DOM Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Socialnämnden i Gällivare kommun Gällivare

Transkript

1 KMMRRÄTTEN I SUNDSVLL Meddelad i Sundsvall Sida 1 (5) Mål m KLGNDE Socialnämnden i Gällivare kommun Gällivare MOTPRT Ombud: Jur. kand. Linda Bergstrand Nordström ssistans B Box Danderyd ÖVERKLGT VGÖRNDE Förvaltningsrätten i Luleås dom den 5 februari 2013 i mål nr och , se bilaga SKEN Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) KMMRRÄTTENS VGÖRNDE Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och fastställer socialnämndens beslut den 6 mars 2012 och den 13 augusti Dok.Id Postadress Box Sundsvall Besöksadress Södra Tjärngatan 2 Telefon Telefax E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se Expeditions tid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KMMRRÄTTEN I SUNDSVLL Sida2 Mål nr YRKNDEN M.M. Socialnämnden yrkar att kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut den 6 mars och den 13 augusti Till stöd för sin talan anför socialnämnden i huvudsak följande. Det är ostridigt att har ett varaktigt funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som påverkar hennes vardag. Vad gäller hennes svårigheter att klara den dagliga livsföringen på egen hand framgår att hon i viss utsträckning behöver hjälp. Vid en samlad bedömning ger utredningen dock inte stöd för att svårigheterna är av sådan omfattning att de förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service i den mening som avses i I 3 LSS. bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Hon har försämrats i sitt funktionshinder, vilket framgår av det medicinska underlaget, och vidhåller att hon tillhör personkretsen i I 3 LSS. Den medicinska utredningen i målet m.m. v utlåtande den 21 mars 2012 av överläkaren och neurologen Martyn Fulford vid Gällivare sjukhus framgår bl.a. följande. i. har diagnostiserats 2002 för DEM, dvs. ett inflammatoriskt insjuknande i hjärnan. Hon har också utvecklat muskulära kramper, som mer övergått i tillstånd liknande epileptiska kramper men som bedömts som funktionella. Under åren har klart framkommit att tillstånd försämrats under perioder av stress. Den absolut viktigaste åtgärden är att hon har en stabil stödjande situation och funktion omkring sig. Den stora förbättringen i funktionstillstånd inträdde i och med att hon fick personlig assistans. v kompletterande utlåtande från den 16 november 2012 av Martyn Fulford framgår bl.a. följande. Efter föregående utlåtande har

3 KMMRRÄTTEN I SUNDSVLL Sida 3 Mål nr kommit in till sjukhuset med kramper och varit inneliggande i genomsnitt en gång per månad. Utifrån beskrivning ter det sig precis som förutsågs i förra utlåtandet, dvs. den stödjande funktion som hon haft hos sin personliga assitans har försvunnit. Följden har blivit ett gradvis fortskridande sämre mående. Försämringen har lett till utökade vårdkontakter med behandlingar som medfört risker men också till minskad rörlighet, som i sin tur givit upphov till sekundära sjukdomar. v DL-utlåtande från den 28 februari 2012 framgår bl.a. följande..kan utföra sina toalettbesök självständigt om hon har anpassade kläder. Efter ett krampanfall behöver hon däremot hjälp med att klara toalettbesöksmomentet. Hon sitter när hon duschar men hon har svårt för att komma åt kroppen när hon tvättar sig och torkar sig. Hon har svårt för att komma åt och tvätta håret och för att torka sig. Övrig kroppsvård, som t.ex. manikyr och pedikyr och att kamma sig samt momentet vid tandborstning, behöver hon hjälp med. Hon kliver i och ur sängen själv. v- och påklädning klarar hon om hon använder anpassade kläder men hon har svårt för att ta fram kläder från garderoben då hon har svårt för att böja sig ned och att sträcka sig upp. har svårt för att sönderdela mat på tallriken och att skala t.ex. potatis. Matlagning, inköp, städning och tvätt klarar hon inte. Hon har också svårigheter med att organisera och planera. Om! inte har någon människa att stödja sig på, använder hon krycka när hon förflyttar sig inomhus. När hon förflyttar sig utomhus kan hon behöva rullstol eller elrullstol. tt gå i trappor innebär särskilda svårigheter för henne. v socialnämndens utredning om personlig assistent framgår, utöver uppgifterna i läkar- och DL-utlåtandena, bl.a. följande. kan självständigt kommunicera med andra människor per telefon och vid direktkontakt. Hon kan också läsa och skriva självständigt men det kräver mycket energi och koncentration och hon har svårt att komma ihåg t.ex. vad hon läst. Vidare äter och dricker hon själv. Toalettbesöken klarar hon om inte

