjänsterna har Josefine Lundin, Malin Andersson och Sebastian Johansson vikarierat. Alla har trivts med sitt arbete inom äldrepsykiatrin. Men det nya året innebär slutet för deras tid med sina brukare. Josefine, som arbetat 1,5 år på Lackarebäck, har sökt ett nytt vikariat på ett annat boende för funktionshindrade. Hon har också sökt in till lärarutbildningen och anmält intresse för korttidsvikariat i kommunens bemanningsenhet. -Man måste ha plan B. Det har jag lärt mig. Du kan aldrig räkna med att saker blir på ett visst sätt. Får jag inte vikariatet eller kommer in på skolan hittar jag annat arbete. Men egentligen vill jag inte det, jag vill vara på mitt gamla arbete. Sebastian arbetar tillsvidare också i bemanningsenheten. Han har sökt in till två tekniska yrkesutbildningar Vårdbiträdena Sebastian Johansson, Malin Andersson och Josefine Lundin har alla tvingats sluta på sina vikariat vid årsskiftet. Osäkra timanställningar eller studier var i januari deras verklighet bredvid separationssorg och ilska över en illa skött omorganisation. på Komvux. Sebastian bor hemma. Någon a-kassa har han inte eftersom han inte är med i någon fackföre n i n g. En anledning är att han under 1,5 år fått sina vikariat förlängda tre månader i taget. Malin Andersson är medlem. Men hon har inte varit med tillräckligt länge för att få den höga a-kassenivån, så kallad inkomstrelaterad ersättning. Även hon är inskriven i bemanningsenheten, där hon ska konkurrera med Sebastian och Josefine om jobben. Malin har inte sökt in till någon utbildning. Hennes dröm har tidigare varit att bli polis. Men hon har inte orkat söka in till polishögskolan under året. Hon oroar sig för sin ekonomi och för att hon inte ska kunna betala sin bostadsrättslägenhet. -Omorganisationen har tagit all min energi. Den här hösten har jag varken kroppsligt eller psykiskt orkat att göra testerna till polishögskolan. Den drömmen ligger just nu väldigt långt borta. Omorganisationen på arbetsplatsen de lämnat har omg ä rdats av problem. Under hösten har olika besked getts om framtiden för de totalt 14 boende på äldrepsykiatrin. Rockader inom personalgruppen har dessutom lett till att alla fast anställda fått söka nya tjänster. Kritik har framförts mot brist på delaktighet och att de boendes behov har kommit i sista hand. Förvaltningen har medgett brister informationsbrister. MALIN OCH JOSEFINE HAR VARIT aktiva i ansträngningarna att inte splittra de sju psykiskt sjuka boende på sin avdelning och deras mångåriga gemenskap. Trots att de själva anat att deras egna anställningar kommer att upphöra, har de försökt få gehör för att låta de boende få fortsätta att hålla ihop, att få till stånd en snabb flytt och ge personalen delaktighet. Josefine och Malin t ycker att ingen enskild kan lastas för det som hänt. Me n de anser att politikerna i Mölndal saknar kunskaper om äldre psykiskt sjukas behov. De ser en grupp äldre med stor inre oro, som bara bott på Lackarebäck i tre år, flyttas på nytt utan den yttre trygghet som en stabil personalgrupp ger. Och de förstår inte varför de anställdas varningar för att splittringen av den familjära gruppen kommer att kosta i form av ohälsa, ökad medicinering och avbrutet utvecklingsarbete har ignorerats. Det har väckt frågetecken inför en framtid inom kommunal habilitering. Till de nya tjänster som utlystes efter omorganisationen krävs utbildning, helst från högskola. Malin har kunnat tänka sig att lägga polisplanerna på hyllan och bygga på sina ettåriga beteendeve t e n s k a p- lig studier. Nu är hon tveksam. I en kommun som utåt säger sig värna om kontinuitet för brukare, råder principen om utbytbarhet mellan skål och vägg, anser Malin. -Jag har trott att man ska göra något som man brinner för. Men det är tydligen det som har knäckt en. Nu gäller det att tänka strategiskt istället. Jag vill aldrig mer vara på en arbetsplats där jag inte är attraktiv och inte har något att säga till om. Sölvi Brädefors 1 6 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009

