DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 Avdelning 33 DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDE Nora Nelin Abubaker, Ombud: Jurist Julia Sandgren Team Juridik Box Danderyd MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box Kista ÖVERKLAGAT BESLUT Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stads beslut SAKEN Stöd och service till vissa funktionshindrade S AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och förklarar att Nora Abubaker tillhör personkretsen enligt 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Målet visas åter till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd för fortsatt handläggning av Nora Abubakers ansökan om personlig assistans. Förvaltningsrätten avslår Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stads yrkande om att domen ska verkställas först efter att den vunnit laga kraft. Förvaltningsrättens intermistiska förordnande från den 27 december 2018 ska fortsatt gälla till dess att Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har fattat ett nytt beslut avseende Nora Abubakers ansökan om personlig assistans. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag fredag Stockholm E-post: avd33.fst@dom.se 08:00 16:00

2 Sida 2 YRKANDEN M.M. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun (nämnden) beslutade den 1 november 2018 att avslå Nora Abubakers ansökan om fortsatt och utökad personlig assistans enligt 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, eftersom hon inte bedömdes omfattas av personkretsen enligt LSS. Som skäl för beslutet angav nämnden att Nora Abubakers funktionsnedsättning bedöms som stor och varaktig, men att den inte medför betydande svårigheter eller ett omfattande behov av stöd eller service. Nora Abubaker yrkar att hon ska omfattas av personkrets i 1 3 LSS och att målet ska återförvisas till nämnden i den del det gäller hennes rätt till personlig assistans enligt LSS. Hon anför bl.a. följande. Nämndens bedömning att hon kan själv inta måltider är felaktig. Hon kan inte stå på sina ben och har på grund av nedsatt funktion i benen och svaghet i armar, handleder och axlar svårt att medverka vid förflyttningar. Hon behöver därför hjälp av en eller två personer vid förflyttningar. Hon är avrådd från att göra förflyttningar själv då det kan förvärra hennes funktionsnedsättning och orsaka permanenta skador. Att hon i viss mån kan vara delaktig betyder inte att hon inte har betydliga svårigheter. Hon kan inte framföra sin rullstol själv. För att klara av nödvändig träning och behandling behöver hon hjälp av assistent. Vid bassängträning behöver hon två assistenter. Nämnden vidhåller sitt beslut yrkar, för det fall förvaltningsrätten bifaller överklagandet att domen ska verkställas först efter att den vunnit laga kraft. Nämnden anför bl.a. följande. Det medicinska underlag som lämnats in efter beslutet innehåller inte någon ny information, utan endast vissa förtydliganden. Det framgår inte på vilka grunder läkaren dragit slutsatserna. Även det nya ADL-intyget är nästan identiskt med tidigare ingivet intyg och det framgår inte om en helt ny bedömning gjorts. Vid hembesök i samband med

3 Sida 3 nämndens utredning uppgav Nora Abubaker att hon kan äta och dricka på egen hand men kan behöva praktisk hjälp de dagar hon mår sämre. Det medicinska underlaget som lämnats in ger inte stöd för att en så kraftig försämring skett på en månad eller vad i en sådan försämring skulle bestått att hon helt tappat förmågan att äta själv. Nora Abubaker har möjlighet att få insatser såsom hemtjänst och ledsagning för det hjälpbehov hon har i sin vardag. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen En förutsättning för rätt till insatser enligt LSS är att den enskilde tillhör en av de tre personkretsar som anges i 1 LSS. Frågan i målet är om Nora Abubaker tillhör personkretsen i 1 3 LSS. Bestämmelsen omfattar personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. För att en person ska anses tillhöra denna personkrets krävs det att samtliga angivna kriterier är uppfyllda. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig eftersom de påverkar varandra (prop. 1992/93:159 s. 168 och RÅ 1999 ref. 54). I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan enligt förarbetena ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning, läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m.

4 Sida 4 kan vara exempel på omfattande behov av stöd eller service (prop. 1992/93:159 s. 169). Förvaltningsrättens bedömning Nämnden har bedömt att Nora Abubaker har en stor och varaktigt funktionsnedsättning. Frågan är alltså om hon hennes funktionedsättning förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Av utredning och intyg framgår att Nora Abubaker inte kan gå eller stå. Hon använder sig av rullstol vid alla förflyttningar. Vid hembesök har nämnden observerat att Nora Abubaker till viss del kan förflytta sin rullstol självständigt. Enligt ADL-intyg har hon dock svårt att medverka vid förflyttningar bl.a. på grund av överansträngningar. Det anges också att hon behöver hjälp för att kunna vända sig i sängen. Även om Nora Abubaker i begränsad utsträckning kan medverka vid förflyttningar i sin rullstol anser förvaltningsrätten att utredningen ger stöd för att hon behöver stöd och hjälp vid förflyttningar. Hon kan exempelvis inte själv förflytta sig från sin rullstol och behöver även hjälp för att förflytta sig när hon sitter i rullstolen. När det gäller Nora Abubakers personliga hygien framgår av utredningen att hon får hjälp med toalettbesök och dusch. Det anges vidare att assistenten flyttar henne från rullstol till hygienstol vid dusch samt att hon behöver hjälp med att tvätta sin rygg och sina ben. Nora Abubaker har själv uppgett att hon kan medverka lite mer de dagar hon mår bättre i händerna, men att hon inte kan lyfta armarna ovanför huvudet. Vid hembesök har hon uppgett att hon behöver hjälp att förflytta sig till toaletten och även hjälp med att torka sig. Det anges vidare i ADL-intyg att hon klarar av att tvätta händerna själv om kranen öppnas och att hon ibland kan tvätta ansiktet. Oftast klarar hon att borsta tänderna själv. När det gäller av- och påklädning framgår av

