Röststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT
|
|
- Oliver Isak Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Röststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT Maria Södersten, leg logoped, docent, Ellika Schalling, leg logoped, univ lektor Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet Funktionsområde Logopedi, Karolinska Universitetssjukhuset VetEm
2 Bakgrund Förändrad organisation av vård inom SLL I HSNs förfrågningsunderlag ska LSVT flyttas från sjukhus till vårdval logopedi
3 Förekomst av röststörningar el symtom 6-7 % i befolkningen i USA (Roy et al 2004; 2005) 17 % - 30 % (Lyberg-Åhlander et al, in review); Cohen 2010; Roy et al 2004; 2005) % av lärare i Sverige och i USA och ca 50 % av lärare får någon gång röstproblem (Lyberg Åhlander 2011; Roy et al 2004;2005) 17 % av lärarstudenter röstproblem i Sverige (Ohlsson et al, 2012) Finns information om specifika diagnoser 59 % av patienter med Sjögrens syndrom (Pierce et al 2014; Tanner et al 2015) 35 % av patienter med RA (Roy et al 2015) QoL
4 70-90 % av patienter med Parkinsons sjukdom har röst- och talsymptom (Müller et al., 2001; Hartelius & Svensson, 1994; Logemann et al., 1978) Ny svensk enkätstudie 92.5 % uppgav minst ett symptom på tal/kommunikationssvårighet vid PS 1-3 symtom 4-5 symtom 6-10 symtom 92.5 % 66 % 33 % Schalling, Johansson, Hartelius. Speech and communication changes reported by persons with Parkinson s disease (In review)
5 Har sjukdomen påverkat ditt tal på ett eller flera av följande sätt? svag röst svårt hitta ord otydig artikulation tappar tråden när jag pratar pressad röst långsamt tal hes röst luften räcker inte till blir trött när jag pratar svårt att komma igång entonig röst upphakningar knarrig röst snabbt tal avvikande satsmelodi eller talrytm pipigt eller mörkt röstläge nasalt tal annat antal svar 150 Schalling, Johansson, Hartelius (in review)
6 Evidens Röstbehandling av funktionella röststörningar?
7 Intervention for treating functional dysphonia in adults (Ruotsalainen et al, Cochrane Database of Systematic Review, 2007;Jul 18(3): CD006373) Rev 2010 Systematisk genomgång av två eller fler randomiserade kontrollerade studier (RCT) 5937 referenser varav 48 relevanta studier valdes ut 6 randomiserade kontrollerade studier Beranova Betka (2003) (n=18) Carding m fl (1999) 3 grupper (n=45) rel små grupper Gillivan-Murphy m fl (2005) 2 grupper (n=20) olika utfallsmått MacKenzie m fl (2001) (n=133) olika behandlingsprogram Rattenbury m fl (2004) (n=50) Simberg m fl (2006) Gruppbehandling (n=40). RESULTAT Stöd för kombination av indirekt och direkt röstterapi Bekräftats i en annan översiktsstudie av Speyer et al (2008)
8 Använder logopeder EBP för arbete med patienter med funktionella röststörningar? Enkätstudie logopeder Australien. Resultat: 98% litade på sin kliniska erfarenhet vid kliniska beslut mer ön EBP. (Använder kombination av indirekt och direkt röstterapi.) Hinder för EBP: TID, otillräcklig röstträning för att ta till sig och använda nya metoder. Brist på studier med hög vetenskaplig kvalitet Slutsatser: 1) Träning av egna rösten. 2) Viktigt att samla och rapportera kliniska data 3) Upprätta kliniska databaser. Då kan det skapas en aktiv dialog mellan forskare och kliniker. Chan et al (2013). The implementation of evidence-based practice in the management of adults with functional voice disorders: A national survey of speech-language pathologistst. Int J Speech-Language Pathology
9 Lee Silverman Voice Treatment (LSVT) LSVT mkt strukturerad enkel metod fokuserar på få saker med mål att increase vocal effort to improve loudness Strikt protokoll: 4 beh (1 tim) per vecka under 4 veckor = 16 beh individuell! Kurser bli certifierad för att få utföra behandlingen. Utfallsmått: SPL (F0) vid uthållna vokaler, textläsning och monolog Följer man inte protokollet utför man inte LSVT! Mycket viktigt att hålla sig till protokoll och anvisningar
10 Evidens för LSVT? Två studier nämns ofta - RCT-studier 1) 33 pat med PS, randomiserade till två behandlingsgrupper: LSVT (n=21) Andningsträning (n=12) Resultat: Ökning av medel SPL med 9 db vid avslutat behandling och med 3 db vid 2 årsuppföljning (textläsning) Ingen förändring i andningsträningsgruppen Ramig, Sapir, Countryman, Pawlas, O Brien, Hoehn, Thompson (2001). Intensive voice treatment (LSVT ) for patients with Parkinson s disease: a 2 year follow up
11 2) Tre grupper (n=43): Pat LSVT (n=14) Pat fick ej LSVT (n=15) Kontrollpersoner utan neurologisk sjd (n=14) Resultat: Ökning med 8 db direkt efter beh och med 6 db vid 6 månaders uppföljning (textläsning) Ingen förändring i de andra grupperna Ramig, Sapir, Fox, Countryman (2001). Changes in Vocal Loudness Following Intensive Voice Treatment (LSVT) in Individuals With Parkinson s Disease: A Comparison with Untreated Patients and Normal Age-Matched Controls
12 Cochrane review 2012a Herd et al (2012) Speech and language therapy versus placebo or no intervention for speech problems in Parkinson s disease Inkluderar 3 RCT (varav en omfattar LSVT) Totalt 63 deltagare (43 LSVT) Ramig et al., (2001), Individuell behandling 16 timmar, fokus på ökad fonatorisk kraft/röststyrka Johnson (1990) Individuell behandling 40 timmar, fokus på prosodisk variation röststyrka och röstläge Robertson (1984), timmar, fokus på ökad röststyrka och prosodisk variation Although improvements in speech impairments were noted in these studies, due to the small number of patients examined, methodological flaws, and the possibility of publication bias, there is insufficient evidence to conclusively support or refute the efficacy of SLT for speech problems in Parkinsons disease.
