LSVT på andra sätt och vid andra tillstånd än Parkinsons sjukdom.
|
|
- Astrid Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LSVT på andra sätt och vid andra tillstånd än Parkinsons sjukdom. Ellika Schalling, logoped, universitetslektor Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Funktionsområde logopedi Karolinska universitetssjukhuset 23/01/2017 Ellika Schalling 1
2 LSVT, ytterligare studier med positiva resultat - akustiska utfallsmått Förbättring av talhastighet Prosodi förbättrad F0-variation Minskad monotoni LSVT, andra utfallsmått (Ramig, Countryman, Thompson, Horii, 1995; Ramig, Sapir, Countryman, et al, 2001; Ramig, Bonitati, Lemke, Horii, 1994; Whitehill, Kwan, Lee, Chow, 2011) Förbättrad artikulation, större vokalarea Förbättrad formant centralization ratio (Sapir, Spielman, Ramig, Story, Fox, 2007; Sapir, Ramig, Spielman, Fox, 2010; Dromey, Ramig, Johnson, 1995) 23/01/2017 Ellika Schalling 2
3 LSVT, andra utfallsmått LSVT, ytterligare studier med positiva resultat - perceptuella utfallsmått Lyssnarskattningar Förbättrad vokalkvalitet Mindre skrovlig, läckande röst Förbättrad röstkvalitet Förbättrad talförståelighet Förbättrad skattning av talkarakteristika (skattat av närstående) (Sapir, Ramig, Hoyt, et al, 2002 Cannito, Suiter, Beverly, et al, 2012; Baumgartner, Sapir, Ramig, 2001; Ramig, Countryman, Thompson, Horii, 1995) 23/01/2017 Ellika Schalling 3
4 LSVT, ytterligare studier med positiva resultat - fysiologiska utfallsmått Förbättrad stämbandsslutning (utan ökad laryngeal spänning) Direct visualization Electroglottography LSVT, andra utfallsmått (Smith, Ramig, Dromey, et al, 1995; Countryman, Hicks, Ramig, Smith, 1997; Ramig, Dromey, 1996) 23/01/2017 Ellika Schalling 4
5 LSVT, andra utfallsmått LSVT, ytterligare studier med positiva resultat - aerodynamiska utfallsmått: Ökat subglottiskt tryck Förbättrad respiratorisk funktion (Huber, Stathopoulos, Ramig, Lancaster, 2003; Ramig, Dromey, 1996) 23/01/2017 Ellika Schalling 5
6 LSVT, ytterligare studier med positiva resultat - utfall gällande sväljning: Mer effektiv sväljfunktion (olika motilitetsmått, minskad residual mm (n=8) Förbättring i maximal tungfunktion (El-Sharkawi, Ramig, Logemann, et al., 2002) (Ward, Theodoros, Murdoch, Silburn, 2000) 23/01/2017 Ellika Schalling 6
7 LSVT, ytterligare studier med positiva resultat - utfall gällande ansiktsmimik Deltagare: 16 patienter med PS (LSVT), 12 patienter med PS som fick artikulationsbehandling 17 patienter med PS ingen behandling 11 kontrollpersoner Berätta om lyckliga, känslosamma tillfällen (före och efter LSVT) utfallsmått: förekomst och variation av ansiktsuttryck, mätt med Facial Action Coding System, (FACS) Resultat: Ökning av förekomst och variation av ansiktsuttryck i gruppen som fick LSVT (Dumer, Oster, McCabe., Rabin Spielman, Ramig, Borod, 2014) 23/01/2017 Ellika Schalling 7
8 Andra sätt att ge LSVT-behandling Längre behandlingstid samma antal behandlingar: LSVT extended ( LSVT-X ): Sexton behandlingstillfällen administrerade under 8 veckor, dvs 2 ggr/vecka 8 veckor (hemträning varje dag) n=12 Motsvarande förbättringar som för LSVT (ökning med 8 db SLP post behandling, 7,2 db SLP vid sex månaders uppföljning) - men större arbetsinsats för logopeden att förbereda hemträningsuppgifter.. (Spielman, Ramig, Mahler, Halpern, Petska, 2007) 23/01/2017 Ellika Schalling 8
