Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv

Transkript

1 Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv Hur mår den privata vård- och omsorgsmarknaden i Sverige? November, 2014 Mats Fagerlund Head of Corporate Finance T +46 (0) E mats.fagerlund@se.gt.com Pär Ekengren Senior Partner T +46 (0) E par.ekengren@se.gt.com Anders Thörnsten Manager T +46 (0) E anders.thornsten@se.gt.com 2013 Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November 2014

2 Innehåll Sektion Page 1. Inledning och förord 3 2. Internationell utblick, studier och politiska risker 5 3. Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige Utveckling per underbransch De största aktörerna inom vård- och omsorgssektorn Värderings- och transaktionslandskapet 37 Appendix Sida A. Metodologi 41 B. Källförteckning 42 C. Grant Thorntons klassificering utifrån SNI-kodsystemet 43 D. Kontaktuppgifter Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

3 Section 1 Inledning och förord 01. Inledning och förord 02. Internationell utblick, studier och politiska risker 03. Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige 04. Utveckling per underbransch 05. De största aktörerna inom vård- och omsorgssektorn 06. Värderings- och transaktionslandskapet 2013 Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November 2014

4 Inledning och förord Introduktion och sammanfattning Introduktion Efter framgångarna med fyra tidigare studier av den privata vård- och omsorgsmarknaden i Sverige ur ett finansiellt perspektiv har vi nu nöjet att presentera 2014 års utgåva som sammanfattar utvecklingen av den privata vård- och omsorgsmarknaden i Sverige ur ett finansiellt perspektiv Vår studie baseras på finansiell årsredovisningsinformation, publicerade studier inom området, analys, aktuell branscherfarenhet från förvärvs- och strategirådgivning samt genom samtal med personer som verkar, forskar, analyserar och fattar beslut inom den privata vård- och omsorgsmarknaden. Studiens främsta syfte är att regelbundet mäta och redovisa de svenska privata bolagens utveckling inom vård- och omsorgmarknaden ur ett huvudsakligt finansiellt perspektiv, men även ur ett övergripande kommersiellt perspektiv. Ett delsyfte är att stärka Grant Thorntons egna kunskaper om denna marknad som ett led i att vård- och omsorgsbranschen tillhör en av Grant Thorntons fyra prioriterade branschsatsningar. Liksom tidigare år eftersträvar vi att varje år sätta våra slutsatser i ett relevant sammanhang och komplettera studien med något eller några områden som belyser aktuella frågeställningar och utmaningar för branschen. Mängden rapporter och studier inom vård- och omsorgsektorn är större än någonsin vilket gör framstegen svåra att överblicka. Därtill har det varit ett val sedan förra utgåvan av Vårdstudien med ett regeringsskifte som följd. De efterföljande utspelen som nu ser ut att landa i en oklar utredning med effekt först 2017/18 har bidragit till ökad politisk risk. Det politiska landskapet karaktäriseras nu av än mer ovisshet, en stark splittring mellan partierna samtidigt som vi ser en tillbakagång mot mer statlig inblandning. All form av osäkerhet, i en tid som borde präglas av innovationer, nytänkande, samarbete och framåtriktade investeringar för att möte våra framtida behov, inverkar negativt på branschens aktörer och dess framtida utveckling. Mats Fagerlund Head of Corporate Finance Sammanfattning och förord Den privata vård- och omsorgsbranschen uppvisar fortsatt fallande tillväxttakt under Omsättningstillväxten har nu gått under 7%, vilket är den lägsta noteringen under den 9 år långa tidsserien som vårdstudierna omfattar. Privatiseringen fortsätter dock inom branschen, om än på en väsentligt lägre nivå under 2012 och 2013 jämfört med tidigare. Avmattningen syns också tydligt hos de 10 största aktörerna där vi noterar ett trendbrott i och med att deras andel av den totala branschen krymper. Främst drivet av lägre förvärvstakt på den svenska marknaden i kombination med lägre privatiseringstakt. Marknaden uppvisar en stabilisering av lönsamhetsmarginalen under På delmarknadsnivå är dock bilden splittrad med positiv lönsamhetstillväxt inom tandvård, primärvård och personlig assistans i kombination med oförändrad alt. svagt negativ lönsamhetstillväxt inom specialistvård, omsorg med boende och socialtjänstrelaterad omsorg. Föregående år var prognoserna för sjunkande marginaler påfallande, vilket ser ut att ha uteblivit under För 2014 och framåt ser vi en ökad risk för pressade marginaler, främst driven av den återhållssamhet som kommuner och landsting haft under 2014 avseende privatiseringar samt fortsatt hög konkurrens inom flertalet underbranscher som exempelvis hemtjänst och personlig assistans. Vår önskan är att politikerna fokuserar på att lösa de stora utmaningarna som den svenska hälso- och sjukvården står inför. Andelen äldre blir fler, de äldre lever allt längre samtidigt som kraven på livskvalitet och omvårdnad ökar. Utmaningarna är många och finns inte bara inom den privata sektorn. Ett utökat samarbete mellan privata och offentliga vårdgivare och mellan huvudmännen landsting och kommuner är central. En central utmaning är att ställa om resurserna och skapa en helhetssyn på individen ur ett kvalitets- och resursoptimeringsperspektiv. På så vis skapas bättre förutsättningar för högre kvalitet till en lägre kostnad med ökad patientnöjdhet genom hela vårdkedjan Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

5 Section 2 Internationell utblick, studier och politiska risker 01. Inledning och förord 02. Internationell utblick, studier och politiska risker 03. Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige 04. Utveckling per underbransch 05. De största aktörerna inom vård- och omsorgssektorn 06. Värderings- och transaktionslandskapet 2013 Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November 2014

