Projektet Liv & Rörelse. slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektet Liv & Rörelse. slutrapport"

Transkript

1 Projektet Liv & Rörelse slutrapport Pernilla Isaksson, projektledare April 2009

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND TILL PROJEKTSTARTEN LÄROPLANENS MÅL Läroplan för förskolan (Lpfö98) Läroplan för skolan (Lpo94) FAKTA OCH RIKTLINJER OM MAT FAKTA OCH RIKTLINJER OM RÖRELSE MÅL FÖR LIV & RÖRELSE HUVUDMÅL DELMÅL PROJEKTBESKRIVNING AV LIV & RÖRELSE METOD INSPIRATIONSFÖRELÄSNING FÖR PERSONAL INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA KONFERENSER FÖRDJUPNINGSSKOLOR SKOLTÄVLINGAR Bästa rastaktivitet Smart skolkafé TIDSPLAN PROJEKTETS FYRA INSATSOMRÅDEN RESULTAT INSPIRATIONSFÖRELÄSNING FÖR PERSONAL INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Förskola Skola Reflektioner KONFERENSER Inspirationsträff Liv & Rörelse Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, 25 april Stimulerande utemiljöer för skola och förskola, 20 september Hur utvecklar vi framtidens skolmat? 14 mars Hälsofrämjande ledarskap orka vara chef och inspirera andra, 6 oktober Hem & konsumentkunskap skolans viktigaste ämne? 22 oktober Länsstudiedag i Idrott & hälsa Alla kan vara med, 29 oktober Reflektioner FÖRDJUPNINGSSKOLOR Skola Skola Skola Reflektioner SKOLTÄVLINGAR Bästa rastaktivitet Smart skolkafé Reflektioner DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Förskolediskussion Skoldiskussion Avslutande diskussion FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 2

3 Sammanfattning Flera studier visar att det är viktigt att utveckla hälsofrämjande strategier redan i förskoleoch skolåldern. Regionstyrelsen beslutade i oktober 2006 att initiera en intensifierad satsning för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet riktad till barn och unga under åren 2007 och Huvudmålet i projektet var att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Projektet var ett samarbete mellan Region Halland och Hallands Idrottsförbund. Utgångspunkter i projektet var förskolans och skolans läroplaner, som bland annat visar att hälsofrågorna går hand i hand med deras kärnuppdrag. Därutöver utgick projektet från de kostråd som Livsmedelsverket tagit fram till förskolan och skolan. När det gäller rörelsen utgick projektet från den nordiska rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet för barn varje dag. Projektet bestod av fyra olika delar vilka var; inspirationsföreläsning för personal inom förskola och skola, konferenser, fördjupningsskolor och skoltävlingar. Inspirationsföreläsningarna utgick från titeln så kan förskolor och skolor arbeta för att förbättra barns mat och rörelsevanor. Konferenserna hade olika teman och målgrupper. Tre skolor med åren 6/7 9 från Halland erbjöds vara delaktiga i ett fördjupat utvecklingsarbete kring matvanor och fysisk aktivitet. För att få med eleverna i arbetet för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet anordnade projektet tävlingar där skolor kunde vara med och tävla i Bästa rastaktivitet och Smart skolkafé. Resultatet från inspirationsföreläsningarna visade att projektet besökt 123 förskolor och 70 skolor i regionen, vilket innebär cirka en tredjedel av alla förskolor och cirka hälften av alla skolor i regionen. Både inom förskolan och skolan ansåg personalen innan föreläsningen att de kunde ganska mycket om mat och rörelse och att arbetet inom deras verksamheter fungerade ganska bra. Många ville ändå göra förändringar inom mat och rörelse, men ansåg möjligheterna små. Efter föreläsningstillfället hade personalen fått ökade kunskaper och blivit inspirerade till att göra förändringar. Besöket hade gett dem bekräftelser på att det arbete som de bedrev var bra samt att de fått tips och idéer på hur de kunde arbeta vidare. Ett halvår efter föreläsningen hade kunskapsnivån höjts och arbetet med mat och rörelse fungerade bättre. En hel del förändringar hade genomförts både inom mat och rörelse. Hinder som framkom för att genomföra förändringar var ekonomi, tidsbrist och ledningens prioriteringar. Möjligheter var intresse bland personalen och att många förändringar är kostnadsfria. Styrkorna i projektet var att samtlig personal på förskolan eller skolan hade nåtts, att de blivit bekräftade i sitt arbete och att de fått nya infallsvinklar. Svagheterna ansågs vara att projektet endast besökt dem en gång och att föräldrarna inte var en målgrupp i projektet. I projektet har sex konferenser genomförts. Projektet startade med en inspirationsträff. Därefter har en konferens handlat om utemiljön och en annan om maten på förskolor och skolor. Tre konferenser genomfördes i slutet av projektet och riktade sig till olika målgrupper vilka var rektorer, hem och konsumentkunskapslärare och idrottslärare. Projektets konferenser har varit uppskattade. Ett halvår efter respektive konferens uppger majoriteten av deltagarna att de fått ökade kunskaper inom området, använt sig av kunskaperna och genomfört en del förändringar. 1

