DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Maria Knutsson STIL Storforsplan 36, 10 tr Farsta KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE M Ombud: Maria Knutsson STIL Storforsplan 36, 10 tr Farsta MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 9 juli 2013 i mål nr, se bilaga A SAKEN Assistansersättning KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att M tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS. Målet visas åter till Försäkringskassan för fortsatt handläggning. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksaclress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se ww\v.kammarrattenistockholm.domstol.se Expeditions tid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 Mål nr YRKANDEN M.M. M yrkar att kammarrätten fastställer att hon tillhör personkretsen enligt I 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt återförvisar målet till Försäkringskassan för bedömning av hennes rätt till assistansersättning. Till grund för sin talan anför hon i huvudsak följande. Det är styrkt att hon har haft stora funktionshinder sedan 2005 och inte har blivit bättre trots tämligen omfattande medicinska utredningar. Det finns i nuläget inte heller någonting som tyder på att hennes funktionsförmåga kommer att förbättras inom en överskådlig framtid. Det är snarare så att de funktionshinder som hon har tilltar. Att funktionshindret vid tidpunkten för hennes ansökan hade funnits under längre tid visar att det inte är av tillfällig eller mer övergående art. Då vårdgivaren inte har hittat den medicinska förklaringen till hennes funktionsnedsättning har man inte heller hittat någon bot. I den mån behandlingar diskuteras tar de sikte på att lindra symtomen med smärtstillande medel och aktivitet eller träning. Ett beslut om rätt till assistansersättning från Försäkringskassan ska omprövas efter två år. Möjlighet till ytterligare begränsningar av beslutsperioderna finns. Det saknas skäl att tillämpa varaktighetsrekvisitet så restriktivt som Försäkringskassan har gjort. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet. Socialstyrelsen har på begäran av kammarrätten yttrat sig i målet och anfört i huvudsak följande. Det framgår av utredningen i målet att funktionshindret vid tidpunkten för ansökan och Försäkringskassans beslut hade funnits under en längre tid. Den föreliggande utredningen ger däremot inte tillräckligt stöd för en bedömning av hur funktionshindret och det därmed sammanhängande hjälpbehovet för M kommer att se ut

3 KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 Mål nr framåt i tiden. Socialstyrelsen kan därför inte uttala sig om huruvida rekvisitet varaktigt är uppfyllt. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE Frågan i målet är om M omfattas av personkretsen enligt I 3 LSS. I målet har inte ifrågasatts att hennes funktionshinder är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att hon därmed har ett omfattande behov av stöd eller service. Det har heller inte ifrågasatts att funktionshindret uppenbart inte beror på normalt åldrande. Det som kammarrätten har att ta ställning till är om M funktionshinder kan anses vara varaktigt i den mening som avses i I 3 LSS. Det har inte någon principiell betydelse för tillhörigheten till personkretsen vilken medicinsk diagnos som föranleder funktionsnedsättningen, vad orsaken till den är eller om det rör sig om psykiska eller fysiska besvär, se prop. 1992/93:159 s. 55. Av utredningen i målet framgår att M sedan 2005 lider av ett smärttillstånd som medför att hon inte kan använda sina ben och endast med stora svårigheter kan använda armar och händer. Hon har genomgått omfattande utredningar utan att man har kunnat konstatera orsaken till hennes besvär. Trots försök med många olika behandlingar har hennes tillstånd inte förbättrats. Av det medicinska underlaget framgår att det fortfarande finns en förhoppning om att M ska kunna rehabiliteras. I en anteckning den 15 mars 2013 av överläkaren Eva-Britt Hysing, vid Smärtmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, anges att rehabilitering i och för sig kan vara möjlig. Eftersom M ännu inte klarade av sin ADL kunde hon dock inte få komma med i ett rehabiliteringsprogram.

