DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan I I Stockholm

Transkript

1 --- KAMMARRÄTTEN M.. '.0 Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE I Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan I I Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 20 december 2012 i mål nr I 7298-I I, se bilaga A SAKEN Assistansersättning KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten bifaller överklagandet på så sätt att I förklaras tillhöra personkretsen i I 3 LSS. Målet visas åter till Försäkringskassan för prövning av om övriga förutsättningar för rätt till assistansersättning föreligger. Dok.Id Postadress Box 2302 I 03 l 7 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon l Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 Mål nr YRKANDEN M.M. I fullföljer sin talan och anför i huvudsak följande. I samband med att hon slutförde sin talan i förvaltningsrätten i en skrivelse den 19 december 2012 gav hon in nya intyg av överläkaren och specialisten i allmänpsykiatri Rajenda Nigam och leg. sjukgymnasten Birgitta Falk. Den omständigheten att förvaltningsrätten meddelade dom redan den 20 december 2012 talar starkt för att intygen inte gavs den tyngd som de förtjänar. Förvaltningsrätten liksom Försäkringskassan synes göra gällande att det krävs objektivt verifierbara fynd i hjärnan för att påvisa psykisk sjukdom. Rajendra Nigam har i det nya intyget, daterat den 12 december 2012, uttryckligen uttalat att hennes psykiska sjukdom inte kan "bevisas" med hjälp av CT-skalle eller MT-röntgen. Förvaltningsrättens bedömning i denna del strider således mot den medicinska professionens kunskaper om psykiska sjudomar och diagnostiseringen av dessa. Anledningen till att hon inte kunnat medverka vid demensutredning är hennes nedsatta kognitiva funktionsförmåga, inte såsom förvaltningsrätten gjort gällande att hon inte velat medverka. Enbart den omständigheten att hon inte har kunnat medverka vid demensutredning kan inte föranleda att hennes funktionshinder inte bedöms såsom varaktigt eller att relevansen av övrig medicinsk utredning på något sätt förtas. Hennes hjälpbehov har noggrant utretts genom observation, vilket resulterat i en detaljerad ADL-bedömning daterad den 23 maj Hon har till stöd för att hon tillhör personkretsen i lagen ( 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ingivit omfattande medicinsk utredning. Vårdexpertis har, oberoende av varandra, intygat att hon lider av ett varaktigt fimktionshinder och att det förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Hon hänvisar särskilt till intyg daterade den 23 maj 2011 respektive den 23 november Mot den omfattande och samstämmiga medicinska utredning som presenterats av henne har Försäkringskassan inte presenterat

3 KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 Mål nr några som helst uppgifter, varken från försäkringsmedicinsk rådgivare eller från övrig medicinsk expertis. Hon uppfyller således alla förutsättningar för att anses tillhöra personkretsen enligt 1 3 LSS. Oaktat den exakta medicinska orsaken till varför hon har ett omfattande fönktionshinder och oaktat vilken medicinsk diagnos hon diagnostiserats med kvarstår faktum att hon har ett omfattande hjälpbehov med sina grundläggande behov. Funktionshindret är enligt den medicinska utredningen varken tillfälligt eller av övergående natur. [, har i kammarrätten gett in nya intyg utfärdade av psykologen Per-Olov Blomgren respektive leg. läkaren Lars Mörtberg. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare Eva Stadier har i ett yttrande den 7 juni 2013 anfört bl.a. följande. Det finns en betydande funktionsnedsättning hos I men den medför inte konsekvenser för de grundläggande behoven. Inget av fimktionshindren kan anses som varaktiga. Nuvarande fimktionsnedsättning medför inte allvarliga konsekvenser för andra aktiviteter i det dagliga livet. De i underlaget beskrivna konsekvenserna av firnktionsnedsättningen är inte rimliga utifrån personens funktionsnedsättning eftersom det inte har varit möjligt att göra objektiva tester och utredningar. Försäkringskassans vidhåller att det inte är medicinskt visat att I fi.mktionshinder är varaktiga. Det framgår av utredningen i målet att de bedömningar och utredningar som har gjorts främst är baserade på uppgifter från I själv och hennes make. Det finns ingen ADLbedömning eller liknande baserat på vad hon rent praktiskt klarar och inte klarar att göra eftersom hon inte har deltagit. Demensutredning och neuropsykiatrisk utredning har inte heller kunnat genomföras eftersom I

