DOM Meddelad i Göteborg. Ombud: Wioletta Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd Falköping

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I GÖTEORG Avdelning 2 DOM Meddelad i Göteborg Sida 1 (6) Mål nr KLAGANDE Ombud: Wioletta Helander Leva Assistans A Södra Torggränd Falköping MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 12 november 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Assistansersättning KAl\1MARRÄTTENS AVGÖRANDE Kamman-ätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. ; yrkar att kammarrätten ska fastställa att hon tillhör den personkrets som omfattas av 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förk01tad LSS, och att hon ska beviljas assistansersättning. anför bl.a. följande. Det finns inte något underlag som ger stöd för uppfattningen att hennes funktionsnedsättning beror på övervikten. Tvärtom finns ett sto1t antal medicinska underlag som samstämmigt Dok.Id Postadress ox Göteborg esöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kammarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I GÖTEORG DOM Sida 2 Mål m förklarar att hennes funktionsnedsättning beror på ett fle1ta1 andra sjukdomar som är kroniska. Eftersom hon har flera kroniska sjukdomar, bör den samlade effekten av dessa sjukdomar bedömas. Oavsett om hon går ner i vikt eller inte finns det alltså andra sjukdomar som är varaktiga. Det är dessa varaktiga sjukdomar som förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och däimed ett omfattande behov av stöd och service; Det medicinska underlaget visar inte att någon av dessa sjukdomar kommer att minska eller försvinna efter eventuell viktminskning eller träi1ing. Som exempel kan nämnas att sjukgymnasten Ola Johansson anger att målet med träning endast är att förebygga försäinring. Vidare intygar specialisten i ortopedi Lars-Göran Hassel att hon har ett flertal sjukdomar som påverkar hennes allmäntillstånd och menar att det är felaktigt att påstå att hennes övervikt är den viktigaste faktorn. Han konstaterar att de huvudsakliga besvären kommer från det mush1loskeletala systemet och att hon i detta avseende inte har fönnåga att träirn sig till en bättre funktion. ger in intyg den 11 december 2013 respektive den 3 januad 2014 av specialisten i 01topedi Lars-Göran Hassel. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. När det gäller av angivna besvär saknas till stor del objektiva undersökningsfynd och det är delvis oklait i vilka delar läkarnas bedömningar bygger på kliniska tester respektive egna redogörelser. De få kliniska testresultat som fi1rns ger t.ex. inte stöd för att besväras av kroniskt karpaltunnelsyndrom i händerna. Det finns inte heller något kliniskt stöd som visar att hon inte kan äta själv. Försäkringskassan vidhåller därför sin tidigare uppfattning att det inte är visat att tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS.

3 KAMMARRÄTTEN I GÖTEORG DOM Sida 3 Mål nr SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS, vilket är en gmndläggande förutsättning för att hon ska kunna beviljas assistansersättning. För att en persons funktionshinder och hjälpbehov ska anses vara av det kvalificerade slag som hävs för att höra till personkretsen måste alla angivna rekvisit enligt paragrafen vara uppfyllda Ufr Högsta förva!lriingsdomstolens avgörande RÅ 1999 ref. 54). Detta innebär att det krävs dels att personens funktionshinder är stort och varaktigt och inte beror på n01malt åldrande, dels att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.. menar att hem1es funktionsnedsättning inte beror på övervikten, utan att nedsättningen har sin gmnd i flera andra kroniska och varaktiga sjukdomar som - oaktat övervikten - förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Försäktingskassan menar dock att funktionshinder till stor del beror på hem1es kraftiga övervikt och anser därutöver att det i de medicinska underlagen saknas en tydlig objektiv beskrivning av hennes hjälpbehov, vilket i1mebär att det inte går att fastställa och däimed bedöma omfattningen av de svårigheter hon har i sin dagliga livsföring. uppfattning får enligt kammaffättens mening visst stöd av det som specialisten i ortopedi Lars-Göran Hassel anger i intyg den 11 december Han bedömer att övervikten inte är den viktigaste fah.1:om när det gäller besvär och påtalar att hon har essentiell tremor, restbesvär efter karpaltunneloperation, artrosförändringar i rygg och lrnäleder samt hjäii- och kärlproblematik. Vidare bedömer han att inte nämnvfut kan förbättra sin ADL genom träning eller viktnedgång, eftersom he1mes nedsatta funktion i första hand bedöms bero på påverkan av

