Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad
|
|
- Monica Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2 Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad 16 av 21 autism Hög anslutningsgrad 17 av 21 F stöd Uppsala på ingång 2
3 Specifika mål Kvalitetsindikatorer Målnivåer 3
4 De olika delarna cp autism och F stöd. 4
5 5
6 Behöver denna bild finnas med du följer ju upp målen i din presentation plus att de delvis finns ovan 6
7 Innehåll i hälsouppföljningen vid olika åldrar, som har brett stöd i verksamheter och av evidens finns också tillgängligt på hemsida 7
8 Begränsning att bara fyra landsting/regioner när vi samlar information för beskrivning av funktionstillståndet för mer homogena grupper barn i samma ålder och funktionsnivå 8
9 Orange andel med uppföljning helt ifylld stapel betyder att individen i samband med en hälsoup har information i HabQ vid minst ett uppföljningstillfälle. Det säger inte om instrument är komplett/inkomplett ifyllda. De tre senaste årens uppföljningsgrad visas. Hög uppföljningsgrad ses för... Lägst andel uppföljda ses för kognitionsuppföljning, självskattad hälsa och föräldrars skattning med MPOC 20 av upplevd kvalitet i verksamheten. Även något lägre när det gäller uppföljning av Kommunikation, tal språk ät och sväljförmåga. Det är endast för MPOC 20 som registrering görs av föräldrar. Alla annan information registreras av personal och information samlas in vid en sk. hälsouppföljning. 9
10 Föräldrar skattar relativt lika mellan landsting/regioner men bäst resultat ses i Jkpg och Uppsala, när det gäller generell och specifik information. Även stärkande samarbete ligger lågt. Skillnader är inte signifikanta (ANOVA/Kruskal Wallis Test Dessa tre dimensioner anses mäta aspekter som visar på goda förutsättningar för en hög delaktighet och involvering av föräldrar i sitt barns habilitering. Resultaten indikerar att det finns behov av att förbättra resultaten för att öka föräldrars tillfredställelse och upplevelse av att habiliteringen är sk föräldrabaserad. Brasklapp är att endast 48% av föräldrarna registrerar in sin utvärdering av habiliteringens kvalitet med MPOC 20. Vi har ingen bortfalls analys. 10
11 Små skillnader Uppsala lika andel flickor och pojkar. I de övriga landstingen /regioner är pojkar i majoritet. Fördelning inom gruppen spastisk cp skiljer sig också så till vida att Kalmar och Uppsala har fler med bilat och Jkpg Österg. har fler unilat. cp. Andelen barn med olika funktionsnivåer skiljer sig dock inte mellan landsting/regioner. Med tanke på att vi har en relativt hög täckningsgrad dvs fångar en hög andel av barnen med cp i de fyra landstingen /regioner och att fördelning i kön, åldrar, typ av cp och funktionsnivåer inte skiljer sig från andra populationsbeskrivningar, kan gruppen i HabQ med försiktighet antas vara representativ för barn med cp generellt. Det gör att resultat från hälsouppföljning inom olika funktionsområden kan antas vara representativa för barn med cp, men analyser av resultat för barn inom samma ålder och funktionsnivå är fortfarande osäkra pga av smågrupper fr allt för barn med måttliga till mkt stora funktionshinder (nivå 3 5). Appendix. Gunilla Rydberg kommer att göra en mer ingående beskrivning av gruppen när det gäller associerade funktionsnedsättningar och sekundära problem. 11
12 64% respektive 59% mellan hälften och 2/3 av barnen 12
13 55% Österg. och Jkpg 13
14 71% av de med fastställd kognitionsnivå hade kvalitetssäkrat bedömning. Jkpg högst andel 14
15 15
16 Föräldrar skattar relativt lika mellan landsting/regioner men bäst resultat ses i Jkpg och Uppsala, när det gäller generell och specifik information. Även stärkande samarbete ligger lågt. Skillnader är inte signifikanta (ANOVA/Kruskal Wallis Test Dessa tre dimensioner anses mäta aspekter som visar på goda förutsättningar för en hög delaktighet och involvering av föräldrar i sitt barns habilitering. Resultaten indikerar att det finns behov av att förbättra resultaten för att öka föräldrars tillfredställelse och upplevelse av att habiliteringen är sk föräldrabaserad. Brasklapp är att endast 48% av föräldrarna registrerar in sin utvärdering av habiliteringens kvalitet med MPOC 20. Vi har ingen bortfalls analys. Inga skillnader beroende av barnets ålder, kön el funktionsnivå. 7. I mkt stor utsträckning 5 I ganska stor utsträckning. 16
17 Observera den stora individuella variationen inom funktionsnivåer och åldrar. GMFCS 1 medianen indikerar ökad förmåga upp till 9, GMFCS 2 till 9 till GMFCS 3 til 6 år GMFCS 4 och 5 ökning till 3 och sedan stabil funktion. Tydligt samband mellan hög funktionsnivå och hög grovmotorisk kapacitet. Obs resultat baseras på tvärsnittsdata vid ett hälsouppföljningstillfälle. För att uttala sig om utveckling behöver vi data för grupper av barn med uppföljning vid upprepade hälsoup. Tillfällen. I appendix 2015 redovisas resultat för grupper >10barn. 17