4 De tre skolorna som deltog i fördjupningsarbetet har under projekttiden till exempel genomfört förändringar i skolkafeterians utbud, matsalsmiljön, infört mer rastaktiveter och arrangerat idrottsdagar. Skolorna ansåg att deras arbete påverkat ungdomarnas mat och rörelsevanor i positiv riktning. Tolv skolor var med i tävlingen Bästa rastaktivitet och nio skolor i tävlingen Smart skolkafé. Här var elevengagemanget viktigt. Skolorna arbetade under några månader och inkom sedan med sina bidrag. En jury bedömde därefter bidragen och sex bidrag respektive fyra bidrag belönades med kr, som skulle gå till inköp av material till rastaktiviteter eller skolkaféet. Goda idéer och tips sammanställdes i två olika skrifter som sedan delades ut till samtliga skolor i regionen för fortsatt inspiration och arbete. Resultatet visade att bra arbete görs på många håll av engagerad personal inom förskola och skola. Samtidigt behövs fortsatt uppmuntran och inspiration till positivt arbete för att göra förändringar. Personalen påpekade även att de hade behov av mer kunskap inom mat och rörelse. Många förskolor och skolor upplevde att möjligheten till förändringar var begränsade, ändå har många förändringar genomförts. Utifrån de resultat och erfarenheter som projektet och andra studier visat, finns förslag på hur arbetet skulle kunna fortgå och utvecklas. Det skulle till exempel kunna handla om vidare kompetensutveckling, skapa nätverk eller förändra miljöer. Projektet har helt eller delvis uppfyllt samtliga delmål och därmed bidragit till att personal inom förskola och skola har fått ökade kunskaper inom mat och rörelse. Särskilda yrkeskategorier har getts möjlighet till ökad kunskap om mat och rörelse, en del elever har blivit delaktiga i arbetet med matvanorna och den fysiska aktiviteten. Även mat och rörelsevanorna har förbättrats bland eleverna i skolår 6/7 9 på fördjupningsskolorna. 2