9 Andra sätt att ge LSVT-behandling - LSVT på distans? LSVT eloud (LSVT via telemedicin) E- Loud LSVT virtual therapist (datoriserad version) Resultat motsvarande behandling IRL (Theodoros, Constantinescu, Russell, et al, 2006; Constantinescu G, Theodoros D, Russell T, et al, 2011; Howell, Tripoliti, Pring, 2009; Theodoros, Ramig, 2011) LSVT companion (PDA eller PC) (studie med nio behandlingar med logoped och sju behandlingar hemifrån med mjukvara som stöd Resultat motsvarande behandling IRL. (Halpern, Ramig, Matos, et al., 2012) 23/01/2017 Ellika Schalling 9
10 LSVT och fysioterapeutisk intervention LSVT BIG (motsvarande koncept för fysioterapi) (Farley and Koshland, 2005) 23/01/2017 Ellika Schalling 10
11 LSVT med visuell feedback - Fonetogram som visuell feedback i intensiv röstterapi för tre patienter med Parkinsons sjukdom Examensarbete i logopedi Norrlinder och Ohlson, 2009 handledare Ellika Schalling och Maria Södersten 23/01/2017 Ellika Schalling 11
12 LSVT-behandling med fonetogram som visuell feedback under behandlingen Tre baslinjeinspelningar, probedata varje vecka under behandlingen, tre baslinjeinspelningar post behandling läsning, spontantal (habituellt fonetogram) samt uthållen vokal. Maximalt fonetogram före/efter behandling 23/01/2017 Ellika Schalling 12
13 Utfallsmått: Fonationsfrekvens (Hz), intensitet (Leq (db) och SPL (db)), fonetogramarea (ST*dB) samt fonatorisk stabilitet (variationskoefficient F0) Perceptuell analys (inklusive patientskattning) Rösthandikapp index (RHI) och Självskattningsformulär Om Förvärvade Talsvårigheter (SOFT) 23/01/2017 Ellika Schalling 13
14 Statistiskt signifikanta förbättringar av medel SPL (db), Leq (db) i talfonetogram och fonationsarean (ST*dB) i maximala röstfonetogram. Poängen på subskalan Fysiologi i RHI minskade signifikant. Förbättrade resultat både vid de akustiska och de perceptuella analyserna samt för de subjektiva skattningarna före och efter behandling. Patienterna rapporterade positiva upplevelser av visuell feedback m h a på fonetogram 23/01/2017 Ellika Schalling 14
15 LSVT för andra patientgrupper Intensive treatment of dysarthria secondary to stroke (Mahler & Ramig, 2012) Deltagare: Fyra vuxna med dysartri efter stroke Intervention: LSVT-LOUD Metod: single-case design (A-B-A), utfallsmått: db SLP, fonatorisk stabilitet, vokalarea, lyssnarskattningar av tal, röst och förståelighet Alla deltagare hade statistiskt signifikanta ökningar av röstintensitet, fonatorisk stabilitet och vokalarea. Skattningar tydde på bättre röstkvalitet och mer naturligt tal post LSVT 23/01/2017 Ellika Schalling 15
16 LSVT för andra patientgrupper LSVT och dysartri vid stroke och TBI 10 patienter med dysartri till följd av stroke eller traumatisk hjärnskada fick gängse LSVT-behandling Resultat: Ökad röstintensitet (uthållen fonation och sammanhängande tal), ökat frekvensomfång, Förbättrad ord- och meningsförståelighet. Högre skattningar på initiativ till kommunikation och delaktighet samt välmående (AusTOM/skattningsformulär). Flertalet effekter kvarstod vid 6-månadersuppföljning (Wenke, Theodoros, Cornwall., 2008) 23/01/2017 Ellika Schalling 16
17 LSVT och dysartri vid stroke och traumatisk hjärnskada 26 patienter med icke-progredierande dysartri (stroke och TBI) (10 av dessa samma pat som i Wenke et al., 2008) LSVT för andra patientgrupper 13 deltagare fick gängse LSVT behandling, 13 fick traditionell dysartribehandling, fokus på artikulationsträning (samma dos/intensitet), Datainsamling före och efter behandling samt vid uppföljning 6 månader efter avslutad behandling Resultat: Förståelighet signifikant högre i LSVT-gruppen post och 6 månader post behandling (DME-skattningar) Vokalarea, signifikant större i LSVT-gruppen Vissa förändringar av formanter, ej statistiskt signifikanta (Wenke, Cornwell, Theodoros, 2010) 23/01/2017 Ellika Schalling 17
