DOM j. Meddelad i Göteborg. MOTPART Stadsdelsnämnden Centrum i Göteborgs kommun Box Göteborg

Transkript

1 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 DO j eddelad i Göteborg V t '\ ål nr Sida 1 (5) KLAGANDE Ombud: Olle Hiilphers GIL ek förening Box Göteborg OTPART Stadsdelsnämnden Centrum i Göteborgs kommun Box Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 20 december 2013 i mål nr och, se bilaga A SAKEN Personlig assistans och ledsagarservice KAARRÄTTENS AVGÖRANDE Kamman-ätten avvisar yrkandet om insats i fonn av personlig assistans. KammaiTätten upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att tillhör personkretsen i l 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Kammarrätten visar målen åter till Stadsdelsnämnden Centrum för prövning av rätt till insatserna personlig assistans och ledsagar- service. Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kanunarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08 :00-16:00

2 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO Sida2 ål nr YRKANDEN.. yrkar att kammarrätten ska förklara henne tillhöra personkretsen i 1 3 LSS samt bevilja henne personlig assistans i enlighet med sin ansökan. anför bl.a. följande. Hon har tidigare ansetts tillhöra personkretsen och har genom tidigare beslut varit beviljad insatserna personlig assistans och ledsagarservice enligt LSS. Sådana gynnande beslut kan enligt förvaltningsrättsliga principer endast ändras till hennes nackdel om det har skett en väsentlig förändting av hennes hjälpbehov. För hennes del är det dock tvärtom så att hennes fönnåga att klara av sina behov kontinuerligt försämras, vilket medför att hennes hjälpbehov ökar i motsvarande mån. Hon är till följd av en ryggmärgsskada förlamad från armhålan och nedåt. För att klara sin dagliga livsföring i t.ex. boendet och på arbetet är hon dagligen helt beroende av såväl flera olika hjälpmedel som hjälp av andra personer. - ger in bl.a. ett intyg den 29 januari 2014 av specialisten i neurologi och psykiatri Thomas Linden. Stadsdelsnämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Det har genom praxis fastslagits en gräns för vilka funktionshinder som inte kan anses vara så stora och förorsaka sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service som fömtsätts för att tillhöra personkretsen. När det gäller behövs inga specifika eller kvalificerade kunskaper för att utföra de moment som hon behöver hjälp med, eftersom dessa moment varken är krävande eller komplicerade på det sätt som lagen föreskriver. De hjälpbehov som hon har är till mycket liten del av privat eller integritetskänslig natur och det krävs inte heller någon specifik kompetens för att utföra olika moment. Vid en helhetsbedömning kan hjälpbehov därför inte anses vara av det slag som lagstiftaren åsyftat och som ska berättiga till insatsen personlig assistans.

3 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO Sida 3 ål nr SKÄLEN FÖR KAARRÄTTENS AVGÖRANDE har i kammarrätten yrkat att hon ska beviljas insatsen personlig assistans enligt LSS. Nämnden har dock i det beslut som rör den insatsen avslagit hennes ansökan med motiveringen att hon inte tillhör någon personkrets enligt 1 LSS och har däm1ed inte prövat hennes rätt till insatser enligt den lagen. Eftersom kamman-ätten därför inte kan pröva hennes yrkande om insatsen personlig assistans, ska det yrkandet avvisas. har också invänt att nämnden saknat grund för att till hennes nackdel ändra tidigare fattade gynnande beslut om insatser. Som framgår av förvaltningsrättens dom har tidigare beslut om insatser enligt LSS för varit tidsbegränsade. Nämnden har dfufor varit oförhindrad att göra en ny förutsättningslös prövning av rätt till insatser enligt LSS utifrån de nu aktuella ansökningarna. Vid en sådan prövning har det alltså inte funnits något hinder för nämnden att på nytt pröva frågan om tillhör den personkrets som omfattas av LSS. Frågan i målen är alltså om tillhör den personkrets som omfattas av LSS. Det är ostridigt att hon har ett sådant varaktigt funktionshinder som avses i l 3 LSS. Fråga uppkommer dänned om hem1es funktionshinder också fu stort samt förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd eller service. I lagens förarbeten (prop. 1992/93:159 s ) uttalas bl.a. följande när det gäller personkretstillhörigheten. Funktionshindret ska för att omfattas av lagen vara stort och varaktigt. Det ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fiitid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkonm1ande behov av annan persons hjälp för den

