Projektet Liv & Rörelse. slutrapport

Transkript

1 Projektet Liv & Rörelse slutrapport Pernilla Isaksson, projektledare April 2009

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND TILL PROJEKTSTARTEN LÄROPLANENS MÅL Läroplan för förskolan (Lpfö98) Läroplan för skolan (Lpo94) FAKTA OCH RIKTLINJER OM MAT FAKTA OCH RIKTLINJER OM RÖRELSE MÅL FÖR LIV & RÖRELSE HUVUDMÅL DELMÅL PROJEKTBESKRIVNING AV LIV & RÖRELSE METOD INSPIRATIONSFÖRELÄSNING FÖR PERSONAL INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA KONFERENSER FÖRDJUPNINGSSKOLOR SKOLTÄVLINGAR Bästa rastaktivitet Smart skolkafé TIDSPLAN PROJEKTETS FYRA INSATSOMRÅDEN RESULTAT INSPIRATIONSFÖRELÄSNING FÖR PERSONAL INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Förskola Skola Reflektioner KONFERENSER Inspirationsträff Liv & Rörelse Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, 25 april Stimulerande utemiljöer för skola och förskola, 20 september Hur utvecklar vi framtidens skolmat? 14 mars Hälsofrämjande ledarskap orka vara chef och inspirera andra, 6 oktober Hem & konsumentkunskap skolans viktigaste ämne? 22 oktober Länsstudiedag i Idrott & hälsa Alla kan vara med, 29 oktober Reflektioner FÖRDJUPNINGSSKOLOR Skola Skola Skola Reflektioner SKOLTÄVLINGAR Bästa rastaktivitet Smart skolkafé Reflektioner DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Förskolediskussion Skoldiskussion Avslutande diskussion FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 2

3 Sammanfattning Flera studier visar att det är viktigt att utveckla hälsofrämjande strategier redan i förskoleoch skolåldern. Regionstyrelsen beslutade i oktober 2006 att initiera en intensifierad satsning för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet riktad till barn och unga under åren 2007 och Huvudmålet i projektet var att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Projektet var ett samarbete mellan Region Halland och Hallands Idrottsförbund. Utgångspunkter i projektet var förskolans och skolans läroplaner, som bland annat visar att hälsofrågorna går hand i hand med deras kärnuppdrag. Därutöver utgick projektet från de kostråd som Livsmedelsverket tagit fram till förskolan och skolan. När det gäller rörelsen utgick projektet från den nordiska rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet för barn varje dag. Projektet bestod av fyra olika delar vilka var; inspirationsföreläsning för personal inom förskola och skola, konferenser, fördjupningsskolor och skoltävlingar. Inspirationsföreläsningarna utgick från titeln så kan förskolor och skolor arbeta för att förbättra barns mat och rörelsevanor. Konferenserna hade olika teman och målgrupper. Tre skolor med åren 6/7 9 från Halland erbjöds vara delaktiga i ett fördjupat utvecklingsarbete kring matvanor och fysisk aktivitet. För att få med eleverna i arbetet för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet anordnade projektet tävlingar där skolor kunde vara med och tävla i Bästa rastaktivitet och Smart skolkafé. Resultatet från inspirationsföreläsningarna visade att projektet besökt 123 förskolor och 70 skolor i regionen, vilket innebär cirka en tredjedel av alla förskolor och cirka hälften av alla skolor i regionen. Både inom förskolan och skolan ansåg personalen innan föreläsningen att de kunde ganska mycket om mat och rörelse och att arbetet inom deras verksamheter fungerade ganska bra. Många ville ändå göra förändringar inom mat och rörelse, men ansåg möjligheterna små. Efter föreläsningstillfället hade personalen fått ökade kunskaper och blivit inspirerade till att göra förändringar. Besöket hade gett dem bekräftelser på att det arbete som de bedrev var bra samt att de fått tips och idéer på hur de kunde arbeta vidare. Ett halvår efter föreläsningen hade kunskapsnivån höjts och arbetet med mat och rörelse fungerade bättre. En hel del förändringar hade genomförts både inom mat och rörelse. Hinder som framkom för att genomföra förändringar var ekonomi, tidsbrist och ledningens prioriteringar. Möjligheter var intresse bland personalen och att många förändringar är kostnadsfria. Styrkorna i projektet var att samtlig personal på förskolan eller skolan hade nåtts, att de blivit bekräftade i sitt arbete och att de fått nya infallsvinklar. Svagheterna ansågs vara att projektet endast besökt dem en gång och att föräldrarna inte var en målgrupp i projektet. I projektet har sex konferenser genomförts. Projektet startade med en inspirationsträff. Därefter har en konferens handlat om utemiljön och en annan om maten på förskolor och skolor. Tre konferenser genomfördes i slutet av projektet och riktade sig till olika målgrupper vilka var rektorer, hem och konsumentkunskapslärare och idrottslärare. Projektets konferenser har varit uppskattade. Ett halvår efter respektive konferens uppger majoriteten av deltagarna att de fått ökade kunskaper inom området, använt sig av kunskaperna och genomfört en del förändringar. 1

