.. HOGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS. meddelad i Stockholm den 10 februari SAKEN Stöd och service till vissa funktionshindrade

Transkript

1 .. HOGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLNS DOM 1 (6) Målm meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGAND Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box Trelleborg MOTPART Ombud: Bent Hansen Sockenvägen 6 H, 2 tr Trelleborg ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Kammarrätten i Göteborgs dom den 9 juni 2011 i mål nr129-11, se bilaga SAKN Stöd och service till vissa funktionshindrade HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLNS AVGÖRAND Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens dom och fastställer det slut som förvaltningsrättens dom innehåller. Dok.Id Postadress Box2293 Besöksadress Birger Jarls torg 13 Telefon Telefax Stockholm -post: hogstaforvaltningsdom.stolen@dom.se xpeditionstid måndag - fredag 08:00-16:30

2 DOM Mål nr YRKANDN M.M. Socialnämnden i Trelleborgs kommun yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen, med ändring av kammarrättens dom, ska fastställa nämndens beslut och anför bl.a. följande. har ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligen påverkar hennes vardag. För att tillhöra personkretsen i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, måste dock samtliga rekvisit i lagrummet vara uppfyllda. Av nämndens utredning framgår att själv kan gå på toaletten och själv sköter sin hygien på överkroppen men att hon behöver hjälp med att byta stornipåse 2-3 gånger per dag och stomiplattan vid behov. Om hon f'ar hjälp upp och ned från badbrädan klarar hon att duscha och tvätta håret själv. Hon klarar även förflyttningar inomhus helt själv. Uppgifterna bekräftas i den ADLbedömning som gjorts. funktionshinder är inte är så stort och innebär inte så betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hon behöver omfattande stöd och service. uppfyller därmed inte samtliga rekvisit enligt 1 3 LSS. Kammarrätten har fäst avseende vid att nämnden inte har invänt mot Försäkringskassans tidsbedömning av hjälpbehov avseende de grundläggande behoven. Det är emellertid inte relevant för bedömningen av personkretstillhörigheten hur många timmar personlig assistans som Försäkringskassan bedömt att. har behov av. f'ar anses bestrida bifall till överklagandet. Högsta förvaltningsdomstolen har i målet inhämtat yttrande från Socialstyre/sen som bl.a. an.iör följande. är stomiopererad och har även drabbats av ett flertal blodproppar i hjärnan vilket medfört att hennes kognitiva förmåga är nedsatt och att hon är stel i kroppen. Hon har dessutom försämrat närminne, enklare afasi och diabetes.

3 DOM Av utredningen i målet framgår således att funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Målm har flera varaktiga 3 För att ska ingå i personkretsen enligt 1 3 LSS krävs att alla rekvisiten i lagrummet är uppfyllda. Det innebär att hennes funktionshinder ska vara stora och medföra betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Bedömningen ska grundas på den samlade effekten av de olika funktionshinder som har. Utredningen visar att funktionshinder har en sådan karaktär och omfattning att de starkt påverkar flera viktiga livsområden såsom boende och fritid. Särskild hänsyn bör i detta sammanhang tas till kombinationen av nedsatta kognitiva förmåga efter stroke och behovet av hjälp för att sköta sin stomi. Funktionshindren f'ar därför sammantaget anses som stora i den mening som avses i 1 3 LSS. Av såväl Per Fridholms ADL-bedömning som Kjell G. Nybergs intyg framgår att till följd av sina funktionshinder har ett dagligen återkommande behov av särskilt stöd. Stödet behöver för att klara vardagsfunktioner som andra kan klara på egen hand såsom att sköta stomi, hygien samt av- och påklädning på nedre delen av kroppen. Utredningen i målet ger därför stöd för att på grund av sina olika funktionshinder även uppfyller kravet på att ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att hon har ett omfattande behov av stöd eller service. ska alltså vid en sammantagen bedömning anses tillhöra personkretsen i 1 3 LSS. SKÄLN FÖR A V GÖRANDT I 1 LSS anges vilka personer som omfattas av lagen, den s.k. personkretsen. Dit hör (punkten 3) personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder (än som anges i punkterna 1 och 2) som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