4 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO Sida 4 ål nr dagliga livsföringen i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta sig m.m. Exempel på personer med sådana funktionshinder kan vara människor med uttalade rörelsehinder. ed betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som tex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. ed omfattande behov av stöd eller service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. ed återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. KanmrnITätten gör ±Oljande bedömning. har på grund av en ryggmärgsskada en stadigvarande förlamning från armhålehöjd och nedåt. Detta innebär dels en oförmåga att gå eller stå och att stabilisera överkroppen, dels att hon saknar känsel i kroppen nedanför skadan. Av utredningen framgår att hon har ett vruierande behov av hjälp i de flesta ADL-moment. Vidare framgår att hon dagligen till följd av sitt funktionshinder är mycket beroende av hjälpmedel och att hon, för att kunna klara sitt arbete, är beroende av sina kollegors hjälpinsatser. Av utredningen framgår också att hon helt saknar egen fön11åga att utföra vissa moment i vardagliga situationer, vilket gäller t.ex. tvättning, städning och inköp. Därutöver framgår av läkarintyg att he1mes tillstånd kräver regelbunden och intensiv fysisk träning under översyn av speciellt tränad personal. ot denna bakgrund bedömer kammarrätten att funktionshindret är av en sådru1 kru aktär och omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. funktionshinder måste därmed betraktas som sto1t.

5 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO Sida 5 ål nr Av utredningen i målen framgår alltså att det finns flera vardagsrutiner som inte på egen hand kan klara och att hon har ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Även om hon, såsom förvaltningsrätten anfört, själv klarar att utföra vissa moment i den dagliga livsföringen framgår inte annat än att hon har ett dagligt behov av stöd i olika situationer och miljöer. Sammantaget anser kammarrätten att utredningen ger stöd för att funktionshinder förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.. uppfyller således samtliga rekvisit som krävs för att hon ska omfattas av personkretsen enligt 1 3 LSS. Stadsdelsnämnden har avslagit ansökan om insatserna personlig assistans respektive ledsagarservice med hänvisning till att hon inte tillhör den personkrets som omfattas av LSS. Nänmden har således inte utrett och bedömt hennes behov av dessa insatser. Eftersom kammaitätten som första instans inte kan pröva hennes rätt till dessa insatser, ska målen visas åter till nämnden för sådan prövning. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fomrnlär 1). G Cl Ewa årdberg referent - Johan Sanner

6 DO eddelad i Göteborg l)\ h.i r1 I \ vu O I ILCJL _J v Sida 1 (8) ål nr Avdelning 1 Enhet 11 KLAGANDE OTPART Stadsdelsnämnden Centrum Box Göteborg ÖVERKLAGADE BESLUT Stadsdelsnämnden Centrums beslut den 4 och 19 april 2013 SAKEN Personlig assistans och ledsagarservice enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS DOSLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandena. Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

7 DO Sida 2 BAKGRUND. har ansökt om personlig assistans och ledsagarservice enligt LSS och uppgett bl.a. följande. Hon lider av en ryggmärgsskada på halsryggen och är förlamad från armhålorna och nedåt samt saknar bålbalans. När hon har sovmorgon och utför sin tre timmar långa morgonrutin, är det sedan dags att starta planeringen för lunch. Om hon kompenserar sin funktionsnedsättning genom att använda resten av sina funktioner till max, går mycket energi åt till att enbart överbrygga praktiska moment i vardagen. Att enbart använda armarna har i längden blivit påfrestande. ed tiden har hon fått ett större behov av att ligga på sängen för att undvika sår. Hon behöver hjälp med kontroll av huden på kroppens baksida ca en gång i veckan för att undvika sår. Hon behöver hjälp att duscha och gå på toaletten när hon inte är hemma. Hon behöver hjälp att ta sig till och från sin fåtölj som är en viktig avlastning för att undvika sår. Hon behöver även hjälp med viss kroppsvård som hon tidigare gjort avkall på. Denna innefattar att smörja in henne med lotion, tvätta henne mellan tårna, använda hårborttagare på benen, blåsa håret samt klippa tånaglarna, klä på och av långkalsonger och överdragsbyxor samt lrnäppa små knappar och dra upp dragkedjor. Hon lider av nedsatt cirkulation vilket leder till att hon fryser mycket. Vidare behöver hon viss måltidshjälp, framförallt med att skära bröd och svårskuren mat. I övrigt behöver hon hjälp med matinköp, träning, sociala aktiviteter och vardagsgöromål i hemmet, t.ex. städning och 'tvätt. Stadsdelsnämnden har avslagit ansökningarna med i huvudsak följande motivering. tillhör inte personkretsen som har rätt till insatser enligt LSS. Det är klarlagt att hennes funktionshinder är varaktigt och att det uppenbart inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen på så sätt att hennes dagliga aktiviteter tar mycket kraft och enkla göromål tar lång tid att utföra. Hon är beroende av rullstol och andra hjälpmedel.