6 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Konkurrensverket, Konkurrensen i Sverige 2013 Ökad konkurrens för bättre tandhälsa, 2013 I juli 2008 infördes ett nytt tandvårdsstöd för vuxna i syfte att säkra en god tandhälsa hos patienter med inga eller små tandvårdsbehov, samt att möjliggöra för patienter med stora tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad. Riksrevisionen (2012:12) har granskat måluppfyllelsen med reformen och konstaterar att målen inte fullständigt uppfyllts. Kostnaden för tandläkarbesök bestäms utifrån en referensprislista som fastställts av staten. För att underlätta prisjämförelser infördes en webbportal där tandläkare uppmanades att lägga in sina prislistor. Kännedomen om systemet är lågt och prisjämförelsetjänsten fungerar inte som tänkt. Referenspriserna är kostnadsdrivande, inte kostnadssänkande, och reformen har inte nått fram till de mest behövande. Konkurrensen för vuxentandvård fungerar dåligt då patientrörligheten är låg och valet av tandläkare inte baseras på pris utan på förtroende. Konkurrensverkets åtgärdsförslag inkluderar att göra det obligatoriskt för vårdgivare att lägga in sina prislistor på webportalen, förenkla jämförelse av kvalitet mellan vårdgivarna, ge Försäkringskassan i uppdrag att sprida information om tandvårdsstödet samt att förenkla byte av vårdgivare. Sveriges Kommuner och Landsting, Myter och fakta om vården i Sverige, 2014 Den negativa kritiken som ofta framhävs i media gör att bilden av svensk vård har blivit snedvriden och kan hamna i riskzonen för en förtroendekris. Rapporten ämnar slå hål på de mest vanliga myterna om svensk vård, ge en rättvisare bild samt återupprätta förtroendet för den svenska sjukvården. Myt 1: Patienter får ej vård i tid. Fakta: Många förbättrande insatser har gjorts, och de flesta patienter erhåller får vård i tid. Vårdgarantin följs i nio fall av tio. Myt 2: Överbeläggningar hotar svensk sjukvård. Fakta: Patientsäkerhet i modern sjukvård bygger inte på antalet vårdplatser, utan på ny teknik, nya läkemedel och moderna behandlingsmetoder. Det finns inte heller någon korrelation mellan tillgång på vårdplatser och mängden överbeläggningar. Myt 3: Vårdens kvalitet blir allt sämre. Fakta: Sverige placerar sig bland de tio bästa av OECDs totalt 34 länder gällande medicinska resultat. Myt 4: Sverige präglas av en ständig läkarbrist. Fakta: Det har aldrig funnits så många läkare och sjuksköterskor per invånare som idag. Fler examineras än tidigare. Myt 5: Ekonomerna har tagit över vården. Fakta: Dagens vårdpersonal tvingas ägna mer tid åt ekonomi och budgetfrågor än vård. Ett regeringsuppdrag pågår för att undersöka hur ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården skall möjliggöras Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

7 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Svenskt Näringsliv, Värde i Välfärd Konkurrensutsättningens inverkan på produktivitet och effektivitet i svensk välfärd, 2014 Svensk välfärd har sedan 90-talet förändrats, även om majoriteten av de välfärdstjänster som konsumeras fortfarande utförs av offentliga aktörer. Andelen privata aktörer har vuxit, och syftet med konkurrensutsättningen har varit att ge välfärdstjänsternas brukare större valfrihet. Enligt ekonomisk teori bör konkurrensutsättning leda till högre effektivitet och bättre kvalitet genom exempelvis innovationer. Rapportens syfte är således att undersöka hur konkurrensutsättningen påverkat produktivitet och effektivitet inom välfärdstjänsterna. Resultaten i rapporten visar att utnyttjandet av privata aktörer inom vården bidrar till hög produktivitet och att produktiviteten har ökat till följd av konkurrensutsättningen. Gällande skolan finns det enligt utredarna belägg för att konkurrensutsättningen har haft positiva effekter på produktiviten, och att valmöjligheten även visat positiva effekter på skolresultaten om än begränsade. I äldreomsorgen är resultaten mer varierande; kostnaderna har minskat, likaså upplevd kvalitet. Observerade kvalitetmått (dödlighet) har dock påverkats positivt (minskad dödlighet). Utredningen finner inga skillnader som kan hänföras till LOV i kvalitet och effektivitet mellan kommuner med respektive utan LOV gällande framtidens valfrihetssystem. Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdval i specialist vården utveckling och utmaningar, 2013 I rapporten studeras förutsättningar och alternativa lösningar för att utveckla vårdval inom specialiserad vård. Särskilt studeras utformningen av ersättningsprinciperna och vidare fördjupning i huruvida utvecklingen av vårdval inom specialistvården bör ske. Genom att beskriva fem landsting och deras arbete i denna fråga, utvecklas olika resonemang kring strategier för utformningen av vårdval och deras konsekvenser bl.a. när det gäller utformningen av ersättningssystem. Det är svårt att utforma ett ersättningssystem som inom ramen för ett och samma vårdvalssystem, främjar valfrihet och mångfald med god kvalitet och tillgänglighet, samtidigt som man uppmuntrar förnyelse utifrån ett vårdepisodtänk med begränsade resurser. En rimlig utgångspunkt är på vilka områden det finns störst motiv att införa ökade valmöjligheter för individer. Upphandling enligt LOV kan vara en möjlighet att öka valfriheten och införa en konkurrens som kan förbättra tillgänglighet, erbjudanden och kvalitet sett ur patienters perspektiv. Beroende på förutsättningarna kan dock upphandling enligt LOU i nya innovativa former svara bättre mot de mål man vill uppnå. För helt nya tjänster är en stegvis kombination av de båda avtalsformerna ett alternativ. Genom en innovativ upphandling enligt LOU kan den nya tjänsten utvecklas och sedan spridas i ett andra steg genom upphandling enligt LOV Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