4 KMMRRÄTTEN I SUNDSVLL Sida4 Mål nr kläderna har knappar och dragkedjor. Hon har svårt för att lyfta armarna ovanför axlarna och behöver därför hjälp med att ta av och på vissa kläder på överkroppen. förflyttar sig själv till och från toaletten och duschen och klarar att borsta tänderna själv. Hon klarar att förflytta sig inomhus. Vid längre förflyttningar utomhus använder hon t.ex. käpp, rollator eller permobil. Vid mathållning klarar hon vissa moment som t.ex. att skära, hacka och breda smörgås. Däremot behöver hon hjälp med att tillreda måltiden. Hennes kök är handikappanpassat. Vid inköp kör hon kundvagnen och gör betalningen själv. Däremot behöver hon hjälp med att plocka i och ur varorna och att förflytta sig mellan bostaden och affären. kan utföra en viss del av dammtorkning men behöver hjälp med övrig städning. Vid klädtvätt klarar hon av att välja tvättprogram, fylla i tvätt- och sköljmedel och att starta tvättmaskinen. Hon klarar också av att s01tera och hantera lättare kläder. Däremot behöver hon ibland hjälp med att tömma maskinen och hon kan inte hänga upp tvätten. SKÄLEN FÖR KMMRRÄTTENS VGÖRNDE ktuella lagrum och förarbetsutlåtanden finns återgivna i förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2009 ref. 57 funnit att det är de insatser som är av mycket privat och integritetskänslig karaktär som ska beaktas vid bedömningen av rätt till personlig assistans. När det gäller mathållningen framgår att det inte är behovet av hjälp med att tillreda och att plocka fram och undan mat utan endast hjälpbehovet vid intagandet av mat och dryck som ska beaktas. Som jämförelse kan nämnas rättsfallet RÅ 2012 ref. 8. Kammarrättens bedömning Vad beträffar frågan om hör till personkretsen enligt 1 3 LSS noterar kammattätten inledningsvis att det är ostridigt att hennes

5 KMMRRÄTTEN I SUNDSVLL Sida 5 Mål nr funktionshinder är varaktiga och inte beror på normalt åldrande. Frågan är därför om de övriga rekvisiten i lagrummet är uppfyllda, dvs. om funktionshindren är stora och om de förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. 'behöver i viss utsträckning hjälp för att klara den dagliga livsföringen. Kamma1Tätten finner att den enskilde i viss utsträckning bör kunna anpassa sitt klädval för att om möjligt själv klara av- och påklädning. När sådana kläder som är svåra att ta av och på behöver användas bör hjälpbehovet kunna tillgodoses vid de tillfällena. klarar till stor del av att kommunicera med omgivningen och med endast viss hjälp att sköta sin hygien, av- och påklädning, mathållning och att förflytta sig. Med beaktande härav finner kammarrätten att hennes funktionshinder inte är så stora och förorsakar sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service att hon uppfyller samtliga rekvisit enligt 1 3 LSS. Hon omfattas därför inte av personkretsen i angivet lagrum. Socialnämndens överklagande ska således bifallas. HUR MN ÖVERKLGR, se bilaga B (formulär 1). /,..._ Eric kammarrättsråd ordförande., ra,;,_ C kamman-ättsråd -. 1B'"'1:1 an Karlsson vkammmtättsassessor referent Marie Strömqvist Olsen föredragande