4 DOM Mål nr Personer som på grund av funktionshinder möter svårigheter i sin livsföring men som inte hör till personkretsen enligt LSS har rätt att få sina behov prövade enligt annan lagstiftning, bl.a. socialtjänstlagen (2001 :453). Av 7 LSS framgår att personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Det rör sig alltså om två olika prövningar. n funktionshindrad person kan omfattas av 1 3 LSS utan att för den skull uppfylla förutsättningarna för t.ex. insatsen personlig assistans medan däremot rätt till andra insatser enligt LSS kan föreligga, t.ex. i form av ledsagarservice eller korttidsvistelse utanför hemmet (RÅ 2009 ref. 57). För att en persons funktionshinder och hjälpbehov ska anses vara av det kvalificerade slag som krävs för att hon eller han ska höra till personkretsen enligt 1 3 LSS krävs att alla angivna rekvisit enligt paragrafen är uppfyllda (RÅ 1999 ref. 54). Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig eftersom de påverkar varandra (prop. 1992/93:159 s. 168). Av förarbetena framgår vidare bl.a. följande. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Kravet på funktionshindrens storlek innebär att de ska ha en sådan karaktär eller omfattning att de starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i bl.a. boendet eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller ta emot information. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien,

5 DOM Mål nr påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller att förstå sin ekonomi. tt omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, förflyttning m.m. n bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (prop. 1992/93:159 s. 55 och 168 f.). Högsta förvaltningsdomstolen fann i det ovan anmärkta rättsfallet RÅ 1999 ref. 54 att en 81-årig man med grav synskada hade ett sådant stort och varaktigt funktionshinder som avses i 1 3 LSS men att funktionshindret inte förorsakade sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det därmed sammanhängande behovet av stöd och service ansågs inte heller omfattande. Mannen hörde därför inte till lagens personkrets Gfr RÅ 2001 ref. 33). Vad beträffar frågan om hör till personkretsen enligt 1 3 LSS noterar Högsta förvaltningsdomstolen inledningsvis att det är klarlagt att hennes funktionshinder är varaktiga och inte beror på normalt åldrande. Frågan är därmed om de övriga rekvisiten i paragrafen är uppfyllda, dvs. om funktionshindren är stora och om de förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. I ett fall som det nu aktuella, där det är fråga om flera olika funktionshinder, bör en sammantagen bedömning göras vid den prövningen. Av utredningen i målet framgår bl.a. följande.. är stomiopererad och har diabetes. Hon har drabbats av blodpropp i hjärnan vid ett par tillfällen vilket medfört att hennes kognitiva förmåga är nedsatt - kraftigt försämrat närminne och enklare afasi - samt att hon är stel i kroppen. funktionshinder innebär att hon behöver hjälp vid nedre hygien och påklädning av nedre delen av kroppen samt hjälp med att byta stomipåse och stomiplattan. Hon behöver också hjälp med pedikyr, inköp av dagligvaror, matlagning och städning. Hon kan själv

6 DOM Mål nr klä sig på övre delen av kroppen och kan duscha själv om hon f'ar hjälp upp och ned från badbrädan. Hon klarar toalettbesök på egen hand och hon klarar att äta själv. Hon går utan hjälpmedel i bostaden. Utomhus går hon med käpp eller rullator men - av rädsla för att falla - inte på egen hand. behöver i viss utsträckning hjälp för att klara den dagliga livsföringen och hennes funktionshinder är varaktiga och beror uppenbart inte på normalt åldrande. nligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan hennes funktionshinder emellertid inte anses vara så stora och förorsaka sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service som förutsätts för att hon ska höra till personkretsen enligt 1 3 LSS. uppfyller således inte samtliga de krav som krävs för att hon ska omfattas av personkretsen enligt LSS. Överklagandet ska därför bifallas. uz!/ f?:i (,i ; ;/ft,1"- Susanne Billum Nils Dexe Henrik Jermsten VVG Maria Lindeberg Justitiesekreterare Avd. II Föredraget Målet har föredragits av justitiesekreteraren Karin Königsson.