18 Observera den stora individuella variationen inom funktionsnivån och åldrarna i alla tre funktionsområden. Exempel MACS II median värde indikerar ökad förmåga i grupper upp till 15 år pv, till 12 år rf och till 9 år sf Lätt till måttligt aktivitets och delaktighetsinskränkning men varierat fungerande i personlig vård, rörelse och social förmåga Obs resultat baseras på tvärsnittsdata vid ett hälsouppföljningstillfälle. För att uttala sig om utveckling behöver vi data för grupper av barn med uppföljning vid upprepade hälsoup. Tillfällen. I appendix 2015 redovisas resultat för grupper >10barn. 18
19 Observera den stora individuella variationen inom funktionsnivån och åldrarna när det gäller Tal och språk inom de tre komponenterna av funktionstillståndet enligt ICF kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet. Exempel GMFCS 2 Lätt funktionsnedsättning aktivitets och delaktighetsinskränkning Jämfört med barn med typisk utveckling men STOR VARIATION fungerande i tal och språk. Resultatet tyder på att glapp till barn utan funktionsnedsättning ökar. Ingen utveckling mellan 3 och 6 år. Baserat på resultat för 22 barn. 19
20 Resultaten visade att PEDI personlig vård, socialförmåga, TOM tal och språk, Uttalssvårigheter och kommunikativ effektivitet var områden där barn utvecklades högre upp i åldern än barn med typisk utveckling och takeffekter uppnås inte oavsett funktionsnivå. 20
21 Funktionsområden GMFM, PEDI och TOM Funktionsutveckling har studerats för små grupper inom funktionsnivåer minst 10 barn. Grupper störst inom funktionsnivåer 1 och 2 dvs ger mer tillförlitligt resultat. 21
22 22
23 23
24 24
25 25
26 Figuren illustrerar hela autismkohorten n= 624. Trycka på att det är eftersträvansvärt att påbörja tidigt dvs arbeta för att få remisser och påbörja insatser tidigt före 5år alt 4 år. Aktuella inklusionskriterier är t.o.m 6år det betyder att vi ser medianålder och spridning i den kohort som kommer till habiliteringen innan de fyllt 7år. 26
27 Gäller hela autismkohorten n=624 27
28 28
29 Orange stapel andel som har påbörjat MII eller annan metod av de som inkluderats före 4 års ålder och uppfyller kriterier för autismuppföljning i HabQ. 29
30 Den kohorten som inkluderats för utvärdering av Mångsidiga Intensiva Insatser (MII) är den grupp som inkluderats enligt inklusionskriterier efter Vid uttag av data var antalet barn 572. Kohort trupp som följs framåt i tiden fanns modulen för MII eller annan metod klar att registrera i It verktyget compos. 30
31 Bild 33. Obs! gäller innehåll av insatser för kohorten som påbörjat MII eller annan metod före 6år motivera varför det är gjort så t.ex för att visa innehåll insatser för en större grupp barn som erhållit insatser n=501 av 572 Intressant att andelen som, 1) påbörjat insatser MII eller annan metod, 2)har Vineland el HSQ före eller 3) genomfört, är lika oavsett om man kommit in i HabQ för 4 år, 5år och 6år. 31
32 Ställningstagande av kognitionsnivå efter bedömning vid 6 års ålder uppdelat på landsting/region. Orange stapel visar; Andel barn som har fastställd kognitionsnivå av de barn som inkluderats, före fyllda och t.o.m 6 år ålder enligt inklusionskriterier i autismuppföljning. Obs! Vi har ju ändrat från ställningstagande till Indikator med målet ; 2a. 100 % ska ha fastställd kognitionsnivå vid 6 år. 2b. 100 % ska ha kvalitetssäkrad metod för bedömning av kognitionsnivå med stöd av Wechslerskala, av de med fastställd kognitionsnivå vid 6 år. Figur 24b. iårsrapporten visar att en hög andel av de med fastställd kognitionsnivå har en kvalitetssäkrad md bedömning med Wechslerskala. Uppsala har flest antal bedömda. 32
33 33
34 74% dvs en relativt hög andel barn har en hälsouppföljning en baslinjemätning före åtgärdsuppföljning dock.. Uppföljningsgraden dvs svarsfrekvenserna i olika delar behöver förbättras Andelen barn som påbörjar MII eller annan metod behöver ökas för de barn som inkluderas för 5år 34
35 35
36 36
37 37
38 38
39 39
40 40
41 41
42 42
Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Uttag av data
Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Uttag av data 2016 02 16 Anslutna landsting/regioner Enheter Cerebral pares Autism Föräldrastöd 1. Kalmar 4 05 11 14 2. Östergötland
Läs merÅrsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175
2015-09-22 (Uttag av data 2015-03-05) Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Vad är HabQ? Kvalitetsregistret påbörjades januari 2005 som ett regionalt initiativ för att utveckla
Läs merRegisterpopulation i HabQ
Registerpopulation i HabQ Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra att den population
Läs merAppendix. Linköpings universitet. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175
Linköpings universitet Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Appendix HabQ årsrapport 2015 HabQ föräldrastöd Tabell. Kod Beskrivning innehåll i KVÅ koder Åtgärdsbeteckning
Läs merÅrsrapport Vad är HabQ? Linköpings universitet. Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175
