DOM Meddelad i Stockholm. MOTPART Socialnämnden i Järfälla kommun

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE Ombud:. MOTPART Socialnämnden i Järfälla kommun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm dom den 16 december 2010 i mål nr , se bilagaa SAKEN Insatser enligt Jagen (1993 :3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 1. Med delvis bifall till överklagandet upphäver kammarrätten förvaltningsrättens dom och Socialnämndens i Järfälla kommun beslut och förklarar att tillhör personkretsen som avses i 1 3 LSS. 2. Målet återförvisas till Socialnämnden i Järfälla kommun för prövning av om övriga förutsättningar för rätt till insatsen personlig assistans är uppfyllda. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN Avdelning 7 Mål nr YRKANDEN M.M. yrkar att kammarrätten fastställer att hon tillhör personkretsen i 1 3 LSS och att hon är berättigad till personlig assistans enligt 9 2 LSS. Hon anför bl.a. följande. Ingivna intyg styrker att hon har betydande svårigheter i sin dagliga livsföring och till följd av detta ett omfattande behov av stöd och service. Hon var vid tiden för socialnämndens och förvaltningsrättens prövningar beviljad hemtjänst av Järfälla kommun enligt socialtjänstlagen med 124,5 timmar per månad för dagliga insatser i form av hjälp upp, på- och avklädning, frukost, lunch och kvällsmål med enklare matlagning, disk och matning, hjälp vid flera toalettbesök per dag, mellanmål samt duschhjälp fem dagar per vecka. Vidare var hon beviljad ledsagarservice med 15 timmar per månad och trygghetstelefon. Kommunens beslut att bevilja dagliga insatser enligt ovan talar för att hon har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande behov av stöd och service. Socialnämnden i Järfälla kommun (härefter nämnden) bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a.följande. funktionshinder medför inte ett så omfattande behov av stöd och service till följd av betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hon kan anses tillhöra den personkrets som avses i 1 3 LSS. uppfyller delvis de uppställda rekvisiten. Hjälpbehovet anses vid en helhetsbedömning som omfattande men inte av sådan karaktär och omfattning som avses i 1 3 LSS. Hon har haft sin höftledsskada från födseln och den beror således inte på normalt åldrande. Hennes funktionshinder är varaktigt enligt första kriteriet i 1 3 LSS. Som en följd av funktionshindret är hon dagligen beroende av hjälpmedel som rullator, el-moped, duschstol m.m. Hon har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen med på- och avklädning samt beroende på dagsform dusch, toalett, men hon kan förflytta sig, meddela sig med andra och ta emot information. Funktionshindret kan därmed inte anses som stort enligt det andra kriteriet i 1 3 LSS. Då hon

3 KAMMARRÄTTEN Avdelning 7 Mål nr exempelvis klarar delar av sin dagliga livsföring bedöms hennes funktionshinder inte vara av sådan karaktär att den orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som avses i det tredje kriteriet i 1 3 LSS. Hon har behov av hjälp med vissa delar av sin dagliga livsföring med de behoven kan inte betraktas som så speciella eller kräva en sådan specifik utbildning eller kompetens att de kan betraktas som ett omfattande behov av stöd och service. Hennes hjälpbehov tillgodoses genom befintliga insatser i form av hjälp i hemmet med 71,5 timmar per månad, trygghetstelefon, samt ledsagarservice med 15 timmar per månad enligt socialtjänstlagen. har härefter anfört bl.a. följande. Att en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i olika situationer tas i förarbetena till LSS upp som exempel på personer vars funktionsnedsättning ska anses vara stor. Från att tidigare, under upprepade perioder, ha beviljat henne hemtjänstinsatser i en omfattning om 124,5 timmar per månad enligt socialtjänstlagen, har nämnden fr.o.m. den 1 februari 2011 sänkt insatserna till 71,5 timmar per månad. Att nämnden sänkt tiden för hennes hemtjänstinsatser med 53 timmar per månad, trots att det inte skett någon förändring som påverkat hjälpbehovet, visar på nämndens ovilja att ge henne hjälp i den omfattning hon behöver. Oaktat att den beräknade tidsåtgången för insatserna sänkts, kvarstår det faktum att nämnden även genom det senaste beslutet beviljat henne dagliga stödinsatser i form av hjälp upp, på- och avklädning, lunch med enklare matlagning och disk, hjälp vid flera toalettbesök per dag samt duschhjälp med hår- och kroppstvätt fem dagar per vecka. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser framgår av förvaltningsrättens dom.

4 KAMMARRÄTTEN Avdelning 7 Mål nr Frågan i målet är om - tillhör personkretsen i 1 3 LSS och därmed kan vara berättigad till insatsen personlig assistans enligt 9 2 LSS. För att hon ska anses omfattas av personkretsen krävs att hennes funktionshinder är varaktigt, att det är stort och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Att funktionshindret ska vara stort innebär enligt förarbetena till LSS att det skall ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot information. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändigt träning och behandling. Med omfattande behov av stöd och service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer (prop. 1992/93: 159 s. 55 f). Av utredningen i målet framgår att lider av bilateralt medfödd höftledsdysplasi med luxation som sekundär orsak till förslitningar i rygg och axlar. Hon har också spinal stenos i ländryggen samt en del degenerativa förändringar i halsryggen. På grund av detta har hon besvär med smärta ifrån axel, nacke och Iändrygg sedan några år tillbaka, som med tiden blivit värre. Hon har ständig värk och gångsvårigheter. Hon besväras av bortdomningar i händerna, har dåligt grepp och hon tappar saker. Det är ostridigt att hennes funktionshinder är varaktigt.