5 1. Bakgrund till projektstarten Nationella befolkningsstudier visade att övervikt och fetma bland barn och unga var ett ökande problem. På 15 år hade antalet barn med övervikt och fetma fördubblats. I nationella undersökningar kunde utläsas att andelen barn med övervikt och fetma i Sverige var över 20 %. Organiserad träning hade inte minskat nämnvärt, men vardagsmotion så som lek och cykling, hade minskat i samma takt som TV tittande och datoranvändande hade ökat. Befolkningsstudier visade även att barn åt för mycket socker och fett och för lite frukt och grönt. I regeringens proposition om en förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110) beskrivs att överviktsproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Utvecklingen är särskilt alarmerande bland barn. Det är angeläget att det förebyggande arbetet med övervikt och fetma fortsätter. En SBU rapport (Statens beredning för medicinsk utvärdering) beskriver att övervikt och fetma är ett svårbehandlat tillstånd. De flesta studier med interventioner mot fetma som utvärderats vetenskapligt har inte haft några större gynnsamma effekter. Mot bakgrund av detta ansåg SBU att det är synnerligen viktigt att utveckla förebyggande strategier mot övervikt och fetma redan i förskole och skolåldern. Detta för att på ett så tidigt stadium som möjligt grundlägga goda kost och rörelsesvanor och där förskola och skola är en viktig arena för hälsofrämjande åtgärder (SBU, 2002). Mot denna bakgrund fanns en oro för barns ökade övervikt. Vid ett möte mellan ledningen inom Region Halland och Landstinget Halland framkom önskemål om en intensifierad satsning för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet riktad framför allt till barn och unga. I oktober 2006 beslutade regionstyrelsen att ge medel till satsningen. Folkhälsopolicy för Halland , som är antagen av samtliga halländska kommuner och Landstinget Halland, visar riktningen för det regionala folkhälsoarbetet. Ett av policyns målområde handlar om levnadsvanor och ett om goda uppväxtvillkor. Dessa mål, tillsammans med den regionala utvecklingsstrategin där god hälsa är en vikig förutsättning för att uppnå visionen Halland bästa livsplatsen, utgjorde grunden i detta projekt. Folkhälsopolicyn lyfter det s.k. arenaperspektivet som det mest framgångsrika arbetssättet för att förverkliga de övergripande målen i policyn. För att nå barn och unga skulle arbetet riktas till förskola och skola. Satsningen stämdes av med skolcheferna i kommunerna för att få ett godkännande att arbeta vidare. Likaså gjordes en avstämning med folkhälsoplanerarna och hälsopedagogerna i länet kring satsningen. Detta resulterade i ett projekt under två år som skulle rikta sig mot förskolan och skolan och handla om goda matvanor och ökad fysisk aktivitet och namngavs till Liv & Rörelse. Projektet skulle komplettera arbetet med hälsofrämjande förskola/skola. Nedan följer fakta om förskolans och skolans mål och vilka råd och rekommendationer som finns inom områdena mat och rörelse för barn och unga, och som därmed har varit utgångspunkter i projektet. 3

6 1.1. Läroplanens mål Hälsofrågorna går hand i hand med förskolans och skolans kärnuppdrag. Följande står i dess läroplaner som stödjer arbete med mat och rörelse Läroplan för förskolan (Lpfö98) Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Skolverket, 2006a) Läroplan för skolan (Lpo94) Skolans mål är att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Skolverket, 2006b). Under 1990 talet debatterades flitigt om fysisk aktivitet i skolan. I och med de nya läroplanerna (Lpo 94 respektive Lpf 94) gavs kommunerna och den enskilda skolan större möjligheter att själva styra verksamheten, vilket då skulle ge bättre förutsättningar för ämnet idrott och hälsa. Men istället fanns det indikatorer som pekade på att det motsatta skedde. Detta ledde till att riksdagen genomförde en mindre utökning av ämnet 1999, med reservationen att skolorna själva reglerade antalet timmar. När inga generella förbättringar märktes fortsatte debatten och ledde 2003 till en förändring i skolförordningen som innebar formuleringen Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. SKOLFS 2003:17 (Eriksson & Stråhlman, 2007) Fakta och riktlinjer om mat I undersökningen Riksmaten barn från Livsmedelsverket (SLV, 2003) om svenska barns kostvanor där undersökningsgrupperna var 4, 8 och 11 åringar, blev slutsatsen att de åt för mycket godis, läsk, bakverk och snacks. Nästan en fjärdedel av barnens näringsintag kom från dessa eller liknande livsmedel. Undersökningen visade även att intaget av frukt och grönsaker var hälften så stort som det borde vara och att fiberintaget var för litet. Intaget av mättat fett, socker och salt var för högt samt att barnen åt för lite fisk. Sammantaget visade dessa resultat att det inte bör finnas dålig mat inom förskola och skola. Maten måste vara väl sammansatt av näringsrika livsmedel. Idag hoppar en del skolbarn över skollunchen, inte enbart för att de inte gillar maten, utan för att miljön är för stökig. Många barn har inte heller tillgång till bra mellanmål (Livsmedelsverket, 2003). I Sverige serveras dagligen kostnadsfria skolluncher till alla elever i grundskolan. Det finns bara ett land till i världen som gör det, nämligen Finland. Bra skolmat är viktigt både för hälsan och för elevernas prestationer i skolan. Dessutom är det viktigt att miljön där maten serveras upplevs som bra, det är inte nyttigt för hälsan att stressa vid måltiderna. Stressade måltider kan leda till övervikt och sämre näringsupptag. I en ofräsch skolrestaurang är det 4