4 KAMMARRÄTTEN I GÖTEORG DOM Sida 4 Mål nr det muskuloskeletala systemet och ett kroniskt smäitsyndrom. Samtidigt beskriver Lars-Göran Hassel i sina intyg ytterst få objektiva undersökningsfynd. I samband med undersökning i december 2012 beskriver han endast att har smättor från övre och nedre extremiteter och att hon är utomordentligt svårundersökt. Han uppger vidare att hon inte själv deltar aktivt vid undersökningen och att hon hela tiden får instruktioner via sin medföljande tolk. I intyget från december 2013 anger han visserligen att det var mycket svårt att genomföra en undersökning på grund av de rörelseinskränkningar och smäitor som hon hade, men det finns inte någon närmare beskiivning av hennes svårigheter eller funktionsnedsättningar i öv1igt. Även i övrigt innehåller de medicinska underlagen få beskrivningar av objektiva undersökningsfynd och observationer som gjo1ts i samband med olika undersökningar. Det enda underlag som innehåller en närmare beskrivning av funktionsnedsättningar i olika avseenden är en ADL-bedömning av leg. arbetsterapeuten Catrine Alexandersson från maj Hon uppger att bedömningen är gjord genom intervju och observation. I bedömningen anges dock inte vilka moment som beskrivs efter egen observation respehive intervju. Cattine Alexandersson har i en kompletterande skrivelse den 9 juli 2013 uppgett att observationer är gjorda där hon bedömt att kunnat delta i aktiviteten, dvs. vid all personlig ADL. Cattine Alexandersson uppger i ADL-bedömningen i maj 2012 bl.a. att. behöver stöd av en person för att resa sig upp och sätta sig ned samt vid gång. har dock enligt joumalanteckning i samband med ortopedbesök i oktober 2012 klarat att gå utan hjälpmedel och vid sjukgymnastbesök i april 2013 har hon kunnat resa sig med hjälp av ett armstöd samt gå med lätt handstöd. Mot denna bakgmnd är det enligt kanuuarrättens uppfattning svårt att av det som anges i ADL-bedÖtm1ingen dra några säkra slutsatser när det gäller svå1igheter i olika avseenden.

5 KAMl\ilARRÄ TTEN I GÖTEORG DOM Sida 5 Mål nr Enligt kanunarrättens uppfatt11ing står det ändå klatt att har funktionsnedsättningar i olika avseenden och utredningen får vidare anses ge stöd för att hon har svårigheter som medför att hon i viss utsträckning behöver hjälp i den dagliga livsfö1ingen. Som framgår ovan finns dock i de medicinska underlagen ytterst ta besla.ivningar när det gäller objektiva undersökningsfynd och observationer som gjo1ts i samband med undersökningai. De medicinska underlagen innehåller i stället till stora delar redogörelser för egna beskrivningar av sina besvär och dessa beskrivningar stöds endast till mindre del av objektiva undersök_jlingsfynd och de observationer som gjorts av läkare och annan sjukvårdspersonal. Det går därför inte att utifrån de medicinska underlagen bedöma graden av funktionsnedsättningai och omfattningen av hennes svårigheter samt det därmed sammanhängande hjälpbehovet i den dagliga livsföringen. Som framgår ovan anser kammarrätten visserligen att har svåtigheter som i viss utsträckning medför ett hjälpbehov i den dagliga livsföringen. När det gäller samtliga de sjukdomar som hänvisar till, dvs. med bortseende från övervikten, saknas det enligt kammrutättens mening dock stöd i det medicinska underlaget för att anse att dessa sjukdomar, oavsett hur det förhåller sig med varaktigheten, förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Kammaffätten gör samma bedömning när det gäller övervikt, även om underlaget ger ett visst stöd för att hon till följd av denna har vissa svårigheter och ett visst hjälpbehov. anför även själv att det saknas underlag som visar att hennes funktionsnedsättning beror på övervikten. Sammanfattningsvis anser kammarrätten att utredningen inte ger stöd för att funktionshinder förorsakar henne sådana betydai1de svåiigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett sådant omfattande behov av stöd och service som förutsätts för att hon ska anses höra till personkretsen enligt 1 3 LSS. uppfyller därmed inte samtliga