8 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Inspektion för vård och omsorg (IVO), Tillsynsrapport Tillsynens viktigaste iakttagelser verksamhetsåret 2013, 2013 Den 1 juni 2013 tog IVO över ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet med stöd och service till vissa funktionshindrade samt viss tillståndsprövning. Tillsynsrapporten 2013 den första av sitt slag. Tillsynens iakttagelser bygger på klagomål, anmälningar enligt lex Maria och lex Sarah, tillsyn med anledning av regeringsuppdrag, författningsstyrd tillsyn samt de egna initiativ tillsynsmyndigheten tar. Utifrån iakttagelserna i tillsynen ska rapporten bidra till en beskrivning av tillståndet inom vård och omsorg De viktigaste iakttagelserna i IVO:s rapport 2013 innefattar: i. Brister när det gäller hantering av anmälningar om barn som far illa och uppföljning av familjehemsvård. ii. Vården av äldre visar brister i vårdkedjan och samordningen. Vårdgivare och huvudmän behöver framför allt följa upp att vårdkedjan fungerar i det praktiska arbetet runt äldre. iii. Ansvariga måste tydligt och strukturerat sprida kunskap om lex Sarah p.g.a. fortsatt låg kunskapsnivå. iv. För att förebygga upprepade lex Maria anmälda handlingar måste vårdgivare arbeta mer riskförebyggande och dessutom följa upp riskförebyggande åtgärder. v. Kompetensförsörjningen är ett stort problemområde som medför stora risker, och därför understryks bemanningsfrågor inom vården så att patienter får god och säker vård. vi. Patienters och närståendes frågor, klagomål och synpunkter behöver i högre utsträckning tas om hand i verksamheten. Svenskt Näringsliv, Samhällsekonomisk analys 2014, Skattesänkningar och offentliga resurser Resurser till vård, skola och omsorg, 2014 Denna rapport syftar till att beskriva fakta avseende förändringar i skatteintäkter och offentliga resurser till vård, skola och omsorg under 2000-talet. Skattesänkningarna i Sverige har sedan sekelskiftet kombinerats med ökade reala skatteintäkter, en fallande skuldsättning i den offentliga sektorn och ökade resurser till vård, skola och omsorg. Sveriges ekonomiska överskott i den offentliga sektorn tillhör i snitt de högsta i världen under 2000-talet. Resultaten beror på att skatteintäkter och statsbidrag successivt har ökat i reala termer. Resurserna till vården, även den specialiserade öppna vården, har ökat sedan sekelskiftet. Vidare har denna ökning överstigit kostnadstrycket som den ökade befolkningen inneburit. En ökning av resurser till omsorgen har sedan sekelskiftet även påvisats, framförallt gället det resurserna till handikappomsorgen. Gällande äldreomsorgen visar rapporten att det demografiska trycket har varit svagt de senaste åren och trenden är fortsatt att fler äldre bor kvar längre hemma med hemtjänstinsatser istället för att flytta till ett så kallat särskilt boende. Sammantaget har detta dämpat kostnadstrycket inom äldreomsorgen Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

9 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Vårdföretagarna, Bättre tillgänglighet, kapade köer och mer vård för pengarna Privata vårdgivare gör skillnad i sjukvården, 2014 Rapporten handlar om hur privata vårdgivare bidrar till att göra svensk sjukvård mer tillgänglig för patienterna och ger exempel på hur privat vård kan bidra till att patienter och skattebetalare får mer vård för pengarna. Rapporten består av tre delar; inledningsvis exemplifieras hur privata vårdgivare bidrar till en ökad produktivitet inom både primärvård och specialistvård; rapportens andra del handlar om effekterna av valfrihet och mångfald i primärvården; och i rapportens tredje del visas exempel på hur privata vårdgivare och vårdvalsmodeller har bidragit till att korta väntetiderna inom vissa specialistvårdsområden. Undersökningar av utvecklingen i primärvården visar på ett ökat antal läkarbesök med oförändrade eller ibland till och med minskade kostnader. Inom specialistvården finns liknande exempel på hur fler åtgärder har kunnat utföras till en lägre kostnad efter införande av vårdval. Utvärderingar av vårdvalsreformen visar på en påtagligt ökad tillgänglighet inom primärvården. Mellan 2007 och 2012 har över 200 privata vårdcentraler öppnats runt om i landet. Knappt en halv miljon svenskar har sedan vårdvalet infördes fått en vårdcentral inom fem minuters avstånd med bil. Även många orter utanför storstadsområdena har fått nya privata vårdcentraler. Exemplen i rapporten pekar på att införande av vårdval inom specialistsjukvården leder till minskade väntetider, varför det är lämpligare att beskriva privata vårdgivare som partners till den landstingsdrivna hälso- och sjukvården, snarare än som komplement eller konkurrenter. Statistiska centralbyrån (SCB), Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012, 2014 Rapporten klarlägger välfärdtjänsternas största finansiärer och utförare för år Offentlig sektor utgör den största finansiären inom vård, skola och omsorg, både av den verksamhet som utförs i offentlig regi samt den som utförs i privat regi. I årets upplaga av vårdstudien är denna studie särskilt intressant mad tanke på den pågående diskussionen om vinstbegränsningar i förhållande till avkastning på eget kapital. I denna studie definierar SCB avkastning på eget kapital enligt följande: nettoresultat i procent av justerat eget kapital (inkl. 72% av obeskattade reserver). Nyckeltalet visar verksamhetens avkastning på redovisat eget kapital och kan jämföras med gällande bankränta eller avkastning på alternativa placeringar. Avkastningen på eget kapital bör alltid vara större än bankräntan då den också ska täcka en premie för den risk som affärsverksamheten innebär. Studien påvisar en högre avkastning på eget kapital (23,6%) för omsorgsbranschen vid jämförelse med den totala tjänstesektorn (10,5%). SCB adresserar inte frågan om bolagen är rätt kapitaliserade (dvs vikterna mellan lånat och eget kapital) 2013 Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