18 LSVT för andra patientgrupper LSVT vid cerebral pares (Boliek och Fox, 2016) Sju barn med dysartri till följd av cerebral pares, CP (spastisk quadraplegi) behandlade med LSVT. Datainsamling före- efter behandling (EB) och vid 12 veckors uppföljning (12 UF) Resultat: Expertlyssnare föredrog röstkvalitet och artikulatorisk precision hos barn med CP vid 12 UF Några akustiska utfallsmått förbättrade EB, viss kvarstående effekt vid 12 UF Ordförståelighet förbättrad EB men ej kvarstående vid 12 UF Föräldrar skattade positiva förändringar (tal, röst och kommunikation) EB och vid 12 UF 23/01/2017 Ellika Schalling 18
19 LSVT för andra patientgrupper LSVT för patienter med PS, behandlade med Deep Brain Stimulation, DBS Åtta patienter med PS (fyra med DBS och fyra utan) behandlades med LSVT enligt gängse metod. Fyra patienter med PS som inte behandlades följdes också Båda behandlade grupperna hade signifikant ökning av db SLP direkt efter och vid 6 månaders uppföljning (6FU). Vokalartikulationsindex signifikant ökning för båda behandlingsgrupperna post och vid 6 FU (störst för DBS-gruppen) VHI: Tre av fyra deltagare med PS-DBS, en av fyra deltagare med PS skattad förbättring med VHI (förbättring avtagit vid 6 FU) (Spielman et al., 2011) 23/01/2017 Ellika Schalling 19
20 LSVT för patienter med Progressiv Supranuekleär Pares, PSP (Sale et al., 2015) PSP, progredierande rörelsestörningssjukdom med klinisk symtombild som liknar PS 16 patienter med PSP och 23 patienter med PS (jämförbara röstproblem, låg röststyrka och försämrad artikulation) LSVT, gängse protokoll Resultat: Ökning av röststyrka (textläsning) och duration vid maximal fonation, jämförbar båda grupperna 23/01/2017 Ellika Schalling 20
21 LSVT för andra patientgrupper Effekt av LSVT vid ataktisk dysartri (fallbeskrivning) Fallbeskrivning av kvinna med ataktisk dysartri (cerebellär dysfunktion) Datainsamling före (3 tillfällen), direkt efter (post, två tillfällen) och vid uppföljning 9 månader efter behandlingen (9 mån) Förbättring av röstintensitet, vokalkvalitet, skattning av artikulatorisk precision, intonation och förståelighet post/9 mån Självskattning av tal, röst, kommunikation och delaktighet, markant förbättring efter behandlingen. (Sapir, Spielman, Ramig, Hinds, Countryman, Fox, 2003) 23/01/2017 Ellika Schalling 21
22 LSVT för andra patientgrupper Effekter av behandling med intensiv röstterapi (the Lee Silverman Voice Treatment [LSVT]) på röst och tal hos patienter med ataktisk dysartri Examensarbete vid KI, Kärrholt och Lindblad (2009) (handledare: Ellika Schalling och Kerstin Johansson) 3 deltagare med ataktisk dysartri (cerebellär degenerativ sjukdom) Akustisk och perceptuell analys, SOFT före- efter behandling samt öppna frågor om behandlingen efter avslutning: 23/01/2017 Ellika Schalling 22
23 LSVT för andra patientgrupper Kärrholt och Lindblad, 2009 några exempel på resultat 23/01/2017 Ellika Schalling 23
24 LSVT för andra patientgrupper Exempel på fonetogramdata (fp 2) Fp 2 Area STdB Min F0 Max F0 Medel F0 PRE 92 77,8 130,8 97,6 POST ,8 164,8 113,5 Kärrholt och Lindblad, /01/2017 Ellika Schalling 24
25 LSVT för andra patientgrupper Värden för uthållen vokal /a/ mätt i sekunder, SPL (db) och procent variabilitet i F0 samt antal stavelser per sekund vid stavelseupprepning av /ka-ka-ka/ som kontrollvariabel Kärrholt och Lindblad, /01/2017 Ellika Schalling 25