5 Sida 5 nämndens tidigare utredning att Nora Abubaker kan klä på sig på övre delen av kroppen när hon sitter i rullstol. Vid hembesök har hon uppgett att hon på grund av dålig balans inte kan medverka vid på- och avklädning. I ADLintyg anges också att hon behöver hjälp av en person vid på- och avklädning, men att hon klarar enklare moment som att knäppa knappar. Enligt förvaltningsrätten visar utredningen i målet att Nora Abubaker har viss förmåga att medverka och vara behjälplig vid skötsel av personlig hygien, toalettbesök samt på- och avklädning. Denna förmåga är, av vad som framgått, större de dagar hon mår bättre. Även om Nora Abubaker kan vara behjälplig vid vissa moment anser förvaltningsrätten dock att utredningen i målet ger stöd för att hon behöver omfattande hjälp för att klara av att sköta sin personliga hygien, toalettbesök samt på- och avklädning. Det är endast begränsade moment som hon klarar av att utföra själv och i dessa delar behöver hon oftast stöd av en assistent. När det gäller måltider framgår att av nämndens utredning att Nora Abubaker behöver hjälp att matas de dagar hon inte mår bra. Hon har ingen uppfattning hur ofta det händer. Enligt ADL-intyg klarar hon inte av att laga mat själv och hon behöver också hjälp med att sönderdela maten. Det anges även att hon klarar av att hålla lättare glas i handen ett kortare tag beroende på dagsform och att hon ibland klarar av att föra en sked eller gaffel till munnen. Av senare inlämnat ADL-intyg framgår dock att Nora Abubaker behöver hjälp från en person för att föra sked eller gaffel till munnen. Som nämnden har pekat på är detta en skillnad jämfört med vad som tidigare angetts. Förvaltningsrätten bedömer dock att utredningen ger stöd för att Nora Abubaker behöver hjälp vid måltider, även om omfattningen av hjälpen inte är helt klarlagd. Förvaltningsrätten anser alltså Nora Abubaker har behov av stöd och hjälp med förflyttning, personliga hygien, toalettbesök samt på- och avklädning.

6 Sida 6 Hon behöver också viss hjälp vid måltider. Hjälpbehovet får sammantaget anses vara omfattande. Förvaltningsrätten anser vidare att omfattningen av Nora Abubakers nuvarande assistans ger stöd för att hon har ett dagligt behov av långvarigt och upprepat stöd. Mot denna bakgrund anser förvaltningsrätten sammanfattningsvis att Nora Abubakers funktionsnedsättning är stor och medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och hon har därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Hon tillhör alltså personkretsen i 1 3 LSS. Det ankommer på nämnden att pröva om övriga förutsättningar för att bevilja Nora Abubaker personlig assistans är uppfyllda och i vilken utsträckning hon i så fall ska beviljas personlig assistans. Målet ska därför visas åter till nämnden för fortsatt handläggning. Huvudregeln är att beslut enligt ovan gäller omedelbart. Det har inte kommit fram skäl att frångå denna regel. Nämndens yrkande om att förvaltningsrättens avgörande ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-03). Linnea Andersson Förvaltningsrättsfiskal Nämndemännen Abbas Afshinnejad, Lydia Liu och Raimo Vuojärvi har också deltagit i avgörandet. Föredragande juristen Julia Pistol har handlagt målet.

7 Bilaga 1 Hur man överklagar FR-03 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). Anvisningar för överklagande FR-03 Överklagandetid 3 v - PT Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som du fick del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Så här gör du 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att kammarrätten ska 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten. Du hittar adressen i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Sida 1 av 2

8 Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammarrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltningsrätten dömt rätt. Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Anvisningar för överklagande FR-03 Överklagandetid 3 v - PT Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling Vill du veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har frågor. Adress och telefonnummer hittar du på första sidan i beslutet. Mer information finns på Sida 2 av 2