6 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Föredragande: L. Olofsson Meddelad i Luleå Sida 1 (10) Mål nr och D2 KLGNDE MOTPRT Socialnäl11I1:d JJ- i Gällivare kommun Gällivare ÖVERKL,(;.DE BESLUT.. /,{ ;\_',;;;, Socialnänu).ciehhl'i Gällivare kommun beslut den 6 mars och den 13 augusti t\'.i::11: : : SKEN Personkretstillhörighet enligt lagen (1 993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS FÖRVLTNINGSRÄTTENS VGÖRNDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandena på så sätt att förklaras tillhöra personkrets 3 i 1 LSS. Förvaltningsrätten överlämnar handlingarna till Socialnämnden i Gällivare kommun för prövning om övriga förutsättningar för biträde av personlig assistent eller skäliga kostnader för sådan assistans är uppfyllda.! \:..:. Dok.Id Postadress Box Luleå Besöksadress Residensgatan 17 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

7 FÖRVLTNINGSRÄTTEN!LULEÅ Sida och BKGRUND har tidigare haft assistansersättning från Försäkringskassan.!'ÖJ: s#laingskassan drog dock in ersättningen från och med oktober-20j11,..:.... med motiveringen att de grundläggande behoven inte överstiger 20 timmar per vecka. ( ( har, i september 2011, ansökt om ekonomiskt stöd för skäliga köstri.. åder för personlig assistans i den omfattning hon tidigare,ha'ft' sin;= ; assista ersättning. Socialnämnden har avslagit. ansökan med motiveringen att hon inte tillhör personkretsen enligt LSS, eftersom utredningen inte ger stöd för att svårigheterna är av sådan omfattning att de förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livföringen och ett omfattande behov av stöd och service. har, i maj 2012, åter ansökt om personlig assistans eller ekonomiskt stöd för skäliga kostnader för sådan assistans. Socialnämnden har avslagit även denna ansökan med samm a motivering som tidigare. YRKNDEN OCH UTVECKLING V TLN. yrkar i första hand att hon ska få personlig assistans i den omfattning hon ansökt om och i andra hand att hon i vaii fall tillhör personkrets 3 enligt LSS.

8 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och framför följande. Det är ostridigt mellan parterna att hon tillhör personkrets 3 enligt socialnämndens beslut den 28 september Även Försäkringskassan har bedömt att hon tillhör personkretsen när de 1 beslutade om indragning av assistansersättningen. tt socialnämnden i sitt första avslagsbeslut bedömt att hon inte tillhör personkretsen ska lämnas utan avseende då personkretstillhörigheten inte kan ändras utan att det skett en förbättring av hennes funktionshinder. So- ' i'.:'>5.i cialnämnden bestrider inte att det är fråga om varaktiga funktionshinder. v samtliga underlag i den medicinska utredningen framgår att hennes hjälp behov snarast har ökat sedan september Hon har svårigheter med att utföra både basala aktiviteter (personlig hygien, av- och påklädning samt matsituation) och boendeaktiviteter. När hon får kramp är hon helt hjälpberoende, bl.a. för medicinering samt för att inte göra sig illa. Hon behöver hjälp att organisera och planera aktiviteter samt påminnas om vad som ska ske. Hon har svårt att klara aktiviteter på grund av begränsad handfunktion eftersom den vänstra handen inte kan användas funktionellt och då även den högra handen är begränsad vid utförande av aktiviteter. Hon har allmänt nedsatt ork och uthållighet vid aktiviteter och behöver därför vila flera gånger per dag. Vid utförande av dagliga aktiviteter är utförandet förlångsammat. Hon har behov av personlig assistans för att klara samtliga dagliga aktiviteter både för stöd vid aktiviteten och för handgriplig hjälp med att planera och organisera en aktivitet. Hennes behov av hjälp med sina grundläggande behov uppgår till 44 timmar och 55 minuter per vecka, fördelat enligt följande. Personlig hygien; 18 timmar och 25 minuter Måltider; 17 timmar och 30 minuter v- och påklädning; 7 timmar Kommunikation; 2 timmar