26 LSVT för andra patientgrupper Signifikant högre röstintensitet efter behandling Mer stabil fonation och mer klangfull röst (akustiskt och perceptuell mätning) Ökad förståelighet (två fp, en redan hög förståelighet före behandling) Alla fp skattade kommunikativ funktion som bättre efter behandling Behandlingen upplevdes som positiv 23/01/2017 Ellika Schalling 26
27 LSVT för andra patientgrupper Öppna frågor Positiv upplevelse av behandlingen bieffekt (överföringsövningarna): Minskad inskränkning av kommunikativ delaktighet En av deltagarna hade dragit sig undan från kommunikation med okända, (kvinna, 39 år, 2 barn i skolåldern) mina barn har fått tillbaka två föräldrar nu 23/01/2017 Ellika Schalling 27
28 Sammanfattning LSVT utvärderat i ett flertal studier med många utfallmått, ofta få deltagare Finns även exempel på studier av LSVT vid andra diagnoser än hypokinetisk dysartri - få deltagare och en del kvalitetsbrister - utrymme för ytterligare studier? 23/01/2017 Ellika Schalling 28
Jubileumssymposium Ellika Schalling
Jubileumssymposium 140614 Talstörningar hos vuxna -vad har gjorts hittills och vad behöver göras nu? Ellika Schalling, leg logoped, universitetslektor Enheten för logopedi Karolinska Institutet 140614
Läs merRöststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT
Röststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT Maria Södersten, leg logoped, docent, Ellika Schalling, leg logoped, univ lektor Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten
Läs merLee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM
Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM 170120 Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för klinisk
Läs merLogopedisk. Parkinsons
Parkinsons Logopedisk Försämring av röst och tal är ett mycket vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom men tyvärr är det många patienter som inte får hjälp som de skulle kunna ha nytta av.
Läs merEuropeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?
Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada? Ellika Schalling, universitetslektor, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Karolinska
Läs merEffekter av behandling med intensiv röstterapi (the Lee Silverman Voice Treatment [LSVT]) på röst och tal hos tre patienter med ataktisk dysartri
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet, kurs 27 Huvudämne Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2009 Effekter av behandling med intensiv röstterapi
Läs merFonetogram som visuell feedback i intensiv röstterapi för tre patienter med Parkinsons sjukdom
Institutionen för klinisk vetenskap, Intervention och teknik Logopedprogrammet, kurs 27 Huvudämne Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2009 Fonetogram som visuell feedback i intensiv röstterapi
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merRöst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning
Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för
Läs merokänd etiologi: en fallstudie
Puhe ja kieli, 31:3, 95 110 (2011) 95 Effekten av Lee Silverman Voice Treatment (LSVT ) vid dysartri av okänd etiologi: en fallstudie Emma Kallvik, Åbo Akademi University Johanna Rae, Åbo Akademi University
Läs merRöststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?
Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför? Maria Södersten, docent, leg logoped Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet,
Läs merRöstanvändning och effekt av taktil återkoppling hos patienter med Parkinsons sjukdom studerat med röstackumulatorn VoxLog.