17 Frida vill förändra - därför blev hon A P O Efter många år i den otrygga bemanningsbranschen har Frida Håkansson idag fast arbete som spårvagnsförare på Göteborgs Spårvägar. Hon tycker att en stark fackförening spelar roll och därför har hon valt att blir arbetsplatsombud för Kommunal. -Inget förändras om man bara klagar. -Facket gör ingenting, det hör man förr eller senare på varje arbetsplats. Men jag som kan jämföra vet att vi tar mycket för givet. Det är ingen mänsklig rättighet att ha fast anställning! Frida Håkansson är 27 år och bor i Göteborg. För två år sedan beslöt hon sig för att lämna industrin, tillfälliga anställningskontrakt och bemanningsföretag. Hon utbildade sig till spårvagnsförare, ett jobb som hon trivs med och där hon direkt blev erbjuden fast arbete, det första efter många års arbete. Att Sp å rvägen erbjuder fasta tjänster är tack vare starka fackföreningar, menar Frida, som redan i industrin blev medlem i Metall. Därför spelar det roll om det finns en fackförening och att man engagerar sig, tycker Frida. Sedan ett år är hon arbetsplatsombud i Kommunal. -Visst är det meningsfullt. Man vill ju påverka! Sitter man bara och gör sitt jobb så får man göra det som andra bestämt. Men gillar man att lägga sin näsa i blöt, så finns det många sätt att påverka. Att många tycker att man inte kan påverka är kanske för att man inte vet vilket inflytande man kan ha. Efter att hon själv ringt och kollat hur det funkar på sin sektion, Kommunals sektion för Spårvägens Trafikpersonal, erbjöds hon att gå en facklig ungdomskurs. När denna var avslutad blev hon tillfrågad av Yvonne på sektionen om hon ville bli arbetsplatsombud och tackade ja. Hon blev nominerad och vald av medlemmarna på årsmötet för ett år sedan. Tillsammans med 11 andra ombud är Frida idag fackligt ombud och skyddsombud för 600 förare. Det betyder att hon är en länk mellan dem och Kommunal och en länk mellan förarna och arbetsgivaren. Arbetskamrater kan fråga henne eller lämna synpunkter till när det gäller löner, arbetsvillkor och andra frågor som har med jobbet att göra. Arbetsgivaren träffar hon en gång i månaden i den lokala samverkansgruppen. Roligast i uppdraget är problemlösning, att hitta sätt att tackla frågor så att det blir bra för alla. Under sina arbetspass kan Frida vrida och vända på problem och sedan komma på en lösning. Och hon får gehör. -Det kanske inte är jättestora grejer. Men när man kör m ä rker man ju vissa saker som man inte märker när man sitter på kontor. Om fler engagerade sig skulle fler bra idéer kunna göra jobbet bättre, menar Frida. Att alla är medlemmar är också viktigt för att slå vakt om kollektivavtalen. Bara Frida Håkansson, 27 år är arbetsplatsombud för Kommunal på Spårvägen. Efter många år i bemanningsbranschen uppskattar hon att ha ett jobb där fackföreningar är en kraft att räkna med. genom att vara många kan anställningsvillkor och löner skyddas. Frida tror att många unga behöver lära känna poängen med facket och inte ta saker för givet. Men också tvärtom. Facket kan inte ta medlemskap för givet. Idag är ett problem för många unga att de inte har arbetat tillräckligt för att kunna bli medlemmar i fackföreningen och a-kassan. -Idag bygger mycket på att du först arbetar och sedan blir arbetslös. Men idag är det ju ofta tvärtom för unga. När man inte kan gå med i facket och inte har a-kassa är det större risk att du hamnar hos arbetsgivare utan kollektivavtal eftersom du är så desperat. Då bryter du lättare det fackliga löftet, men det är ju inte så konstigt. Kanske måste fackföreningarna se till att unga får samma trygghet som äldre. Man måste vara i takt med samhället, säger Frida Håkansson. Sölvi Brädefors m Liten ordlista Årsmöte: En förenings viktigaste möte som hålls en gång per år och där föreningens ledning styrelsen väljs. Varje sektion i Kommunal har årsmöte och hela Kommunals avdelning