5 KAMMARRÄTTEN 5 Avdelning 7 Mål nr Av den i målet föreliggande ADL-utredningen framgår att inte på egen hand klarar av vardagsrutiner som att sätta sig upp i sängen, att resa sig ur sängen, toalettbestyr, hygien och av- och påklädning. Hon har vidare behov av hjälp med matlagning, framdukning och bortplockning av maten. Hon klarar oftast av att hålla i bestick och glas men behöver hjälp med att skära maten. Hon använder rullator inomhus och hon behöver hjälp med att få rullatorn över trösklarna i hemmet. Utomhus använder hon el-moped. Vid tidpunkten för nämndens prövning var hon beviljad hemtjänstinsatser av kommunen med sammanlagt 124,5 timmar per månad, ledsagarservice med 15 timmar per månad samt trygghetstelefon. Mot bakgrund av ovanstående och oaktat att nämnden sedan den 1 februari 2011 sänkt antalet timmar med hemtjänstinsatser, finner kammarrätten att funktionshinder får anses vara stort samt medföra sådana betydande svårigheter och ett sådant omfattande hjälpbehov som avses i 1 3 LSS. Hon uppfyller därmed de kriterier som krävs för att hon ska tillhöra personkretsen i 1 3 LSS. Hon kan därmed, om övriga förutsättningar är uppfyllda, ha rätt till insatsen personlig assistans enligt 9 2 LSS. Det ankommer på nämnden att pröva om övriga förutsättningar för rätt till personlig assistans är uppfyllda. Överklagandet ska således delvis bifallas och målet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1 ). Gunilla Svahn Lindström lagman ordförande Cecilia Silfverhjelm kammarrättsråd RolfBohlin kammarrättsråd referent /Therese Mattsson föredragande

6 Bilaga A FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 15 KLAGANDE Ombud: MOTPART Socialnämnden i Järfälla kommun Järfälla ÖVERKLAGAT BESLUT Socialnämnden i Järfälla kommuns beslut den 28 oktober 2009 SAKEN Insatser enligt lagen (1993 :3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen I Telefon Telefax I E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15 :00

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Socialnämnden i Järfälla kommun (nämnden) avslog den 28 oktober 2009 en ansökan av gällande biträde av personlig assistent enligt 9 2 LSS eftersom hon inte kan anses omfattas av personkretsen enligt 1 LSS. överklagar beslutet, genom sitt ombud, och yrkar att hon ska anses tillhöra personkretsen i 1 3 LSS och att hon ska förklaras berättigad till personlig assistans enligt 9 2 LSS samt anför i huvudsak följande. Hon uppfyller alla krav för personkretstillhörighet enligt 1 3 LSS då hon har ett varaktigt funktionshinder som består av en sammansatt bild av både fysiska och psykiska orsaker som inte beror på normalt åldrande. Det finns inget som tyder på att hon skulle bli bättre, snarare har hon försämrats med tiden. Nämnden vidhåller sitt beslut. UTREDNING I MÅLET I nämndens utredning anges bl.a. följande. Ansökan gällande biträde av personlig assistent enligt 9 2 LSS om totalt 87 timmar per vecka. bor i lägenhet tillsammans med sin make och en vuxen son. Hon har arbetat inom handeln men har pension sedan Maken är anhöriganställd för henne och sonen förvärvsarbetar. Enligt läkarutlåtande har en medfödd bilateral höftledsskada vilket medför att hon har vissa svårigheter att röra sig samt har en ostadig och vaggande gång. Hon har också en del värk från nacke och rygg med utstrålningssmärta i armar och ben. Utöver detta har hon förslitningsskador i rygg och axlar. Hon går med rollator inomhus och utomhus samt även el-moped för utomhusbruk. är deprimerad och får ångestattacker som enligt henne själv gör att