10 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna samt Svenskt Näringsliv, Upphandla bättre Guide för styrning mot kvalitet i upphandling av särskilt boende inom äldrevården, 2014 Guiden ämnar ge stöd till tjänstemän och förtroendevalda i kommuner som överväger eller planerar att upphandla särskilt boende inom äldreomsorgen, och fokus ligger på hur förfrågningsunderlaget kan utformas för högsta möjliga kvalitet i upphandlingen. Vidare består den av två delar: Guide för styrning mot kvalitet i upphandling av särskilt boende inom äldreomsorgen och Fördjupning: att styra mot kvalitet i utformning av förfrågningsunderlag, och avser särskilt upphandling av boende enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt Lagen om valfrihetssystem (LOV) (dock inte upphandling av ramavtal för enstaka platser). Förfrågningsunderlaget delas in i fem huvudsakliga delar: Krav på leverantören: Be referenter att betygsätta anbudsgivare enligt tydliga kriterier, överväg att anbudsgivaren skall redogöra alla tidigare uppdrag samt förbehåll rätten att välja vilka referenter som ska kontaktas. Krav på tjänsten: Använd skall-krav som är tydliga, realistiska och uppföljningsbara, samt skall-krav som är inriktade på resultat så utövarens nya idéer ges utrymme. Utvärdering av anbud: Mervärdeskraven bör definieras ifrån vad som ska uppnås; hur bör beskrivas av anbudsgivaren. Incitament för hög kvalitet: Använd vite för att markera för utföraren och allmänheten att allvarliga brister inte accepteras, och avtalsförlängning som incitament, alt. avtal med förlängningsoptioner. Övriga incitament såsom utmärkelser är även effektiva. Krav gällande uppföljning av verksamheten: Ställ högre krav på rapportering från utföraren och satsa på extra uppföljning initialt. Uppföljningskraven bör innefatta aktiviteter som ger insyn i verksamheten. Överväg att använda lokala värdighetsgarantier, som kan fungera som stöd i uppföljning av hur brukaren upplever vården och omsorgen. Sveriges Kommuner och Landsting, Välfärdstjänsternas utveckling Ökande resurser och växande behov, 2014 Rapporten är en uppdatering av den tidigare publicerade Välfärdsmysteriet? Kommunsektorns utveckling Den allmänna uppfattningen om de ekonomiska satsningarna i välfärden är till stor del felaktiga; kommunerna, landstingen och staten satsar över tid mer och mer på välfärdstjänster, till skillnad från den generella föreställningen. De s.k. välfärdstjänster står för ca 90 % av kommunernas och landstingens sammantagna kostnader. Kommunsektorns kostnader har under perioden årligen ökat 1 procentenhet snabbare än vad som motiveras av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning. Kostnaderna har också ökat 0,5 procentenheter snabbare än skattebasen. Utvecklingen har möjliggjorts genom höjda kommunala skattesatser och genom ett ökat stöd från statens sida. Sverige satsar allt mer på välfärden. Inom vård och omsorg kan detta tydligt ses i förbättringen av funktionshindrandes livsvillkor där insatserna har mer än fyrdubblats mellan 1980 och Dock framställer rapporten att kostnaderna för äldreomsorg även har ökad, men utan mosvarande ökning i antal prestationer. Slutligen visar även observationer att gamla trender håller i sig: resurserna ökar år för år och i snabbare takt än vad förändringarna i befolkningens storlek och ålderssammansättning kräver, men ändå uppfattar medborgarna att det satsas mindre på välfärdstjänster Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

11 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Health Consumer Powerhouse (HCP), Euro Health Consumer Index 2013 Report Sverige-baserade tankesmedjan Health Consumer Powerhouse (HCP) har sedan 2005 rankat Europas sjukvård. Sverige med 756 av möjliga poäng halkade från 6:e till 11:e plats av 35 europeiska länder. Sverige får se sig passerat av alla övriga nordiska länder. Health Consumer Powerhouse bedömer att Svensk sjukvård inte har försämrats sedan förra studien utan snarare att andra länder förbättrat sig mer. D v s den svenska oförmågan att lösa stora, grundläggande sjukvårdsproblem kostar på för varje år som går. Sveriges starka sidor: väl framme inom e-hälsa, ledande inom behandlingsresultat, ett brett utbud av allmänt tillgänglig sjukvård, låg korruption, ledande inom hälsoprevention (med undantag för få gymnastiktimmar i skolan och hög sockerkonsumtion). Sveriges svaga sidor: avsaknad av patienträttigheter, oklart åtagande vad gäller utlandsvård enligt nya EU-direktivet, långa väntetider (inte minst för cancersjukvård, där dröjsmålen t o m tycks ha ökat), mycket hög abortfrekvens, ökade väntetider för nya läkemedel att bli ersättningsberättigade samt undermedicinering av schizofreni-tillstånd. Statens offentliga utredningar (SOU) 2014:9, Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, 2014 Regeringen beslutade den 21 mars 2013 att tillkalla en särskild utredning för att se över ersättningen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken och ta fram förslag på en ändamålsenlig utformning av ersättningen. Utredningen har antagit namnet "Assistansersättningsutredningen". Utredningens analys av den nuvarande timschablonen visar att: Den beräknade grundlönen i schablonen är för hög, främst på grund av att man använt fel arbetstidsmått i förhållande till hur det ser ut i privat respektive kommunal sektor men också att den senaste kända lönestatistiken inte har använts i beräkningen. Övertidskostnaden vid assistans är sannolikt högre än vad som ligger i nuvarande beräkning av schablonen. Schablonens del för övriga kostnader har ökat kraftigt inte på grund av ökande kostnader eller att man velat öka ambitionsnivån utan av beräkningstekniska skäl. Sammanfattningsvis drar utredningen, utifrån sin analys, slutsatsen att den nuvarande timschablonen sedan 2009 har blivit högre än vad som motiverats av kostnads- och löneutvecklingen, främst genom en bristfällig beräkningsmetod. I 2013 års nivå borde schablonen ha varit drygt 20 kronor lägre än den nuvarande nivån. Utredningen förordar att beräkningsmetoden för schablonen ändras och föreslår att en grundschablon och en tilläggsschablon ska införas successivt fr.o.m Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

12 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Erik Lindqvist, Regeringskansliet: Finansdepartementet, Institutionsvård, incitament och information en ESOrapport om placering av ungdomar med sociala problem, 2014 Rapporten handlar om placering av barn och ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Eftersom det är kommunerna som beslutar om vilka barn och ungdomar som skall placeras på ett HVB, agerar de såldes som köpare på marknaden för institutionsvård. Ansvaret för tillsyn över vård i HVB ligger sedan den 1 juni 2013 hos Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Syftet med rapporten är att diskutera förutsättningarna för att skriva och genomdriva kontrakt mellan kommunernas socialtjänst och HVB. Rapporten fokuserar på fyra kontraktsproblem. Det första problemet inom institutionsvården är att det är svårt att specificera vad som utgör bra kvalitet och att sedan koppla detta till mätbara mål. Detta innebär en risk om varken privata eller offentliga HVB-hem anstränger sig tillräckligt mycket för att förbättra verksamhetens kvalitet. Det andra kontraktsproblemet är att institutionerna vet mer än socialtjänsten om ungdomarnas vårdbehov. Detta informationsövertag ger utrymme för föreståndare att över- eller underdriva ungdomarnas behov av fortsatt vård, och eftersom institutionerna får betalt per vårddygn utgör det ett incitament att överdriva vårdbehovet (främst bland privata aktörer). Det tredje kontraktsproblemet är att socialtjänsten har relativt svaga incitament att agera kraftfullt i egenskap av köpare av vård. Det finns även historiska evidens för att socialtjänsten ställt få krav på kvalitet i ungdomsvården. Det fjärde kontraktsproblet är bristen på kunskap om effekten av olika typer av insatser. Problemet innebär att varken socialtjänsten eller personalen på HVB-hem vet vilka former av insatser som resulterar i bra utfall för de barn och ungdomar som placeras. Rapportens föreslagna lösningar innefattar att skapa ett heltäckande register för dygnsvården, även det finns risker med en sådan lösning Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