6 KAMMARRÄTTEN I GÖTEORG DOM Sida 6 Mål m förutsättningar för att omfattas av personkretsen enligt LSS. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (fonnulär 4).,. fk)'j' 1 I velin Nilsson ' Johan Sanner c_ Ewa Mårdberg referent

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Meddelad i Karlstad (J ;:- / vty' a,/-j Mål nr Sida I (4) /3 KLAGANDE Ombud: Wioletta Helander Leva Assistans A Södra Torggränd Falköping MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT ESLUT Försäkringskassans beslut den 4 juni 2013, diarienr , se bilaga 1 SAKEN Assistansersättning enligt socialförsäkrings balken (2010: 11 O) DOMSLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress ox Karlstad esöksadress Rådhuset, Stora torget Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se wwẉ forvaltningsrattenikarlstad.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Sida YRKANDEN M.M. överklagar Försäkringskassans beslut och yrkar att hennes funktionshinder ska bedömas som varaktiga och att hon i och med detta bedöms tillhöra personkretsen i 1 3 LSS och ha rätt till assistansersättning i enlighet med sin ansökan. Till stöd för sin talan anför hon bland annat följ ande. När det gäller beslaivning av hjälpbehovet har leg. arbetsterapeut Catrine Alexandersson som utfört ADL bedömningen den 14 maj 2012 påpekat att Catrine träffat henne vid fyra tillfällen. För att förtydliga vilka moment som Catrine intervjuat henne om och vilka Catrine observerat har Catrine kompletterat ADL-bedörnningen med en ny ADL-bedömning daterad den 9 juli I denna ADL-bedömning skriver arbetsterapeuten att hon gjort observationer vid all personlig ADL, dvs. äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning, hygien, övrig kroppsvård och kommunikation. Catrine Alexandersson har observerat att hon är beroende av hjälp vid alla dessa moment. När det gäller diagnosen essentiell tremor vill hon hänvisa till den beskrivning av hennes sjukdomshistoria som hon, genom sitt ombud, återgett i begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut och de bilagor som hon hänvisat till där. Hon beskriver där att hon har fått diagnosen essentiell tremor redan Detta finns även dokumenterat i j oumalanteckningar från N euro kliniken USÖ den 2 maj Detta var ett relativt tidigt stadium av essentiell tremor där läkaren irgitta Magnusson konstaterat att det finns finvågig tremor när hon håller händerna utsträckta ra.. fram, mer höger arm jämfört med vänster. Genom att bifoga denna journalkopia ville hon visa att hennes besvär har funnits länge och har successivt förvärrats. Nu, tolv år senare har hon skakningar både i vila och aktion och dessa besvär förorsakar henne betydande svårigheter i dagliga livsföringen. I intyget från Neurologkliniken den 25 mars 2013 skriver överläkaren irgitta Magnusson att hon har skakningar i händer och am1ar bilateralt i vila och vid aktion. Vidare skriver irgitta Magnusson att tillståndet är kroniskt och inte kommer att förbättras. Överläkaren irgitta Magnusson har förtydligat det tidigare intyget med ett nytt intyg den 25 juni 2013 och konstaterar att det medicinska underlaget till diagnosen essentiell tremor utgörs av neurologisk undersökning av patienten. Hon ser således ingen koppling till att dottern har tolkat utan hon grundar diagnosen på neurologisk undersökning. Även arbetsterapeuten Catrine Alexandersson har observerat att hennes högra hand darrar vid aktivitet. När hon nio månader senare träffar överläkaren irgitta Magnusson på Neurokliniken har hennes tillstånd försämrats. Hon har nu skakningar både i vila och aktion i händer och armar både på vänster och höger sida, mer uttalade i höger arm och hand.