Linköpings universitet Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Vad är HabQ? Övergripande mål för HabQ är att säkerställa god vård och verka för att den specialiserade habiliteringen
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.
Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt
Läs merVad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten?
Vad är nyttan med HabQ? Hur kan kvalitet i hälso- och sjukvård mätas? Habiliteringen ska vara; Person och omgivningsfaktorer Diagnos och funktionstillstånd Socioekonomiska faktorer Kunskapsbaserad och
Läs merRegisterpopulationer och kvalitetsindikatorer
Registerpopulationer och kvalitetsindikatorer i HabQ Mål- och registerpopulation I HabQ avgränsas registerpopulationen till barn och ungdomar med funktionsnedsättning enl nedan inom specialiserad habiliteringsverksamhet.
Läs merHEFa ett regionalt kvalitetsregister
HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet
Läs merÅrsrapport Linköpings universitet. Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Vad är HabQ?
Linköpings universitet Årsrapport 2016 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Vad är HabQ? Övergripande mål för HabQ är att säkerställa god vård och verka för att den specialiserade habiliteringen
Läs merDefinition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism
Vilka barn och ungdomar omfattas av HabQ? Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering 2011
Linköping 2012 09 24 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011 NKR 175 1 (34) Bakgrund Habiliteringen har ansvar för att tillsammans med barn och närstående kartlägga, utreda och följa
Läs merHabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd
Övergripande modell: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd HabQ Version 2015-12-21 HabQ: Uppföljning av insatser
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merÖvergripande modell. Version
Övergripande modell Uppföljning av insatser med HabQ vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Version 2016-09-02 HabQ: Uppföljning av insatser
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering 2011
Linköping 2012-09-24 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011 NKR 175 1 (34) Bakgrund Habiliteringen har ansvar för att tillsammans med barn och närstående kartlägga, utreda och följa
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering
Linköping 2013-09-24 Årsrapport - 2012 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 Ansvarig författare: Pia Ödman Utvecklingsansvarig HabQ, sjukgymnast, lektor Institutionen för Medicin och Hälsa,
Läs merHEFa. Årsrapport HEFa 2006
Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merLinköping Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175
Linköping 2016 09 12 Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 1 Ansvariga författare: Gunilla Rydberg Registerhållare HabQ Överläkare Barn och ungdomshabilitering, Region Skåne
Läs merRegistrering utifrån formulär Vuxna med autism
Registrering utifrån formulär Vuxna med autism Marie Matérne Tina Granat Vad ska vi registrera i HabQ? Kvalitetsindikatorerna har omformulerats som variabler Variablerna har listats i några formulär som
Läs merHabQ Verksamhetsplan 2018
HabQ Verksamhetsplan Patient- och samhällsperspektiv Ökad öppenhet och delaktighet Mål Aktivitet Ansvarig Status januari Plan 2 kvalitets indikatorer redovisas i Vården i Siffror Andel nya barn som påbörjat
Läs merNationellt kvalitetsregister för Barn och Ungdomshabilitering 2010
Linköping 2011 09 28 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för Barn och Ungdomshabilitering 2010 1 (42) Inledning Den här årsrapporten baseras på barn/ungdomar med Cerebral Pares (CP) som har deltagit
Läs merVälkommen. Optimal Habilitering. 17 mars 2016 Stockholm
Välkommen Optimal Habilitering 17 mars 2016 Stockholm We Agenda Inledning och backspegel Guld och grus Förändringspsykologi Postervernissage del 1 Lunch Postervernissage del 2 En stund med HabQ Kaffe,
Läs merIndikatorer för God vård inom habilitering
Indikatorer för God vård inom habilitering Uppföljning av skolbarn med autism Syfte att ta reda på om rekommendationer i evidensrapporterna följs (kunskapsbaserad) och vilken effekt eller nytta som uppnås
Läs merMöjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register
Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register Annika Sköld 1 Åsa Hedberg 2, Marie Matérne 3 och Pia Ödman 4 1. Avdelning sjukgymnastik, Institutionen
Läs merBruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas
Bruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas Checklista Kurator/ärendeansvarig Signatur Registrering av diagnosgrupp
Läs merÅrsrapport Inledning. Linköping
Linköping 2010 06 30 Årsrapport 2009 Inledning Den här årsrapporten baseras på barn/ungdomar som har deltagit i hälso och kvalitetsuppföljningen (HEFa) fram till januari 2010 (exakt datum 2010 01 08).