7 också fler elever som hoppar över lunchen. Skolmaten nämns i en enda mening i skollagen där det anges att alla elever i grundskolan ska erbjudas kostnadsfri skollunch. Däremot sägs ingenting om innehåll, näring eller kvalitet. Arbete med ny skollag pågår och enligt uppgift ska lagen framöver få tillägget att maten även ska vara näringsriktig (Skolmatens vänner, 2008a). Livsmedelsverket fick av regeringen i uppdrag att se över riktlinjerna för förskole och skolmaten. Uppdraget till kom då det framkommit att det fanns brister och problem inom förskolan och skolan, till exempel att maten inte alltid räckte och att barn och elever åt för tidigt. I februari 2007 presenterades de nya råden i form av skrifterna "Bra mat i förskolan" och "Bra mat i skolan". Att tidigt grundlägga goda matvanor hos barn är Livsmedelsverkets avsikter med riktlinjerna. De riktlinjer som fanns tidigare för förskolan var tio år gamla, och för skolan fem år gamla. Tidigare berörde riktlinjerna främst lunchen, medan de nya riktlinjerna berör all mat som kan serveras under en förskole eller skoldag, så som frukost, mellanmål och utbud i skolkafeteria. Riktlinjerna beskriver även vad som ska serveras och hur ofta, så att maten blir varierad och näringsrik. Förskolan och skolan rekommenderas att ha en hälsopolicy och inte erbjuda godis eller andra sötsaker. Dessutom finns råd om lämpliga mattider, bra matmiljö och hur man involverar barnen eller eleverna i matsituationen. De nya riktlinjerna vänder sig även till flera målgrupper, då riktlinjerna är uppdelade i olika avsnitt. Exempel på målgrupper är kostchefer, rektorer, pedagoger, måltidspersonal och föräldrar (Livsmedelsverket, 2007a & b) Fakta och riktlinjer om rörelse Det finns rekommendationer om hur mycket barn och ungdomar bör röra på sig. I Sverige gäller den nordiska rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet (Nordiska rådet, 2004). Rekommendationerna om fysisk aktivitet finns även omnämnt i de nya råden från Livsmedelsverket och visar hur viktigt sambandet är mellan mat och rörelse (Livsmedelsverket, 2007a & b). Regeringen inrättade 2003 ett nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), placerat vid Örebro universitet. NCFF:s uppgift är att stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom. De ska sprida erfarenheter om lärande exempel, forsknings och utvecklingsprojekt samt verka för ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer och lokala organisationer (NCFF, 2009). Då centret startades var dess arbetsuppgift främst den fysiska aktiviteten, men har för några år sedan utökats till att även innefatta matområdet. Riksidrottsförbundet (RF) har sedan flera år tillbaka aktivt verkat för mer fysisk aktivitet i skolan. Det är inte i första hand idrottsrörelsens ansvar, men med den stora kompetens som finns samlad inom idrotten vill Riksidrottsförbundet engagera sig i denna och andra folkhälsofrågor. I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna 5

8 till idrotten för fler. Regeringen beslutade att fortsätta sin satsning på svensk barn och ungdomsidrott. Riksidrottsförbundet fick därför år miljoner kronor för satsningar på idrottens barn och ungdomsverksamhet där bland annat skolsamverkan samordnats av distriktsförbunden. Ambitionen är att satsningen, som nu bär namnet Idrottslyftet, ska fortgå under med lika stort stöd alla åren. Huvudinriktningen för Idrottslyftet är att få barn och ungdomar att börja idrotta och utveckla verksamheten för att få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbete kan till exempel innebära att utveckla förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare samt samverka med skolan (RF, 2009). 6