4 De tre skolorna som deltog i fördjupningsarbetet har under projekttiden till exempel genomfört förändringar i skolkafeterians utbud, matsalsmiljön, infört mer rastaktiveter och arrangerat idrottsdagar. Skolorna ansåg att deras arbete påverkat ungdomarnas mat och rörelsevanor i positiv riktning. Tolv skolor var med i tävlingen Bästa rastaktivitet och nio skolor i tävlingen Smart skolkafé. Här var elevengagemanget viktigt. Skolorna arbetade under några månader och inkom sedan med sina bidrag. En jury bedömde därefter bidragen och sex bidrag respektive fyra bidrag belönades med kr, som skulle gå till inköp av material till rastaktiviteter eller skolkaféet. Goda idéer och tips sammanställdes i två olika skrifter som sedan delades ut till samtliga skolor i regionen för fortsatt inspiration och arbete. Resultatet visade att bra arbete görs på många håll av engagerad personal inom förskola och skola. Samtidigt behövs fortsatt uppmuntran och inspiration till positivt arbete för att göra förändringar. Personalen påpekade även att de hade behov av mer kunskap inom mat och rörelse. Många förskolor och skolor upplevde att möjligheten till förändringar var begränsade, ändå har många förändringar genomförts. Utifrån de resultat och erfarenheter som projektet och andra studier visat, finns förslag på hur arbetet skulle kunna fortgå och utvecklas. Det skulle till exempel kunna handla om vidare kompetensutveckling, skapa nätverk eller förändra miljöer. Projektet har helt eller delvis uppfyllt samtliga delmål och därmed bidragit till att personal inom förskola och skola har fått ökade kunskaper inom mat och rörelse. Särskilda yrkeskategorier har getts möjlighet till ökad kunskap om mat och rörelse, en del elever har blivit delaktiga i arbetet med matvanorna och den fysiska aktiviteten. Även mat och rörelsevanorna har förbättrats bland eleverna i skolår 6/7 9 på fördjupningsskolorna. 2