7 >---= ===== = ----S-i-da-1-c-s7-- KAMMARRÄTTN I GÖTBORG Avdelning 2 DOM Meddelad i Göteborg Mål nr f//<fb/ /7 22- KLAGAND Ombud: Bent Hansen samma adress som ovan MOTPART Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box Trelleborg ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten i Malmös dom den 22 december 2010 i mål nr , se bilaga A SAKN Personlig assistans enligt lagen (1993 :3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS KAMMARRÄTTNS AVGÖRAND Kammarrätten beslutar med ändring av förvaltningsrättens dom att tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS. Målet visas åter till Socialnämnden i Trelleborgs kommun för fortsatt handläggning. YRKANDN M.M.. yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och förklarar henne berättigad till insatsen personlig assistans. Hon anför i huvudsak följande. Försäkringskassan har vid prövning av rätten till assistansersättning bedömt att hon tillhör personkretsen enligt LSS, men har avslagit hennes ansökan eftersom hjälp behovet avseende de grundläggande behoven Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax post: kammarratten.goteborg@dom.se xpeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40

8 .K:AMM:ARR:i\.=TTN=T-I====pDöM GÖTBORG Mål nr inte uppgår till minst 20 timmar per vecka. nligt Försäkringskassans bedömning uppgår hjälp behovet avseende de grundläggande behoven till nio timmar och 45 minuter per vecka. Hon klarar exempelvis inte av vardagsrutiner som toalettbestyr, mathållning och att förflytta sig utomhus utan hjälp. Hon behöver också hjälp för att kommunicera med andra. Hon har försämrats sedan nämndens utredare gjorde hembesök och har bl.a. vårdats på sjukhus till följd av hjärtinfarkt. Hon behöver hjälp att byta stomipåse igenomsnitt tre till fyra gånger per dygn, men det kan inträffa vilken tid på dygnet som helst och dessutom kan stomiplattan lossna. Därtill har hon behov av hjälp med medicinering sex gånger per dag mellan kl. 06 och kl. 22 samt vid behov ytterligare smärtlindrande medicin fyra till sex gånger per dygn. Anledningen till att hon inte använt sig av beviljade hemtjänstinsatser är att hon aldrig önskat sig sådana, eftersom hon vill att hennes make ska vårda henne. Trygghetslarmet har hon valt att lämna tillbaka eftersom kommunen har fakturerat henne för samma avgift vid flera tillfällen. Socialnämnden anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. V arken vid beslutstillfället eller därefter har det inkommit några handlingar som styrker att. har ett så stort funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen på så sätt att hon. har det omfattande behov av stöd och service som LSS föreskriver. Bent Hansen har informerats om möjligheten att åter ansöka om insatser om situationen förändras. Nämnden har den 8 september 2010 beviljat insatser enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen i form av avlösning i hemmet 15 timmar per månad, hjälp med tömning av stomi, medicinhantering, måltidsservice samt städning. Hon har aldrig använt sig av dessa insatser. Hon har dessutom valt att lämna tillbaka ett trygghetslarm som hon varit beviljad sedan den 17 februari 2010.

9 KAl\1MARRÄ 'l:;;::;"lr'l 7'iN l=====p,dlj.m=====;--q_ida,=== GÖTBORG Mål nr SKÄLN FÖR KAMMARRÄTTNS AVGÖRAND För att en person ska kunna vara berättigad till insatser enligt 7 och 9 LSS, exempelvis personlig assistent, krävs att personen tillhör någon av personkretsarna i 1 LSS. Det rör sig således om en bedömning i två steg, vilket kan medföra att även om en persons funktionshinder och hjälpbehov bedöms vara av det kvalificerade slag som krävs för att tillhöra personkretsen enligt 1 3. behöver inte hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven vara så omfattande att personen i fråga är berättigad till insatsen personlig assistans. n funktionshindrad person som tillhör personkretsen men inte bedöms vara berättigad till personlig assistans kan däremot vara berättigad till andra insatser, som t.ex. ledsagning och korttidsvistelse utanför det egna hemmet Gfr RÅ 2009 ref. 57). I målet är ostridigt att har ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligen påverkar hennes vardag. För att hon ska anses tillhöra personkretsen i 1 3. LSS krävs att alla rekvisiten i lagrummet är uppfyllda, vilket innebär att funktionshindret också ska bedömas vara stort och medföra betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Vad som avses härmed är, enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 169), att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara insatser enligt LSS. I begreppet omfattande behov av stöd och service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Det innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Av utredningen i målet framgår att är stomi opererad. Hon har drabbats av ett flertal blodproppar i hjärnan, vilket har medfört en nedsatt kognitiv förmåga. Hon har kraftigt försämrat närminne och enklare afasi,