9 2. Mål för Liv & Rörelse 2.1. Huvudmål Förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola i Halland Delmål Inspirationsföreläsning för personal inom förskola/skola Personal inom förskola och skola ska ges möjlighet till; ökad kunskap om barn och ungas kostvanor och fysiska aktivitet ökad kunskap om hur de kan arbeta för att förbättra barnens/elevernas kostvanor ökad kunskap om hur de kan arbeta för att öka barnens/elevernas fysiska aktivitet ökad kunskap om olika typer av material som de kan använda sig av i sitt arbete föräldrar ska få kännedom om projektet och dess intentioner Konferenser Skolledare ska ges möjlighet till ökad kunskap i hälsofrämjande ledarskap Särskilda yrkeskategorier (skolmåltidspersonal, kostansvariga, lärare i hem och konsumentkunskap, lärare i idrott & hälsa) ska ges möjlighet till specialkompetens inom områdena kost och fysisk aktivitet. Skolledare, landskapsarkitekter m.fl. ska ges möjlighet till ökad kunskap i hur man kan skapa en förskole och skolgård som lockar till fysisk aktivitet. Skoltävlingar Elever ska bli delaktiga och medvetna om hur de kan aktivera sig på rasterna. Elever ska bli delaktiga och medvetna om hur de kan förändra skolkafeterian till att servera mer näringsriktiga livsmedel. Fördjupnings skolor Huvudmål: Förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i skolår 6/7 9. Delmål: Öka antalet elever som äter skollunch Öka antalet elever som äter grönsaker under skollunchen Öka antalet elever som äter frukt i skolan Minska antalet elever som äter godis, chips, kakor, bullar och läsk i skolan Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under idrottslektionerna Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under sin skoltid Öka antalet elever som går eller cyklar till och från skolan 7

10 3. Projektbeskrivning av Liv & Rörelse metod Den 1 dec 2006 tillsattes en projektledare med folkhälsokompetens vid Region Halland för arbetet med goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. En medarbetare, en idrottskonsulent från Hallands idrottsförbund, finansierades på halvtid av Region Halland för att arbeta med detta projekt. Hallands idrottsförbund hade kunskaper och erfarenheter inom fysisk aktivitet genom arbete med tidigare skolprojekt. Förbundet administrerar och arbetar även med Idrottslyftet, vilket kunde tas tillvara i projektet. Projektet skulle pågå åren 2007 och Projektbeskrivningen bearbetades och diskuterades med den projektgrupp (projektledare Region Halland, folkhälsochef Region Halland, idrottskonsulent Hallands idrottsförbund, distriktschef Hallands idrottsförbund) som tillkom. Vissa förändringar gjordes i projektbeskrivningen inom de olika områdena. Nedan följer en beskrivning över projektets fyra olika delar. Målgruppen för projektet var personal inom förskola och skola. Genom att arbeta tillsammans med personalen var tanken att nå alla barn och unga i Halland. Då personalen finns kvar på förskolan eller skolan när barnen eller eleverna lämnar verksamheten, kan arbetet med goda matvanor och ökad fysisk aktivitet bli långsiktigt Inspirationsföreläsning för personal inom förskola och skola Förankring skedde i samtliga kommuner genom möten med rektorer och skolsköterskor. Därefter erbjöds samtliga förskolor och grundskolor i Halland ett besök från projektet Liv & Rörelse. Vid dessa besök fick personalen träffa projektledaren för Liv & Rörelse och en idrottskonsulent från Hallands Idrottsförbund. En presentation med titeln så kan förskolor och skolor arbeta för att förbättra barns mat och rörelsevanor genomfördes då. Innan presentationen från Liv & Rörelse påbörjades fick samtliga deltagare fylla i en enkät där de besvarade vad de hade för kunskaper om mat och rörelse samt hur de arbetade med mat och rörelse idag, vilket kan beskrivas som en nollmätning. Deltagarna fick ta del av cirka 1,5 timmes inspirationsföreläsning som till största del genomfördes i deras egna lokaler. Deltagarantalet varierade från fyra personer till runt hundra. Föreläsningen innehöll en bakgrund till projektstarten och kort information om Region Halland och Hallands Idrottsförbund. Information om det arbete som bedrevs i regionen kring hälsofrämjande förskola/skola presenterades, till exempel visades foldern och nyhetsbrevet om hälsofrämjande skola från Region Halland samt vilka kontaktpersoner (hälsopedagoger) som var aktuella i de olika kommunerna i arbetet. För skolorna informerades även om NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och unga), vad det var och vilket stöd skolor och fritidshem kunde få. Sedan diskuterades tillsammans med deltagarna hur de såg på och arbetade med mat och rörelse inom sin verksamhet. Föreläsningen kunde sedan anpassas något efter hur de arbetade eller om de önskade någon specifik information. Därefter följde huvuddelarna mat och rörelse. Vad gäller maten utgick presentationen från Livsmedelsverkets råd Bra mat i förskolan eller Bra mat i skolan och vad gäller rörelsen utgick den från studier och undersökningar. Fakta varvades med hur man konkret kan arbeta inom förskolan eller skolan med mat och rörelse, och då visades i många fall material eller metoder som kunde användas. Goda exempel kunde spridas som vi fått kännedom om genom projektet. Inom skolan informerades även 8