13 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Boston Consulting Group, Nationell strategi för Sverige Från tillväxt till välstånd, 2014 Rapporten behandlar Sveriges konkurrenskraft och tillväxtutsikter. Denna sammanfattning avser avsnitt "Förnyelse av den offentliga sektorn" med fokus på vårdsektorn. Rapporten konstaterar att Sverige tillhör de OECD-länder som allokerar störst andel offentliga utgifter i förhållande till BNP. Andelen har dock minskat från 68 procent 1993 till 51 procent En jämförelse mellan Landsting visar att högre utgifter snarare är korrelerade med sämre och inte bättre kvalitét då sämre resultat leder till mer komplikationer och behandlingar. Trots detta har reformer och styrning av ersättningssystemen främst varit fokuserade på input-faktorer, dvs. resurser och kostnader, samt ägande. Värdebaserad sjukvård (Value-based healthcare: VBHC) fokuserar på att maximera resultat i förhållande till kostnader genom att mäta resultat och vara transparent. Istället för detaljstyrning är målen resultatorienterade, t.ex. andel överlevande efter hjärtinfarkt. Nuvarande ersättningsmodeller är ofta styckprisbaserade utifrån de enskilda ingreppen. Genom att t.ex. låta ersättningen täcka hela behandlingen och baseras på resultat skulle incitamenten vridas mot högre produktivitet och kvalitét. Studien lyfter fram exempel på där lägstanivån har höjts betydligt efter att skillnader i resultat har gjorts transparent med lägre dödlighet som följd. Den globala konkurrens för offentliga tjänster spås öka. Detta betyder att sektorn kan komma att antingen stärka eller försvaga Sveriges tillväxt och handelsbalans. Drivkrafterna bakom är ökad tranparens, digitalisering, ökade krav, billigare resor samt minskande språkbarriärer. Dessutom innebär EU:s patientrörlighetsdirektiv som infördes i oktober 2013 en förenkling av den gränsöverskridande vården Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

14 Internationell utblick, studier och politiska risker En kortfattad summering av publicerade studier 2013/2014 Utgivare och titel Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna Slutsatser Riksrevisionen, Primärvårdens styrning efter behov eller efterfrågan?, 2014 Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkar primärvården. Ett av primärvårdens stora problem har varit bristande tillgänglighet för patienterna. Problemen med tillgängligheten var en viktig orsak till införandet av både vårdvalet och vårdgarantin. Vårdvalsreformen innebär att patienter har rätt att välja vårdcentral och att vårdgivare får etablera vårdcentraler var de vill. Riksdag och regering har infört en relativt avreglerad marknadsmodell där ersättningen följer patienten. Detta innebär att vårdgivarna numera konkurrerar om patienterna. Vårdgarantin syftar till att öka tillgängligheten genom att ange maxgränser för väntetider i primärvården. Granskningen utgår från målet för all hälso- och sjukvård, det vill säga en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, samt de tre principer som ska styra vården: Människovärdesprincipen: Vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen: Den som har störst behov av vård ska ges företräde i vården. Kostnadseffektivitetsprincipen: Hälso- och sjukvård ska bedrivas kostnadseffektivt men kostnadsöverväganden i det enskilda fallet bör först göras när de två ovanstående principerna använts. Slutsatser utifrån sex frågeställningar: 1. Det har blivit lättare att få kontakt med primärvården men förbättringarna inträffade i huvudsak redan innan vårdvalsreformen. 2. Den fria etableringen tycks inte ha lett till en ökad etablering av vårdcentraler där behoven är störst utan snarare där invånarna har lägre behov och högre socioekonomisk standard. 3. Kontinuiteten tycks ha försämrats. Minskning av hyrläkare tycks ske vid nyetablerade vårdcentraler där behovet av kontinuitet är mindre. 4. Ojämlikheten tycks förstärkas i vårdutnyttjandet med en ökning i antalet besök för lindriga symtom och en minskning för de sjukaste patienterna. 5. Landstingens vårdsystemen har inte blivit mer likvärdiga och brist på transparens gör det svårt att jämföra. Skillnaderna i uppdrag och ersättningsystem består utan uppenbara skäl. 6. Inget tyder på att reformerna har minskat kostnaden för primärvården. Dessutom poängteras att: Svårt att utforma ett ersättningssystem som kombinerar kundvalsmodellen med hälso- och sjukvårdslagens etiska principer om att primärvården skall styras mot patienter med störst vårdbehov. Mångfalden verkar inte ha blivit större. Att innovation och nytänkande uteblivit kan bero på för mycket detaljstyrning från stat och landsting. Ersättningssystemen riskerar att styra fel med ökat fokus på sådant som är lätt att mäta istället för medicinsk kvalitét. Fokus på tillgänglighet riskerar att lägga fokus på fler besök istället för högre kvalitét. Brist i planering av enhetlig uppföljning gör det svårt att analysera effekten av reformerna. Riksrevisionen rekommenderar: Gör utformningen av vårdvalsystemen för primärvården enhetligt. Verka för att hälso- och sjukvårdslagens undantags-bestämmelse om särbehandling kommer till användning. Tydliggör myndigheternas uppföljningsuppdrag Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