5 1. Bakgrund till projektstarten Nationella befolkningsstudier visade att övervikt och fetma bland barn och unga var ett ökande problem. På 15 år hade antalet barn med övervikt och fetma fördubblats. I nationella undersökningar kunde utläsas att andelen barn med övervikt och fetma i Sverige var över 20 %. Organiserad träning hade inte minskat nämnvärt, men vardagsmotion så som lek och cykling, hade minskat i samma takt som TV tittande och datoranvändande hade ökat. Befolkningsstudier visade även att barn åt för mycket socker och fett och för lite frukt och grönt. I regeringens proposition om en förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110) beskrivs att överviktsproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Utvecklingen är särskilt alarmerande bland barn. Det är angeläget att det förebyggande arbetet med övervikt och fetma fortsätter. En SBU rapport (Statens beredning för medicinsk utvärdering) beskriver att övervikt och fetma är ett svårbehandlat tillstånd. De flesta studier med interventioner mot fetma som utvärderats vetenskapligt har inte haft några större gynnsamma effekter. Mot bakgrund av detta ansåg SBU att det är synnerligen viktigt att utveckla förebyggande strategier mot övervikt och fetma redan i förskole och skolåldern. Detta för att på ett så tidigt stadium som möjligt grundlägga goda kost och rörelsesvanor och där förskola och skola är en viktig arena för hälsofrämjande åtgärder (SBU, 2002). Mot denna bakgrund fanns en oro för barns ökade övervikt. Vid ett möte mellan ledningen inom Region Halland och Landstinget Halland framkom önskemål om en intensifierad satsning för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet riktad framför allt till barn och unga. I oktober 2006 beslutade regionstyrelsen att ge medel till satsningen. Folkhälsopolicy för Halland , som är antagen av samtliga halländska kommuner och Landstinget Halland, visar riktningen för det regionala folkhälsoarbetet. Ett av policyns målområde handlar om levnadsvanor och ett om goda uppväxtvillkor. Dessa mål, tillsammans med den regionala utvecklingsstrategin där god hälsa är en vikig förutsättning för att uppnå visionen Halland bästa livsplatsen, utgjorde grunden i detta projekt. Folkhälsopolicyn lyfter det s.k. arenaperspektivet som det mest framgångsrika arbetssättet för att förverkliga de övergripande målen i policyn. För att nå barn och unga skulle arbetet riktas till förskola och skola. Satsningen stämdes av med skolcheferna i kommunerna för att få ett godkännande att arbeta vidare. Likaså gjordes en avstämning med folkhälsoplanerarna och hälsopedagogerna i länet kring satsningen. Detta resulterade i ett projekt under två år som skulle rikta sig mot förskolan och skolan och handla om goda matvanor och ökad fysisk aktivitet och namngavs till Liv & Rörelse. Projektet skulle komplettera arbetet med hälsofrämjande förskola/skola. Nedan följer fakta om förskolans och skolans mål och vilka råd och rekommendationer som finns inom områdena mat och rörelse för barn och unga, och som därmed har varit utgångspunkter i projektet. 3

6 1.1. Läroplanens mål Hälsofrågorna går hand i hand med förskolans och skolans kärnuppdrag. Följande står i dess läroplaner som stödjer arbete med mat och rörelse Läroplan för förskolan (Lpfö98) Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Skolverket, 2006a) Läroplan för skolan (Lpo94) Skolans mål är att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Skolverket, 2006b). Under 1990 talet debatterades flitigt om fysisk aktivitet i skolan. I och med de nya läroplanerna (Lpo 94 respektive Lpf 94) gavs kommunerna och den enskilda skolan större möjligheter att själva styra verksamheten, vilket då skulle ge bättre förutsättningar för ämnet idrott och hälsa. Men istället fanns det indikatorer som pekade på att det motsatta skedde. Detta ledde till att riksdagen genomförde en mindre utökning av ämnet 1999, med reservationen att skolorna själva reglerade antalet timmar. När inga generella förbättringar märktes fortsatte debatten och ledde 2003 till en förändring i skolförordningen som innebar formuleringen Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. SKOLFS 2003:17 (Eriksson & Stråhlman, 2007) Fakta och riktlinjer om mat I undersökningen Riksmaten barn från Livsmedelsverket (SLV, 2003) om svenska barns kostvanor där undersökningsgrupperna var 4, 8 och 11 åringar, blev slutsatsen att de åt för mycket godis, läsk, bakverk och snacks. Nästan en fjärdedel av barnens näringsintag kom från dessa eller liknande livsmedel. Undersökningen visade även att intaget av frukt och grönsaker var hälften så stort som det borde vara och att fiberintaget var för litet. Intaget av mättat fett, socker och salt var för högt samt att barnen åt för lite fisk. Sammantaget visade dessa resultat att det inte bör finnas dålig mat inom förskola och skola. Maten måste vara väl sammansatt av näringsrika livsmedel. Idag hoppar en del skolbarn över skollunchen, inte enbart för att de inte gillar maten, utan för att miljön är för stökig. Många barn har inte heller tillgång till bra mellanmål (Livsmedelsverket, 2003). I Sverige serveras dagligen kostnadsfria skolluncher till alla elever i grundskolan. Det finns bara ett land till i världen som gör det, nämligen Finland. Bra skolmat är viktigt både för hälsan och för elevernas prestationer i skolan. Dessutom är det viktigt att miljön där maten serveras upplevs som bra, det är inte nyttigt för hälsan att stressa vid måltiderna. Stressade måltider kan leda till övervikt och sämre näringsupptag. I en ofräsch skolrestaurang är det 4