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi, 30hp Röstanvändning och effekt av taktil återkoppling hos patienter
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merFonetogram och Rösthandikappindex (RHI) för röstfriska svenska män;
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet, kurs 26 Huvudämne Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2007 Fonetogram och Rösthandikappindex (RHI) för röstfriska
Läs merBedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)
Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Vid två kurstillfällen i oktober 2015 (Göteborg och Stockholm) ges en kurs
Läs merBedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)
Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Enheterna för logopedi vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet
Läs merREFERENSER: 1. Duffy JR. Motor Speech Disorders: Substrates, 3rd ed: Elsevier Mosby, 2013.
kräver träningen mycket kraft och omfattar dagliga hemuppgifter. Långt ifrån alla patienter med Parkinsons sjukdom har förutsättningar för att genomföra en så intensiv behandling. Bor man utanför storstadsregionerna
Läs merSpråkstörningar hos vuxna
Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid
Läs merÄr mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.
Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm,
Läs merValidering av texten Trapetskonstnären - Analys av högläsning av personer med neuromotorisk talstörning och friska kontrollpersoner
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Validering av texten Trapetskonstnären - Analys av högläsning av personer
Läs merFoto: Ulf Sirbom. Jubileumssymposium 14 juni 2014. Aula Medica, Karolinska Institutet
Foto: Ulf Sirbom Jubileumssymposium 14 juni 2014 Aula Medica, Karolinska Institutet Kära kolleger och vänner I 50 år har det nu funnits logopedutbildning i Sverige. Det firar vi med ett jubileumssymposium!
Läs merUTVECKLING AV SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR FÖR FÖRVÄRVADE TALSTÖRNINGAR
UTVECKLING AV SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR FÖR FÖRVÄRVADE TALSTÖRNINGAR På väg mot Tal-10 Louise Brage och Emelie From Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet, 240 hp VT 2018 Sammanfattning Bakgrund: För subjektiva
Läs merKommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012
Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP6492 Logopediska insatser vid trakeostomi, 5 högskolepoäng Speech Therapy after Tracheostomy, 5 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merPrinciper i logopedisk röstbehandling
Norsk logopedlag 70 år, juni 2018 Principer i logopedisk röstbehandling Jenny Iwarsson Jenny Iwarsson, PhD, Associate Professor Dept. of Nordic Studies and Linguistics University of Copenhagen Disposition
Läs merSundberg: Kap 4 Artikulation
Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merTalstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter
! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson
Läs merAvgörande faktorer för talnaturlighet hos personer med Parkinsons sjukdom Korrelationsstudie mellan naiva lyssnares bedömning och akustisk analys
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2015 Avgörande faktorer för talnaturlighet hos personer med Parkinsons sjukdom Korrelationsstudie
Läs merPrecision och stabilitet vid klusilexplosionen hos patienter med Parkinsons sjukdom:
Precision och stabilitet vid klusilexplosionen hos patienter med Parkinsons sjukdom: En jämförelse mellan effekten av Deep Brain Stimulation i kaudala zona incerta (czi) respektive nucleus subthalamicus
Läs merKursutvärdering Förvärvade tal, språk och sväljstörningar 1, VT17
Kursutvärdering Förvärvade tal, språk och sväljstörningar, VT7 Förvärvade tal- språk- och sväljstörningar (60VT7) Resultat på utvärdering Startade: den juni 07 Avslutad: den 8 juni 07 Svarsfrekvens: 8%
Läs merHur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava
Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information
Läs merPerceptuell bedömning av dysartri: jämförelse av detaljerad kontra övergripande analys
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 260 Perceptuell bedömning av dysartri: jämförelse av detaljerad kontra övergripande analys Petter Nilsson Examensarbete
Läs merPrecision och stabilitet vid klusilexplosionen hos patienter med Parkinsons sjukdom:
Precision och stabilitet vid klusilexplosionen hos patienter med Parkinsons sjukdom: En jämförelse mellan effekten av Deep Brain Stimulation i kaudala zona incerta (czi) respektive nucleus subthalamicus
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merUtbildningslinjen för logopedi. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi
Utbildningslinjen för logopedi Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi VI FINNS I ARKEN I ÅBO, FABRIKSGATAN 2 LOGOPEDI Logopedi är ett vetenskapsområde där forskningen och undervisningen inbegriper
Läs merDet kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)