8 DO Sida 3 Funktionshindret påverkar hennes personliga omvårdnad och i viss mån hennes möjlighet att röra sig i samhället. Hon behöver hjälp i form av avlastning. Hennes funktionshinder bedöms däremot inte påverka flera livsområden. Hon klarar av att utföra avgörande moment på egen hand såsom att kommunicera, förflytta sig ute och inne, äta och dricka, sköta sin ekonomi och arbeta. YRKANDEN.. överklagar besluten och yrkar att hon ska förklaras tillhöra personkretsen som har rätt till insatser enligt LSS samt beviljas de sökta insatserna. Till stöd för sin talan anför hon i huvudsak följande. Hon har i över tio års tid haft ledsagarservice i 78 timmar per månad. Hennes syster har via hemvårdsbidrag hjälp henne med städning och tvätt och hennes syskonbarn har varit ledsagare via LSS. När hennes ledsagare ska resa bort vill hon själv kunna välja vem som ska hjälpa henne. Ryggmärgsskadan påverkar hela hennes liv, inte ett eller två livsområden. Den ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, eftersom hon inte klarar moment som toalett, hygien påklädning, mathållning och förflyttning på egen hand. Funktionsnedsättningen har inte ändrats till det bättre och ett gynnande beslut får inte ändras till hennes nackdel. Hon har begränsad motorik och kraft i händerna. Hon tillbringar sitt liv i rullstol och använder hjälpmedel i alla situationer. Katetrar samt laxermedel används dagligen. Hon f ar också hjälp av andra personer i en mängd vardagssituationer, t.ex. med städning och tvätt. Hennes boende och bil är anpassade. Hennes fritid är beroende av om aktiviteter är tillgängliga eller inte. Hon arbetar halvtid. Hennes träning kräver tillgång till sjukgymnaster som kan neurologi. Hon behöver hjälp med förflyttningar i främmande miljöer. Funktionsnedsättningen medför således ett omfattande behov av stöd och service, i såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter. - Till stöd för sin talan åberopar hon intyg av läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och arbetsgivare.

9 DO Sida4 Stadsdelsnämnden anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Det finns ingen anledning att ifrågasätta funktionshinder eller hennes svårigheter i vardagen. Den personal som kommunen erbjuder är kapabel att ge henne behövlig hjälp. DOS KÄL Tillämpliga bestämmelser och praxfs m.m. I 1 LSS anges vilka personer som omfattas av lagen, den s.k. personkretsen. Dit hör (punkten 3) personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder (än som anges i punkterna 1 och 2) som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Av 7 LSS framgår att personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt (bl.a. personlig assistans och ledsagarservice), om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på an.'1at sätt. Av förarbetena framgår bl.a. följande. ed betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. Behovet ska bedömas med beaktande

10 DO Sida5 av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt denna lag. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (se prop. 1992/93:159 s. 169). Huruvida en persons funktionshinder medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen har varit föremål för prövning i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2012 ref. 8. I målet var fråga om en kvinna som var stomiopererad, hade diabetes samt nedsatt kognitiv förmåga. Vidare framgick bl.a. att funktionshindret innebar att hon behövde hjälp vid nedre hygien och påklädning av nedre delen av kroppen samt hjälp med att byta stomipåse och stomiplatta. Hon behövde också hjälp med pedikyr, inköp av dagligvaror, matlagning och städning. Hon kunde själv klä på sig på övre delen av laoppen och duscha själv om hon fick hjälp upp och ned från badbrädan. Hon klarade toalettbesök på egen hand och hon klarade att äta själv. Hon gick utan hjälpmedel i bostaden. Utomhus gick hon med käpp eller rullator men inte på egen hand. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att kvinnans funktionshinder inte l{unde anses vara så stora och förorsaka sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, och därmed ett omfattande behov av stöd och service, att hon skulle tillhöra personlaetsen enligt 1 3 LSS. Utredningen i målet I intyg av överläkaren vid Frölunda specialistsjukhus Gunnar Rimbäck den 14 januari 2013 uppges bla. följande. Tarmtömningarna är mycket besvärliga för. Hon känner inte av smärtan utan drabbas i