7 också fler elever som hoppar över lunchen. Skolmaten nämns i en enda mening i skollagen där det anges att alla elever i grundskolan ska erbjudas kostnadsfri skollunch. Däremot sägs ingenting om innehåll, näring eller kvalitet. Arbete med ny skollag pågår och enligt uppgift ska lagen framöver få tillägget att maten även ska vara näringsriktig (Skolmatens vänner, 2008a). Livsmedelsverket fick av regeringen i uppdrag att se över riktlinjerna för förskole och skolmaten. Uppdraget till kom då det framkommit att det fanns brister och problem inom förskolan och skolan, till exempel att maten inte alltid räckte och att barn och elever åt för tidigt. I februari 2007 presenterades de nya råden i form av skrifterna "Bra mat i förskolan" och "Bra mat i skolan". Att tidigt grundlägga goda matvanor hos barn är Livsmedelsverkets avsikter med riktlinjerna. De riktlinjer som fanns tidigare för förskolan var tio år gamla, och för skolan fem år gamla. Tidigare berörde riktlinjerna främst lunchen, medan de nya riktlinjerna berör all mat som kan serveras under en förskole eller skoldag, så som frukost, mellanmål och utbud i skolkafeteria. Riktlinjerna beskriver även vad som ska serveras och hur ofta, så att maten blir varierad och näringsrik. Förskolan och skolan rekommenderas att ha en hälsopolicy och inte erbjuda godis eller andra sötsaker. Dessutom finns råd om lämpliga mattider, bra matmiljö och hur man involverar barnen eller eleverna i matsituationen. De nya riktlinjerna vänder sig även till flera målgrupper, då riktlinjerna är uppdelade i olika avsnitt. Exempel på målgrupper är kostchefer, rektorer, pedagoger, måltidspersonal och föräldrar (Livsmedelsverket, 2007a & b) Fakta och riktlinjer om rörelse Det finns rekommendationer om hur mycket barn och ungdomar bör röra på sig. I Sverige gäller den nordiska rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet (Nordiska rådet, 2004). Rekommendationerna om fysisk aktivitet finns även omnämnt i de nya råden från Livsmedelsverket och visar hur viktigt sambandet är mellan mat och rörelse (Livsmedelsverket, 2007a & b). Regeringen inrättade 2003 ett nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), placerat vid Örebro universitet. NCFF:s uppgift är att stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom. De ska sprida erfarenheter om lärande exempel, forsknings och utvecklingsprojekt samt verka för ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer och lokala organisationer (NCFF, 2009). Då centret startades var dess arbetsuppgift främst den fysiska aktiviteten, men har för några år sedan utökats till att även innefatta matområdet. Riksidrottsförbundet (RF) har sedan flera år tillbaka aktivt verkat för mer fysisk aktivitet i skolan. Det är inte i första hand idrottsrörelsens ansvar, men med den stora kompetens som finns samlad inom idrotten vill Riksidrottsförbundet engagera sig i denna och andra folkhälsofrågor. I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna 5

8 till idrotten för fler. Regeringen beslutade att fortsätta sin satsning på svensk barn och ungdomsidrott. Riksidrottsförbundet fick därför år miljoner kronor för satsningar på idrottens barn och ungdomsverksamhet där bland annat skolsamverkan samordnats av distriktsförbunden. Ambitionen är att satsningen, som nu bär namnet Idrottslyftet, ska fortgå under med lika stort stöd alla åren. Huvudinriktningen för Idrottslyftet är att få barn och ungdomar att börja idrotta och utveckla verksamheten för att få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbete kan till exempel innebära att utveckla förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare samt samverka med skolan (RF, 2009). 6