9 ,. FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och Till stöd för sin talan åberopar ett beslut från socialnämn- den den 28 september Socialnämnden :.J".. _,: Socialnämnden motsätter sig bifall till överklagandena och framför föl- jande. uppger att det är ostridigt att hon tillhör personkrets.. ;. ' ; och hänvisar till ett beslut taget den 28 september av, socialnämnden. Detta var ett tillfälligt beslut som gällde under tiden det pågick utredning av personkretstillhörigheten och rätten till skäliga kostnader för personlig assistans. Beslutet togs därför att det var så kort tid mellan ansökan och den 1 oktober 2011 då hon skulle förlora sin assistansersättning från Försäkringskassan. Det tillfälliga beslutet togs för att hon inte skulle bli utan stöd och hjälp under socialnämndens utredningstid. I de överklagade besluten bedömdes att inte tillhör person krets 3 då hon inte uppfyller samtliga rekvisit. Socialnämnden ska göra en självständig bedömning, grundad på egen utredning av behoven och Försäkringskassans bedömning ska inte påverka denna bedömning (se Kammarrättens i Jönköping dom den 29 mars 2011 i mål nr ). I Försäkringskassans utredning framgår inte på vilka grunder man har bedömt att tillhör personkretsen enligt LSS. I samtal med den 23 oktober 2012 gällande överklagandet har hon uppgett att hon inte har någon hjälp nu. Hon har haft hemtjänst, men har sagt upp den på grund av att det var för dyrt. Socialnämnden har fått samtycke att inhämta uppgifter gällande hemtjänsten. Biståndshandläggaren uppger att har haft hjälp med stödstrumpor, utevistelse, sängbäddning, personlig omvårdnad, kvällsinsats, kvällsfika, dusch, påklädning, ledsagning vid läkarbesök, städning,

10 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och omvårdnadsstäd, klädtvätt samt inköp. Dessa insatser har sagts upp från och med den 2 6 juni Även om socialnämnden inte är bunden av Försäkringskassans beslut bör det inte lämnas helt utan avseende. När en myndighet en gång bedömt att en person tillhör personkretsen, vilket Försäla:ingskassan har gjort för flera. '.. :-:: :-; : { :. --. år sedan, så är detta inte något som ändras över tid om det inte har skett en stor förbättring av funktionshindret. Det har inte skett någon sådan förbättring utan Försäla:ingskassan drog in assistansersättningen beroende på att praxis avseende de grundläggande behoven har ändrats. Såväl den medicinska utredningen som övrig utredning styrker att hon inte på egen hand klarar sina vardagsrutiner såsom hygien, toalettbesök, mathållning och förflyttningar. Detta är de la:av som uppställts för att någon ska anses ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen enligt LSS. Socialnämnden anser att hon har ett dagligt hjälpbehov i sin livsföring men hon bedöms inte ha behov av långvarig hjälp under stora delar av dygnet och anses därför inte ha ett omfattande behov av stöd och service enligt LSS. Socialnämnden har redan vitsordat att hjälpbehovet föreligger dagligen. Enligt förarbetena framgår att man med återkommande behov avsett att I., ' stödbehov föreligger dagligen och det ställs inte större krav än så för att det ska vara fråga om ett omfattande behov av stöd och service. tt hon har sagt upp hemtjänsten innebär inte att hon inte har något hjälpbehov utan att detta behov istället tillgodoses av släkt och vänner.

11 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och UTREDNINGEN I MÅLET Tillämpliga bestämmelser och förarbeten Enligt 1 LSS innehåller denna lag bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklings störning, autism dle11 autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranleddawyttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I förarbetena (prop. 1992/93:1.59 s. 55 f. och 168 f.) till LSS framgår följande. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. LSS bör i första hand syfta till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Kravet på funktionshindrens storlek innebär att de ska ha en sådan karaktär eller omfattning att de starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i bland annat boendet eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller ta emot information. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bland annat att den enskilde inte på egen hand kan klara var-

12 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och dagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller att förstå sin ekonomi. ndra svårigheter kan vara att kommunicera med andra, såväl i direkta samtal som i telefon. Begreppet bör även kunna användas när den funktionshindrade löper risk att bli isolerad från andra människor. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, förflyttning m.m! IDet ;<;ka i allmänhet vara fråga om ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. lla rekvisiten måste vara uppfyllda. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig eftersom de påverkar varandra. SKÄLEN FÖR VGÖRNDET Frågan i målet är om ostridigt att tillhör personkrets 3 i 1 LSS. Det är funktionshinder är st01t och varaktigt. Dessa funktionshinder ska dock dessutom bedömas orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och medföra ett omfattande behov av stöd och service för att hon ska anses tillhöra den aktuella personkretsen. Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen Enligt förvaltningsrättens mening ger utredningen i målen stöd för att. har vissa behov av hjälp avseende hygien, påklädning, mathållning, nödvändig träning enligt träningsprogram, behandling hos sjukgymnast samt vid förflyttningar.