4 KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 Mål nr Det är ovisst hur länge M sjukdomstillstånd kommer att bestå. Hon har dock varit sjuk sedan 2005 och det finns inget i det medicinska materialet som med tydlighet talar för att hon förväntas att bli bättre. Med hänsyn till detta anser kammarrätten att M funktionshinder inte kan sägas vara av tillfällig eller mer övergående natur. Det får därför anses som varaktigt i den mening som avses i I 3 LSS och hon tillhör därmed personkretsen i den bestämmelsen. Till följd av detta ska målet visas åter till Försäkringskassan för prövning av om övriga förutsättningar för rätt till assistansersättning är uppfyllda. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). Ingrid Engquist kammarrättsråd ordförande Karin Nilson Edin kammarrättsråd referent Kaj Håkansson kammarrättsråd Åsa Bergvall föredragande

5 Bila ge. FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Enhet Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE M Ombud: Maria Knutsson Stil Assistans AB Storforsplan 36, 10 tr Farsta MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut , se bilaga 1 SAKEN Assistansersättning FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 3675 I 2 Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax I E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 2 YRKANDEN M.M. Försäkringskassan beslutade den 12 oktober 2012 att inte ändra sitt tidigare beslut att inte bevilja M assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Skälen för beslutet framgår av bilaga I. M yrkar att hon ska anses tillhöra personkretsen i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och att hon har rätt till personlig assistans samt att ärendet ska återförvisas till Försäkringskassan för vidare utredning av hennes rätt till assistansersättning. Till stöd för sin talan ger hon in handlingar till styrkande av att förutsättningarna för att hon ska tillhöra personkretsen är uppfyllda, att hon har rätt till personlig assistans samt att hon har bidragit till utredningar av sin funktionsförmåga. Vidare anför hon bl.a. följande. Det krävs ingen specifik diagnos för att hon ska anses tillhöra personkretsen i den aktuella bestämmelsen. Hon har dokumenterade omfattande funktionsnedsättningar som är varaktiga och som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningarna är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Hon har därmed ett omfattande behov av stöd och service och är både beroende av hjälpmedel och annan persons hjälp. Hennes rörelsehinder är uttalade och hon lider även av e fekter av sin astma. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. att det inte är styrkt att M funktionshinder är varaktigt. SKÄLEN FÖR A V GÖRANDET Frågan i målet är om M vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut ska anses ha omfattats av personkretsen i I 3 LSS och därmed haft rätt till assistansersättning enligt SFB. Det är därmed de uppgifter och förhållanden som hade framkommit vid denna tidpunkt som förvaltningsrätten främst har att beakta.

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 3 En förutsättning för rätt till assistansersättning enligt SFB är enligt 51 kap. 2 SFB att den enskilde tillhör en av de tre personkretsar som anges i l LSS. För att omfattas av l 3 LSS ska den enskilde ha ett stort och varaktigt fysiskt eller psykiskt funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret ska förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed innebära ett omfattande behov av stöd eller service. För att en person ska omfattas av personkretsen enligt l 3 LSS krävs att samtliga angivna kriterier är uppfyllda (RÅ 1999 ref. 54). Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 55 och 168 f.) framgår bl.a. följande. Medfunktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Funktionshindret ska vara stort och med det menas att det ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Detta gäller t.ex. om en person till följd av ett funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i bl.a. boendet, på fritiden eller för att förflytta sig. Personkretsen omfattar t.ex. människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjäit- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. Funktionshindren ska också vara varaktiga, det vill säga inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inom- och utomhus. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med exempelvis toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning, läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt LSS. Den enskilde ska i allmänhet ha ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd.