15 Internationell utblick, studier och politiska risker Svag samordning inom hela vårdkedjan Patientperspektivet behöver förstärkas Samordnad vårdkedja Exempel från Skaraborg Kommentarer forts. Rehab Få vård och omsorg och uppleva hälsa Hälsofrämjande arbete Samordnad vårdplanering Kommentarer Kompetens och utveckling Uppföljning efter sjukhusvård Närsjukvårdsteamet Arbete utifrån kvalitétsregistren SweDem, Senior Alert, BPSD, Palliativa Palliativa teamet Mobil hemsjukvårdsläkare Kostnaderna för vård och omsorg utgör en stor andel av BNP och växer i snabbare takt än ekonomin generellt. Flera studier visar dock att Sverige i ett internationell perspektiv historiskt lyckats väl med att effektivt utnyttja offentliga resurser och detta gäller även inom sjukvården. I ett framåtblickande perspektiv ökar dock alltmer kostnadstrycket på sjukvård och äldreomsorg med en åldrande befolkning och ökade patientkrav. Det krävs både åtgärder för att förbättra produktivitet och kvalitet och att samtidigt effektivisera kostnader. En bakomliggande problematik är att incitamenten för tidigare och bättre omvårdnad av äldre är för svaga eftersom vinsterna av sådana satsningar inte i första hand kommer kommunerna till del utan istället de landstingsdrivna sjukhusen. SKL har också i flera studier påpekat betydelsen av att vårdkedjan kring patienterna/brukarna samordnas bättre. Även IVO påpekade detta i årets tillsynsrapport. De fördelar som kan uppnås är en minskning av behovet av byte av vårdnivå (ett "sömnlöst omhändertagande"), ökad samordning mellan primärvård, akutvård och slutenvård, hemtjänst/äldreomsorg, förbättrad kontinuitet och samordning avseende läkemedelsbehandling och därigenom ökad patientsäkerhet. En ökad samordning av vårdkedjan skall sammantaget sett skifta fokus från den dyrare reaktiva vården till mer proaktiv/förebyggande vård och omsorg. I Skaraborg avslutades 2013 en utvärdering av arbetet med ett närsjukvårdsteam, med mobil hemsjukvårdsläkare samt ett mobilt palliativt team. Målgruppen var patienter med komplexa behov av medicinsk vård och omsorg. Kommunen hade tidigare konstaterat att ingen tog huvudansvar för dessa patienter vilket innebar bl.a. onödiga transporter/förflyttningar, dåligt utnyttjade resurser och sänkt allmäntillstånd. Utvärderingen visar på flera intressanta slutsatser. Resultaten bedöms väsentligt överstiga insatsen av samarbetet, ett positivt samarbetsklimat har skapats, kraftig minskning av antal akutbesök, primärvårdens problem att hantera dessa vårdkrävande patienter har underlättats och arbetssättet bör spridas enligt de intervjuer som genomförts. Inom individ- och familjeomsorgen har också prövats modeller där upphandlingar av omsorg och stöd i mer komplexa situationer gjort där privata aktörer får ett samlat ansvar för hela vård- och omsorgskedjan i syfte överbrygga glapp mellan olika aktörer/institutioner (sociala myndigheter, psykiatri, familjehem etc.). Mobil tandvård är ett annat exempel där vården anpassas till situationen för patienten och där kostnadsbesparingar kan uppnås Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

16 Internationell utblick, studier och politiska risker Sverige tappar positioner i ett europeiskt perspektiv Hög Europeiskt kvalitetsindex i relation till sjuk- och hälsovårdskostnader per capita i Europa Kostnad Låg Notera: Schweiz Island Danmark Norge Belgien Tyskland Luxemburg Frankrike Finland Sverige Österrike Medel Storbritannien Irland Tjeckien Portugal Slovenien Spanien Italien Slovakien Estland Grekland Ungern Polen Nederländerna SEKk, PPP Låg ,2 39,8 34,5 Kvalitet *Nederländerna, Portugal och Turkiet saknas. I grafen nedan saknas Turkiet. Sverige Sjuk- och hälsovårdskostnader per capita i Europa (SEKk PPP, 2012) 31,5 31,1 30,7 29,9 29,5 27,9 Hög Kommentarer I studien Euro Healthcare Index 2013 rankas europeiska länders hälso- och sjukvårdskvalitet. Sverige tappar positioner och går från en 6:e till en 11:e plats i undersökningen. Tappet förklaras främst av bättre resultat från jämförbara länder och inte på en tydlig försämring av vårdkvalitén i Sverige. Undersökningen är intressant då den adresserar Sveriges långa väntetider för att få vård som en förbättringsvariabel. Att Sverige har längre väntetider än Albanien för en operation lyfts fram i undersökningen. Nivån på sjuk- och hälsovårdskostnader är dock svår att jämföra mellan olika länder p.g.a. olikheter i sjukvårdssystem, demografi och olika kvalitetsaspekter m.m. Trots relativt hög andel äldre i befolkningen har Sverige förhållandevis låga sjuk- och hälsovårdskostnader per capita. Relationen gentemot övriga länder har varit förhållandevis stabil under senare år. Av våra nordiska grannländer har Danmark, med sina högre vårdkostnader, konsistent goda resultat över tid i studien. Nederländerna följt av Schweiz ligger konsistent i topp över tid i studien. I norden toppar Island följt av Danmark och Norge. 26,3 25,3 24,0 23,6 23,0 21,5 20,6 19,9 17,2 16,6 16,1 13,8 13,7 11,8 9,8 9, Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

17 Internationell utblick, studier och politiska risker Primärvårdens roll fortsatt viktig, vägen framåt är utstakad Genomsnittligt antal besök i öppenvården per invånare (2011) Kommentarer Källa: 8,0 6,0 5,2 4,6 4,2 4,25 4,0 3,0 2,0 0,0 Sverige Finland Danmark Norge Norden medel OECD stat, 6,5 Europa medel I föregående års vårdstudie initierade vi en diskussion rörande primärvårdens andel av den totala sjuk- och hälsobudgeten som tål att följas upp. Den svenska primärvårdsstatistiken visade då att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett lågt besökssnitt i primärvården. Sammantaget ligger besöksnivån under 50% i jämförelse med ett europamedel. En samordnad och utbyggd primärvård skulle kunna avlasta den specialiserade sjukhusvården och med stor sannolikhet öka effektiviten på nationell nivå. De initiativ (vårdvalsreformen och vårdgarantier) som tagits under de senaste decenniet har syftat till att öka tillgängligheten inom primärvården just mot den bakgrunden. Flera studier har även påvisat ett ökat förtroendet för primärvården genom en ökad konkurrensutsättning. Riksrevisionens granskning av primärvården ger tyvärr en annan bild. Granskningen omfattar primärt utvecklingen i 2 av 21 landsting och mäter uppkomna effekter efter tidpunkten för lagstiftad LOV. Effekten av införandet av en frivillig LOV, som skedde några år innan, har lämnats utanför utredningen. Utredningen andas ett misslyckande men får stark kritik från flera håll för dess slutsatser. Det finns fog för den kritiken. Utredningen har ett kort tidsperspektiv och väljer att bygga sina slutsatser på ett urval av aktuell forskning inom området. Kritiken om snedvridning av vården bort från vårdtunga grupper ger en förenklad beskrivning över verkligheten. Ersättningssystemen ger idag landstingen möjlighet att öka ersättningarna för patienter med högt vårdbehov. Styrningen kan säkerligen förfinas. Forskningen visar även en ökad besöksfrekvens bland lågutbildade och en minskad besöksfrekvens hos högutbildade patienter. Sveriges Läkarförbund skriver i sin rapport om "Kostnader och produktion i primärvårdens vårdval" (april 2014) att primärvårdens andel av den samlade hälso- och sjukvården legat konstant de senast åren. Landstingen har stor frihet att inom ramen för reformen utforma regelverket kring LOV, innebärande att vi idag har 21 olika vårdvalssystem i Sverige. Rapporten pekar också på att LOV i vissa avseenden används för att åstadkomma besparingar i primärvården Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

