Varför har vi en cafeteriapolicy?

Transkript

1 Varför har vi en cafeteriapolicy?

2 Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar mer. För 75 gram godis får du mjölk, smörgås och frukt.

3 Varför har vi en cafeteriapolicy? Vi vill att det ska vara lätt att göra hälsosamma och bra val också i cafeterian. Det som säljs har betydelse och därför är ett varierat utbud viktigt. Du som personal är också viktig, både som förebild och ansvarig för en verksamhet riktad till barn och unga. Det finns starka samband mellan socioekonomi, matvanor och hälsa. Till exempel är övervikt och fetma mycket vanligare hos barn i resurssvaga områden. De äter mer sällan grönsaker och deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter. Det finns också tydliga socioekonomiska samband mellan karies och matvanor. Allt fler barn får allt bättre tänder men de barn som får karies får också allt fler hål. I en undersökning om barns matvanor konstaterades att barnen i genomsnitt åt godis, läsk, glass, snacks eller bakverk 3 gånger per dag, att jämföra med frukt och grönsaker 2 gånger per dag. En fjärdedel av barnens totala energiintag kom från godis, läsk, snacks, bakverk och liknande det lilla extra. (Livsmedelsverket 2003) Vi anser att det inte ska vara ett lotteri mellan vilka barn som får bra och näringsriktiga mellanmål och vilka som drar nitlotten......därför har vi antagit en policy för cafeterior!

4 Du som ansvarar för cafeterian är en viktig Dina kunskaper om, och attityder till, vikten av bra mell Känner du igen dessa Varför har vi en policy? Vi ska ge alla unga möjligheten att prestera bra inom skolan, fritiden och idrotten. Vi vill få det enkelt att göra hälsosamma val. En liten chokladboll spelar väl ingen roll? Det lilla extra per vecka är begränsat. Familjen vill säkert gärna bestämma när, var och vad som ska ätas. Låt dem få det nöjet och den stunden tillsammans! Helgerna är ofta mystid med familjen och kompisar. Eleven har varken frätskador på tänderna eller fetma! Matvanor grundläggs tidigt och är svåra att bryta. Problem med tänder eller vikt kan ta olika lång tid att utveckla, men leder till sämre livskvalité. Framtiden är viktig redan nu! Kraven på livsmedelshygien kan vara ett hinder Samarbete med skolkökspersonalen kan vara en lösning, upprättande av bra rutiner i samråd med miljöinspektören en annan.

5 nyckelperson i det hälsofrämjande arbetet anmål är värdefulla för att ge ungdomar bra matvanor. frågor och argument? Det är praktiskt och bekvämt att fortsätta som förut Tillsammans kan vi hitta nya lösningar som fungerar bra. Alla cafeterior kan få hjälp och tips samt stöd för att förbättra verksamheten (se sista sidan). Fritiden ska inte vara så reglerad som skoltiden Barn och unga behöver bra mellanmål oavsett var de befinner sig. (Rökförbudet ändras ju inte heller mellan skoltid och fritid!) Om inte vi säljer så går ungdomarna någon annanstans Godis, snacks och läsk är varje familjs och individs ansvar, inget som skolan, fritidsgården eller föreningen ska tillhandahålla. Det finns krav på ekonomisk lönsamhet Förhandla bort kravet eller ersätt med annan motprestation. Prisjusteringar där hälsosamma alternativ är billigare kan vara ett sätt att styra försäljningen, om vinstintresset väger tyngre än hälsoperspektivet. Demokratiperspektivet påverkar försäljningsutbudet Självklart är en dialog viktig, men cafeterian ska inte tillhandahålla skadliga livsmedel. Den kunskapen ska förmedlas till de unga.

6 Hur mycket av det lilla extra är okej under en vecka? Barn och ungdomar behöver, förutom de tre huvudmålen, bra mellanmål för att orka med skolarbete och fritidsaktiviteter. Ett bra mellanmål kan exempelvis vara mjölk, smörgås och en frukt. Men ibland är suget stort efter något onyttigt som glass, godis, dricka och chips - det lilla extra. Hur mycket av detta barn och ungdomar kan äta och dricka beror på kön, ålder, och hur mycket personen rör på sig. Här är några exempel på hur mycket av det lilla extra som pojkar och flickor maximalt kan äta och dricka under en hel vecka, om de äter hälsosamt för övrigt. Flickor 12 år 1 läsk (33cl) 1 kanelbulle 100g lösgodis 1 glass (GB Sandwich) 50 g chips Pojkar 12 år 2 läsk (66cl) 2 kanelbullar 1 chokladrulle 1 glass (Piggelin) 150 g chips Flickor 15 år 1 läsk (33cl) 1 chokladboll 100g lösgodis 1 glass (Magnum classic) 100 g chips Pojkar 15 år 2 läsk (66cl) 1 dammsugare /punchrulle 1 chokladrulle 150 g chips 60 g salta jordnötter

7 Flickor 12 år (Max intag för en vecka) Flickor 15 år (Max intag för en vecka) Pojkar 12 år (Max intag för en vecka) Pojkar 15 år (Max intag för en vecka)

8 Vill du ha hjälp med att skapa en ännu bättre cafeteria? Kontakta oss! Askersunds kommun - Kristina Budfors, hälsopedagog kristina.budfors@askersund.se, tfn Hallsbergs kommun - Malin Sunesson, hälsopedagog malin.sunesson@hallsberg.se, tfn Kumla kommun - Christina Lundin, hälsopedagog christina.lundin@kumla.se, tfn Laxå kommun - Siv Karlsson, hälsopedagog siv.karlsson@laxa.se, tfn Lekebergs kommun - Ingegerd Olsson, hälsopedagog ingegerd.olsson@lekeberg.se, tfn Örebro läns Idrottsförbund - Anna Lena Hellgren, hälsoutvecklare anna.lena.hellgren@kumla.se, tfn Samhällsmedicinska enheten, ÖLL - Marie Nybäck, nutritionist marie.nyback@orebroll.se, tfn