har årsmöte. Där deltar valda representanter från sektionerna, det så kallade representantskapet. Nominering: För att kunna väljas till ett fackligt förtroendeuppdrag (styrelsemedlem, revisor) måste någon föreslå dig. I Kommunal finns speciella möten där förslag kan lämnas på personer som någon tycker ska ha ett förtroendeuppdrag i sektionsstyrelsen. De kallas nomineringsmöten. Arbetsplatsombud väljs däremot ofta direkt av arbetskamraterna på arbetsplatsen. Förtroendevald: En representant för dem som valt den förtroendevalda. Som förtroendevald har du ett uppdrag en viss tid, till exempel ett år. Som fackligt förtroendevald skyddas du av förtroendemannalagen. Kommunal Väst medlemstidning Februari

18 . Kareby Naturförskola även lockar föräldrarna I Kareby har miljöintresserade barnskötare och förskollärare gjort naturen till förskoleprofil. Att få arbeta med sitt intresse har gjort jobbet rikare och arbetsmiljön bättre för de anställda. Nu lockar Kareby Naturförskola småbarnsföräldrar till orten. Och det går bättre att leka tjuv och polis ute, tycker barnen. Klockan är nio på morgonen och på Kareby naturförskola är det tid för utgång. Först drar 14 barn i åldern 4-5 år och två fröknar på sig varma kläder för förmiddagens skogspromenad. Därefter följer nio småbarn med två fröknar. De ska gå till en närbelägen lekplats. På en vägg hänger foton på de kläder som dagens blåsiga och regniga väder kräve r. På en annan hänger visselpipor. Oa v- sett väder är både stora och små ute varje dag. Kareby är en naturförskola med utepedagogik där naturen ses som en resurs för ett lustfyllt, upplevelsebaserat lärande med barnens bästa som huvudmål. Profilen är natur, odling, miljö- och naturvård tillsammans med lek, skapande verksamhet och omvårdnad. Samhället Kareby ligger en halvmil utanför Kungälvs tätort och är omgivet av åkrar, skogar och ängar. Här finns två förskolor som snart blir fyra. Inflyttningen är stor och de flesta är barnfamiljer. Susanne Wennberg och Gunilla Åberg är barnskötare på Kareby Naturförskola. Tillsammans med förskollärarna Lena Bjureblad och Ewa Engdahl har de själva roligt i trollskogen, gläntan och älgbacken, bland myrstackar, djurspår, klippor och träd. -Det är jätteskoj att gå med barnen i naturen som medupptäckare. Ibland är vi på väg till skogen. Men så upptäcker vi tre maskar och kommer inte längre. Det är så fascinerande att lyssna på barns tankar. Deras kreativitet stimuleras mycket ute och de är jätteduktiga på att hitta på. Vi använder väldigt lite leksaker ute. Kottar och pinnar går att ha till mycket och grovmotoriken tränas fantastiskt när barnen klättrar på bergen, säger Susanne. D AGENS PROMENAD BÖRJAR med ett besök vid årstidsträdet. En gång i veckan besöker barnen äppelträdet och observerat vad de ser, hör, känner och luktar. Sedan styrs kosan mot en skogsglänta en halv kilometer från förskolan. Här blir det samling, en lek och sedan finns tid för fri lek. För att hålla värmen serveras denna dag varm saft och en kaka, andra dagar kan fikan bestå av en frukt. Naturinriktningen är en uttalad profil i verksamheten sedan Men redan många år tidigare var natur och miljö viktiga på Kareby. För alla anställda är omsorg om naturen en viktig drivkraft i arbetet och engagemanget en viktig resurs. Susanne har ett starkt intresse för djur och natur och har valt att bo på landet för att kunna vara ute mycket. Hon har också en idrottsbakgrund och är mycket intresserad av hälsofrågor. Gunilla har tidig a re arbetat på en förskola med Ur & skur och är uppvuxen i Kareby. -För mig är det viktigt att föra världsarvet vidare. Det är en viktig anledning till att jag valt att arbeta här. Jag är dessutom uppväxt här i bygden. Här finns traditioner och en natur som jag är fäst vid och det vill jag gärna föra vidare till de familjer som är nyinflyttade här. Stora barngrupper har också spelat en roll i valet av utepedagogik valde personalgruppen att ta emot fem barn till