9 2. Mål för Liv & Rörelse 2.1. Huvudmål Förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola i Halland Delmål Inspirationsföreläsning för personal inom förskola/skola Personal inom förskola och skola ska ges möjlighet till; ökad kunskap om barn och ungas kostvanor och fysiska aktivitet ökad kunskap om hur de kan arbeta för att förbättra barnens/elevernas kostvanor ökad kunskap om hur de kan arbeta för att öka barnens/elevernas fysiska aktivitet ökad kunskap om olika typer av material som de kan använda sig av i sitt arbete föräldrar ska få kännedom om projektet och dess intentioner Konferenser Skolledare ska ges möjlighet till ökad kunskap i hälsofrämjande ledarskap Särskilda yrkeskategorier (skolmåltidspersonal, kostansvariga, lärare i hem och konsumentkunskap, lärare i idrott & hälsa) ska ges möjlighet till specialkompetens inom områdena kost och fysisk aktivitet. Skolledare, landskapsarkitekter m.fl. ska ges möjlighet till ökad kunskap i hur man kan skapa en förskole och skolgård som lockar till fysisk aktivitet. Skoltävlingar Elever ska bli delaktiga och medvetna om hur de kan aktivera sig på rasterna. Elever ska bli delaktiga och medvetna om hur de kan förändra skolkafeterian till att servera mer näringsriktiga livsmedel. Fördjupnings skolor Huvudmål: Förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i skolår 6/7 9. Delmål: Öka antalet elever som äter skollunch Öka antalet elever som äter grönsaker under skollunchen Öka antalet elever som äter frukt i skolan Minska antalet elever som äter godis, chips, kakor, bullar och läsk i skolan Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under idrottslektionerna Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under sin skoltid Öka antalet elever som går eller cyklar till och från skolan 7

10 3. Projektbeskrivning av Liv & Rörelse metod Den 1 dec 2006 tillsattes en projektledare med folkhälsokompetens vid Region Halland för arbetet med goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. En medarbetare, en idrottskonsulent från Hallands idrottsförbund, finansierades på halvtid av Region Halland för att arbeta med detta projekt. Hallands idrottsförbund hade kunskaper och erfarenheter inom fysisk aktivitet genom arbete med tidigare skolprojekt. Förbundet administrerar och arbetar även med Idrottslyftet, vilket kunde tas tillvara i projektet. Projektet skulle pågå åren 2007 och Projektbeskrivningen bearbetades och diskuterades med den projektgrupp (projektledare Region Halland, folkhälsochef Region Halland, idrottskonsulent Hallands idrottsförbund, distriktschef Hallands idrottsförbund) som tillkom. Vissa förändringar gjordes i projektbeskrivningen inom de olika områdena. Nedan följer en beskrivning över projektets fyra olika delar. Målgruppen för projektet var personal inom förskola och skola. Genom att arbeta tillsammans med personalen var tanken att nå alla barn och unga i Halland. Då personalen finns kvar på förskolan eller skolan när barnen eller eleverna lämnar verksamheten, kan arbetet med goda matvanor och ökad fysisk aktivitet bli långsiktigt Inspirationsföreläsning för personal inom förskola och skola Förankring skedde i samtliga kommuner genom möten med rektorer och skolsköterskor. Därefter erbjöds samtliga förskolor och grundskolor i Halland ett besök från projektet Liv & Rörelse. Vid dessa besök fick personalen träffa projektledaren för Liv & Rörelse och en idrottskonsulent från Hallands Idrottsförbund. En presentation med titeln så kan förskolor och skolor arbeta för att förbättra barns mat och rörelsevanor genomfördes då. Innan presentationen från Liv & Rörelse påbörjades fick samtliga deltagare fylla i en enkät där de besvarade vad de hade för kunskaper om mat och rörelse samt hur de arbetade med mat och rörelse idag, vilket kan beskrivas som en nollmätning. Deltagarna fick ta del av cirka 1,5 timmes inspirationsföreläsning som till största del genomfördes i deras egna lokaler. Deltagarantalet varierade från fyra personer till runt hundra. Föreläsningen innehöll en bakgrund till projektstarten och kort information om Region Halland och Hallands Idrottsförbund. Information om det arbete som bedrevs i regionen kring hälsofrämjande förskola/skola presenterades, till exempel visades foldern och nyhetsbrevet om hälsofrämjande skola från Region Halland samt vilka kontaktpersoner (hälsopedagoger) som var aktuella i de olika kommunerna i arbetet. För skolorna informerades även om NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och unga), vad det var och vilket stöd skolor och fritidshem kunde få. Sedan diskuterades tillsammans med deltagarna hur de såg på och arbetade med mat och rörelse inom sin verksamhet. Föreläsningen kunde sedan anpassas något efter hur de arbetade eller om de önskade någon specifik information. Därefter följde huvuddelarna mat och rörelse. Vad gäller maten utgick presentationen från Livsmedelsverkets råd Bra mat i förskolan eller Bra mat i skolan och vad gäller rörelsen utgick den från studier och undersökningar. Fakta varvades med hur man konkret kan arbeta inom förskolan eller skolan med mat och rörelse, och då visades i många fall material eller metoder som kunde användas. Goda exempel kunde spridas som vi fått kännedom om genom projektet. Inom skolan informerades även 8