10 === -r-n r===f-'lrr0-11===== -- 4====- GöTBORG Mål nr vilket gör att hon har ett visst behov av hjälp med kommunikation exempelvis vid kontakter med sjukvården. Hennes hjälp behov avseende de grundläggande behoven består härutöver främst i att tömma stomipåsen samt vid behov byta stomiplattan, hjälp med nedre hygien och av- och påklädning på underkroppen. har åberopat att Försäkringskassan ansett henne tillhöra personkretsen enligt LSS samt hänvisat till Försäkringskassans tidsbedömning, enligt vilken hjälpbehovet för de grundläggande behoven uppgår till en timme och 15 minuter per dag för hygien/toalettbestyr (stomi) och av- och påklädning samt en timme per vecka avseende kommunikation, d.v.s. totalt nio timmar och 45 minuter per vecka. Nämnden har inte invänt mot Försäkringskassans tidsbedömning. Även om klarar en del av de grundläggande behoven på egen hand och med stöttning av maken framgår det enligt kammarrättens mening att hon till följd av sitt funktionshinder har ett dagligt behov av upprepat stöd för hjälpbehov av kvalificerat slag. Sammantaget gör kammarrätten bedömningen att har ett stort och varaktigt funktionshinder, som medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Hon tillhör därför personkretsen i 1 3. LSS. nligt kammarrättens mening synes hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven vara av den art att hon, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, är berättigad till personlig assistans. Det ankommer dock i första hand på nämnden att pröva om har rätt till insatsen och i så fall också i vilken omfattning. Förvaltningsrättens dom och nämndens beslut ska därför upphävas och målet visas åter till nämnden för fortsatt handläggning.

11 GÖTBORG 'F=F'N==R=Mv.f== =B0M llitla Mål nr HUR MAN Ö VRKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). w,f u..lfajv ----,..-,./ i r 'l, Pi 1./UVWI} vru/{1/u-t#jc. Niclas Falkendal llinor Malmborg ( referent,

12 ============================================================== S 1.d@a± l GS} - FÖRVALTNINGSRÄTTN.r%1J1. DOM Mål nr I MALMÖ Avdelning 3 Meddelad i Peter Nilsson Malmö KLAGAND MOTPART Vård och omsorgsnämnden i Trelleborgs kommun Box Trelleborg ÖVRKLAGAT BSLUT Vård och omsorgsnämndens beslut den 23 augusti 2010 SAKN Personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) DOMSLUT Förval tningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Box Malmö Besöksadress Kalendegatan 6 Telefon Telefax post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se xpeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

13 FÖRVALTNINGSRÄTTN I MALMÖ Avdelning 3 YRKANDN M.M. DOM ===S0i0.oa 2'==== Genom det överklagade beslutet avslogs ansökan om personlig assistans enligt 9 2 LSS, då hon inte bedömdes tillhöra personkretsen enligt LSS. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. har haft rektalcancer och har därefter fått stomi. Hon har drabbats av blodpropp i hjärnan vid ett par tillfällen. Detta har medfört att hon behöver viss hjälp och stöd vid nedre hygien och nedre påklädning, samt hjälp med att byta stomipåse och stomiplattan. Hon klarar själv förflyttningar inomhus, kan själv klä sig på övre delen av kroppen och sköta sin övre hygien. Hon klarar själv att duscha om hon får hjälp upp och ner från badbrädan. Vidare har det framkommit att hon klarar att äta själv, men att hon ibland fastnar i en rörelse och behöver hjälp att komma vidare. har ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligt påverkar hennes vardag. Hennes funktionshinder kan dock inte bedömas vara så stort och innebära så betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hon har det omfattande behov av stöd och service som LSS föreskriver. yrkar att hon ska beviljas personlig assistans då hon tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS och anför bl.a. följande. Hon har ett varaktigt funktionshinder som i nuläget gör att hon inte vågar gå ut utan ledsagare. Hon kan inte koncentrera sig på att laga mat, kan inte sköta hushållet och kan inte sköta sin stomi själv. Hon klarar inte att hålla reda på de sex tider när hon ska ha sin livsviktiga medicin och hon ska ha smärtlindrande medicin vid behov under dygnets alla 24 timmar. Hon vågar inte kommunicera med okända människor utan hjälp. Det är helt rätt att hennes funktionshinder väsentligt påverkar hennes vardag, men det gör också att om hon inte får den hjälp och det stöd hon behöver så är det stor fara för hennes liv då hon kan drabbas av flera blodproppar om hon ska sköta sin medicinering själva. Försäkringskassan har gjort bedömningen att hon tillhör

