Styrning för en mer jämlik vård

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Styrning för en mer jämlik vård"

David Bengtsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Styrning för en mer jämlik vård S 2017:08 Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa, 27 september 2018 Styrning för en mer jämlik vård 1

2 Agenda Om uppdraget och delbetänkandet Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande Utgångspunkter för styrning mot jämlik och behovsbaserad vård Det fortsatta arbetet Styrning för en mer jämlik vård 2

3 Om uppdraget och delbetänkandet Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv (SOU 2018:55) Styrning för en mer jämlik vård 3

4 Styrning och jämlikhet är den röda tråden i direktiven Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning överväga vilka styrsystem som bäst främjar måluppfyllelse Se över lagen om valfrihetssystem (LOV) Med utgångspunkt i behovsstyrd vård och utifrån Tillitsdelegationens förslag analysera och ev. förändra ersättnings- och finansieringsmodeller Redovisa skillnader i vårdutnyttjande mellan patientgrupper med olika socioekonomiska förutsättningar Lämna förslag på hur en kontinuerlig vård kan främjas genom att användandet av inhyrd vårdpersonal minskas Överväga för- och nackdelar med nationell tillståndsprövning för att bedriva hälso- och sjukvård Analysera hur ett långsiktigt hållbart system för så kallade nätdoktorer kan skapas, med beaktande av principen om en behovsstyrd vård. Styrning för en mer jämlik vård 4

5 Frågan om vinst behandlas inte särskilt Vinst del av helhetsgrepp kring styrning och ersättningssystem Styrning och ersättning ska bidra till att: gagna invånarna som patienter och skattebetalare skapa rimliga förutsättningar för alla utförare lämna förslag som syftar till att få bort vinstjakten ur vården samt till att skattemedel används till det de är avsedda för i hälso- och sjukvårdssektorn, dvs. att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälsooch sjukvårdslagen. Dir 2017:128 Styrning för en mer jämlik vård 5

6 Utredningens tidsramar Regeringsbeslut 18 december 2017 Tilläggsdirektiv 2 mars och 17 maj 2018 Delbetänkande 15 juni 2018 Slutbetänkande 30 juni 2019 Styrning för en mer jämlik vård 6

7 Delbetänkandet Kartläggning av vårdkonsumtion och utgångspunkter för styrning Kort tid för genomförande: mars 15 juni 2018 Kumulativt arbete: bygger vidare på andra Besöksdata och vårdkostnadsdata Styrning för en mer jämlik vård 7

8 Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande Styrning för en mer jämlik vård 8

9 Kvinnor har mer kontakt med vården än män Konsumerar i genomsnitt mer vård (kostnad och besök) Använder 1177 Vårdguidens tjänster mer Konsumerar mer digital utomlänsvård Har i större utsträckning en fast läkarkontakt Uppger i större utsträckning än män att de avstår från både medicin, läkarbesök och behandling Styrning för en mer jämlik vård 9

10 Genomsnitlig kostnad Småbarn och äldre konsumerar mycket vård Andel med fast läkarkontakt ökar med ålder Äldre är mer positivt inställda till väntetider och tillgång till vård Ålder Styrning för en mer jämlik vård 10

11 Skillnader mellan städer och glesbygd Vissa geografiska skillnader i konsumtion och utbud UMO används mest av unga kvinnor födda i storstadsregioner och minst av unga män på landsbygden Digital utomlänsvård konsumeras mest av personer i tätbebyggda områden Frågan kräver ytterligare analys! Styrning för en mer jämlik vård 11

12 Svagare socioekonomi samvarierar med mer vårdkonsumtion Lägre inkomst, lägre utbildning, ensamboende och ickeförvärvsarbetande samvarierar med mer vårdkonsumtion Fast läkarkontakt vanligare bland personer med lägre utbildning Grupper med svagare socioekonomi avstår i högre utsträckning från screening, från vård av ekonomiska skäl och har mer undvikbar slutenvård Socioekonomi och etablering av vårdcentraler är omdiskuterat Styrning för en mer jämlik vård 12

13 Kostnad men över en viss ålder är mönstret omvänt Efter 80 går höginkomsttagare om låginkomsttagare i vårdkonsumtion Viktigt att notera att gruppen är liten Saknar uppgifter om äldrevård Viktig fråga att fortsätta analysera! Ålder Höginkomst Låg inkomst Styrning för en mer jämlik vård 13