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen hon blir förvirrad. Vid ångestattackerna har hon, enligt egen uppgift, svårt att orientera sig, tappar koncentrationsförmågan samt får svettningar och hjärtklappning. Enligt tidigare läkarintyg från 2001 lider hon också av fibromyalgi. Hon går och badar två gånger per vecka för att träna kroppen. erhåller enligt 4 1 SoL hjälp i hemmet med sammanlagt 124,5 timmar per månad, ledsagarservice med 15 timmar per månad och trygghetstelefon. grundläggande hjälpbehov kan sammanfattas enligt följande. På/avklädning: Hon har behov av hjälp på grund av smärtor i axlar och armar. Personlig hygien: Hon har beroende på dagsform behov av hjälp med tandborstning, rakning, insmörjning av kroppen och nagelklippning. Vidare har hon behov av handräckning i duschen, hjälp med att tvätta kroppen och håret samt behov av hjälp vid toalettbesök. Intag av måltider: Hon har beroende på dagsform ibland svårt att orka hålla i bestick och föra maten till munnen under måltider. Förflyttning: Hon förflyttar sig själv med rollator. Kommunikation: Hon har inget behov av hjälp med kommunicering. - funktionshinder bedöms inte medföra ett så omfattande behov av stöd och service till följd av betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hon kan anses tillhöra den personkrets som avses i 1 3 LSS. Hon har behov av hjälp med vissa delar av sin dagliga livsföring men de behoven kan inte betraktas som så speciella eller kräva en sådan specifik utbildning eller kompetens att de kan betraktas som ett omfattande behov

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen av stöd eller service. har inte inkommit med medicinskt under Jag som styrker varaktighet och omfattningen av funktionshindret. I nämndens utredning finns bl.a. följande medicinska underlag: - Intyg utfärdat den 25 september 2008 av kuratorn vid Primärvårdsrehab Järfälla Upplands-Bro vari anges bl.a. följande. I samtal har det framkommit att är nedstämd och deprimerad över sin livssituation samt också besväras av ångestattacker. Hon har varit trött och uppgiven då en stor del av hennes ork för närvarande upptas av att få vardagen att fungera med vardagssysslor som på- och avklädning, hygien, förflyttningar, matlagning etc. Hon bedöms ha behov av hjälp i vardagen för att må fysiskt och psykiskt bättre. - Intyg utfärdat den 11 februari 2009 av distriktsläkaren Jakobsbergs vårdcentral, vari anges bl.a. följande. vid lider av bilateralt medfödd höftledsdysplasi med luxation som sekundär orsak till förslitningar i rygg och axlar. Hon är medicinskt färdigutredd och klagar på stor smärtproblematik och funktionsnedsättning trots medicinering och regelbunden sjukgymnastkontakt. Hon har haft svårt att acceptera sitt försämrade funktionshinder samt dagliga smärtor och har blivit deprimerad över sin situation. I utsatta lägen beskriver hon att hon får humörsvängningar och panikångestattacker. funktionsnedsättning bedöms varaktig och orsakar svårigheter i hennes dagliga livsföring som gör att hon är behov av stöd eller service. - Intyg utfärdat den 5 maj 2009 av neurologläkare vid Neurofys lab, Läkarhuset Odenplan, vari anges följande. Normala fynd i båda armarna. Således inga tecken till någon nervpåverkan varken i handleder, armbågar eller cervikalt.

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen Läkarintyg utfärdat den 16 september 2009 av leg läkaren vid Utredningscenter MediCare AB, Stockholm vari anges bl.a. följande. har utvecklat ett kroniskt smärttillstånd i muskulaturen med inflammerade muskel- och senfästen. Problemen i armar och händer beror på en långvarig överbelastning. Tillståndet bedöms som varaktigt och man får räkna med en successiv försämring. Hon är utan tvekan i behov av personlig assistans. S KÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 1 LSS innehåller lagen bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer I. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personer som tillhör personkretsen i 1 har enligt 7 första stycket LSS rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt samma lag, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om omfattas av personkretsen i 1 LSS. En förutsättning för rätt till insats enligt LSS är att den enskilde tillhör personkretsen enligt LSS. Förvaltningsrätten finner att inte kan anses tillhöra personkretsen som avses i första och andra punkten i I LSS. Fråga därefter är om kan anses tillhöra personer som av-

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen ses i tredje punkten i 1 LSS. För att tillhöra tredje punkten i 1 LSS krävs att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att detta får ett omfattande behov av stöd eller service till följd. Med detta menas enligt förarbetena (prop. 1992/93: 159 s. 169) att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomoch utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning och/eller behandling. Dessutom krävs att de betydande svårigheterna i den dagliga livsföringen får till följd ett omfattande behov av stöd eller service. Därmed avses enligt förarbetena både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Av nämndens utredning framgår visserligen att lrnr en sådan sjukdom som inskränker hennes möjligheter att sköta sin dagliga livsföring. Enligt förvaltningsrättens mening styrker dock inte den medicinska utredningen att funktionshinder ger henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att detta får till följd ett omfattande behov av stöd eller service. Förvaltningsrätten anser därmed att inte tillhör personkretsen som omfattas av 1 3 LSS. Överklagandet ska således avslås. Förvaltningsrätten har denna dag avgjort ytterligare ett mål som gäller rörande assistansersättning enligt lagen (1993 :3 89) om assistansersättning - LASS (Målnr ).

12 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Allmänna avdelningen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/la). Susanne Bagge Rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Gunnar Hallberg, Bora Jukovic och Herman Ocklund. Föredragande har varit Peter Håkansson.

13 Bilaga 1 SVERIGES STOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltn ingsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer N > i:i

14 Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska undertecknas av klaganden eller dennes ombud och ges in i original samt innehålla följande uppgifter; I. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan näs för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att fä prövningstillständ 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill fä till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV681 Formulär I