4 KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 Mål nr inte har kunnat medverka. Det är således inte visat att hennes funktionshinder orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Hon kan äta själv, till stor del klara sin personliga hygien själv och kommunicera själv. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE För att ingå i personkretsen enligt 1 3 LSS krävs att personen har varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Av utredningen framgår att I bl.a. har diagnoserna psykos, posttraumatiskt stressyndrom, varaktig personlighetsstörning ospecifik och dissociativt syndrom ospecifikt. Hon har sedan år 2002 haft frekvent kontakt med psykiatrin. Hennes behandlande läkare, Rajendra Nigam, som haft kännedom om henne sedan år 2003, har i flera läkarintyg uppgett bl.a. att hennes funktionsförmåga är kraftigt nedsatt, att hon helt saknar rehabiliteringspotential, att funktionsnedsättningen är varaktigt för all överskådlig framtid och prognosen är rejält dålig. Enligt Rajenda Nigam behöver hon hjälp med de flesta ADL-aktiviteterna. Hon kan inte lämnas utan tillsyn då hon utan förvarning svimmar och tappar medvetandet under flera minuter, ca I 0-15 gånger per dygn. Arbetsterapeuten Elisabeth Olofsson har, efter observation och försök till kommunikation med I samt intervju med hennes make, i ett ADL-intyg den 23 maj 2011 uppgett bl.a. att I: inte har någon förmåga att ta initiativ till och planera och genomföra sin ADL samt att hon behöver praktisk hjälp och tillsyn dygnet runt. Hon behöver tillsyn då hon svimmar ofta och för att inte göra sig själv illa.

5 KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 Mål nr Leg. sjukgymnasten Birgitta Falk, som har haft långvarig kontakt med I. _, har i ett intyg den 17 december 2012 anfört att I svimnings-/frånvaroattacker har varit konstanta, att hon inte klarar sig själv på grund av frånvaroattackerna och att hon behöver hjälp vid samtliga ADL-aktiviteter. Vad gäller frågan om I funktionshinder är varaktiga konstaterar kammarrätten att hon sedan många år tillbaka har psykiska besvär. Hennes behandlande läkare har bedömt att hennes nuvarande funktionsförmåga är varaktigt nedsatt för all framtid. Det är således inte fråga om funktionshinder av mer tillfällig eller övergående natur. Kammarrätten anser att I funktionshinder måste anses som varaktiga. Den medicinska utredningen i målet får vidare enligt kammarrättens mening anses visa att I. har ett omfattande behov av hjälp i hela sin vardag. Vid en sammantagen bedömning av den totala effekt som I olika funktionshinder medför anser kammarrätten att de får anses vara stora och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Hon omfattas således av personkretsen i I 3 LSS. Kammarrätten kan inte som första instans pröva I rätt till assistansersättning. Det får ankomma på Försäkringskassan att pröva om förutsättningarna för denna insats är uppfyllda. Målet ska därför visas åter till Försäkringskassan för fo1tsatt handläggning.

6 KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 Mål nr HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). Per Anders Lindgren f.d. lagman ordförande Pär Hemmingsson kammarrättsråd referent Susanne Ellegård tf. kammarrättsassessor Heidi Sundgren föredragande

7 Bil.aga A FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 17 KLAGANDE I Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm MOTPART Försäkringskassan, Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut , bilaga I SAKEN Assistansersättning FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Tegeluddsvägen I Telefon Telefax I Stockholm E-post: förval tni ngsratten i stockho I m@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen YRKANDEN M.M. Försäkringskassan beslutade den 8 april att dra in I assistansersättning från och med maj 2011 på grund av att hon inte bedöms tillhöra den personkrets som kan ta assistansersättning. Försäkringskassan beslutade vid omprövning den 17 juni 2011 att det tidigare beslutet skulle stå fast. Som motivering angavs bl.a. följande. Det medicinska underlaget styrker inte att hennes funktionshinder är varaktigt eller att det orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att hon på grund av det har ett omfattande behov av hjälp och stöd i vardagen. För Försäkringskassans fullständiga motivering, se beslutet bilaga 1. yrkar att hon ska förklaras tillhöra personkretsen enligt I 3 Jagen ( 1993 :387) om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS och att målet ska återförvisas till Försäkringskassan för närmare utredning av hennes rätt till assistansersättning. Hon anför bl.a. följande till stöd för sin talan. Hon har ett omfattande psykiskt och fysiskt funktionshinder som förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Hon är idag, av Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning, beviljad personlig assistans med 56 timmar/vecka vilket motsvarar den assistansersättning hon tidigare var beviljad av Försäkringskassan. Hon är beviljad färdtjänst och särskilt parkeringstillstånd. Även om hon klarar vissa grundläggande behov på egen hand med stöttning har hon till följd av sitt funktionshinder ett dagligt behov av upprepat stöd för hjälpbehov av kvalificerat slag. Hon kan aldrig lämnas ensam på grund av svimningsattacker som uppstår upprepade gånger under dagen och för att hon är desorienterad och lider av rösthallucinationer. Av det medicinska underlaget framgår att hon har legat intagen på psykiatrisk klinik ett fler1al gånger och man har gjor1 försök att utreda henne för tidig demens. Hon är periodvis dåligt orienterad och vet inte vart hon är eller varför. Hon är diagnosticerad med bl.a. psykos, PTSD, varaktig personlighetsstörning och dissociativt syndrom. Hon kan inte lämnas utan tillsyn eftersom hon utan förvarning svimmar och tappar