13 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och När det gäller behovet av hjälp med av- och påklädning förekommer motstridiga uppgifter i utredningen. Dels uppges av arbetsterapeut att klarar av detta själv om hon använder anpassade kläder, dels framkommer från hembes.ök"att hjälp behövs för påtagning av bl.a. underbyxor, strumpor samt uppdragning och stängning av jeans. v den medicinska uu."edningen framgår att har generella svårigheter att utföra aktiviteter med tvåhandsgrepp, att lyfta armarna ovan axelhöjd samt att handlaa.ften, uthålligheten och finmotoriken är nedsatt även vid enhandsaktivitetef>.'f Förvaltningsrätten anser att det inte är rimligt att bara ska kunna välja sådana kläder som hon självständigt kan klä av och på sig. Därför anser förvaltingsrätten att har ett stön-e hjälpbehov avseende av- och påklädning än vad som beaktats av socialnämnden. När det gäller bedömningen av om har betydande svårigheter i sin dagliga livsföring är det dessutom tillräckligt att hon behöver hjälp med sin mathållning. Detta är något annat än den snävare definition sorn gäller vid bedömning av hennes grundläggande behov, dvs. hjälp vid måltiderna som i praxis har tolkats som handgriplig hjälp med att föra mat och dryck till munnen. Även om för det mesta kan inta måltiderna självständigt så framgår av handlingarna att hon har andra behov såsom tillagning och fördelning av maten, vilket ingår i mathållningen. har uppgett att hennes hjälpbehov tillgodoses av släkt och vänner sedan hon sagt upp hemtjänsten. Socialnämndens bedömning i det senare avslagsbeslutet är att uppsägningen av hemtjänsten innebär att inte behöver någon hjälp alls med sin mathållning. Förvalt-

14 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och ningsrätten instämmer inte i den bedömningen och anser istället att det finns tillräckligt stöd för att har ett hjälpbehov avseende mathållningen.. :.: v handlingarna i målet framgår att behov av hjälp ökar efter kramper på så sätt att hon då varken klarar av sina toalettbesök självständigt eller: att äta självständigt. v utredningen framgår att,,.. i februari 2012, har uppgett att hon har kraftigare kramper i genomsnitt två gånger1permånad. Under juni 2012 har hon uppgett att hon nu ' uppsöker sjukhus,vid tre till fyra tillfällen per månad beroende på kram-, perna. Förvaltningsrätten konstaterar att hon i vart fall i samband med dessa stöne kramper behöver hjälp även med toalettbesök och med att äta. Vid en sammantagen bedömning finner förvaltningsrätten att vad som framkommit är tillräckligt för att funktionshinder ska anses orsaka henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Omfattande behov av stöd eller service v socialnämndens första avslagsbeslut framgår att den bedömt att har ett dagligt hjälp behov i sin livsföring, men att hon inte har behov av "långvarig hjälp under stora delar av dygnet" och att det därför inte är fråga om ett omfattande behov av stöd och service enligt LSS. Förvaltningsrätten konstaterar att det inte finns stöd i vare sig lag, förarbeten eller i praxis för den bedömningen. Utredningen ger stöd för att. såväl vid det första som vid det andra avslagsbeslutet har haft behov av daglig hjälp med sådant som personer utan funktionshinder klarar på egen hand. Enligt förvaltningsrätten är det inte fråga om att. endast har ett hjälpbehov i samband med sina krnmper. Däremot ökar hennes behov av daglig hjälp då.

15 FÖRVLTNINGSRÄTTEN Sida och Eftersom uppfyller samtliga förutsättningar för att tillhöra personkrets 3 i 1 LSS ska överklagandet bifallas. Det ankommer på socialnämnden att som första instans ta ställning.till dm övriga förutsättningar för biträde av personlig assistent eller skäliga kost nader för sådan assistans är uppfyllda. I \,--. HUR MN ÖVERKLGR, se bilaga (DV 3104/1 C).,/.. : ; : ;;:1.p;( tj!i' B selin I avgörandet har även tre nämndemän deltagit. Enhälligt. I \