9 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Sida Försäkringskassan vidhåller sitt beslut och anför i huvudsak fciljande. Av det medicinska underlaget framgår att har kraftig artros i knäna och att värken begränsar hennes rörelseförmåga. Det framgår även att hennes kraftiga övervikt i sig begränsar hennes rörelsefcirmåga. Enligt ADL-bedömning gjord av legitimerad arbetsterapeut den 14 maj 2012 behöver. stöd av en person för att resa sig från sittande tili stående. Detta motsägs dock av senare ADL-bedömning, gjord av sjukgymnast den 18 april klarar då att resa sig med hjälp av annstödet samt gå kortare sträckor med handstöd. Även vid ortopedbesök den 2 oktober 2012 klarar hon trots svårigheter av att resa sig från stolen samt gå några steg utan hjälpmedel. opererades för karpaltunnelsyndrom år 2004 (höger hand) och 2008 ( vä..'1.ster hand). Av j ouu1a1anteckningar från handkirurgh;ka kiiniken vid universitetssjukhuset i Örebro den 28 februari 2006 framgår att operationen förbättrat kraften i höger tumme och den 26 maj 2008 konstateras att efter den andra operationen även har god kraft i vänsterhandens samtliga fingrar. Det framgår av joumalanteckningar från rickebackens vårdcentral den 22 januari 2013 att besvären endast omfattar höger hand och att hon på vänster hand darrar minimalt. Det framgår av den samlade medicinska utredningen att hennes främsta besvär är inskränkt rörlighet och att hennes rörelseförmåga hade kunnat förbättras genom fortsatt träning och kraftig viktnedgång. Vidare består det medicinska underlaget enligt Försäkringskassan till stor del av ombudets och egen beskrivning av hennes sjukdoms besvär. Det saknas tillräckliga objektiva undersökningsfynd och det är delvis oklart i vilka delar läkarnas bedömningar bygger på faktiska observationer respektive egen redogörelse. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser om assistansersättning framgår av Försäkringskassans beslut. Förvaltningsrättens bedömning I målet är fråga om har varaktiga fysiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nonnalt åldrande samt är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd eller service. Frågan om varaktigheten är bland annat kopp-

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Sida lad till hennes övervikt och vilka förbättringar som kan uppnås genom viktminskning. Kammarrätten i Göteborg har i dom den 15 februari 2006 i mål nr prövat motsvarande fråga och funnit att den personens funktionshinder inte går att bedöma som varaktigt, då det av utredningen i målet inte framgått att personen av medicinska skäl inte kan gå ner i vikt och inte heller framgått vilka insatser ror vik:tnedgång som har prövats eller vilken framtida rehabilitering som kan vara aktuell. Mot den bakgrunden finner rorvaltningsrätten att funktionshinder som har koppling till övervikt inte kan bedömas som varaktiga. Av beskrivning i övrigt av sina funktionshinder framgår att hon är i det närmaste hjälplös och inte klarar sin personliga hygien, toalettbesök, på- och avklädning, rorflyttningar, matintag m.m. Till viss del styrks detta av ADL-bedömning den 14 maj 2012 och 9 juli 20i3. Vidare framgår av intyg den 25 mars och 25 juni 2013 av överläkaren irgitta Magnusson att har skakningar i händer och armar i vila och vid aktion, vilket enligt intyget är kroniskt och inte kommer att förbättras. Även med beaktande av vad som framgår av ovan angivna och andra intyg finner förvaltningsrätten att de vid en samlad bedömning inte visar att med kraftig viktminskning och fortsatt träning skulle ha sådan bristande funktionsförmåga att hon tillhör personkretsen i 1 3 LSS. Exempelvis kan alla förflyttnings- och vissa rörlighetsmoment antas vara påverkade av hennes övervikt och en viktminskning skulle då i flera avseenden få stor betydelse. Med hänvisning till vad som anförts och vad som framkommit i målet finner förvaltningsrätten att överklagandet ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV ) I avgörandeefhar förutom f.d. lagmannen Hans-Erik Jonasson även deltagit tre nämnderpän.