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4 Utredningen i målet Av Försäkringskassans utredning framgår att M tidigare har haft assistansersättning, vilken drogs in från och med september 20 I 0. Vidare framgår att hon i stället av sin hemkommun har beviljats insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) i form av personligt utformat stöd. Hon får även handikappersättning med 36 procent av prisbasbeloppet. I läkarintyg utfärdat den 6 juli 2011 anges bl.a. följande. M har kroniskt terapiresistent smärta som hon lokaliserar till halsryggen och hela ryggraden med utstrålning i hela kroppen. Hon har kraftig muskelsvaghet samt greppsvaghet, avsaknad av koordination, nedsatt balans och gångsvårigheter. Hon har domningar, stickningar och känselbortfall i armar och ben, vilka återkommer vid flera tillfällen per dag, samt även domningar i ryggen. Det har konstaterats att hon har spetsfot samt muskelatrofi, astma och tablettbehandlad hypertoni. Vidare har hon yrsel och svimningsanfall. Hon har beskrivit att hon har nedsatt finmotorik och inte kan företa enklare uppgifter som att äta med kniv, gaffel eller hålla i ett glas. Hon kan inte heller göra i ordning frukost, böja sig ned för att ta upp något från golvet, knäppa små knappar, stå eller sitta någon timme eller skriva sin namnteckning. När det gäller prognos för funktionstillståndet anges att hittills har ingen medicinsk rehabilitering hjälpt M och någon säker förklaring i övrigt till hennes besvär har inte hittats. Medicinsk rehabilitering bedöms vara uttömd och prognosen bedöms vara oförändrad. Inget tyder på någon förbättring. Eventuellt kan en ny neurologisk utredning behöva genomföras. - Av intyget framgår vidare att vissa utredningsdelar har utgått eftersom M på grund av nedsatt ork avböjt fo11satt utredning. I läkarintyg utfärdat den 5 april 2012 anges bl.a. följande. M har långvarig smärta samt tidigare infektion i halskotpelaren, svår smä11a som är resistent för läkemedel, svaghet i extremiteter och svårt att

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 5 förflytta sig. Hon har varit föremål för extensiv utredning vid ortopeden, neurologen, Spinalis Frösundavik och Huddinge sjukhus, även privat neurolog. Man har inte funnit någon fysisk bakomliggande förklaring. Man ser en tydlig funktionsnedsättning med svaghet och generell ömhet. Det går inte att ge någon prognos då M inte har någon fastställd diagnos i nuläget trots de extensiva utredningar och besök som gjorts. Neurologiska undersökningar som genomförts genom specialistklinik har inte resulterat i någon anmärkning. Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare har i utlåtande den 10 april 2012 angett bl.a. följande. M har kronisk behandlingsresistent smärta som bedöms vara bestående. Hon är till stora delar sängliggande och helt beroende av hjälp från andra. Hon klarar enligt underlaget inte vardagliga aktiviteter i hemmet och inte självständigt leverne dvs. nedsättning av både sekundära och primära ADL-funktioner. Det finns inte organskada, strukturell skada eller neurologisk skada som kan förklara omfattande smärtupplevelse och sekundärt deaktivering. Diagnosen är således av beskrivande/smä1trelaterad natur. Funktionsnedsättningen är inte förenlig med etablerad nervskada. Symtom som vid störning av central smärtmodulering. lnaktivering/deaktivering leder över tid till att muskler förtvinar och att symtombilden förstärks. Det finns således inte en objektiv skadebild som kan förklara denna omfattande aktivitetsnedsättning och hjälpbehovet. Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten konstaterar att utredningen i målet visar att M har en funktionsnedsättning som gör att hon behöver hjälp av annan för att klara vissa moment i sin dagliga livsföring. För att hon ska vara berättigad till assistansersättning enligt SFB krävs dock att hon kan anses tillhöra personkretsen som avses i 1 3 LSS, och att hon uppfyller samtliga kriterier som uppställs i den bestämmelsen. Detta innebär bl.a. att

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6 den funktionsnedsättning hon har ska anses vara varaktig, och inte av tillfällig eller mer övergående natur. Utredningen i målet redogör utförligt för de besvär som M lider av och vad detta innebär i fråga om behov av hjälp från annan i olika situationer. De läkarintyg som föreligger beskriver också främst de faktiska besvär som hon har och i någon mån vad som kan ha orsakat besvären. Enligt förvaltningsrättens mening ger dock utredningen i målet inte tillräckligt stöd för att M funktionsnedsättning är varaktig på det sätt som krävs för att hon ska anses tillhöra personkretsen i 1 3 LSS. Förvaltningsrätten anser således att Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut att avslå M ansökan om assistansersättning på den grunden att hon inte tillhör personkretsen i 1 3 LSS. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 2 (DY 3104/1 A). Daniel Wanhatalo Rådman Nämndemännen Maria Figueroa, Olle Hedenblad och Birgitta Henricson har också deltagit i avgörandet. Förvaltningsrättsnotarien Soheil Farhoudi har föredragit målet.