11 om Idrottslyftet. Föreläsningen avslutades med att presentera vad som kunde vara viktigt att tänka på om man vill göra ett förändringsarbete. Varje avdelning på förskolan eller varje arbetslag på skolan fick med sig en mapp med material som sammanställts med tips och råd för hur förskolan och skolan kunde arbeta för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Mappen innefattade även en föräldrafolder, en inspirationsskrift från Liv & Rörelse samt dokumentationer från några av de konferenser som genomförts genom projektet Liv & Rörelse. Tanken var att mappen skulle fungera som en handledning för förskolans och skolans kommande arbete för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Efter föreläsningen fick samtliga deltagare fylla i ytterligare en enkät. Denna belyste frågor om föreläsningens innehåll samt vad de hade för ställningstagande till en förändring kring mat och rörelsevanor på deras förskola eller skola. Ett halvår efter besöket fick varje förskola och skola en enkät skickad till sig där de fick fylla i om det hade skett några förändringar gällande mat och rörelse på deras förskola eller skola Konferenser Projektet inleddes med en större kick off i syfte att informera och inspirera om mat, rörelse och projektet Liv & Rörelse. Övriga konferenser som arrangerades var; inspirationsdag kring hur man kan arbeta med skol och förskolegårdarna så att utemiljöerna lockar till fysisk aktivitet, rörelse och lek. konferens kring hur vi ska forma framtidens skolmat, konferens för skolledare om deras roll i det hälsofrämjande arbetet och hur de kan skapa förutsättningar för personalen att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande arbete. konferens för lärare i hem och konsumentkunskap och idrott & hälsa. Inom projektets ram erbjöds konferenserna till ett subventionerat pris Fördjupningsskolor Tre skolor med åren 6/7 9 från olika kommuner i Halland erbjöds vara delaktiga i ett fördjupat utvecklingsarbete kring matvanor och fysisk aktivitet. Anledningen till att det var skolor med de högre åldrarna som valdes ut för ett fördjupningsarbete, var att studier visat att ungdomar i dessa åldrar äter sämre och är mindre fysiskt aktiva än yngre barn. De skolor vi eftersökte skulle ha behov av förbättringar kring ungdomarnas matvanor och fysiska aktivitet. Skolan skulle även ha ett intresse i att göra förändringar samt avsätta tid för detta. Arbetsområden inom fördjupningen kunde till exempel innebära arbete med skollunchen, förändringar av skolkafeterians utbud, elevernas delaktighet, informationsspridning, deltagande på idrottslektionerna, utökande av den fysiska aktiviteten på lektionstid eller aktiviteter på rasterna. Vilka insatser skolan valde att arbeta med för att nå de uppsatta målen var upp till skolorna själva, med hjälp av resurspersonerna från projektet. Projektets stöd till skolorna påbörjades under höstterminen 2007 och avslutades vid höstterminens slut Syftet med fördjupningsskolorna var att hitta olika arbetssätt i skolan för att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i skolår 6/7 9 i Hallands län. 9