18 Internationell utblick, studier och politiska risker Förtroendet för primärvården ökar trots relativt konstanta kostnader Förtroendet för primärvården Källa: Vårdbarometern 2013 Källa: SKL, Vårdbarometern 2013 Kommentarer SKL s rapport "Vårdbarometern 2013" pekar på ett ökat förtroende för primärvården mätt över åren 2005 till I den nationella patientenkäten som mäter upplevd kvalitet mellan åren 2009 och 2013 ser vi ett liknande mönster. Men med små förändringar. Den nationella patientenkäten ger generellt höga betyg för primärvården. Patientupplevd kvalitet (PUK) kan ställas mot kostnadsutvecklingen. Om primärvårdens kostnadsandel inom den totala hälso- och sjukvårds kostnaden varit konstant över de senaste åren så har uppenbarligen primärvården lyckats öka sitt förtroende kostnadseffektivt. Riksrevisionens granskning över styrningen av primärvården landar inte i samma slutsats. Deras slutsats är att den patientupplevda kvalitén i stort sätt är oförändad sedan vårdvalsreformen infördes Förklaras möjligen av tidsperspektivet i granskningen. I Vårdbarometern för 2013 hade ett landsting ställt en kompletterade fråga i syfte att försöka belysa vårdvalsfrågans betydelse för förtroendet. Svaret blev att 71% hade mycket stort eller stort förtroende för "sin egen" vårdcentral kontra förtroendet för vårdcentraler inom det egna landstinget, som angavs till 61%. Möjligheten att få träffa "sin egen läkare" eller "sin egen" vårdcentral förefaller öka förtroendet inom primärvården. Vi har även noterat att förtroendet för sjukhus sjunkit över tiden. Analysen är svår att göra då skillnaderna mellan de olika landstingen är stor. När vi analyserade förtroendet för sjukhusen mot tillgänglighet till vårdcentraler för enskilda landsting fann vi stora skillnader. I Örebro hade patienterna högst förtroende för sina sjukhus i hela Sverige, men upplevd tillgänglighet inom primärvården var låg. Vi konstaterade att Örebro Läns Landsting driver tre sjukhus och ett 30-tal vårdcentraler i regionen. Närheten och tillgängligheten till sjukhusen i regionen kan medverka till att öka patienttillströmningen till sjukhusen och på så vis försämra primärvårdens förutsättningar. En ökad satsning på primärvården måste sannolikt mötas av ett tydligare uppdrag för specialistvården. I annat fall uppnås sannolikt inte någon ökad effektivitet inom regionen Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

19 Internationell utblick, studier och politiska risker Reflektioner över politiska risker Överenskommelsen mellan Regeringen och Vänsterpartiet Tydligt vänsterfokus med budskap om att vinsterna i välfärden ska minskas och en uttalad politisk ambition att vinster i huvudsak ska återinvesteras. Vissa delbranscher inom vård- och omsorgsbranschen pekas ut direkt i överenskommelsen (som exempelvis skola, förskola, äldreomsorg, hemtjänst, vård på sjukhus, primärvård, HVB-hem, flyktingmottagande). Mer oklart för icke nämnda delbranscher, om de skall lämnas utanför eventuella vinstbegräsningar eller inte. Överenskommelsen bygger i övrigt på en bred palett med åtgärder som ska övervägas och i vissa fall utredas vidare. Följande huvudområden skall utredas: bemanningskrav, tillståndsprövning, etableringsbegränsning, slopande av obligatorisk LOV inom primärvården, utökande av offentlighetsprinciper och öka transparensen kring redovisning ner på enhetsnivå och proposition för att förhindra privatisering av sjukhus. Den politiska riskbilden idag Vår bedömning är att den politiska risken har ökat i jämförelse med föregående upplaga av Vårdstudien. Som en konsekvens av överenskommelsen och uttalanden efter överenskommelsen förefaller den privata vård- och omsorgsbranschen omgärdas av en mer oklar och också mer splittrad politisk riskbild. Vissa delbranscher kan sägas inneha en lägre politisk risk beträffande vinstbegränsningar som exempelvis inom tandvården och bemanningsbranschen. Delbranscher som t.ex. personlig assistans har också ersättningssystem som skiljer från övriga och som kan indikera en generellt lägre risk i detta avseende. Ägarprövningsutredningen Den pågående ägarprövningsutredningen har fått förlängd utredningstid och ska vara färdig i maj Överenskommelsen mellan Regeringen och V förändrar givetvis väsentligt förutsättningarna för den pågående utredningen som dessutom fått byta utredare då Eva Lindström blev statssekreterare i Näringsdepartementet under hösten Ny utredare blir Cristina Eriksson Stephansson. Det tidigare huvudspåret från många politiska partier före valet var att via regler för ägarprövning skärpa regelverket kring privata aktörer i välfärdssektorn och på så sätt ställa krav bl.a. på långsiktighet hos dessa aktörer. Denna inriktning är inte lika tydlig i Överenskommelsen, eftersom åtgärderna nu innefattar en väsentligt bredare palett av åtgärder och utredningar, vilket i sig är tecken på en generell oklar bild över vad det är exakt man önskar stävja, motverka och förbättra. Den ständigt aktuella vinstfrågan En utredare kring vinstfrågan med tillhörande frågeställningar skall utses i januari 2015 tillsammans med utredningsdirektiv. Propositioner utifrån utredningsförslaget skall läggas först under Nya regler kan därmed komma först under 2017 eller mer sannolikt Överenskommelsen är fåordig kring utformingen av ev. reglering av vinstuttag och diskussioner som förekommit efter att Överenskommelsen presenterats visar på en klar splittring. Bredden i aviserade åtgärder i Överenskommelsen med V och vad utredningen kring vinstfrågan skall omfatta indikerar att det i dagsläget är högst oklart i vilken form regler om vinstbegränsningar kommer att införas. Det förefaller dock troligt att de åtgärder som vidtas kommer att vara ett antal åtgärder som tillsammans begränsar möjligheterna till att skapa vinst i de privata bolagen snarare än att lägga ett specifikt vinstförbud på sektorn som helhet. Åtgärderna kommer sannolikt också att kombineras med skärpningar av skatteregler såsom t.ex. avdragsbegränsningar för räntekostnader etc Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