14 Utgångspunkter för styrning mot jämlik och behovsbaserad vård Styrning för en mer jämlik vård 14

15 Kronor % Strukturen gynnar inte måluppfyllelse Primärvården kan ha omfördelande funktion för de med lägre socioekonomi Geografisk närhet och utbud påverkar konsumtionen % 20% 15% 10% Nu ett sjukhustungt system där utbudet av primärvård varierar Förändrad vårdstruktur behövs för en mer jämlik och behovsbaserad vård Justerad nettokostnad per inv. exkl. läkemedel och hemsjukvård 5% 0% Kostnadsandel primärvård Behovsjusterad nettokostnad per invånare för primärvården samt primärvårdens andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna per landsting 2015, Vårdanalys Styrning för en mer jämlik vård 15

16 Styrsystemet och måluppfyllelse Svårt värdera styrsystemets betydelse för måluppfyllelse Komplex situation Flera nivåer styr parallellt Styrningen är mångfaldig, splittrad och otydlig Styrningen är kortsiktig och kännetecknas av punktinsatser Tilliten brister mellan nivåer och domäner mellan huvudmän mellan professioner Styrning för en mer jämlik vård 16

17 Landstingens styrning varierar starkt Styrningen består av flera delar Har i vissa fall liknande kärna Varierar mycket och justeras frekvent Inte transparent för patienter, medborgare, utförare Kunskapen är ännu svag Saknas tydlig evidens/vetenskap om hur man kan justera styrningen för att uppnå ett önskat resultat Finns lite systematisk utvärdering av effekter av styrningen, samt av landstingens styrning i jämförelse med varandra Oklart vilka incitament som skapas Styrningen av den specialiserade vården en black box 1. Uppdrag 2. Kostnadsansvar 3. Ersättningsmodell 4. Ersättningsnivå 5. Uppföljning Styrning för en mer jämlik vård 17

18 Ett exempel från landstingens styrning Styrning för en mer jämlik vård 18

19 Det fortsatta arbetet Styrning för en mer jämlik vård 19

20 Översyn av vårdvalssystemen i primärvården Första samlade analysen sedan införandet 2010 utgår från de två benen Valfrihet för patienten Etableringsfrihet för utförare Måluppfyllelse och målkonflikter men vad är målbilden? Mångfald, tillgänglighet, kvalitetskonkurrens, jämlikhet, behovsbaserad vård, kontinuitet, effektivitet Valfrihet Vad styr valet? Hur värderas valmöjligheten? Vilken information finns? Obegränsad valfrihet? Struktur och funktionssätt Ansvaret för första linjens vård, befolkningsansvar, samordnande? Styrningen behov av ökad nationell likformighet? Många andra frågor, t.ex. Kontinuitet och listning Konkurrensneutralitet Styrning för en mer jämlik vård 20

21 Digitala vårdtjänster Vilka behov fyller digitala vårdtjänster? Patient-, verksamhets- och systemperspektiv möjligheter och risker? Hur kan digitala vårdtjänster integreras med/i den traditionella vården för ett långsiktigt hållbart system Kopplingen till vårdvalssystemen Behövs ändringar i ersättningssystemen? Vilken terminologi är rimlig och är det utomlänsvård? Är teknikneutralitet eftersträvansvärt? Behövs reglering? Styrning för en mer jämlik vård 21

22 Inhyrd personal Landstingens gemensamma pågående projekt: finns frågeställningar som inte har hanterats av landstingen? Bör staten bidra för att minska beroendet av inhyrd personal? Utbildning och långsiktig kompetensförsörjning? Hur fungerar det i dag med landstingens ansvar för ST-tjänster inom primärvården? Löner? Kallortstillägg? Omfördelning? Reglering av hur arbetstid kombineras? Reglering? Hur? Styrning för en mer jämlik vård 22

23 Nationell tillståndsprövning Behövs nationell tillståndsprövning? Vilken typ av prövning? Ägare och ledning? Kvalitetskontroll? Vad skulle det tillföra? Skulle det öka eller minska administrationen? Styrning för en mer jämlik vård 23

24 Brett utåtriktat arbete Sju regionala hearingar under okt nov 2018: Umeå, Malmö, Göteborg, Linköping, Örebro, Uppsala, Stockholm Stort antal studiebesök, möten med patienter, professioner, huvudmän, experter Besök i flera andra hälso- och sjukvårdssystem Styrning för en mer jämlik vård 24

25 Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) Göran Stiernstedt Daniel Zetterberg Annika Stjernquist Caroline-Olivia Elgán Liselotte Larsson Styrning för en mer jämlik vård 25

Relevanta dokument

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning SNS 26/6 2018 Göran Stiernstedt Styrning för