i de rymliga lokalerna i utbyte mot ytterligare en anställd. Det gav möjligheten att dela upp barn g ruppen i två delar. Att barngruppens storlek sedan dess har fortsatt att öka är ett problem och man kan inte göra allt man vill ute. Men stor självständighet och delaktighet i arbetet med att utveckla profilen ger kraft och arbetsglädje. Inspiration finns från pedagogiska riktningar, men barngruppens sammansättning och föräldrarnas önskemål är vikt i g a re. Att utevistelsen till exempel ger god aptit och friska barn är viktig för föräldrarna. Men eftersom de mindre barnen lättare fryser följs inte Friluftsfrämjandets re k o m- mendationer om 60 procents utevistelse. Då får barnens bästa råda och det innebär att de minsta är inne mer. Kokerskan Valentina Alexandersson märker stor skillnad på aptiten de dagar barnen har varit ute och inne. -Ja, det är stor skillnad. Har de varit ute tittar de in direkt till köket och frågar vad det är som luktar! Det är jätteroligt och det är också roligt att vi odlar sallad, persilja, kryddor och blommor i trädgården. A r b e t s m i l j ö p roblem som buller och stress minskas också med delade grupper och utevistelse. På Kare by är sjukfrånvaron låg hos både vuxna och barn. Att förskolorna profilerar sig leder till att barnskötarens yrk e s roll specialiseras, menar Susanne. Hon tycker att det berikar yrk e s rollen samtidigt som det ger föräldrarna valfrihet. At t rikta in verksamheten på ett område behöver inte betyda att man ger upp andra frågor som genus eller konstnärlig verksamhet. Och den intilliggande förskolan ses inte som konkurrenter. -Man brinner för olika saker och jag tror att det är viktigt. Vår grannförskola är profilerad på språk och jätteduktiga på det. Man kanske inte kan vara med i allt. Jag är jättestolt över vår verksamhet. Men också över hela Karebys skolenhet. Sölvi Brädefors Ludvig, Ola och Lucas gillar att vara ute i naturen. Färre regler än inomhus är ett viktigt plus för killarna. 1 8 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009

19 Efter förmiddagens skogsutflykt är barnen hungriga och barnskötaren Susanne Wennberg bjuder in till lunchen som väntar som väntar inne i köket. Kommunal Väst medlemstidning Februari

20 FN uppmärksammar Ku n g ä l v - tacka fritidsledarna för det! På de årliga resorna till Polen i Förintelsens spår är fritidsledarnas förmåga att möta unga en mycket viktig resurs för de behov som kan uppstå i mötet med historien. Foto: Ingrid Åkerström 2 0 Kommunal Väst medlemstidning Februari 2009 Rose Pegrén och Ingrid Åkerström är fritidsledare som förstår att börja i rätt ända när tolerans och människovärde ska förverkligas. I Kungälv finns en av landets bästa kommunala ungdomsverksamheter. Kommunen knep en av tre nomineringar för Årets ungdomskommun förra året. Fritidsledarna är viktiga kuggar i ett uppmärksammat toleransarbete, som uppmärksammats i Förenta Nationerna. På fritidsgården på högstadiet i Ytterby hänger en lapp. Vad är människovärde? Det är veckans läxa och ska diskuteras i de mjuka sofforna bland stora kuddar och kompisar. På fritidsgården i Kärna någon mil därifrån landade samtalet om människovärde häromkvällen på synen på homosexualitet. Fr i t i d s l e d a re Ingrid Åkerström, som arbetar på bägge gårdarna, jobbade den kvällen. -Alla var öppna med sina funderingar och det var bra diskussioner trots att vi var en stor grupp. Jag var imponerad! Dialog är målet för det arbete bland unga som startade 1995 efter mordet på John Hron i Kode. Det som idag kallas To l e r a n s p ro c e s s e n är en metod som genom dialog vill skapa förståelse mellan unga i olika delar av kommunen och mellan unga och vuxna. Rose Pegrén, fritidsledare på Kode och Kullens fritidsgårdar, är glad ö ver att Un g d o m s s t y relsen nu uppmärksammat arbetet. - Jag tycker personligen att det är jättekul. Jag har arbetat med många delar av det som nu uppmärk s a m m a s. Visst har vi långt kvar, men