12 Projektet satte upp följande mål och delmål för fördjupningen; Huvudmål: Förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i skolår 6/7 9. Delmål: Öka antalet elever som äter skollunch Öka antalet elever som äter grönsaker under skollunchen Öka antalet elever som äter frukt i skolan Minska antalet elever som äter godis, chips, kakor, bullar och läsk i skolan Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under idrottslektionerna Öka antalet elever som är fysiskt aktiva under sin skoltid Öka antalet elever som går eller cyklar till och från skolan Vid projektstarten gjordes följande överenskommelse mellan skolan och projektledningen. Skolan bidrar med: Bildande av en arbetsgrupp med representanter från olika yrkeskategorier Tid som avsätts till möten/diskussioner med projektgruppen, cirka 4 6 ggr under läsåret Välja och prioritera insatser för arbetet under läsåret Tid för att arbete med insatserna för att nå målen Dokumentation av de förändringar som görs Projektet bidrar med: Tid för möten/diskussioner med skolan, cirka 4 6 ggr under läsåret Uppstarts och processtöd Kunskap och inspiration Material och metodtips Visst material som erhålles Utvärdering av insatserna Vid starten av projektet fick skolorna svara på en enkät gällande hur det såg ut på skolorna idag med skollunchen, skolkafeterian, ämnet idrott & hälsa, rörelse generellt, samarbete med idrottsföreningar etc. En liknande enkät fick även besvaras av skolorna då projekttiden löpt ut. Fokusgruppsintervjuer genomfördes efter projekttiden med arbetsgrupperna på två skolor av en medarbetare inom folkhälsoområdet på Region Halland Skoltävlingar För att få med eleverna i arbetet för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet har projektet anordnat tävlingar där skolor kunde vara med och tävla i Bästa rastaktivitet och Smart skolkafé Bästa rastaktivitet Att vara ute på raster och leka och röra på sig gör att eleverna blir piggare och mer koncentrerade i skolan. För att stimulera rastaktiviteter utlystes en tävling kring Bästa rastaktivitet till alla grundskolor i regionen under hösten Rastaktiviteten skulle kunna 10

13 genomföras utomhus, i grupp, med enkla material och innebära fysisk aktivitet. Inbjudan till tävling skickades till skolledare, idrottslärare/skol if samt elevråd. Syftet med tävlingen var att; samverka och engagera elever i arbetet kring roliga rastaktivteter stimulera till ökad rörelse på rasterna väcka intresse och kunskap för rörelse och hälsa hos eleverna skapa en bra skolgårdsmiljö skapa strukturer som kunde leva vidare efter tävlingen stimulera skolidrottsföreningar att blir mer aktiva med rastaktiviteter Smart skolkafé Att utveckla skolkaféer till en hälsofrämjande miljö med ett bra utbud av varor är ett sätt att underlätta att göra hälsosamma val för eleverna. Delaktighet och medverkan av eleverna var en viktig utgångspunkt. För att stimulera detta utlystes en tävling i regionen kring Smartaste skolkaféet till de grundskolor som hade ett skolkafé under hösten Inbjudan till tävling gick till skolledare, skolsköterskor, skolkaféansvariga samt matråd/elevråd. Syftet med tävlingen var att; samverka och engagera elever i arbetet kring ett bra utbud av hälsosamma produkter i skolkaféet stimulera till (ökad) konsumtion av bra produkter väcka intresse och kunskap för bra mat och hälsa hos eleverna skapa en trivsam miljö i skolkaféet skapa strukturer som kunde leva vidare efter tävlingen 11

14 3.5. Tidsplan Utefter projektbeskrivningen formades en tidsplan för projektets olika aktiviteter. Se figur 1 nedan. Tidsplan Liv & Rörelse VT HT VT HT VT Besök på förskolor & skolor Halmstad Kungsbacka Varberg Kompl. alla Uppföljning Hylte Falkenberg Laholm kommuner Fördjupnings förskolor & skolor Förarbete/urval Insats Utvärdering Kompetensutveckling/ konferenser Kick-off/ Förskole- & Framtidens Hälsofr. ledarskap Avsl. konf inspirationsträff skolgårdsmiljöer skolmat HKK- lärare Idrottslärare Tävlingar Förankring/ Bästa rastaktivitet inbjudan & Smart skolkafé Prisutdelningar Figur 1. Tidsplan 12