20 Section 3 Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige 01. Inledning och förord 02. Internationell utblick, studier och politiska risker 03. Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige 04. Utveckling per underbransch 05. De största aktörerna inom vård- och omsorgssektorn 06. Värderings- och transaktionslandskapet 2013 Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November 2014

21 Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige Fortsatt fallande tillväxttakt i vårdbranschen med oförändrad lönsamhet Omsättning och tillväxt per år (SEKmdr, %) ,3 45,4 50,1 10,3% 7,5% 74,6 17,6% 66,2 58,9 97,0 91,0 84,8 12,4% 12,6% 13,8% 7,2% 6,7% Omsättning (SEKmd) Tillväxt (%) EBIT, EBIT marginal (SEKmdr, ) 8 6,8 6,5 6,0 6,3 6 5,4 3,2 3,6 4,0 4 3,0 8,1% 8,1% 7,0% 7,0% 7,1% 7,6% 6,8% 6,9% 7,0% EBIT (SEKmd) EBIT marginal (%) 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Kommentarer Den privata vård- och omsorgsbranschen uppvisar fortsatt fallande tillväxttakt under Privatiseringen fortsätter dock inom branschen, om än på en väsentligt lägre nivå under 2012 och 2013 jämfört med tidigare. Den minskade tillväxttakten för marknaden som helhet ligger även i linje med landstingens och kommunernas reducerade inköp av tjänster från privata aktörer under 2012 och 2013 jämfört med åren innan. Enligt SKL ökade landstingens inköp av hälsooch sjukvård från privata aktörer under 2013 med 7,8 % (5,0% 2012). Under 2013 ökade kommunerna sina inköp av vård- och omsorgstjänster med 5,5 % (SKL) jämfört med 2012 (6,5% 2011), vilket således är en något lägre ökningstakt än för Den totala omsättningstillväxten om SEK 6,0mdr är huvudsakligen driven av stark tillväxt inom delmarknaderna personlig assistans och socialtjänstrelaterad omsorg vilket tillsammans svarar för ca SEK 3,4md (eller 58%) av den totala tillväxten. Enbart delmarknaden personlig assistans svarar för SEK 2,4md (eller 40%) av den totala tillväxten. Delmarknaden primärvård uppvisar tillväxt i linje med marknaden som helhet. Övriga underbranscher (specialistvård, tandvård och omsorg med boende) uppvisar således lägre tillväxttakt (under 6,5%-enheter). Svagast utveckling återfinns inom specialistvården där tillväxttakten fortsätter minska väsentligt 2013 Den starka tillväxten för privat vård och omsorg i Sverige under senare år har i grunden drivits av en hög privatiseringstakt inom samtlig delmarknader förutom tandvård. Införandet av LOV bedöms under de senaste åren var den enskilt viktigaste reformen. Marknaden uppvisar en stabilisering av lönsamhetsmarginalen under På delmarknadsnivå är dock bilden delad med positiv lönsamhetstillväxt inom Tandvård, Primärvård och Personlig assistans i kombination med oförändrad alt. svagt negativ lönsamhetstillväxt inom Specialistvård, Omsorg med boende och socialtjänstrelaterad omsorg Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November

22 Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige Översikt av den privata vård- och omsorgsmarknaden Landstingsfinansierad vård Kommunalfinansierad vård- och omsorg Delmarknad Tandvård Primärvård Specialistvård Omsorg med boende Socialtjänstrelaterad omsorg Personlig assistans Marknadsstorlek (SEK mdr, 2013) SEK 11,2mdr SEK 10,2mdr SEK 30,4mdr SEK 21,7mdr SEK 5,8mdr SEK 17,8mdr Verksamhetsområden Tandläkare Tandteknik Vårdcentraler MVC BVC Företagshälsovård Specialistläkare Fysioterapeutisk vård Sjukhusvård Äldreomsorg Behandlingshem Särskilda boendeformer Missbruksvård Hemtjänst Familjehemsvård Daglig verksamhet Personer med funktionshinder Större aktörer Praktikertjänst Collosseum Praktikertjänst Capio Capio Aleris Attendo Vardaga Förenade Care Attendo Humana Humana Frösunda Tillväxtfaktorer Växande medelklass Vikten av munhälsa Ökad andel äldre Omfördelning från akut-- till primärvård Privatisering (LOV) Ökad andel äldre Ökad kostn. för sjukfrånv. Innovationer/nya metoder Ökad andel äldre Växande medelklass Privatisering Minskat kommunalt åtagande för komplexa fall Ökat antal timmar per brukare Tillväxtutsikter (medellång sikt) Konkurrensfaktorer Närhet Relation Word-of-mouth Närhet Relation Kompetens Renommé Närhet Renommé Erbjudande / koncept Kvalitet Effektivitet Närhet Erbjudande / koncept Inflytande Renommé Dominerande ersättningsmodell Fri prissättning Kundvalsmodellen Entreprenadmodellen Köp av tjänster Entreprenadmodellen Kundvalsmodellen Kundvalsmodellen Entreprenadmodellen Köp av tjänster Kundvalsmodellen Uppskattad privatiseringsgrad ~ 60 % (ca 2-5 % inom barntandvård) ~ % ~ 90 % (företagshälsa) ~ 5-10 % (spec. somatiskt & psykiatrisk) ~ 20 % (äldreomsorg) ~ % (funk. hinder) ~ % (HVB) ~ % (hemtjänst) +55 % 2013 Grant Thornton Sweden AB Vård- och omsorgsmarknaden November