13 Cochrane review 2012b Herd et al., (2012) Comparison of speech and language therapy techniques for speech problems in Parkinson s disease (Review) Sex studier (n=159). Tre av dessa omfattar LSVT Ramig et al., 1995 (LSVT vs andningsträning) (n= 45) Halpern, 2007 (LSVT-LOUD vs LSVT-ARTIC) (n=18) Constantinescu, 2011 (LSVT-LOUD vs LSVT-ARTIC online vs face-to face) (n=34) Considering the small patient numbers in these trials and methodological flaws in these studies, there is insufficient evidence to support the use of one form of SLT over another for the treatment of speech problems in patients with Parkinson s disease FINNS stöd för att LSVT har positiv effekt på röststyrka, men viktigt att vara medveten om att detta grundas på underlag med få deltagare och studier med kvalitetsbrister.
14 Kvarstående effekt av LSVT? Olika logopeder i klinisk miljö utförde behandlingen. 33 patienter fick LSVT-LOUD enligt gängse metod Data samlades in: direkt, 12 och 24 månader efter behandling: Resultat: medel röstintensitet, textläsning: 8.5 db ökning direkt efter behandling (signifikant skillnad), kvarstod ej efter 12 och 24 månader Median VHI: signifikant förbättring direkt efter behandling och vid 12 månader, men ej vid 24 månaders uppföljning Närstående VA-skattning: signifikant förbättring direkt efter behandling och vid 12 månader (röststyrka, press, mumlande och förståelighet) kvarstod ej vid 24 månader Wight & Miller (2015). Lee Silverman Voice Treatment for people with Parkinson's: audit of outcomes in a routine clinic. Int J Lang Comm Dis. Mar-Apr;50(2):215-25
15 Frågor? Kommentarer?
Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?
Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför? Maria Södersten, docent, leg logoped Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet,
Läs merLee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM
Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM 170120 Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för klinisk
Läs merRöst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning
Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för
Läs merLogopedisk. Parkinsons
Parkinsons Logopedisk Försämring av röst och tal är ett mycket vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom men tyvärr är det många patienter som inte får hjälp som de skulle kunna ha nytta av.
Läs merLSVT på andra sätt och vid andra tillstånd än Parkinsons sjukdom.
LSVT på andra sätt och vid andra tillstånd än Parkinsons sjukdom. Ellika Schalling, logoped, universitetslektor Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Funktionsområde logopedi Karolinska universitetssjukhuset
Läs merJubileumssymposium Ellika Schalling
Jubileumssymposium 140614 Talstörningar hos vuxna -vad har gjorts hittills och vad behöver göras nu? Ellika Schalling, leg logoped, universitetslektor Enheten för logopedi Karolinska Institutet 140614
Läs merEuropeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?
Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada? Ellika Schalling, universitetslektor, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Karolinska
Läs merVarför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merSpråkstörningar hos vuxna
Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merFoto: Ulf Sirbom. Jubileumssymposium 14 juni 2014. Aula Medica, Karolinska Institutet
Foto: Ulf Sirbom Jubileumssymposium 14 juni 2014 Aula Medica, Karolinska Institutet Kära kolleger och vänner I 50 år har det nu funnits logopedutbildning i Sverige. Det firar vi med ett jubileumssymposium!
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merREFERENSER: 1. Duffy JR. Motor Speech Disorders: Substrates, 3rd ed: Elsevier Mosby, 2013.
kräver träningen mycket kraft och omfattar dagliga hemuppgifter. Långt ifrån alla patienter med Parkinsons sjukdom har förutsättningar för att genomföra en så intensiv behandling. Bor man utanför storstadsregionerna
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merRöst - logopedinsatser
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Agneta Nilsson Lohse Agneta Nilsson-Lohse 2014-04-23 2017-04-23
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEffekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merUlrika Ferm fil dr, logoped
Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som
Läs merP R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merNär ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Läs merSwedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merInfluensa är ett årligen återkommande gissel som testar
EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merWebbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
Läs merSusanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront
RISK FOR LOW VISUAL ACUITY AFTER 1 AND 2 YEARS OF TREATMENT WITH RANIBIZUMAB OR BEVACIZUMAB FOR PATIENTS WITH NEOVASCULAR AGE-RELATED MACULARDEGENERATION Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017
Läs merVad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik
Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson
Läs merVad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Läs merTalstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter
! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merÖverviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merHÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Läs merTÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin MY DISCLOSURE None of the researchers within the econtinence
Läs merImplementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merBakteriell vaginos och förtidsbörd Screening Pro/Con
Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening Pro/Con Ulla-Britt Wennerholm Perinatalmedicinskt Centrum, Avd för Obstetrik och Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg SFOG veckan, Skövde,
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merwww.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom
Läs merBeslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs merBedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)
Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Vid två kurstillfällen i oktober 2015 (Göteborg och Stockholm) ges en kurs
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merYrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi - Kunskapsöversikt
Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi - Kunskapsöversikt Maria Södersten, leg logoped, docent Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet Christina Lindhe, leg logoped, med mag. RÖSTKONSULT
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merMorten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.
Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merInandningsmuskelträning (IMT)
Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs mer