11 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN DO Sida6 stället av ryckningar. Det tar oftast omkring en timme för att hon ska vara så säker som möjligt på att allt är tömt. Arbetsterapeuten Anna-Karin Gustavsson på neurossjukvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset uppger i intyg den 6 februari 2013 bl.a. följande. har klarat att leva ett självständigt liv med få hjälpinsatser under lång tid. Detta har lett till förslitningar och smärta i axlar samt nacke. Hon har behov av daglig hjälp med personlig omvårdnad, boendeaktiviteter och aktiviteter utanför bostaden. Hennes morgonrutiner motsvarar tre timmars hårdträning med tanke på den kraftansträngning som krävs. Den nedsatta bålbalansen medför att hon alltid måste kompensera för att inte falla framåt genom att hålla i sig med en arm alternativt sitta med ett bakåtlutat bäcken för att få balans. Hon förflyttar sig uteslutande med en manuell rullstol och klarar inte förflyttning från golv till rullstol självständigt. Vid förflyttningar mellan sittenheter f'ar större nivåskillnader inte föreligga. Hon har förflyttat sig självständigt in och ut ur bilen. För att tömma blåsan används engångskatetrar vid regelbundna tider på dygnet. Tarmen sköts med laxeringsmedel dagligen. Då får hon värre ryckningar som rorsvårar förflyttning och gör att hon sitter mindre stabilt. Detta anses vara riskfyllt varför assistans krävs. På gmnd av ryckningar behöver hon tillsyn eller hjälp vid förflyttning till och från duschpall samt toalettstol. När hon duschar har hon svårt att nå underben och fötter samt rygg. Hon har även behov av hjälp med att kontrollera huden på grund av trycksårsrisk, eftersom hon inte kan se hela sin hudkostym. För att inte sitta för mycket behöver hon hjälp att förflytta sig till vilostol. Hon kunde tidigare på egen hand klä av och på sig själv. Detta moment är mödosamt samt alltför tidsödande. Att t.ex. knäppa knappar kan ta tio minuter. Hon behöver hjälp med byxor, långkalsonger (funktionshindret medför ökad känslighet för köld), strumpbyxor och överdragsbyxor samt plagg med

12 DO Sida 7 knäppanordningar. Eftersom hon inte kan lyfta, nå eller transportera föremål behöver hon hjälp med att handla. Hon tränar regelbundet. I läkarintyg av Lena Rutberg vid neurologkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset den 1 februari 2013 uppges bl.a. följande. har stora problem med förflyttningar. Det tar mycket lång tid för henne att förbereda mat, äta den och sedan göra i ordning efter sig. Hon fär ofta ryckningar i samband med toalettbesök. Hon tar mycket lång tid på sig när hon besöker toalett eller duschar. Detta sliter på leder och axlar samt kommer att leda till ett värre funktionshinder i längden. Hon är i dag helt rullstolsburen. F örvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att tidigare beslut avseende stöd och service för har varit tidsbegränsade. Stadsdelsnämnden har därför varit oförhindrad att göra en ny prövning av hennes rätt till insatser enligt LSS och de nu överklagade besluten har också tillkommit som en följd av ansökan om insatser enligt lagen. Det framgår av utredningen i målet att lider av ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Fråga i målet är således om fö.nkiionshindret är så stort och medför sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hon har ett omfattande behov av stöd och service. har ingen motorik i bål och ben samt nedsatt funktion i båda axlar och :framförallt :fingrar. Hon är rullstolsburen vid alla förflyttningar. Hennes ryggmärgsskada innebär stor belastning på muskulatur som inte är förlamad och har påverkat blås- och tarmfunktionen.

13 DO Sida8 Även om det tar lång tid och mycket kraft klarar emellertid mycket av den personliga hygienen, inklusive av och påklädning, själv. Hon kan förflytta sig självständigt både inomhus och utomhus med hjälp av rullstol och bil, samt mellan olika sittenheter som inte har stora nivåskillnader. Hon förmår att äta och dricka utan hjälp, även om hon har svårigheter att tillreda samt sönderdela viss mat. Hon kan också kommunicera, sköta sin ekonomi och arbeta. Förvaltningsrätten har inget skäl att ifrågasätta att har svårigheter i den dagliga livsföringen och att hon har behov av hjälpinsatser. ot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens bedönming i HFD 2012 ref. 8 kan det behov av hjälp som har med sin hygien och övriga omvårdnad emellertid inte anses vara av sådan omfattning att hon har ett omfattande behov av stöd och service i den meningen som avses i LSS. ed hänsyn härtill får stadsdelsnämnden anses ha haft fog för bedömningen att inte tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS. Överklagandena bör därför avslås. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/lB) Rådman I avgörandet har deltagit även nämndemännen Jan Eriksson, Diako Sheikh Aghaei och Christina Wallin. Föredragande har varit förvaltningsrättsnotarien Fredrik Sellberg.