11 om Idrottslyftet. Föreläsningen avslutades med att presentera vad som kunde vara viktigt att tänka på om man vill göra ett förändringsarbete. Varje avdelning på förskolan eller varje arbetslag på skolan fick med sig en mapp med material som sammanställts med tips och råd för hur förskolan och skolan kunde arbeta för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Mappen innefattade även en föräldrafolder, en inspirationsskrift från Liv & Rörelse samt dokumentationer från några av de konferenser som genomförts genom projektet Liv & Rörelse. Tanken var att mappen skulle fungera som en handledning för förskolans och skolans kommande arbete för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Efter föreläsningen fick samtliga deltagare fylla i ytterligare en enkät. Denna belyste frågor om föreläsningens innehåll samt vad de hade för ställningstagande till en förändring kring mat och rörelsevanor på deras förskola eller skola. Ett halvår efter besöket fick varje förskola och skola en enkät skickad till sig där de fick fylla i om det hade skett några förändringar gällande mat och rörelse på deras förskola eller skola Konferenser Projektet inleddes med en större kick off i syfte att informera och inspirera om mat, rörelse och projektet Liv & Rörelse. Övriga konferenser som arrangerades var; inspirationsdag kring hur man kan arbeta med skol och förskolegårdarna så att utemiljöerna lockar till fysisk aktivitet, rörelse och lek. konferens kring hur vi ska forma framtidens skolmat, konferens för skolledare om deras roll i det hälsofrämjande arbetet och hur de kan skapa förutsättningar för personalen att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande arbete. konferens för lärare i hem och konsumentkunskap och idrott & hälsa. Inom projektets ram erbjöds konferenserna till ett subventionerat pris Fördjupningsskolor Tre skolor med åren 6/7 9 från olika kommuner i Halland erbjöds vara delaktiga i ett fördjupat utvecklingsarbete kring matvanor och fysisk aktivitet. Anledningen till att det var skolor med de högre åldrarna som valdes ut för ett fördjupningsarbete, var att studier visat att ungdomar i dessa åldrar äter sämre och är mindre fysiskt aktiva än yngre barn. De skolor vi eftersökte skulle ha behov av förbättringar kring ungdomarnas matvanor och fysiska aktivitet. Skolan skulle även ha ett intresse i att göra förändringar samt avsätta tid för detta. Arbetsområden inom fördjupningen kunde till exempel innebära arbete med skollunchen, förändringar av skolkafeterians utbud, elevernas delaktighet, informationsspridning, deltagande på idrottslektionerna, utökande av den fysiska aktiviteten på lektionstid eller aktiviteter på rasterna. Vilka insatser skolan valde att arbeta med för att nå de uppsatta målen var upp till skolorna själva, med hjälp av resurspersonerna från projektet. Projektets stöd till skolorna påbörjades under höstterminen 2007 och avslutades vid höstterminens slut Syftet med fördjupningsskolorna var att hitta olika arbetssätt i skolan för att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i skolår 6/7 9 i Hallands län. 9