Läs merUppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Baslinje och insatser Checklista Signatur Underlag för autism diagnos F84 Misstänkt intellektuell funktionsnedsättning
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering
Linköping 2014-09-25 Årsrapport - 2013 Nationellt kvalitetsgister för habilitering NKR 175 Ansvariga författa: Pia Ödman Utvecklingsansvarig HabQ, sjukgymnast, lektor Institutionen för Medicin och Hälsa,
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merÅrsrapport Inledning
Årsrapport 2008 Inledning Det här är en beskrivning av hälso och funktionstillståndet hos barn och ungdomar med Cerebral Pares (CP) och föräldrarnas upplevelse av kvalitet i Barn och Ungdomshabiliteringens
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merUppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Baslinje och insatser Checklista Signatur Underlag för autism diagnos F84 Misstänkt intellektuell funktionsnedsättning
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merFöräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa Checklista att registrering är genomförd - kurator/ärendeansvarig Vid start av basprogram: Basdatauppgifter
Läs merFöräldraskapsstöd Bas inklusive självskattad hälsa
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldraskapsstöd Bas inklusive självskattad hälsa Checklista att registrering är genomförd - kurator/ärendeansvarig Vid start av basprogram: Basdatauppgifter
Läs merFöräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa Checklista att registrering är genomförd - kurator/ärendeansvarig Vid start av basprogram: Basdatauppgifter
Läs merHabQ Verksamhetsplan 2017
HabQ Verksamhetsplan Patientperspektiv Ökad öppenhet. Möjlighet att jämföra sig själv med data på gruppnivå Vissa resultat ur HabQ redovisas öppet på internet Antal kvalitetsindikatorer som redovisas i
Läs merUrval God Vård Vuxna med autism
Urval God Vård Vuxna med autism 16 april 2015 Carina Folkesson Indikatorer på God Vård Kunskapsbaserad Ändamålsenlig ger önskad effekt Kvalitetsindikator grupp Syftet: Att ta fram indikatorer utifrån EBH
Läs merFöräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa Checklista att registrering är genomförd - kurator/ärendeansvarig Vid start av basprogram: Basdatauppgifter
Läs merHEFa 1: regional konferens 081106
HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping
Läs merUppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Inför skolstart Checklista Datum Signatur Vineland II HSQ Vardagliga situationer Kognition TOM (valbar, ej obligatorisk)
Läs merÅrsrapport HEFa Inledning
Årsrapport 27 Inledning Sedan november 23 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom Barn och Ungdomshabiliteringarna (BUH) i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F)
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merMöjligheter med kvalitetsregistret HabQ
Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ fo ra ldrars synpunkter och o nskema l pa information fra n register Projektrapport för projektet Ökad patientmedverkan för Nationellt kvalitetsregister i habilitering
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merIndividuell plan enligt LSS
Individuell plan enligt LSS Blekinge län 2005 2006:1 2 Förord Individuell plan enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ett sätt att underlätta samverkan på den enskildes
Läs merFysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
Läs merNationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)
Nationella kvalitetsregister CPUP MMCUP (HabQ) CPUP Startade som ett kliniskt uppföljningsprogram i Skåne Blekinge Halland för drygt 20 år sedan. Primär målsättning: Minska antalet höftledsluxationer hos
Läs merUppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Inför skolstart Checklista Datum Signatur Vineland II HSQ Vardagliga situationer Kognition TOM (valbar, ej obligatorisk)
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 12 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merRegiongemensam elevenkät Bortfallsrapport
Regiongemensam elevenkät 2016 Bortfallsrapport Mölndal, april 2016 Kontaktperson Indikator: Karin Tidlund Kontaktperson GR: Jenny Sjöstrand Inledning Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merLinköpings universitet. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175
Linköpings universitet Årsrapport 2016 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 MÅL OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HABQ 1 HISTORIK 1 SYFTE 2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR HABQ
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Bruksanvisning för inmatning i Compos gäller för CP 3 år, 6 år, 9 år, 12 år, 15 år och 18 år. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Uppgifterna
Läs merHabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd
HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd autismliknande tillstånd 1(16) Checklista för inkludering
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.
ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer
Läs merFöräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen
Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen Uppföljning i HabQ Carina Folkesson Västerbottens läns landsting Historik BH uppföljning av evidensbaserade åtgärder 2003 FH utarbetar organisation och
Läs merUppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018
Uppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018 Uppsala kommun Kommun total Antal svarande: 6478 st 6478 56 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Personalen på mitt barns förskola förväntar
Läs merUppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2017
Uppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2017 Enhet Kommunal förskola Lammets förskola Antal svarande: 30 st 30 59 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Personalen på mitt barns förskola
Läs merResultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat
Läs merDeskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Läs merUppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018
Uppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018 Enhet Kommunal förskola Fålhagsledens förskola Antal svarande: 34 st 34 53 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Personalen på mitt barns
Läs merUppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018
Uppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018 Enhet Kommunal förskola Myrgångens förskola Antal svarande: 62 st 62 59 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Personalen på mitt barns förskola
Läs merUppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2017
Uppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2017 Enhet Kommunal förskola Myrgångens förskola Antal svarande: 51 st 51 Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Personalen på mitt barns förskola
Läs merUppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018
Uppsala kommun - Föräldraenkät förskolor 2018 Enhet Kommunal förskola Uppsävja förskola Antal svarande: 45 st 45 5 Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Personalen på mitt barns förskola
Läs merMANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum
MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge
Läs merUppföljnings- program. Nationellt kvalitetsregister
21-22 oktober 2013 Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Philippe Wagner Lena Westbom Penny Lindegren Ann Alriksson Schmidt Annette
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merIPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
Läs merKursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017
Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Lina Collin Ahlgren Innehåll Inledning...3 Datainsamling...4 Resultat...6 Barntillsyn och boende...6 Barntillsyn... 6 Boende... 8
Läs merElever i grundskolan läsåret 2010/11
PM Enheten för utbildningsstatistik 29 mars 2011 1 (8) Dnr 71-2011:14 Elever i grundskolan läsåret 2010/11 Enligt skollagen är barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i Sverige skolpliktiga. Detta medför
Läs merVarifrån kommer alkoholen?
18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern
Läs merEffekten av familjerådgivning
Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 kommuner
Läs merImplementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015
Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att
Läs merBarbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se
Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering
Läs merÅlder och kön. LVM-klienter och ungdomar, år
Ålder och kön LVM-klienter och ungdomar, år 27 216 Uppföljnings-PM nr 1 217 Sammanfattning Syftet med detta uppföljnings-pm är att beskriva hur åldersfördelningen vid SiS LVM- och ungdomshem ser ut och
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merLönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018
Nr 14/2018 Stockholm 2018-11-29 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018 Bakgrund Att sommarjobba som underläkare
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008
1(5) Närsjukvården Barn- och ungdomshabiliteringen MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 Närvarande: Margareta Nilsson, verksamhetschef BUH
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merUppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016
Uppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016 Enhet Kommunal förskola Lammets förskola Antal svarande: 26 st 26 51 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Förskolan uppmuntrar barnen att samarbeta
Läs merRätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Läs merEffekten av familjerådgivning
Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt
Läs merUppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016
Uppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016 Enhet Kommunal förskola Fålhagsledens förskola Antal svarande: 31 st 31 49 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Förskolan uppmuntrar barnen
Läs merUppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016
Uppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016 Enhet Kommunal förskola Myrgångens förskola Antal svarande: 55 st 55 53 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Förskolan uppmuntrar barnen att
Läs merUppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016
Uppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016 Enhet Kommunal förskola Uppsävja förskola Antal svarande: 51 st 51 62 % Innehållsförteckning Information om undersökningen 3 Förskolan uppmuntrar barnen att
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merBetyg i årskurs 6, vårterminen 2018
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler
Läs mer