14 FÖRVALTNINGSRÄTTN I MALMÖ Avdelning 3 DOM Sida personkretsen, men att hon inte kommer upp i 20 timmars hjälp med de grundläggande behoven. Vård och omsorgsnämnden vidhåller sitt beslut. DOMSKÄL Fråga i målet är om tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS och därmed kan vara berättigad till insatsen personlig assistans. Denna personkrets avser personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I specialmotiveringen till 1 3 LSS (prop. 1992/93 :159 s. 169) anges bl.a. följ ande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. tt omfattande behov av stöd eller senice kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påldädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt denna lag. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebäi att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betral1:a som omfattande. n bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faliorer.

15 :=-=c==== -i8&...4'1"==== FÖRVALTNINGSRÄTTN DOM I MALMÖ Avdelning 3 I intyg den 28 juli 2010 uppger lälcaren Kjell G Nyberg bla. följande. har sedan utskrivningen i februari varit i behov av stöd i dagliga ADL-aktiviteter. Hon klarar inte att sköta sin stomi själv och behöver hjälp med nedre toalett Hon har kraftigt försämrat närminne och har svårighet att finna orden. Kan inte handla eller laga mat. Hon kan går korta sträckor inomhus utan stöd och går med käpp eller rollator utomhus, men vågar inte gå på egen hand på grund av rädsla för att falla.. besvär har varit väsentligen oförändrade sedan utskrivningen varför han bedömer att aktuella funktionshinder kommer att vara varaktiga. Av ADL-bedömning, utförd av arbetsterapeut, framgår bl.a. följande. behöver hjälp med att sköta sin stomi. Vid på och avldädning behöver hon hjälp med strumpor, byxor och skor, samt med att ta fram kläder. Angående personlig hygien behöver hon hjälp med att kliva på och av badbrädan, men hon tvättar sig självständigt Hon behöver hjälp med pedikyr. Angående matlagning brer hon någon smörgås ibland, men kognitiva svårigheter gör att hon inte. klarar den sammansatta aktiviteten att tillaga varm mat. Hennes problem med tidsuppfattning gör att maken även måste påminna henne om när hon ska äta. Hon följer med maken och handlar i närliggande affär. Hon behöver hjälp med städning och tvätt. Har efter stroke fått nedsatt kognitiv förmåga, vilket påverkat hennes tidsuppfattning, minnesförmåga, problemlösnings och planeringsförmåga negativt. Är även förlångsammad och fastnar ibland i sina rörelser. Vid vård och omsorgsnärnndens hembesök framkom bl.a. följande. Maken hjälper med tabletter sex gånger per dag, samt med annan medicinering vid behov. Hon kan själv gå på toaletten, men behöver hjälp med att byta sin stomipåse 2-3 gånger per dag. På morgonen klarar hon att tvätta sig och klä sig på övre delen av kroppen självständigt, förutom med behån som hon behöver hjälp med. Hon behöver hjälp med strumpor och

16 FÖRVALTNINGSRÄTTN I MALMÖ Avdelning 3 DOM Sida byxor, samt nedre hygien. Maken gör frukost, lunch och kvällsmat. Hon äter själv men stannar ibland upp och behöver hjälp med att komma igång igen. På kvällen klarar hon själv att klä av sig, tvätta sig och gå och lägga sig. Maken sköter hushållssysslor såsom matlagning, städning och tvätt. Hon brukar hjälpa till med att damma och plocka undan småsaker, samt följer med maken vid inköp. Hon går utan hjälpmedel i lägenheten. Hon använder rollator eller käpp utomhus, samt håller i maken. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Det är ostridigt att har ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligt påverkar hennes vardag. Vad gäller hennes svårigheter att klara den dagliga livsföringen på egen hand framgår att hon i viss utsträckning behöver hjälp,_bl.a. till följd av sin nedsatta kognitiva förmåga. Vid en samlad bedömning ger utredningen dock inte stöd för att svårigheterna är av sådan omfattning att de förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service i den mening som avses i 1 3 LSS. omfattas därför inte av personkretsen i LS S och har därn1ed inte rätt till personlig assistans enligt 9 2 LSS. Överklagandet ska därför avavgör det har även nämndemännen Anna-Lena Fors-Olsson, Bo Kronvall 'oji Ingemar Åhs deltagit.