Det kostar på, det tar lite tid Ett förbättringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgår elektiv höftoch knäplastik Utgångsläge Långa vårdtider medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar
Läs merHudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus
Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna
Läs merHur påverkas grundtonsfrekvensen hos transsexuella kvinnor-till-män under testosteronbehandling och när uppfattas talaren som man? En lyssnarbedömning
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Hur påverkas grundtonsfrekvensen hos transsexuella kvinnor-till-män
Läs merJa, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS
Ja, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS Den 5-åriga BENEFIT-studien visar: omedelbart insatt behandling med Betaferon kan förebygga utvecklingen av MS Innehållet i denna broschyr baserar sig på
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merStudiehandledning för LOGOPEDISKA INSATSER VID TRAKEOSTOMI, LP6492, 5 hp, vårterminen 2019
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Enheten för logopedi Studiehledning för LOGOPEDISKA INSATSER VID TRAKEOSTOMI, LP6492, 5 hp, vårterminen
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merUtvärdering av logopedisk terapi vid röstfunktionsstörningar
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Utvärdering av logopedisk terapi vid röstfunktionsstörningar En undersökning med RoS-formulär, auditiv perceptuell
Läs merOlika lyssnargruppers skattningar av röst- och talkaraktäristika hos personer med Parkinsons sjukdom
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Olika lyssnargruppers skattningar av röst- och talkaraktäristika hos
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merEMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk
Läs merArtikulatorisk hastighet och precision i stavelseupprepning för patienter med Parkinsons sjukdom:
Artikulatorisk hastighet och precision i stavelseupprepning för patienter med Parkinsons sjukdom: En postoperativ jämförelse mellan patienter som genomgått Deep Brain Stimulation i Caudal Zona Incerta
Läs merKan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands
Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan
Läs merRapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merSmärta och rädsla vid röntgenundersökningar
Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad
Läs merReferensvärden för röstanvändning hos röstfriska kvinnor över 67 år inhämtade genom långtidsmätning med röstackumulatorn VoxLog
2014-05-26 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Referensvärden för röstanvändning hos röstfriska kvinnor
Läs merHabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd
Övergripande modell: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd HabQ Version 2015-12-21 HabQ: Uppföljning av insatser
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merHörselverksamheten, Västra Götaland
Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merNuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad
1 Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad 16 av 21 autism Hög anslutningsgrad 17 av 21 F stöd
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merKonceptutveckling för Enriched Life
Konceptutveckling för Enriched Life Inledning Under hösten 2016 fick Camilla Ekwall, Erik Lundström, Aniko Bartfai och Malin Ruda i uppdrag av styrelsen för bolaget Enriched Life att ta fram ett förslag
Läs merLedning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
Läs merAnn Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 181204 Total Exam Points: 15.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel - Brunet et al. Reduction of PTSD Symptoms With Pre- Reactivation Propranolol
Läs merUtvärdering av Motor Speech Profile för analys av dysartriskt tal
Utvärdering av Motor Speech Profile för analys av dysartriskt tal Jämförelse mellan en akustisk analys och en perceptuell bedömning av parametrarna grundtonsfrekvens och rösttremor Patrik Kullebjörk och
Läs mer10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin
10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet
Läs merInformation inför den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) i termin 5 på fysioterapeutprogrammet, vårterminen 2019.
Besöksadress/Visiting adress: Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Postadress/Postal adress: SE-971 87 Luleå, Sweden Telefon/Telephone: +46 920 49 10 00. Telefax/Fax: +46 920 49
Läs merVälkommen till seminariet ACTsmart
Välkommen till seminariet ACTsmart En digital behandlingsmodell för att hjälpa personer med långvarig smärta tillbaka till en aktiv och meningsfull vardag. Docent Rikard Wicksell, Karolinska Institutet
Läs merTAL- OCH SVÄLJPROBLEM
ALLT OM TAL- OCH SVÄLJPROBLEM www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Talproblem definieras som problem vid eller hinder i samband med artikulering av ord och, som följd, bibehålla ordflöde.