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen I medvetandet under flera minuter, vilket sker I 0 - I 5 gånger per dygn. Hon kan inte använda sig av andra förflyttningsmedel än mänskligt stöd eftersom hon skulle kunna skada sig på dessa i samband med avsvimningar. Prognosen för framtiden beskrivs som "rejält dålig" i läkarutlåtande daterad den 26 mars 20 I 0 av överläkare och specialist i psykiatri. Besvären har varit oförändrade under de senaste åren enligt intyg av den 12 januari I praxis finns flera avgöranden av intresse. Kammarrätten i Stockholm har uttalat (mål nr I ) i ett fall där Försäkringskassans och kommunens bedömningar skiljde sig avsevärt och kommunen sedan länge ansvarat för den enskilde att kommunen fick antas vara väl insatt i situationen, och kommunens bedömning lades till grund för Kammarrättens dom. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning har bistått I med hjälpinsatser sedan hon flyttade till stadsdelen för ett antal år sedan och rar anses ha goda kunskaper om henne och hennes funktionshinder. Stadsdelsförvaltningens bedömning återspeglar det medicinska underlaget i målet. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför i yttrande bl.a. följande. Alla kriterierna i den aktuella personkretsgruppen enligt LSS ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Kriterierna går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig eftersom de påverkar varandra. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte av tillfällig eller mer övergående natur. Lagen syftar i första hand till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som behövs för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Vid tvåårsprövningen ska Försäkringskassan ta ställning till alla de förutsättningar som gäller för att ge rätt till assistansersättning. Försäkringskassan vidhåller bedömningen att det inte är medicinskt visat att I funktionshinder är varaktigt och även om man skulle anse det vara varaktigt är det inte visat att de orsakar henne

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att hon därför har ett omfattande behov av stöd och service. Av utredningen framgår att hon kan äta själv, till stor del klarar sin personliga hygien själv och kan kommunicera själv. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET I målet aktuella bestämmelser Av 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken framgår att den som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan för sin dagliga livföring få assistansersättning om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Av 9 a LSS framgår bl.a. att med grundläggande behov avses personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats, exempelvis ekonomiskt stöd i form av assistansersättning, för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Rätten till personlig assistans avser att omfatta personer med svåra funktionshinder som behöver hjälp med personlig hygien, intagande av måltider och annan personlig service. Den enskilde ska ha ett klart behov av personlig assistans i de situationer det är fråga om och det ska handla om mycket personliga angelägenheter (prop. 1992/93:159 s. 174 ff). Förvaltningsrätten har tagit del av all utredning i målet samt de kompletteringar i form av läkarutlåtanden m.m. som getts in. Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om I omfattas av personkretsen i LSS och därmed har rätt till insatser enligt denna lag. Den personkrets som skulle kunna komma ifråga beskrivs i I 3 LSS. För att omfattas av personkretsen krävs att den enskilde har ett stort och varaktigt funktionshinder samt att funktionshindret orsakar henne eller honom betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen I 7298-I I 5 I förarbetena till LSS (prop. 1992/93: 159 s. I 68 ff.) anges bland annat följande. Med funktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Funktionshindren ska vara stora och som exempel uppges människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. Funktionshindren ska också vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bland annat att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inom- och utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med exempelvis toalettbesök, påklädning, matlagning, kommunikation och rekreation. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt denna lag. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. L har tidigare bedömts tillhöra personkretsen enligt LSS. Hon har tidigare beviljats assistansersättning och tidigare hemtjänst i assistanslikande form och trygghetslarm. Utredningen i målet ger en bild av att hon har en relativt omfattande problematik med en lång sjukdomshistorik av främst psykiska besvär. Hon har flera diagnoser, bl.a. varaktig personlighetsstörning och PTSD. Uppgifterna i underlaget bygger till stor del på uppgifter från henne själv och hennes make. Av det medicinska underlaget framgår även att ytterligare utredningar för att klargöra vidden av hennes funktionshinder, t.ex. demensutredning och neuropsykiatrisk utredning inte

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen gått att genomföra på grund av att hon inte velat medverka. Det framgår också att magnetröntgen av hjärnan som gjorts inte visar några skador eller förändringar eller liknande. Förvaltningsrätten bedömer mot bakgrund av att det av det medicinska underlaget sammantaget med övrig utredning inte går att utläsa att hennes funktionsnedsättningar är av sådan omfattande och varaktig karaktär att de kan anses förorsaka henne sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hon ska anses tillhöra personkretsen i LSS. Denna uppfattning stöds också av Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnds LSS-utredning där man konstaterar att det inte är möjligt att göra en fullständig bedömning av hennes faktiska hjälpbehov till följd av hennes funktionshinder eftersom det inte går att göra en ADL-bedömning och på grund av hjälpbehovet varierar från dag till dag. Mot bakgrund av det anförda finner förvaltningsrätten I inte uppfyller samtliga krav för att anses tillhöra personkretsen i 1 3 LSS och är därför inte berättigad till insatser enligt lagen. Överklagandet ska således avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 2 (DV 3104/IA). Magnus Åhammar Rådman Nämndemännen Åke Ekstrand, Marita Liljeqvist och Valter Oom har deltagit i avgörandet. Föredragande har varit Johanna Segerheim.