det har hänt mycket de senaste åren när det gäller samverkan. Kommunens fritidsledare har en viktig roll i Toler a n s p ro c e s s e n. Varje år deltar de aktivt i två mixade gru p- per på sammanlagt femtio unga från kommunens tre högstadieskolor. De träffas en gång varannan vecka under två terminer på skoltid. Två fritidsledare deltar i va r- je grupp liksom lärare från varje skola och en kurator. Ingrid har deltagit i arbetet i fem år och känner ett stort engagemang. -Det är ett värdegrundarbete. Vi utgår från förintelsen, men det handlar egentligen om hur man är som människa. Målet är att känna med andra, att träna empati. Och om man känner sig själv och varifrån man kommer kan man bättre förstå andra, säger Ingrid. Deltagandet är frivilligt och grupperna är populära. En anledning är att arbetet, som börjar i augusti, innehåller en resa till Polen i mars med ett besök på ett konc e n t r a t i o n s l ä g e r. Grupperna har rest till bland annat Bi r- kenau, Bergen-Belsen och Majdanek. Men gruppernas arbete med identitetsfrågor lockar också. Att lära känna sig själv och andra unga i gruppen genom diskussionsoch samarbetsövningar är grunden i toleransarbetet. Genom detta kan sedan judiska - och tyska -människoöden under andra världskriget förstås och deras val diskuteras. Faktakunskaper om propaganda, avidentifiering, vi och dom tänkande, paralleller till vår tid och föräldramedverkan är också viktiga delar i metoden. Erfarenheten är att toleransdiskussioner fungerar bättre bland unga än att direkt hamna i sakfrågorna eller förklara åsikter som fel och rätt. Fritidsledarnas roll i arbetet är att leda grupprocesser för att få en bra gruppdynamik bland eleverna. Det kan innebära att bryta teoripass med samarbetsövningar, lek a r, diskussioner och enskilda samtal. Fritidsledarna kan också följa upp lektionerna på fritidsgården på kvällen. Under resorna spelar gruppprocesserna en ännu viktigare roll. Att möta spåren efter förintelse och världskrig är inte lätt för en tonåring. Dagbok, minnesstunder och kvällssamtal är metoder för att hantera det svåra. Fritidsledarnas trygghet och nära relationer till de unga är viktiga och deras yrkesroll har fått större betydelse under årens lopp. Och att resa är bättre än att läsa en bok, menar Ingrid och Rose. -Du upplever det inte på samma sätt. Dessutom går du miste om gru p p rocessen. När vi gör så här får vi fram så mycket mer. Många säger att det är först nu de förstår. Upplevelsen gör också att de kommer nära varandra och de stöttar varandra när det är jobbigt, säger Ingrid. -Att uppleva själv är viktigt. Det är ett fåtal som gått igenom det här utan att påverkas. Men att ha en trygghet i gruppen är en förutsättning, säger Rose. Ingrid och Rose upplever att ungdomarna växer som människor genom To l e r a n s p rocessen. Förståelse finns idag mellan unga från olika delar av Kungälv på ett helt annat sätt än tidigare. Organiserad nazistisk verksamhet finns inte alls längre. Men personlig mognad kan också leda till att unga tar ansvar för saker som studier. Och vågar stå för sina åsikter - något som kräver ork och mod. Kanske är det därför Kungälvs kommun är en av landets tre bästa kommuner för unga att bo i, enligt Ungd o m s s t y relsen. För ett år sedan presenterades arbetet inför FN på inbjudan från FN:s generalsekreterare. I oktober deltog Ingrid som enda fritidsledare i en resa till Jerusalem. - Vi var inbjudna till en 10 dagars utbildning kring förintelsen av Yad Vashem som är en internationell skola för förintelsestudier. Christer Mattsson som ansvarar för Toleransprocessen har ofta besökt Yad Vashem och där har man uppskattat vårt arbete mycket. Det var fantastiskt att få vara med på utbildningen och resan. Jag har fått mer fördjupad kunskap och deras museum var otroligt. Att besöka koncentrationsläger är tufft, men nu hade jag inte ansvaret för elever utan kunde gå ensam runt i museet. Det var nästan värre. Sölvi Brädefors