Läs merBo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.
, 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger
Läs merFörfattare: Jenny Eriksson och Victoria Kelly. Handledare: Stellan Hertegård, docent. Maria Södersten, docent
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2009 Effekter av frekvenshöjande fonokirurgi samt uppföljning efter minst
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merStemmevansker hos barn. Disposition 09-06-10. Något om röstens utveckling anatomiska faktorer
Stemmevansker hos barn Per-Åke Lindestad Doc Foniatri ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetsjukhuset, Stockholm Disposition Stämbandens och röstens utveckling Röstbesvär i olika barnaåldrar Nyfödda Tidiga
Läs merDigitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Läs merHänderna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Läs merRöstbehandling Utvärdering av två typer av röstbehandling genom två självskattningsinstrument
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2012 ISRN LIU-IKE/BSLP-G--12/003--SE Röstbehandling Utvärdering av två typer av röstbehandling genom två
Läs merTransrösten. Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Transrösten Enkätundersökning om behov av logopediska insatser för personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Emilia Gajsek
Läs merKOMMUNIKATION 70% - med kroppen, mimiken och rösten som verktyg. PeD Ann-Christin Furu FM Pia Norrbäck-Kackur
KOMMUNIKATION 70% - med kroppen, mimiken och rösten som verktyg PeD Ann-Christin Furu FM Pia Norrbäck-Kackur Blunda och tänk tillbaka på när du var 17 år! Vilka var de mest betydelsefulla människorna i
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merÖvergripande modell. Version
Övergripande modell Uppföljning av insatser med HabQ vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Version 2016-09-02 HabQ: Uppföljning av insatser
Läs merIntervention vid dysartri hos barn och ungdomar med cerebral pares en evidensbaserad kunskapssammanställning: Uppdatering 2011
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Intervention vid dysartri hos barn och ungdomar med cerebral pares en evidensbaserad kunskapssammanställning:
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merEffekter på talförståelighet som en följd av djup hjärnstimulering i caudala zona incerta vid Parkinsons sjukdom
Effekter på talförståelighet som en följd av djup hjärnstimulering i caudala zona incerta vid Parkinsons sjukdom Louise Johansson och Sofia Möller Johansson & Möller Ht 2012 Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet,
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merKOGNITION HJÄRNTRÖTTHET
KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merVårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merThalamotomi vid Essentiell Tremor - Utvärdering av röst och tal
Thalamotomi vid Essentiell Tremor - Utvärdering av röst och tal En deskriptiv studie Åsa Rosendal Rosendal Ht 2010 Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet, 240 hp Thalamotomi vid Essentiell Tremor - Utvärdering
Läs merRörfonation eller traditionell svensk röstbehandling? En jämförande studie mellan två olika metoder för röstbehandling
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2013 ISRN LIU-IKE/SLP-A--13/003--SE Rörfonation eller traditionell svensk röstbehandling?
Läs merProjektarbete 2011: Dysfagiverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset: kartläggning av åtgärder
Projektarbete 2011: Dysfagiverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset: kartläggning av åtgärder Therese Engström Helen Giger Johansson Kerstin Johansson Ellika Schalling Lina Flank Sanna Jansson
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merRöstförändringar hos parkinsonpatienter vid STN-stimulering. En akustisk och perceptuell pilotstudie
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 28 Röstförändringar hos parkinsonpatienter vid STN-stimulering En akustisk och perceptuell pilotstudie Nils Johansson och Daniel
Läs mer18 högskolepoäng (12 poäng t.o.m. vt-07) Nivå G Termin 6
KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU Ladok kod: LOGX12 (LOG412 t.o.m. vt-07) Röst och stamning Voice and Stuttering 18 högskolepoäng (12 poäng t.o.m. vt-07) Nivå G Termin 6 Kurs
Läs mer