12 Projektet satte upp följande mål och delmål för fördjupningen; Huvudmål: Förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i skolår 6/7 9. Delmål: Öka antalet elever som äter skollunch Öka antalet elever som äter grönsaker under skollunchen Öka antalet elever som äter frukt i skolan Minska antalet elever som äter godis, chips, kakor, bullar och läsk i skolan Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under idrottslektionerna Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under sin skoltid Öka antalet elever som går eller cyklar till och från skolan Vid projektstarten gjordes följande överenskommelse mellan skolan och projektledningen. Skolan bidrar med: Bildande av en arbetsgrupp med representanter från olika yrkeskategorier Tid som avsätts till möten/diskussioner med projektgruppen, cirka 4 6 ggr under läsåret Välja och prioritera insatser för arbetet under läsåret Tid för att arbete med insatserna för att nå målen Dokumentation av de förändringar som görs Projektet bidrar med: Tid för möten/diskussioner med skolan, cirka 4 6 ggr under läsåret Uppstarts och processtöd Kunskap och inspiration Material och metodtips Visst material som erhålles Utvärdering av insatserna Vid starten av projektet fick skolorna svara på en enkät gällande hur det såg ut på skolorna idag med skollunchen, skolkafeterian, ämnet idrott & hälsa, rörelse generellt, samarbete med idrottsföreningar etc. En liknande enkät fick även besvaras av skolorna då projekttiden löpt ut. Fokusgruppsintervjuer genomfördes efter projekttiden med arbetsgrupperna på två skolor av en medarbetare inom folkhälsoområdet på Region Halland Skoltävlingar För att få med eleverna i arbetet för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet har projektet anordnat tävlingar där skolor kunde vara med och tävla i Bästa rastaktivitet och Smart skolkafé Bästa rastaktivitet Att vara ute på raster och leka och röra på sig gör att eleverna blir piggare och mer koncentrerade i skolan. För att stimulera rastaktiviteter utlystes en tävling kring Bästa rastaktivitet till alla grundskolor i regionen under hösten Rastaktiviteten skulle kunna 10

13 genomföras utomhus, i grupp, med enkla material och innebära fysisk aktivitet. Inbjudan till tävling skickades till skolledare, idrottslärare/skol if samt elevråd. Syftet med tävlingen var att; samverka och engagera elever i arbetet kring roliga rastaktivteter stimulera till ökad rörelse på rasterna väcka intresse och kunskap för rörelse och hälsa hos eleverna skapa en bra skolgårdsmiljö skapa strukturer som kunde leva vidare efter tävlingen stimulera skolidrottsföreningar att blir mer aktiva med rastaktiviteter Smart skolkafé Att utveckla skolkaféer till en hälsofrämjande miljö med ett bra utbud av varor är ett sätt att underlätta att göra hälsosamma val för eleverna. Delaktighet och medverkan av eleverna var en viktig utgångspunkt. För att stimulera detta utlystes en tävling i regionen kring Smartaste skolkaféet till de grundskolor som hade ett skolkafé under hösten Inbjudan till tävling gick till skolledare, skolsköterskor, skolkaféansvariga samt matråd/elevråd. Syftet med tävlingen var att; samverka och engagera elever i arbetet kring ett bra utbud av hälsosamma produkter i skolkaféet stimulera till (ökad) konsumtion av bra produkter väcka intresse och kunskap för bra mat och hälsa hos eleverna skapa en trivsam miljö i skolkaféet skapa strukturer som kunde leva vidare efter tävlingen 11

14 3.5. Tidsplan Utefter projektbeskrivningen formades en tidsplan för projektets olika aktiviteter. Se figur 1 nedan. Tidsplan Liv & Rörelse VT HT VT HT VT Besök på förskolor & skolor Halmstad Kungsbacka Varberg Kompl. alla Uppföljning Hylte Falkenberg Laholm kommuner Fördjupnings förskolor & skolor Förarbete/urval Insats Utvärdering Kompetensutveckling/ konferenser Kick-off/ Förskole- & Framtidens Hälsofr. ledarskap Avsl. konf inspirationsträff skolgårdsmiljöer skolmat HKK- lärare Idrottslärare Tävlingar Förankring/ Bästa rastaktivitet inbjudan & Smart skolkafé Prisutdelningar Figur 1. Tidsplan 12

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Föräldrajuryn om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn om Skolan, barnen och maten Frågan 9: Du svarade ja på fråga 8 du tycker att skolan tar upp dessa frågor. Tycker du att det är positivt eller negativt? Här har du möjlighet att skriva egna

Läs mer

Presentation av projekt

Presentation av projekt Presentation av projekt Munhälsa och övervikt hos barn i Piteå kommun Orsak till att vi startade projektet Trend mot en ökad kariesförekomst, framförallt hos vissa ungdomar Frätskador Övervikt Mål Skolan

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Gnesta Waldorfförskola

Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Systematiskt kvalitetsarbete 2014-2015 Om detta dokument Detta är en presentation av det systematiska kvalitetsarbetet vid Gnesta waldorfförskola. Dokumentet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer