Avslutande rapport i lärande utvärdering av EU-projektet Bumerang i Halmstad ( )

Transkript

1 Stockholm 9 december 2014 Avslutande rapport i lärande utvärdering av EU-projektet Bumerang i Halmstad ( ) ett projekt med nya lärdomar om arbetsintegrerande sociala företag. Men vem tar nu stafettpinnen för nya satsningar?

2 Förord Denna lärande utvärdering har följt EU-projektet Bumerang under perioden Via delrapporter, workshops, intervjuer och andra träffar har jag under åren haft förmånen att ta del av den komplexa världen i och runt projektet. Denna avslutande rapport fångar resultat från hela perioden och innehåller både material från de tidigare rapporterna och ny informationsinsamling. Fältet socialt företagande får allt större uppmärksamhet lokalt, regionalt och nationellt. I Halmstad är det än så länge en liten del av arbetsmarknadspolitiken, dock med potential. Det är ett fält i förändring, så läs gärna detta som en beskrivning vid ett visst tillfälle i tiden (september-oktober 2014). Det är undertecknad som är ansvarig för rapportens slutsatser. Jag är fil.mag i sociologi, driver Orwén Konsulting sedan 1999 och har bland annat författat 25 utvärderingar av EU-projekt. Stockholm den 9 december 2014 Roger Orwén Orwén Konsulting AB Roger Orwén Orwén Konsulting AB Möckelvägen 22, 1 tr Årsta roger@orwenkonsulting.se 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND UTVÄRDERINGENS FRÅGOR, METOD OCH INFORMATIONSINSAMLING SYFTE, MÅL OCH PROGRAMLOGIK SYFTE MÅL PROGRAMLOGIK UTBILDNINGEN OCH DELTAGARNA PEDAGOGISK IDÉ DELTAGARNA OCH UTFALL REFLEKTIONER OM RESULTATEN OM STÖDFUNKTION, STRUKTUR OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING OLIKA KATEGORIER AV DELTAGARE OLIKA BEHOV EKONOMI OCH ORGANISATION ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ABF:S ROLL UTVECKLINGSOMRÅDEN GENTEMOT ESF-RÅDET SOCIALFONDENS PROGRAMKRITERIER: INNOVATIV VERKSAMHET, LÄRANDE, SAMVERKAN OCH STRATEGISK PÅVERKAN INNOVATIV VERKSAMHET LÄRANDE MILJÖER SAMVERKAN STRATEGISK PÅVERKAN JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET SAMMANFATTANDE RESULTAT FRÅN WORKSHOPS SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE REFLEKTIONER REFERENSER BILAGA 1. ALLA SOCIALA FÖRETAG I HALLAND BILAGA 2. MER OM UTBILDNINGSMOMENTEN BILAGA 3. INFÖR WORKSHOP: HUR KAN FLER ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG STARTAS? BILAGA 4. ENKÄTSVAR 55 3

4 Rapportens innehåll: i den första delen får du en bakgrund till både projektet och arbetsintegrerande företag samt en beskrivning av utvärderingens metod. I kapitel två ges en översiktlig bild av projektets syfte och resultatet sammanfattas. I kapitel tre beskrivs verksamhetsdelarna tillsammans med deltagarna och utfallet samt reflektion över resultaten. Kapitel fyra ägnas åt att berätta om verksamhetsidéer i Bumerang och det föreslås ett flertal framtida utvecklingsområden för att underlätta framväxten av sociala företag. I kapitel fem analyseras Socialfondens programkriterier (innovation, lärande, samverkan och strategisk påverkan) och i kapitel sex ges en sammanfattande bild av resultat från tre workshops. I det sista kapitlet tas ett sammanfattande grepp om hela utvärderingen, med slutsatser och avslutande reflektioner inför kommande utvecklingsarbete. 1. Bakgrund Bumerang ( ) är ett EU-projekt inom Europeiska socialfonden i Halmstads kommun, med ABF Sydhalland som projektägare. Projektets huvudsyfte är att stimulera till framväxten av arbetsintegrerande sociala företag (ASF), men också att stötta långtidsarbetslösa på väg till arbetsmarknaden, arbeta fram en ny modell (Bumerangmodellen) samt arbeta med omvärldens syn på sociala företag för att hitta nya möjligheter till socialt företagande och öka efterfrågan på dess tjänster. Sociala företag säljer varor och tjänster, men fungerar också arbetsintegrerande genom rehabilitering och arbetsträning. Vinsten återinvesteras i företaget och verksamheten genomsyras av delaktighet och eget ansvar. De drivs ofta som en ekonomisk eller ideell förening och som sociala arbetskooperativ, och möter ofta behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller privata sektorn. I Sverige finns idag cirka 350 arbetsintegrerande sociala företag, med cirka personer verksamma i företagen och det finns ett nationellt nätverk för personer verksamma i kommuner med fokus på ASF 1. Stark utveckling av sociala företag i Halland Utvecklingen av ASF i Halland har de senaste åren tagit flera kliv framåt och betraktas allt mer som ett värdefullt sätt att skapa arbete och inkludera grupper utanför arbetsmarknaden. Sedan EU-projekten Bumerang och Det Goda Livet i Halmstad, Insteget i Falkenberg och Klara vinster i Varberg startades har arbetet med ASF tagit förnyad fart i Halland. Just nu - det är en pågående process med verksamheter som startas eller läggs ned - är det cirka 16 sociala företag i Halland med runt 60 anställda och cirka 100 sysselsatta 2 och det har också initierats flera nya satsningar. 1 Från Johanna Fredriksson och Carl Nyblom, s.k. lotsar för Socialt företagande i Halland, ett samarbete mellan Samordningsförbundet Halland och kommunerna. 2 Från lotsarna i Halland, se ovan. Se mer om företagen i Halland i bilaga. 4

5 Exempelvis finns sociala företag med i ägardirektiven för Halmstad Näringslivs AB (HNAB), den ideella föreningen Bumerang i Halmstad har startats och Samordningsförbundet Halland finansierar en lots (vid socialförvaltningen) i ett projekt för socialt företagande. Lotsen sprider kunskap och stödjer sociala företag och människor inom och utanför den kommunala organisationen, bland annat via ett nätverk med intresserade företag och en aktiv Facebooksida. Samordningsförbundet Halland finansierar även en halvtidstjänst för utveckling av socialt företagande vid FAMI 3 i Falkenberg. Det finns också ett regionalt nätverk för personer som arbetar med ASF. Ett annat exempel är EU-projektet Det goda livet som har startat det sociala företaget Café välkommen på Andersberg och nyligen har två nya sociala företag startats i Halmstad, caféet vid Mjellby konstgård och Inejden via Immanuelskyrkan (just nu främst digital marknadsföring för kund, cykelservice samt butiksservice hos kund) 4. I Falkenberg finns fem sociala företag, bland annat den ideella föreningen Café Hjärtat tillsammans med Fontänhuset och EU-projektet Insteget, och man har genomfört en utbildning om socialt företagande tillsammans med Coompanion 5. I Varberg drivs fyra sociala företag, till exempel Getteröns café och konferenscenter (Naturrum) och Håstengruppen/Spirahuset och det finns också dokumenterade erfarenheter från den entreprenörsutbildning som arbetats fram i Klara vinster. Alla EU-projekten har också haft flera seminarier med nyckelpersoner i offentlig verksamhet för att föra vidare erfarenheter från projekten. Sociala företag är även ett område i den nya tillväxtstrategin för Region Halland. Stora ekonomiska vinster Det finns stora mänskliga värden med ett framgångsrikt socialt företagande. Men också stora ekonomiska värden. Det finns ett flertal rapporter som alla pekar åt samma håll. De visar tydligt att en satsning på sociala projekt i likhet med sociala företag med stor sannolikhet leder till stora vinster både för den enskilde och för samhällsekonomin. Exempelvis berättas i ansökan (2010) till EU-projektet Klara vinster i Varberg om det socioekonomiska bokslutet Bättre och billigare för de sociala företagen KOS och Briggen som har medarbetare med funktionsnedsättningar på grund av långvarig psykisk sjukdom. Bokslutet visar att: Samhällsvinsten är mellan kronor per år och kooperatör. Vinsten består av alla samhällskostnader som försvinner eller reduceras och av produktionsvärdet i företagen. Störst vinnare är landstinget medan kommunerna vinner kr per person och år. Den totala samhällsvinsten är ca 6,1 miljoner kronor per år. Arbetsförmågan ökar i snitt 12 % per år - behovet av insatser sjunker 30 % per år. 3 FAMI: Falkenbergs arbetsmarknads- och introduktionsenhet 4 I Halmstad finns också de sociala företagen Kris bilvårdsanläggning och Förenade förmågor i Oskarström, med bland annat kurser i personlig utveckling. Se alla företagen i Halland i bilaga. 5 En utbildning som bygger på erfarenheter från EU-projektet Klara vinster i Varberg. 5

6 Rapporten från NUTEK (2006) Ur samhällets perspektiv. En introduktion till Socioekonomiska bokslut 6 menar att den första delen av det socioekonomiska bokslutet är att se det värde som en person tillför till en verksamhet. Den andra delen är alla de kostnader som inte längre uppstår till följd av missbruket/brotten/ långtidsarbetslösheten/psykiska sjukdomen, där samhället betalar försäkringar, vård, arbetslöshetsersättning etc. En rehabiliterande insats kan således ge mångfalt tillbaka till samhällets olika instanser. I nämnda rapports genomgång av de två sociala företagen Vägen ut! och Basta (i Göteborg och Nykvarn) pekar deras resultat bland annat på följande: samhällsvinsten uppgår (uppskattningsvis) till 1 miljon kronor per år och medarbetare. Att de stora vinnarna är rättväsendet, socialtjänsten och försäkringsbolagen. Vinsterna för dessa aktörer uppgår till vardera mellan kronor och kronor per medarbetare och år i de båda företagen. Efter fem års vistelse i dessa företag kan samhällsvinsten uppgå till så mycket som 9 miljoner kronor per medarbetare. Även enligt Blideman 7, en nationell expert på området, visar flera studier på ökat välbefinnande och mindre vårdkonsumtion för människor som börjat arbeta i ett socialt företag. Resultaten från ett flertal socioekonomiska bokslut, i till exempel Kooperativet KOS i Stockholm, kooperativen Briggen och Klippan i Södertälje, Basta i Nykvarn och Vägen ut!-kooperativen i Göteborg visar på stora samhällsekonomiska vinster. Alltifrån ca kr/person/år gällande människor med psykisk funktionsnedsättning till ekonomiska vinster omkring en miljon kr/person/år gällande missbrukare. Lärande utvärdering under projektperioden Den lärande utvärderingen av Bumerang har följt projektet under projektperioden, med bland annat två delrapporter (november 2012 och november 2013) och efterföljande seminarium om utvärderingen 8. Denna avslutande rapport fångar upp erfarenheter från alla åren. Den första rapportens fokus var på det interna projektarbetet och den andra rapporten utveckling av de omgivande strukturerna som stöttar framväxten av det arbetsintegrerande sociala företagandet. Dessa två delar - internt arbete och externa strukturer - är två betydande delar. I rapporten Verksamma strategier för ökat och hållbart arbetsintegrerande socialt företagande. Dubbla strategier och Långsiktighet och strategisk förankring, från Temagruppen för entreprenörskap och företagande vid Tillväxtverket (2012), betonas arbetet på två fronter vid utvecklingen av socialt företagande. Det handlar både om att stärka deltagarna, som deras kompetens och självkänsla, och att stärka kunskapen hos de systemaktörer projektet är beroende av, såsom arbetsförmedlingen och försäkringskassan, men även näringsliv och kommun. Utan den ena strategin faller troligen den andra. Dessa två delar eller strategier löper genom hela utvärderingen. 6 Av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vid SEE AB, sid 3 ff 7 Detta avsnitt är hämtat från Bo Blidemans rapport: Utveckling av arbetsintegrerande sociala företag i Halland, av Tanke och handling ekonomisk förening, Norrtälje. 8 Utvärderingen går under beteckningen lärande utvärdering, vilket blivit ett etablerat begrepp inom bland annat Europeiska Socialfonden för att beskriva en utvärdering som följer ett projekt under tiden det pågår. Se t ex boken Svensson Lennart m.fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning, Studentlitteratur, Lund 6

7 Förstudie Projektet Bumerang har blivit förlängt och pågår till och med december 2014 och det finns även en ESF-finansierad förstudie - med titeln 100 % - som också pågår fram till och med december. Förstudien tar delvis avstamp från erfarenheter i Bumerang för att utveckla nya satsningar kring socialt företagande - därmed hänger de två projekten tätt ihop (även samma personer som är aktiva i projekten). Utvärderingen har tagit del av förstudiens erfarenheter hittills och likaså det omvända. Flera workshops om utvärderingens resultat En lärande utvärdering används både för att påverka pågående processer i ett projekt och för att implementera nya erfarenheter i ordinarie organisationer. Som ett led i utvärderingens lärprocesser användes preliminära resultat 9 från utvärderingen som underlag för ett flertal workshops. De genomfördes i slutet av oktober och november 2014, pågick under 1,5-2 timmar och utgick ifrån frågor som skickades ut i förväg (se ett exempel i bilaga). Dessa frågor har varit utgångspunkten för samtalen i alla workshops. Cirka 15 personer närvarade från arbetsförmedlingen i Halmstad (främst arbetsförmedlare), fyra personer från olika team vid försäkringskassans lokala center i Halmstad och ca åtta personer i chefsbefattning vid Halmstad kompetens inom Halmstad kommuns utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning. Det är dessa tre workshops som utvärderingen främst baseras på. Dessutom har projektledaren för Bumerang genomfört workshops med en grupp deltagare, personalgruppen och en workshop med företrädare för bland annat Samordningsförbundet Halland, Region Halland, Halmstads kommun och Halmstad Näringslivs AB 10. Förutom att vara en del i implementeringsarbetet är erfarenheterna från dessa workshops ett av underlagen i informationsinsamlingen för utvärderingen och ett av underlagen till den avslutande spridningskonferensen i slutet av december Upplägget med workshop har en tydlig implementeringsansats. Upplägget med workshop har en tydlig implementeringsansats. De första sex workshopparna förde diskussioner utifrån respektive organisations förutsättningar, för att på den avslutande spridningskonferensen samlas kring det gemensamma och det viktigaste just nu. 9 En preliminär utvärderingsrapport skickades till personalgruppen som granskade och gav förslag till några förändringar. Denna rapport har sedan varit underlag för samtalen. 10 Projektledaren har gjort minnesanteckningar från dessa workshops där inte utvärderaren varit närvarande, vilka också tas med i underlaget för utvärderingen. 7

8 1.1 Utvärderingens frågor, metod och informationsinsamling Utvärderingen utgår ifrån metoden programlogik (med aktivitet, utfall, resultat och effekt), måluppfyllelsen och de processer som har påverkat denna samt eventuella bieffekter (som inte var förväntat). En annan utgångspunkt är de fyra programkriterierna inom det svenska Socialfondsprogrammet : innovativ verksamhet, lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan. Detta utvärderingsupplägg bygger på en utvärderingsplan överenskommen med projektet i maj 204 samt det ursprungliga avtalet vid projektets början. Utvärderingens huvudfrågor är: -hur gick projektet utifrån projektansökan? Vilka erfarenheter från Bumerang är viktiga att ta med i det fortsatta arbetet med arbetsintegrerande företag? Intervjuer Informationsinsamlingen är främst intervjuer, en enkät till deltagare och studier av annat material, såsom andra rapporter och material från projektet. Fyra intervjuer med deltagare med olika resultat i projektet (egen verksamhet, arbete, utbildning och kvar i projektet, tre kvinnor och en man i olika åldrar), flera intervjuer och samtal med projektledaren, intervjuer med de två handledarna och styrgruppen, en representant för Halmstad Näringslivs AB, tre intervjuer med representanter för arbetsförmedlingen (bland annat kontaktperson gentemot Bumerang) och intervju med lots för socialt företagande i Halmstads kommun. Även intervjuer och samtal från tidigare rapporter och diskussioner från två tidigare workshops (hösten 2012 och hösten 2013) vägs in i utvärderingen. Dessutom är workshop hösten 2014 (se ovan) en betydande del i informationsinsamlingen. Alla intervjuer gjordes utifrån en intervjuguide, skrevs ut och analyserades utifrån utvärderingens frågeställningar. Frågorna anpassades efter respektive aktör som intervjuades. Frågorna har i de flesta fall skickats ut till intervjupersonerna före intervjun, och intervjuerna, ofta per telefon, har varit mellan 45 min till 2 timmar. Samtalen har - förutom intervjuguiden - varit öppna och har utgått ifrån den intervjuades synpunkter som sedan har utforskats tillsammans. Enkät Web-enkäten skickades ut till 53 av de 65 deltagarna 11 och fick 21 svar (nära 40 %). Enkäten besvarades av 13 kvinnor och 8 män i ålder mellan år (medelålder 46 år). Vid svaren om utbildningsbakgrund hade 12 gymnasium, 7 högskola/universitet, 5 grundskola och 1 folkhögskola. Bland de svarande finns en spridning på mellan 3 månader till 3 år i projektet, de flesta 1-1,5 år. Nio av de svarande uppger att de är kvar i projektet, sex har gått vidare till arbete, tre är i ett annat arbetsmarknadsprojekt och en driver ett eget företag. Bland de som svarar är det något fler kvinnor än män och något fler som är kvar i projektet än jämfört med gruppen som helhet, åldersspridningen är jämn jämfört med hela gruppen. 11 Före utskicket fick jag av projektet mailadresser till deltagarna, men inte till alla. Några ville inte lämna ut sin e-post och andra fanns inte nedskrivna. Några som inte svarade skrev att de inte ville svara, för flertalet är bortfallet oklart. 8

9 Det finns också en bred spridning kring tiden i projektet. I stort sett är det en bra spridning bland de svarande, vilket gör att enkätresultaten kan användas, dock med försiktighet. Det är således 60 % som inte svarar, vilka vi vet lite om. Det är svårt att säga varför de inte svarat; lite tid, ingen lust, att mailadress inte längre är giltig. Det finns också risk för att det kan finnas olika sätt att tolka frågorna, vilket det alltid gör med enkäter. Rapportgranskning För att öka möjligheterna att utvärderingen ger projektet rättvisa har flera personer läst och granskat utkast av rapporten, både projektgruppen och ett flertal andra intervjupersoner och andra som berörs av frågorna. Utifrån dessa har vissa faktafel och några tolkningar ändrats. Diskussioner på workshop har också varit ett sätt att bedöma om resultaten är trovärdiga. Utvärderingen är främst skriven för aktörer inom arbetsmarknadsområdet, både i Halmstad och i Halland, men även för nationella organisationer såsom Svenska ESFrådet. För att öka möjligheterna att utvärderingen ger projektet rättvisa har flera personer läst och granskat utkast av rapporten. Om utvärderaren Undertecknad är fil.mag i sociologi och har genomfört diverse utvärderingar och studier sedan 1999, både i företaget och tillsammans med andra, såsom FoU-enhet vid Region Halland och Högskolan i Halmstad. Bland annat har 25 utvärderingar av EU-projekt genomförts genom åren. Jag har också utvärderat Klara vinster i Varberg, ett annat EU-projekt om ASF som slutade i juni Jag var mellan förtroendevald kommunpolitiker och ledamot i kommunfullmäktige i Halmstads kommun och från gruppledare för Miljöpartiet i Halmstad och ersättare i kommunstyrelsen. För närvarande är jag ordförande i det kommunala energibolaget HEM AB, men är annars inte aktiv i kommunala nämnder/styrelser. Rapportens slutsatser baseras inte på andra ställningstaganden än de som redovisas i rapporten, men den politiska erfarenheten ökar möjligheten att förstå de politiska sammanhangen. 9

10 2. Syfte, mål och programlogik Projektansökans syfte och mål utgör en betydande del av bedömningen. De insatser som har genomförts för att uppnå syfte och mål kan kallas programlogik, vilket är en sammanfattande bild av de aktiviteter som genomfördes och de resultat som uppnåddes, och beskrivs i slutet av detta kapitel. 2.1 Syfte Bumerangs huvudsyfte är att via nya arbetsintegrerande sociala företag (ASF) erbjuda långsiktiga lönearbeten. Ambitionen är att bredda arbetsmarknaden genom att funktionshindrade utan 100 % kostnadstäckning från offentlig verksamhet kan ges möjligheter att driva och arbeta i ASF. Ett annat syfte är att arbeta fram en ny modell för att integrera långtidsarbetslösa med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden - Bumerangmodellen. Ett tredje syfte är, för att öka efterfrågan, att arbeta med presumtiva kunders syn på arbetsintegrerande sociala företag. Ett fjärde syfte är att i nära samverkan med, exempelvis, det lokala näringslivet, föreningslivet samt kommunala förvaltningar hitta nya möjligheter till socialt företagande. Kommentar: Sammanfattningsvis har projektet arbetat med alla fyra syften. Huvudsyftet, att bredda arbetsmarknaden via ASF, har varit svårast att nå upp till. Även om projektet kan bidra till utvecklingen av nya sociala företag på längre sikt. Det har inte skapats några sociala företag inom ramen för Bumerang, men projektet har gett flera deltagare möjlighet att komma vidare till ett arbete (cirka en av tre) och har därmed bidragit till att integrera långtidsarbetslösa med arbetsmarknaden. Bumerang har också arbetat aktivt med att sprida information om ASF och finna nya möjligheter till samverkan med omgivande aktörer. 2.2 Mål I projektansökan finns fem kvantifierade mål för att uppnå projektets syften. Målen riktar uppmärksamheten mot rekrytering, könsfördelning, deltagarnas egna upplevelser, transnationellt samarbete och start av företag. Målen kommenteras sammanfattningsvis nedan. 1) Rekrytera en grupp om 40 deltagare 2011, en grupp om 40 deltagare 2012 samt en grupp med 40 deltagare Kommentar: fram till september 2014 har 65 personer deltagit, vilket är mindre än beräknat (120) och betydande kraft och tid har lagts på rekrytering. Kvar i projektet när detta skrivs är 18 deltagare. Målsättningen i den ursprungliga ansökan var totalt 120 deltagare i form av tre grupper med 40 deltagare vardera som i snitt planerades vara i projektet i ett år. Utifrån svårigheterna med att rekrytera deltagare valde projektet att ansöka hos ESF om en reviderad budget hösten Denna ansökan beviljades och det nya antalet deltagare i projektet sattes till 100 deltagare med en anvisningstid på i snitt ett år. 10

11 Fram till och med juli hade projektet haft motsvarande 97 årsdeltagare, räknat utifrån redovisning till ESF, men där det totala antalet personer varit 65 (flera har således deltagit under en längre tid i projektet). 2) Jämn könsfördelning bland deltagarna. Kommentar: könsfördelningen i projektet är jämn, med 31 (48 %) kvinnor och 34 män (52 %). Det har inte funnits en jämställdhetsplan i projektet, men ABF:s jämställdhetsplan har funnits i bakgrunden. Jämställdhetsaspekten har funnits med i det dagliga arbetet vid sammansättning av grupper m.m. 3) Minst 90 % av deltagarna upplever att projektet väl eller mycket väl lyckats anpassa innehåll och form efter deras situation. Kommentar: det är mycket svårt att fånga in en i hög grad kvalitativ bedömning på ett kvantitativt sätt. Det är min bedömning att det finns en stor spridning bland deltagarna i hur väl projektet har anpassat sig efter deltagarens situation. På enkätsvar är det till exempel stor spridning - från att det inte alls har anpassat sig till att det mycket väl har anpassat sig 12. Längre fram i utvärderingen beskrivs den stora spridningen av deltagare. 4) Att Bumerangmodellen uppmärksammas vid minst ett seminarium inom EU samt att Halmstads vänorter intresserar sig för modellen. Kommentar: Det transnationella arbetet har gett inspiration, kontakter och ny kunskap om metoder för arbete med ASF. Fram till nu har två konferenser i Warzawa (om s.k. partnersearch, där liknande projekt träffas med möjlighet att samarbeta) och två konferenser i Bryssel besökts. Den första i Bryssel om att bryta utanförskap på arbetsmarknaden och den andra om ungdomsarbetslöshet. Projektet har även besökt konferens i Italienska Umbrien 13. Löpande kontakt finns också med det finska EUprojektet Mood for work. Detta projekt är kopplat till ett universitet i Finland och har tagit fram ett rekryteringsverktyg för personer med lättare funktionsnedsättning. Det har sökts kontakt med vänorter men än så länge ingen samverkan. Projektet har hållit föredrag om Bumerangmodellen vid ett EU-seminarium i Perugia samt i samband med ett seminarium i Warzawa. Båda med tema utanförskap och ungdomsarbetslöshet. 12 Se enkätsvar i bilaga. Det är en spridning av svar i gruppen som helhet, men också en spridning av svar inom grupperna arbete och kvar i projektet. 13 Bumerang har haft kontakt med Umbrien via Skype en gång varannan månad. Det finns där två projekt som är likt de svenska ASF. De driver mikromuseer som uppmärksammar något lokalt. Det andra projektet i Umbrien handlar om ett företag som säljer en viss metodik, bl a om lärandesituationer. De har ca 1500 personer i företag liknande ASF. 11

12 5) Att Bumerangmodellen stimulerar till att det i minst fyra av de sex undergrupperna - det är två undergrupper i varje grupp om 40 deltagare - startas arbetsintegrerande sociala företag. Kommentar: Projektet har kontinuerligt arbetat med att skapa förutsättningar till start av verksamheter, men det har inte skapats några nya ASF inom projektet och det har inte varit några undergrupper utan kontinuerliga intag av deltagare. 2.3 Programlogik Programlogik 14 är en av utvärderingsmetoderna, som ger en överblick över resurser i projektet och dess effekter. Den beskriver kausaliteten mellan aktiviteter å ena sidan och resultat och effekter å den andra, alltså den förändring som programmet har åstadkomit. Tabellen nedan (på följande sida) visar på ett sammanfattande sätt de resurser som har lagts in i projektet och vad utfallet blivit. Denna helhetsbild är ett sätt att analysera om det som satsats gav de förväntade effekterna. Mer detaljer inom de olika delarna följer i utvärderingen. Bumerang har arbetat aktivt med att sprida information om ASF och finna nya möjligheter till samverkan. 14 Metoden programlogik beskrivs bland annat i Lennart Svenssons m.fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning 12

13 Tabell 1. Programlogik Resurser Aktiviter Resultat Effekter Projektledare, biträdande projektledare, två handledare, en administrationstjänst Utbildning i företagande Ökad kunskap om entreprenörskap och socialt företagande bland deltagarna Cirka en av tre till arbete, inga nya sociala företag Totalt 16,5 Mkr Varav 47 % ESF-stöd. Lokaler Enslövsvägen, ABF Medfinansiering och deltagare från arbetsförmedlingen och försäkringskassan Styrgrupp och referensgrupp Praktik Studiebesök Strategiskt påverkansarbete Rekrytering av deltagare Start av föreningen Bumerang Regelbundna möten med projektgrupp och styrgrupp Regionalt nätverk mellan EU-projekten i Halland Transnationellt utbyte 65 inskrivna deltagare Ökad kännedom om socialt företagande bland aktörer på arbetsmarknaden i Halmstad Ökad kunskap om villkor för att skapa socialt företagande bland involverade aktörer Ökad kunskap om sociala företag i Halmstad Bidragit med kunskap om behovet av stödstruktur i offentlig verksamhet Bumerang har bidragit med kunskap om behovet av stödstruktur i offentlig verksamhet. 13

14 3. Utbildningen och deltagarna Verksamheten har planerats löpande och har bestått av ett flertal delar inom den s.k. Bumerangmodellen. Denna beskrivs nedan och i tabellen 15 visas alla delar i utbildningsprogrammet (se mer i bilaga för en mer utförlig beskrivning av momenten). Bumerangmodellen Den bärande tanken i Bumerangmodellen är att arbeta med varje individ och erbjuda stöd för att komma från deltagande i projekt Bumerang till en affärsverksamhet i den ideella föreningen Bumerang. Från arbetssökande till projektet och vidare från projektet till att driva egen verksamhet. Och att så långt som möjligt utgå från varje individs förutsättningar. Såsom kunskapsnivå, motivation, attityd, psykiskt och fysiskt välbefinnande. En bärande idé i modellen är också att tiden i projektet ska leda till att personen behöver mindre stöd vid start av den nya affärsverksamheten. Bumerangmodellen ska således bidra till att personer kan erbjudas lönearbete i ett ASF. Processen med deltagarens tid i Bumerangprojektet och en efterföljande eventuell anställning i det arbetsintegrerande sociala företaget Bumerang ideell förening kan beskrivas på följande sätt 16 : 1. Under sin tid i Bumerangprojektet genomgår deltagaren ett dagligt innehåll utifrån tre faser. Lära känna, Idé och Genomföra-fasen. Det övergripande syftet är att ge den delaktiga individen kraft, kunskap och självkänsla i sådan omfattning att individen vill och kan gå vidare mot en anställning baserat på 100 % av den egna förmågan. 2. För deltagare som under de tre inledande faserna arbetat fram en verksamhetsidé som visar sig ha förutsättningar att såväl ekonomiskt som praktiskt utgöra bas för en anställning, kommer en sådan att erbjudas i Bumerang ideell förening. 3. I föreningen kommer individen att arbeta med den verksamhet som utvecklats i Bumerangprojektet och som fortsätter att utvecklas i föreningen. Individen anställs, lön och övriga sociala avgifter betalas från föreningen tillika arbetsgivare, och de olika verksamheterna så som exempelvis trädgårdsservice, administrativa tjänster och sömnad, utförs således av samma juridiska person. Den delaktige är alltså anställd, inte egen företagare. Det första steget, Lära känna, har bland annat innehållit schemalagd utbildning som syftar till att deltagarna ska lära känna och känna förtroende för personalen, för varandra samt att personalen ska lära känna deltagarna. Innehåll har bland annat varit lektionspass i målsättning, värderingsövningar, friskvård, hur grupper formas, personliga drivkrafter och kommunikation Tabellen är sammanställda av projektets handledare. 16 Större delen av detta stycke med de tre delarna i modellen är från en sammanfattande beskrivning av projektledaren från förra delrapporten. 17 Större delen av detta avsnitt har skrivits av projektledaren. 14

15 Det andra steget, idé, har bland annat omfattat studiebesök hos arbetsintegrerande sociala företag (exempelvis i Malmö, Göteborg och Växjö) lektionspass i idékläckning, föreningskunskap, marknadsundersökningar, enklare swot-analys, marknadsföring och affärsplan. Det tredje steget, genomföra idé, har bland annat inneburit lektionspass i marknadsföring, sociala medier, att pitcha, budget, verksamhetsadministration och finansiering. Till detta har projektet arrangerat tre egna öppna hus för att visa deltagarnas olika tankar, deltagit vid Tillväxtdagen med monter vid två tillfällen, Hallands första mässa för sociala företag med 16 verksamheter från Halland närvarande samt arrangerat fotoutställning kring utanförskap på nätet och i lokalerna på Enslövsvägen (se mer nedan). Projektledaren menar också - eftersom en grundbult i projektet varit arbetsintegreringen - att man har försökt genomföra utbildningsdelarna så att de även stödjer jobbsökande. Hasofoma14 - mässa om sociala företag Under åren har det genomförts ett flertal seminarier, workshop eller mässor för att sprida information och kunskap om socialt företagande. Under våren genomfördes en mässa om socialt företagande, Hasofoma14, i Bumerangprojektets lokaler på Enslövsvägen i Halmstad. Besökarna mötte sammanlagt 15 utställare som tillsammans skapat drygt 60 arbetstillfällen på den halländska arbetsmarknaden. Det gavs också tillfälle att lyssna på ett antal korta intervjuer med riksdagsledamöter, kommunpolitiker, företrädare för bland annat ALMI, Coompanion och ESF och utställare 18. Fotoutställning Ett exempel på information och påverkansarbete är den fotoutställning projektet arbetat med under 2014, där utanförskap och långtidsarbetslöshet problematiseras via bilder. Vernissage hölls i lokalerna på Enslövsvägen under senare delen av oktober månad med efterföljande utställning i Immanuelskyrkan. Bilderna - som symboliserar utanförskap - har också kunnat ses på nätet. Bumerang arrangerade Hallands första mässa för sociala företag. 18 Hämtat från Bumerangs hemsida. 15

16 Tabell 2. Verksamhetsdelar i Bumerang Teambuildning Studieteknik Retorik, Presentationsteknik, Elevator Pitch Föreningskunskap Socialt företagande, ekonomi och marknadsföring Vuxenmobbing, Jämlikhet Friskvård Jobbsökning Studiebesök, Gästföreläsare Praktik Individuella samtal Datorkunskap Skrivarkurs Bokcirkel Bumerang CV Kommande fotoutställning Valet 2014 Kontinuerligt, en pågående process. Grundutbildning i ca en vecka, därefter vid behov. Återkommande för nya deltagare som tillkommit. Återkommande. Coompanion om socialt företagande, cirka fyra timmar vid ett tillfälle. Kontinuerligt arbete med affärsplan, affärsidéer, marknadsundersökning, budget, finansiering, marknadsföring, etc. Gästföreläsare har bjudits in. Återkommande. Kontinuerligt. Kontinuerligt. En hel del studiebesök och flera gästföreläsare. Totalt rör det sig om ca 25 tillfällen. För en del och i olika omfattning, några hjälpte t ex till under O-ringen med diverse arbeten. Kontinuerligt. Fem tillfällen. Samt några genomgångar med wordpress. Tre tillfällen. Sex tillfällen. Tre tillfällen. En person arbetade kontinuerligt med detta. Övriga deltagare har haft grundläggande fotokunskap vid två tillfällen och varit ute och fotograferat vid tre tillfällen. Gruppdiskussioner kring valfrågorna flera gånger under veckorna före valet. 3.1 Pedagogisk idé Det finns ett pedagogiskt förhållningssätt bakom utbildningen. I förra utvärderingsrapporten beskrivs pedagogiken utförligt - där säger projektgruppen bland annat: att arbeta pedagogiskt i ett projekt som Bumerang är också att ta del av och att arbeta med folkbildningspedagogik/vuxenpedagogik. Deltagare kommer till projektet med den egna kunskapen, sin kompetens och sina egna erfarenheter och med detta som grund börjar man sin vandring på kunskapens stig. Inom folkbildningen använder man sig av begreppet en lärande kultur som enkelt kan förklaras med att man aktivt söker den kunskap man har behov av. Det är det arbetssätt som vi tycker fungerar på ett bra sätt för flertalet av våra deltagare. Se den förra utvärderingsrapporten för redovisning av pedagogiska metoder i projektet, exempelvis problembaserat lärande, peer assisted learning och socio-kulturellt lärande. 16

17 3.2 Deltagarna och utfall Deltagarna i Bumerang har i hög grad haft varierande bakgrund, exempelvis kring arbetserfarenhet, tid i arbetslöshet, kön, etnicitet, funktionsnedsättning och ålder. Av totalt 65 deltagare (beräknat 120) har det varit 31 (48 %) kvinnor och 34 män (52 %), mellan år med en medelålder på nära 43 år. Det har funnits flera med invandrarbakgrund 19 och utbildningsbakgrunden är allt från analfabet och grundskola till högutbildad akademiker. Det är 18 personer kvar i projektet när detta skrivs i september Cirka en av tre har gått vidare till någon form av arbete. Det har inte skapats några nya ASF inom föreningen Bumerang, men däremot har fyra deltagare startat egen verksamhet efter tiden i Bumerang. Bland de som har gått vidare till arbete finns både deltids- och tillsvidareanställningar och inom ett flertal olika branscher. Exempelvis trädgårdsarbete, restaurang, barnomsorg och bilverkstad. Tabell 3. Utfall Arbete 21 Kvar i projektet 18 Annat arbetsmarknadsmarknadsprojekt 9 Studier 7 Egen verksamhet 4 Annat 3 Praktik 3 Totalt Reflektioner om resultaten om stödfunktion, struktur och funktionsnedsättning Det beror på vilken utkikspunkt du anträder hur ett projekt blir betraktat. Vid studier om Bumerang framträder ett flertal olika bilder i ett komplext projekt med många bottnar. Nedan följer några av bilderna som varit framträdande i intervjuer och enkät till deltagarna. 19 Det är oklart hur många, kanske 7-8 personer, och hur länge de har varit i Sverige. 20 Statistiken är redovisning från projektet. 17

18 Individuellt och stödjande Vi gör individuell handlingsplan tillsammans med deltagarna, uppmanar de att skriva ner själva. Om till exempel mål, vägen dit, om längre eller kompletterande utbildning. Jobbat med det kontinuerligt, får inte alla att göra det. Haft samtal en eftermiddag i veckan för de som ville. Tog upp handlingsplan, hur det gått, hur de kände det, varit 100 % på deras egna villkor. Det bygger på den enskildes engagemang, visa på vägar, inte säga vad göra. Ur en av intervjuerna I fokus för utbildningen är således det individuella bemötandet och att hitta individuella utvecklingsvägar. Att ge kunskap som respektive deltagargrupp behöver för sin företagsidé, till exempel kunskap om affärsplan, resultatbudget eller marknadsföring. Men också gemensamma sittningar med flera grupper med liknande kunskapsbehov. Det kontinuerliga intaget av deltagare med olika bakgrunder har dock försvårat arbetet, då de flesta har varit i olika faser i projektutvecklingen och på olika kunskapsnivå. En stor del av projekttiden har lagts på att uppmärksamma och hjälpa individer att må bättre, att stärka deras självbild och på många olika sätt vara ett stöd, både som medmänniska och för att ta steg vidare till ett arbete. Projektgruppen har arbetat tillsammans med deltagarna, för att efterhand öka deras förmåga att jobba självständigt. Mitt intryck är att projektgruppen har varit mycket engagerad i att hjälpa deltagarna och har brunnit för att vara ett lyssnade öra, att förstå deras funktionsnedsättning och synliggöra kompetenser och andra tillgångar hos deltagarna för att finna meningsfulla och individuella vägar framåt. Viktig stödfunktion för många Det är många som har blivit mer redo för nya uppdrag efter arbetslöshet, många som funnit sin väg vidare. Det har skapat sammanhang, man har fått återkoppling av andra deltagare och projektledare, projektet fyller denna funktion väl. Absolut fyllt en funktion, många bra exempel på personer som har gått vidare. Ur intervju från offentlig organisation Fick hjälp av en person där, hjälpte mig in i skolan, satt ofta och pratade, vet inte vad jag skulle göra, fick stöd att söka vidare. Träffade sånt folk som verkligen hjälper andra. Ur enkätsvar från deltagare 18

19 Projektet verkar ha utgjort en viktig stödfunktion för många. Det har skapats ett positivt utrymme för att komma vidare till arbete eller utbildning, bli sedda och stärkta som individer. Det finns flera berättelser om att många har växt som personer under tiden i Bumerang. Inte värdefullt för alla Många där visste inte vad de ville och mådde dåligt, varit arbetslösa länge, blev lite chockad, var inte förberedd på det, nya erfarenheter om att hamna i den känslan. Tufft att hamna i sammanhang där många mår dåligt. Ur intervju med deltagare Projektets stödfunktion verkar dock inte gälla för alla. Kanske särskilt bland dem som har varit kvar i projektet en längre tid har det skapats känslor av frustration och en negativ inställning till projektet. Men det kan också vara bland dem som kommer med helt andra förväntningar till projektet. Enkätsvaren är till exempel mycket blandade, där det både finns de som inte alls tycker att tiden i Bumerang har varit värdefull, medan andra tycker det 21. Sysselsättning eller starta företag? Det var väldigt förvirrande, många väntade på att bli anställda, är två skilda världar att vara egen eller att vara anställd. Varit mer tydliga med att vända sig till de som vill starta verksamheter ihop med andra, krävs att man verkligen vill, om ingen vågar då stannar allting upp. Ur intervju med deltagare En annan bild som framträder är svårigheten, både för myndigheter och för deltagare, att förstå hur projektet är upplagt och vad det kommer att leda till. Intervjuer i första delrapporten och i flera intervjuer i denna rapport tillsammans med enkätsvar uttrycker att det ibland har varit svårt att förstå tankarna bakom projektet, hur det är strukturerat och planlagt. För en del har denna öppenhet varit bra, för en del har det varit svårare att inte förstå sammanhanget och hur de bör agera i projektet. Min uppfattning är att det för personer med större behov av struktur 22 - som till exempel för vissa personer med psykisk funktionsnedsättning - har denna öppenhet/otydlighet inte varit hjälpsam. Medan den för andra gett ett kreativt och stödjande utrymme. 21 Det är vanskligt att dra för långtgående slutsatser av enkäten (särskilt som nära 40 % i utskicksgruppen svarar, 21 av 53), men samtidigt är gruppen svarande blandad gällande exempelvis sysselsättning just nu, kön och ålder samt att resultaten stödjer resultat från intervjuer. Se mer i enkätsvar i bilaga. 22 Med struktur menas i detta sammanhang att det finns en tydlighet kring vad som händer på dagen, vilka utbildningsdelar som ska studeras på vilka tider, vad som ska studeras, vad det kommer att leda till, hur de olika studiedelarna hänger ihop etc. 19

20 Behovet av struktur Blivit tidsmässigt långa processer för många deltagare, varit i projektet under lång tid utan komma vidare med företag, det som varit lite svårt med det. Kanske tydligare struktur i deltagande för varje individ, så att processen mot företag rullade på tydligare. Ur intervju med myndighet Chockad över att inte fanns något upplägg eller plan, det formades efter dem som kom hit, blir ytterligare ett projekt som inte leder nånvart utan att förstå vad det handlar om. Ur intervju med deltagare Projektets pedagogik har således utgått ifrån varje persons individuella lärande och mående, att finna individuella lösningar och ge kunskap (budget, marknadsföring, affärsidéer m.m.). När inte drivkraften eller förmågan funnits där för att gå vidare med en affärsidé har istället tiden använts till att söka jobb eller utbildning, ofta med stöd av någon av handledarna. Det har för en del inneburit lite aktivitet under tiden i Bumerang. Det har inte funnits någon färdig struktur eller upplägg för individen att gå in i, utan mycket ansvar har lagts på den enskilde att skapa denna. Vid studier av bland annat EU-projekten Klara vinster och Insteget i Falkenberg är denna utbildningsstruktur en central del 23. Att kunna erbjuda en tydlig struktur och arbetssätt för personer som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid och som har en psykisk funktionsnedsättning är sannolikt en viktig del för att nå framgång i denna typ av projekt Se bland annat utvärderingsrapporter av Klara vinster av Orwén Konsulting AB samt projektets egna uppföljningar och Bo Eriksson vid Framtidsutbildning AB för utvärdering av Insteget. 24 Behovet av struktur och uppläggning av utbildningsprogram förtjänar egentligen mer utrymme och resonemang, men ryms inte här. Men det är ett område av stor vikt för kommande insatser och där mycket finns att lära från de olika EU-projekten. 20

21 Kunskap om psykisk funktionsnedsättning Bör ha utbildning om att jobba med personer med psykisk funktionsnedsättning. Måste ha viss kunskap om hur funktionsnedsättning påverkar. Ökar i samhället i stort. Finns brister i kompetens på många håll för att kunna bemöta. Konsekvenser? Personer kan bli sämre i sitt mående om inte bemöter på rätt sätt, t ex ADHD problematik måste veta att behöver fånga upp och styra mer, så att inte rusa iväg på alla håll och kanter. De kan vara kreativa, men det hjälper personer att sätta gränser. Personer med Asperger har inte alltid social kompetens, kan vara svårt att kommunicera, också viktigt med att sätta gränser. Ur intervju med offentlig organisation Attityder till och arbetet med psykisk funktionsnedsättning är både ett komplext och viktigt område. Bumerang har under åren haft en levande diskussion om både enskilda personer och mer generella samtal om psykisk tillgänglighet, som hur vi tänker kring och skapar fördomar. Hur målgruppen bäst bör mötas har således diskuterats på olika sätt. Den dominerande uppfattningen i projektet blev att var och en ska mötas utan fördomar, mer som ett blankt blad. Där en del deltagare ville att funktionsnedsättningen skulle bli känd och andra ville inte bli förknippade med sin diagnos. Min uppfattning är att projektgruppen lagt ner mycket hjärta och engagemang för att nå ökad förståelse och hitta lösningar. Men lite kunskap om psykiska funktionsnedsättningar kan göra att situationer uppstår som kunde förhindras. Det kan vara olika grad av ADHD, Asperger, border-line eller annat, som alla har vissa kännetecken och där bemötandet kan betyda mycket. Sannolikt hade det varit mer hjälpsamt för dessa personer med mer kunskap hos projektledningen, vilket bör vara ett krav på kommande insatser för denna målgrupp. Ett dilemma har varit oklarheter kring personernas bakgrund och eventuella psykiska nedsättningar, där man ibland har kunnat prata med individen och ibland via enskilda relationer med handläggare, men ibland inte. Lite kunskap om psykiska funktionsnedsättningar kan göra att situationer uppstår som kunde förhindras. 21

22 3.4 Olika kategorier av deltagare olika behov Det framträder en bild av deltagare med stor variation i ålder, kön, utbildningsbakgrund, arbetserfarenhet, grad av psykisk funktionsnedsättning m.m. Men också i vilja och driv att komma vidare med en affärsidé. Vid vissa tillfällen har spridningen i bakgrund varit så stor att det varit väldigt svårt att hitta en lämplig nivå på utbildningen. När flera är kvar i projektet en längre tid skapas det inte heller en positiv gruppdynamik, denna riskerar istället att bli negativ, att vara ett hinder till positivt skapande av nya projekt och idéer. Vid kommande satsningar bör urvalet av deltagare på ett annat sätt styras mot de som har motivation och även förmåga att kunna arbeta i riktning mot ett socialt företag, både för sin egen skull men också i hög grad för att kunna skapa en positiv gruppdynamik. Engagemang, idéer och driv den sociala entreprenören En kategori av deltagare har haft ett personligt driv och motivation att gå vidare, till antingen arbete, utbildning eller egen verksamhet. Ofta har denna deltagare haft viss utbildning och annan erfarenhet av arbetsmarknaden, och det finns en personlig motor där som driver framåt, samtidigt som eventuell funktionsnedsättning är under kontroll. Denna person behöver ofta coachning och input kring till exempel marknadsföring, affärsidé, budget, bokföring etc. Denna karaktär är självgående och kan ta egna initiativ, kan förändra och utveckla sin affärsidé. Personen behöver antagligen fortsatt stöd på sin väg att skapa en hållbar verksamhet, både före och under den första tiden i företaget, men är ändå relativt självgående. Det är antagligen denna skissartade person - den sociala entreprenören - som Bumerang riktar sig till, och som kommande insatser bör fokusera på. Låg motivation, oklar riktning - kartläsaren En annan karaktär som framträder är deltagaren kallad kartläsaren. Denna person karakteriseras av låg motivation, vet lite vart hen vill, arbete, utbildning, praktik? Är inte direkt intresserad av företag, det kräver för mycket arbete som personen inte kan ge just nu. Har viss utbildning, gått flera arbetsmarknadsprojekt, och känner sig desillusionerad och har lågt självförtroende. Vart är nästa steg? Behöver för att komma framåt mycket stöd, först och främst för att stärka självkänsla och självförtroende och skapa en tydligare bild av vad som kan krävas för att komma vidare. Har fått många nej och upplever en tuff uppförsbacke för att komma in på arbetsmarknaden. Har viss utbildning, men den behöver uppdateras eller gå en ny för de jobb som finns idag. Lider också av sin funktionsnedsättning, som ibland motverkar möjligheten att delta fullt ut i utbildning eller i ett team. För denna person är projektet inte rätt plats utan hen behöver annat vägledningsstöd. Stor ryggsäck och långt utanförskap - trygghetssökaren I projektet har funnits (och finns) personer som inte mår bra, är mycket märkta av tidigare händelser, både privat och på arbetsmarknaden. Har låg utbildning och har varit utanför arbetsmarknaden en lång tid. Där finns också en betydande funktionsnedsättning som kan kräva professionell hjälp för att förstå och bemöta. Det finns ingen möjlighet för dem att helt förstå vad Bumerang går ut på och är mycket långt ifrån att kunna driva en verksamhet. 22

23 Det är heller inget de behöver för att stärka sig själva och sin situation just nu. De behöver ofta trygghet och en varm plats att vara på, för att kunna navigera vidare på sin långa resa tillbaka till ett möjligt och anpassat arbete. Denna person bör inte vara i ett projekt som Bumerang, varken för hen eller för andra i gruppen. För uppdrivna - behöver landa Det finns en annan karaktär som går utanför de ovan beskrivna. Det har i projektet funnits ett flertal som inte har insett sin begränsning i funktionsnedsättning och har varit väldigt speedade, alltför mycket driv som sänder signaler om att något inte står rätt till. Dessa behöver landa i sig själva innan arbete med en verksamhet kan komma till stånd. 3.5 Ekonomi och organisation Projektets totala budget är på nära 16,5 Mkr, varav ESF-medfinansiering på nära 8,7 Mkr. Den andra delen består av offentligt finansierad ersättning till deltagare (främst aktivitetsersättning från arbetsförmedlingen och till viss del sjukersättning från försäkringskassan) på drygt 4,9 Mkr, offentliga kontanta medel på drygt 3 Mkr och offentligt bidrag i annat än pengar på drygt kr (max ESF-stöd 47,4 % och redovisad offentlig medfinansiering på 52,6 %). Den ekonomiska redovisningen har varit noggrann under projektperioden och kontinuerliga avstämningar har gjorts med företrädare för ESF-rådet i samband med förändrat deltagarantal m.m. Bumerang har haft en projektledare på 100 %, en biträdande projektledare (fram till slutet av 2013) på 50 %, två handledare och en administratör på 100 %. Projektägare är ABF Sydhalland och det har funnits en styrgrupp som har träffats regelbundet under projektperioden. Styrgruppen har under större delen av projektperioden bestått av Jan Palmgren, ordförande för ABF Sydhallands styrelse, Ingvar Karlsson, sammankallande ombudsman från ABF Sydhalland, Pia Rydberg samverkansansvarig vid Försäkringskassan - lokalt försäkringscenter i Halmstad (från hösten 2013), Lars Öhlund chef vid Arbetsförmedlingen i Halmstad, Bodil Ljungberg Halmstad Kompetens (tidigare Arbetsförmedlingen) och projektledare Erik Jansson. Vid flera möten har Thomas Ljungberg ESF-rådet närvarat och utvärderare Roger Orwén från Orwén Konsulting AB har deltagit vid ett par tillfällen. 23

24 4. Arbetsintegrerande sociala företag Totalt i Halland fanns i september 2014 således 16 sociala företag med ca 60 anställda och ca 100 i sysselsättning 25. Företagen driver tillsammans ca 30 verksamheter 26. I Halmstad finns det för närvarande fyra företag. Det Goda Livet i Halmstad driver fyra caféer, och mer är på gång, Förenade Förmågor i Oskarström arbetar med personlig utveckling och friskvård, KRIS har en bilvårdsanläggning och en secondhandbutik och Inejden är ett företag som erbjuder servicetjänster till andra företag. Se mer om verksamheterna i Halland i bilaga. Startade verksamheter utanför projektet 27 Under projekttiden har inga verksamheter startats i föreningen Bumerang. Men det är fyra verksamheter som startats efter projektet där tiden i Bumerang i en del fall sannolikt varit betydelsefull för dess start, även om det är svårt att avgöra i vilken omfattning. Förenade förmågor: verksamheter runt personlig utveckling i Oskarström. Deltagaren vidareutvecklade ett koncept kring ASF som hon påbörjat innan anvisningstiden i Bumerang. Verksamheten är pågående. Bageri: En deltagare har tillsammans med sin man och utanför projektet förvärvat ett bageri samt konditori i Halmstad. Bumerangs bidrag var att i delar förbereda deltagaren för vissa moment inom marknadsföring och ekonomi. Verksamheten är pågående. Galleri: Normal galleriverksamhet förvärvad utanför projektet och driven enligt principerna om ASF. Arbetade under de sista månaderna i Bumerang med att förbereda övertagandet. Verksamheten är pågående. Exempel på verksamhetsidéer under projekttiden I projektet har deltagarna arbetat med ett flertal verksamhetsidéer på egen hand eller i grupp, där deltagarna har varvat arbete med idéerna, individuella samtal och annat i utbildningsprogrammet (se annat avsnitt för utbildningsprogrammet). Jobblr: Pågående verksamhetsutveckling just nu i projektet. Tre deltagare som planerar starta ett webbaserat nav kring utanförskap och arbetslöshet. Planeras innehålla Podcasts, chattsessioner samt webbaserad KBT-terapi i samverkan med Linköpings universitet. 25 Information från de två lotsarna för sociala företag i Halland, Johanna Fredriksson i Falkenberg och Carl Nyblom i Halmstad. 26 T ex har Det goda livet i Halmstad fyra verksamheter på samma organisationsnummer 27 Denna redovisning av verksamheter är till största delen hämtad från projektledarens beskrivning. 24

25 Trädgård: Trädgårdstjänster riktade mot privatpersoner och företag. Verksamheten var i princip igång med ett första uppdrag då ett företag valde att erbjuda de två deltagarna anställning. Guldstänk: Fem deltagare, varav tre hade tidigare erfarenhet från kommunal hemvård, arbetade kring konceptet utifrån idén Göra vardagen mer meningsfull för äldre och funktionshindrade. Alla har rätt att liva sitt liv, inte bara vara vid liv. Arbetet har avstannat då tre deltagare gått till arbete. Lager/ Logistik: Ett bemanningsföretag riktat mot logistikbranschen i regionen. Något ASF startades inte. Resultatet av verksamheten i projektet blev att en person fick arbete på ett existerande bemanningsföretag och att tre personer lämnade projektet för att gå till Lernia och deras truckutbildning. Brukarcoach: En verksamhet där deltagare tillsammans med etablerad coach ger stöd åt långtidsarbetslösa. Det bygger på ett etablerat koncept med brukarcoacher i Göteborg. En deltagare lämnade projektet för att gå till annan anordnare, en deltagare för att gå till deltidsarbete inom kommunen. Kulturfabriken: Verksamhetens egen pitch: Kulturfabrikanterna och kulturfabriken är en plattform, en mötesplats, en idéfabrik och samtidigt ett miljövänligt återbruk av äldre fastigheter där den kreativa sektorn utvecklar starka idéer tillsammans med kommun, akademi och näringsliv. Två deltagare arbetar med idén där man bla haft möten med kommunen och besökt motsvarande mötesplats i Lund och Helsingfors. Sömnad: Utifrån studiebesök på Yallatrappan i Malmö arbetade fem deltagare med tankar kring sömnad utifrån återvunnen byggtextil. Prototyper har tagits fram och idén ligger just nu på is då de två drivande deltagarna gått till utbildning respektive praktik inom sömnadssektorn. 25

26 4.1 Framtida utvecklingsområden Utmärkt sätt att komma igång och komma ut. Vi har få sociala företag, men varit på många föreläsningar om det. Från vår sida mycket bra, att få komma till ett socialt företag, inte samma press att prestera direkt, mer tillåtande miljö och annan förståelse, ett annat tänk. Många av de vi jobbar med skulle må bra av att komma till ett socialt företag. Har väldigt få sociala företag i Halmstad. Någonting vi hoppas på att ska kunna bli fler. Ur intervju med offentlig organisation Bumerang har gett ny kunskap om ASF som ett för Halmstad och Halland nytt sätt att bredda arbetsmarknaden. Detta avsnitt är en samlad bild av tidigare utvärderingsrapporter, ny informationsinsamling och studier och utvecklingsarbete i andra delar av Sverige och i Halland 28. Nedan är de områden som främst hämtar näring från Bumerang. De framtida utvecklingsområden - eller framgångsfaktorer - som beskrivs är: Stödstruktur Finansiering Politiska policybeslut Rekrytering Kunskap om företagande entreprenörsutbildning Kunskap om socialt företagande i allmänhet Empowerment Behovet av stödstruktur Erfarenheter från Bumerang, EU-projektet i Varberg, Klara Vinster och EU-projektet Insteget i Falkenberg, men också från andra delar av Sverige, visar behovet av stödstrukturer för de sociala företagens start och drift. Den läsvärda antologin från Tillväxtverkets temagrupp för entreprenörskap och företagande (2012) Att lära av mirakel. Att vända arbetslöshet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande beskriver de arbetsintegrerande företagen utifrån skilda perspektiv. Ett av dem är de olika stödstrukturer som vuxit fram i landet. I antologin beskrivs på ett bra sätt vad stödstrukturer egentligen handlar om: En stödstruktur för arbetsintegrerande sociala företag är ett nätverk av organisationer, myndigheter och personer som alla bidrar till och underlättar för fler företag att starta och överleva. En väl fungerande stödstruktur består både av ett internt nätverk av företag samt ett externt nätverk av myndigheter och av organisationer. Det interna nätverket/samarbetet företag emellan är en betydande del i stödstrukturerna. Ofta sker detta samarbete i form av sammanslutningar av juridiska 28 Exempelvis egen utvärdering av EU-projektet Klara vinster i Varberg, utvärderingsrapport av Bo Eriksson från EU-projektet Insteget i Falkenberg, rapport av Bo Blideman om situationen i Halland och Tillväxtverkets antologi Lära av mirakel. 26

27 och/eller fysiska personer för att göra gemensamma affärer och stötta deltagare och personal. För sociala företag kan det betyda att flera kooperativ går samman i en paraplyorganisation/kooperativ som köper/administrerar gemensamma tjänster. Det kan till exempel vara att de i samverkan sköter upphandlingar och avtal med kunder, ekonomi, gemensam administration och personalfrågor eller att de fungerar som arbetsgivare. Ett externt nätverk innebär ett nära samarbete med de myndigheter som deltagarna har kontakt med och får sin ersättning ifrån. Organisationer inom offentlig sektor utgör också en viktig kund (i flera fall den mest betydelsefulla) men beroendet är ömsesidigt. En lyckad stödstruktur verkar alltså skapa nätverk både mellan företagen och mellan myndigheter och organisationer. Vad dessa nätverk/samarbeten består av skiftar mellan regioner i landet, även om det finns delar som ofta kommer igen. Då uppbyggnaden är situationsberoende är det angeläget att definiera kontexten i Halmstads kommun. Men även att lyfta in det regionala perspektivet, då mycket pekar på att det finns ett generellt frågebatteri, såsom ersättningssystem och finansiering, och andra som är mer lokala, till exempel lokaler och handledning. Det finns också ett värde i att gemensamt regionalt ställa sig bakom ASF, exempelvis för att ge frågan tyngd och en tydlighet utåt till andra aktörer. Frågan om stödstruktur har lyfts vid - bland annat - diskussioner med styrgruppen och en workshop utifrån utvärderingen hösten 2013, där ett flertal s.k. systemaktörer deltog, till exempel arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommunen, Region Halland och Samordningsförbundet Halland. I samband med den avslutande utvärderingsrapporten hösten 2014 diskuterades stödstruktur på workshops tillsammans med bland annat försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Halmstad kompetens. Frågan om samverkan lever och det förs samtal mellan till exempel socialförvaltningen och Halmstad Näringslivs AB och där Halmstad kompetens också visar intresse. Även Samordningsförbundet Halland driver flera processer, bland annat arrangerades i september tillsammans med Region Halland - en halvdag med företrädare för kommunerna (där alla utom Hylte kunde representeras) för att lära mer om sociala företag och diskutera hur en regional stödstruktur kan utvecklas vidare. Denna stödstruktur handlar således både om de externa nätverken med och inom myndigheter och organisationer, men också en stödstruktur som fokuserar på att stötta affärsutveckling och kundrelationer, hjälp med bokföring, IT och annan administration. Politiska policybeslut Politiska beslut är centrala för att fullt ut kunna utveckla en stödstruktur, vilket är en erfarenhet som delas av andra kommuner i både landet och i länet. För att tjänstemän ska kunna arbeta med frågan behövs policybeslut med förslag till resurser och ansvarsfördelning. Förslag till utormning finns i flera delar av landet, och i bland annat Falkenberg är ett förslag till policy framtaget. I Halmstad finns det ett intresse - visas till exempel i Halmstad Näringsliv AB:s ägardirektiv och beslut i Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden (se mer i tidigare utvärderingsrapport). 27

28 Det finns nu också formuleringar i Region Hallands nya tillväxtprogram, vilket kan ge incitament för kommunerna att än mer arbeta med frågan. Ett annat område som kan stärka efterfrågesidan i de sociala företagen är att i offentliga upphandlingar ha sociala kriterier. Den politiska aktiviteten på området ökar och Bumerang har upplevt det som lätt att få till stånd möten, studiebesök och övrig samverkan med såväl kommunala, regional som nationella politiker. Vilket pekar på att det kan blir fler politiska initiativ framöver? Finansiering och ersättning Finansiering vid starten av de sociala företagen är ett av de viktigaste områdena för att bilda fler sociala företag. I Bumerang har det varit nära att starta en verksamhet, men där finansiering av till exempel trädgårdsmaskiner eller symaskin för industrisömnad, varit ett hinder. Det rör sig om relativt små summor, kanske runt kronor, men för den enskilde en hög kostnad. Inledande kostnader för lokaler kan också vara ett hinder. Målgruppen har ofta både skral ekonomi och svårigheter att få lån, vilket gör att de måste förlita sig på att det tillförs medel utifrån. De flesta deltagare har kommit från arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti (sysselsättningsfasen) och har denna ersättning med sig in i Bumerang. Om denna deltagare vill driva en verksamhet i ett socialt företag kan hen idag dock inte ta med sig ersättningen från arbetsförmedlingen utan behöver direkt stå på egna ben. Sociala företag är idag, enligt regelverket, inte en anordnare arbetsförmedlingen kan betala till för arbetsträning. Och för att kunna ge ut medel, aktivitetsersättning, måste deltagaren vara inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin. Därmed har deltagaren inte någon ersättning den första tiden innan en verksamhet kan komma igång, vilket kan vara ett stort hinder. Bumerang har under åren arbetat aktivt för att försöka hitta lösningar på finansieringsfrågan. Främst har kraft lagts på att agera för en nationell lösning, där rikspolitiker - främst inom socialdemokraterna - kontaktats för att bland annat diskutera tankar kring ett AF invest med startkapital för sociala företag. Och mycket pekar på att öronmärkt kapital för affärsutveckling på ett betydande sätt skulle öka möjligheterna för fler ASF. Finansiering vid starten av de sociala företagen är ett av de viktigaste utvecklingsområdena. 28

29 Ny Mikrofond för social ekonomi En ny möjlighet till finansiering skapades i Halland genom starten av en ny Mikrofond i maj Mikrofonden kommer att ge små lån och bankgarantier för företag inom social ekonomi, både ideella och ekonomiska föreningar. Det är Coompanion Halland 29 och Klara 30 som varit drivande i frågan, och det är företrädare för dessa två som är ordförande respektive sekreterare i den nybildade fonden. Andra medlemmar är Almi, Länsförsäkringar Halland, fristående Sparbanker och organisationen Hela Sverige ska leva. Mikrofonden är ett etablerat koncept som finns i flera andra delar av landet med en nationell moderorganisation, där det också finns projektmedel som kan stötta upp. Presumtiva idéer presenteras i en affärsplan för Mikrofonden. Affärsplanen - som diskuteras i gruppen (draknästet) - kan sedan godkännas eller behöva kompletteras och företaget kan sedan ges finansiellt stöd via lån eller bankgaranti. Om denna Mikrofond blir etablerad kan det bli ett stort kliv framåt för de sociala företagen. Rekrytering av deltagare Det har främst kommit deltagare från arbetsförmedlingen, men under projektets senare del även från försäkringskassan. Det har funnits svårigheter att finna deltagare vid arbetsförmedlingen och de som rekryterades har ibland inte varit motiverade att driva en affärsverksamhet. Urvalet av deltagare är därmed en betydande orsak till projektets resultat. Inskrivna på arbetsförmedlingen har i viss utsträckning möjlighet att välja anordnare, men det är arbetsförmedlaren som anvisar och gör den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Därför är det av största vikt att ett projekt som Bumerang tydligt kan marknadsföra sin verksamhet, men också att det finns en öppenhet hos arbetsförmedlingen för en ny typ av projekt. Men även om arbetsförmedlingen stått bakom projektansökan för ESF-medel har det alltså varit svårt att identifiera lämpliga deltagare. Under var arbetsförmedlingens handläggare regelbundet på plats i Bumerangs lokaler, men under 2014 har projektledaren regelbundet varit på arbetsförmedlingen. Platsbytet gjordes bland annat som ett led i att ytterligare försöka öka samverkan och förståelsen för varandras uppdrag. 29 Coompanion är, menar hemsidan, företagsrådgivaren för alla som vill starta företag tillsammans. De finns på 25 platser i landet. I Halland sitter man i Falkenberg och arbetar i hela länet. Coompanion breddar entreprenörskapet och ger de som vill förverkliga företagsidéer tillsammans skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt företagande. De ägs och styrs lokalt av omkring 30 medlemsorganisationer i Halland. Coompanion finansieras av konsultintäkter, EU-medel och staten. Statliga Tillväxtverkets finansiering gör det möjligt att ge rådgivning kostnadsfritt. 30 KLARA i Varberg är en ideell förening som arbetar på uppdrag av olika aktörer på arbetsmarknaden. De samarbetar och har avtal med Arbetsförmedlingen och Varbergs Kommun och har privata uppdragsgivare som anlitar KLARA för arbetsprövning. Deltagarna är mellan 19 och 65 år och har alla olika bakgrunder, utbildningar och erfarenheter. Det de har gemensamt är att de av olika anledningar har hamnat vid sidan om arbetsmarknaden. KLARAs uppdrag är att hjälpa dem att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och få en anställning. Från Klaras hemsida den 6 juni

30 Bumerang är en av flera anordnare arbetsförmedlingen kan anvisa arbetssökande till, där överenskommelser med anordnare också kan träffas genom till exempel en nationell upphandling. Drivkrafter när arbetssökande anvisas till insatser är - förutom innehållet - bland annat dess resultat och utfall. En tveksamhet att anvisa till Bumerang uppstod när innehållet i insatsen upplevdes bra, men att resultat och utfall inte uppnådde samma nivå 31. Det är av största betydelse att reflektera över lämpliga personer för denna typ av projekt. Det finns även en framtida potential i att ytterligare förstå varandras, deltagarnas och de olika organisationernas förutsättningar, exempelvis gällande regelverk och funktionsnedsättning. En utmaning är också att tydliggöra andra rekryteringsvägar, såsom från kommunen och försäkringskassan. En annan aspekt är inlåsningseffekten. Denna kan skapas när personer inte är motiverade att starta egen verksamhet och stannar kvar länge i projektet. Vissa har varit med i tre år, för att de trivs och det känns bra. Men samtidigt ger det ingen kraft till förändring och det är oklart hur tiden i projektet påverkar dem på sikt. Kunskap om företagande - entreprenörsutbildning För att kunna bedriva en verksamhet måste det såklart också finnas en hållbar affärsidé. Och det gäller att kunna bedriva en verksamhet med allt vad det innebär av marknadsföring, bokföring, affärsutveckling, IT-frågor, hemsida, nätverkande, kompetensutveckling m.m. Den i Bumerang kontinuerliga intagningen av deltagare och deltagarnas mycket olika utbildningsnivå och erfarenheter, gjorde att utbildningen främst blev individanpassad för ett visst behov och mindre i grupp med ett kurspaket. I EUprojekten Insteget i Falkenberg och Klara vinster i Varberg har utbildningen varit schemalagd och strukturerad på ett helt annat sätt, med moduler och steg som deltagarna går igenom 32. Min uppfattning är att flera deltagare i Bumerang var i behov av mer struktur för dagen, mer krav och stöd. En tydligare struktur för dagen och en tydlighet kring hur de olika delarna i utbildningen hänger ihop. Samtidigt som den kontinuerliga intagningen i Bumerang och deltagarnas mycket olika utbildningsnivåer gjorde det svårt att ha samlade utbildningsinsatser. Vid planering för nya utbildningsinsatser om ASF måste hänsyn tas till målgruppens bakgrund. Det är ingen vanlig entreprenörsskola, utan det behövs ett individuellt bemötande för att enskilda personer - med lång tid utanför arbetsmarknaden och eventuellt en psykisk funktionsnedsättning - ska kunna fullfölja och tillägna sig kunskaperna. 31 Detta stycke tillsammans med de två föregående är till stora delar hämtat från kommentarer av arbetsförmedlare. 32 Se bland annat utvärdering av Klara vinster av Orwén Konsulting AB och utvärdering av Insteget av Bo Eriksson vid Framtidsutbildning AB. 30

31 Kunskap om socialt företagande i allmänhet Det krävs kunskap om sociala företag för att utvecklingen ska ta fart. Det handlar om att förstå de särskilda kännetecken som finns, exempelvis att det finns en rehabiliterande del, och de förutsättningar som krävs. Ökad kunskapsspridning behöver sannolikt ske både till tjänstemän, politiker och till näringsliv, även om det finns en betydligt högre medvetenhet idag än bara för något år sedan. Empowerment Empowerment har blivit ett etablerat samlingsnamn för individens motivation och möjlighet att växa. Att skapa en miljö som förstärker tron på individen, som stärker självkänsla och självförtroende. En miljö som förstärker förmågan att ta ansvar för sin situation och skapa nya handlingsmöjligheter. Vägen till empowerment - utifrån erfarenheter från många satsningar 33 - går ofta via en (i inledningsskedet) tydlig struktur och innehåll. För att därefter, efter att den enskildes intresse och initiativkraft väckts, minska stödet till förmån för egna handlingar. I Bumerang har Empowerment varit en viktig drivkraft i samspelet med deltagarna. 4.2 ABF:s roll Under hösten 2010 upplevde Arbetsförmedlingen i Halmstad att ett ytterligare verktyg behövdes för att hjälpa - framförallt - personer med lättare psykisk funktionsnedsättning åter till arbetsmarknaden. Det skickades därför ut en fråga om samverkan kring en ESF-ansökan till förmedlingens nätverk. ABF Sydhalland engagerade sig i ansökan och blev projektägare. Detta bland annat för att Bumerangs verksamhet är i enlighet med ABF-rörelsens idéprogram och riktlinjer ( ). ABF Sydhallands styrelseordförande har deltagit i styrgruppen och ombudsman på ABF Sydhalland har haft en löpande dialog med projektledaren. ABF:s roll har främst varit att bidra till diverse arenor för dialog, som styrgrupp och workshop inom ramen för utvärderingen. Annars har fokus främst varit att klargöra ABF:s interna ställningstagande till att driva denna typ av projekt. Vid ett tillfälle deltog utvärderaren på ett möte med styrelsen för ABF Sydhalland där det bland annat diskuterades projektägarens roll i Bumerang. Tanken var att ta upp denna tråd vid kommande träffar, men styrelsen valde istället att fokusera på generella interna processer. Att som ABF vara projektägare för ett utvecklingsområde som i hög grad bygger på samarbete mellan offentliga organisationer, men att inte vara en del i redan uppbyggda samarbetsstrukturer, är inte en lätt uppgift. Men sannolikt hade det långsiktiga och strategiska arbetet underlättats om projektägaren varit mer aktiv och hittat en tydligare roll i samarbetet med andra myndigheter och organisationer. 33 Bland annat rapporten av Orwén Konsulting (2001): "Hur kan en individuell handlingsplan leda till empowerment? Ett diskussionsunderlag för utveckling av arbetet med handlingsplaner. Utifrån bland annat erfarenheter från 19 EU-projekt" 33, på uppdrag av Projekt Tema och Synergi (PTS), vid Svenska ESF-rådet. Det har gått många år sedan denna studie, men den har funnits med mig genom åren och de erfarenheter som gjorts i studiens projekt går att se i flera andra satsningar. 31

32 ABF kan som studieförbund med lång tradition av bildningsverksamhet och vuxenlärande bidra med mervärden för utbildningssituationen. Dock finns mindre erfarenhet om just arbetsmarknadsprojekt och dess specifika förutsättningar, och det finns inget etablerat samarbete med myndigheter och organisationer. 4.3 Utvecklingsområden för ESF-rådet Det har uppmärksammats ett flertal utvecklingsområden i förhållande till ESF-rådet och hanteringen av EU-projekt, vilket kan vara av värde för kommande satsningar. Högre krav på styrgruppsutbildning? Styrgruppers aktivitet är ett återkommande tema i många EU-projekt. I Bumerang har styrgruppen den sista tiden i projektet varit mer aktiv, men har tidigare inte haft strategiskt arbete i fokus. Denna uppgift, som flera gånger lyfts av utvärderingen, har främst legat på projektledaren. Vilket är fel strategisk nivå. Systemfrågor måste hanteras av de som tillhör systemorganisationer, som arbetsförmedlingen, kommun och försäkringskassan. Det ökade intresset har visat sig vid slutet av projektperioden, bland annat när styrgruppsmedlemmar från nämnda organisationer bjöd in till workshops om utvärderingen i respektive organisation om hur området kan utvecklas vidare. Den senaste tiden har också diskussioner förts i olika samverkansgrupper mellan myndigheter och organisationer, vilket gör att frågan om ASF blivit mer levande. Då styrgruppers möjlighet att driva strategiska frågor är av stor betydelse för att kunna ta tillvara erfarenheter, och särskilt för projekt med tydliga vinster att göra vid samarbete med andra myndigheter och organisationer, borde redan från projektstart högre krav ställas på utbildning av styrgrupper i EU-projekt? 34 Reservera medel för det okända? Framtiden för utvecklingsprojekt - likt Bumerang - är vid tiden för projektansökan en gissning, där det finns förhoppningar och kvalificerade bedömningar. Men där verkligheten sällan blir exakt så som förväntades. Då budget sätts utifrån gissningarna kunde - med de nya förutsättningarna framme - medel efter hand kunna användas för andra områden. Från Bumerang finns ett förslag att kanske 5 % av ett projekts totala budget används för okända framtida möjligheter. 34 Delar av styrgruppen har deltagit i styrgruppsutbildning inom Socialfonden, via Margareta Ivarsson, men sannolikt borde den följts upp på nytt och fler samtal förts om styrgruppens arbetssätt. 32

33 Tydligare prioriteringar och bredare definition av källor för medfinansiering EU-projekt som bygger på medfinansiering via deltagare från främst arbetsförmedlingen - som Bumerang - är sårbara om samverkan kring rekrytering av deltagare inte fungerar fullt ut. Den prioritering som finns inom arbetsförmedlingen för dessa EU-projekt kunde för handläggare bli än tydligare. Sannolikt behövs det här också mer information från ESF-rådet och mer samtal internt om prioriteringar. Då aktivitetsstöd var medfinansiering för Bumerang kunde arbetsförmedlingen bara erbjuda deltagare som går i program. Ett projekt som Bumerang kunde öppnas för fler om även andra stödsystem kunde användas, såsom exempelvis A-kassa och kommunalt försörjningsstöd. En lärdom är således att före nästa EU-satsning vara noga med hur medfinansiering definieras. Tufft med likviditeten Projektägaren ABF är en relativt stor organisation, men ofta med små marginaler för likviditeten. När utbetalningar från ESF-rådet ibland har dröjt ett halvår (för t ex löner och andra omkostnader), har det skapat oro och interna svårigheter. Denna hantering fungerar inte om mindre organisationer ska kunna driva denna typ av EUprojekt. Borde det redan från projektstart ställas högre krav på utbildning av styrgrupper i EU-projekt? 33

34 5. Socialfondens programkriterier: innovativ verksamhet, lärande, samverkan och strategisk påverkan 5.1 Innovativ verksamhet Innovativ verksamhet kan beskrivas och tolkas på olika sätt. I Bumerang är ett av de innovativa inslagen att arbeta med just ASF i Halmstad, även om fenomenet i Sverige inte är nytt. Ett annat, i alla fall på det lokala planet, är sättet att beskriva ASF utifrån det affärsmässiga perspektivet; med potentiella möjligheter till nya företag. Ett tredje är den s.k. Bumerangmodellen, den individuella metoden för att arbeta med deltagarna. Hur fungerar modellen? Bär den frukt? Mitt intryck är att flera personer i svag ställning på arbetsmarknaden har lyft sig i projektet, de har fått ökat självförtroende och inspiration att gå vidare till arbete eller utbildning. Nära en av tre har också gått vidare till ett arbete. Det har även funnits ett engagemang hos projektgruppen kring målgruppen; att hjälpa till, att utveckla pedagogiska metoder, att lära nytt och förändra arbetssätt. Ett engagemang som tydligt möter mig vid olika möten med projektgruppen. Men modellen har inte varit framgångsrik i förhållande till att starta nya affärsverksamheter. Anledningarna till detta är flera, vilket visas genom hela utvärderingen. Det är komplexa situationer som rör både den enskildes personliga förutsättningar, hållbarheten i affärsidén och frågor för offentliga myndigheter. 5.2 Lärande miljöer I en skrift 35 av Svenska ESF-rådet om Socialfondsprogrammets programkriterier 36 - lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan - betonas vikten av lärande miljöer för att nå långsiktigt hållbara och träffsäkra resultat. Framförallt framhålls det utvecklingsinriktade lärandet, att tänka nytt och se saker på ett annorlunda sätt. Lärandet kan organiseras på olika sätt. Det kan till exempel vara formellt lärande, som bygger på formell utbildning via utbildningssystemen; informellt lärande som sker i vardagen och icke-formellt lärande som exempelvis sker på arbetsplatsträffar, studiebesök, rotation mellan arbetsuppgifter, ett ökat ansvar, medverkande i arbetsgrupper och projekt, ingå i nätverk, praktik, handledning, coachning med mera. 35 Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för strategisk påverkan och lärande, SPeL (2011) Programkriterierna i Socialfondsprogrammet. Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan 36 Det finns fyra programkriterier inom det svenska Socialfondsprogrammet : innovativ verksamhet, lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan. De representerar möjliga utgångspunkter för hur ett projekt kan planeras och genomföras. Poängen är att projekten med dessa utgångspunkter ska lyckas skapa mervärden för programmets målgrupper och mål, det vill säga träffsäkra och hållbara resultat. 34

35 Lärande är ett, kanske ett av det viktigaste, perspektiven för att förstå och arbeta med projekt. I Bumerang sker lärande mellan deltagarna, mellan projektgruppen och deltagarna, mellan varandra i projektgruppen och utåt till andra aktörer. Med betoning på det informella och icke-formella lärandet. Projektgruppen har exempelvis varje fredag haft interna genomgångar av nu-läge och via enskilda samtal följs deltagarna. Det sker således ett lärande på olika sätt och med ett flertal skilda aktörer; deltagare, projektledning, myndigheter och organisationer. Via lokala samtal med handläggare på arbetsförmedlingen, tjänstemän på stadskontor och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och med politiker från olika partier. Regionalt till exempel via nätverksträffar med andra liknande ESF-projekt genom Högskolan i Halmstad, nationellt via information till Svenska ESF-rådet och temagruppen för entreprenörskap genom Tillväxtverket och internationellt via bland annat ett finskt EU-projekt om rekrytering. Samtalen har främst handlat om att sprida information om Bumerang och formen arbetsintegrerande sociala företag. Ett annat lärande är via den lärande utvärderingen. I samband med både denna och de andra två utvärderingsrapporterna har flera samtal förts med bland annat projektgruppen, styrgruppen och med ABF Sydhallands styrelse. 5.3 Samverkan Sammanfattningsvis: Bumerang har deltagit på flera olika arenor och har informerat om ASF och projektet, och har medverkat till att öka kunskapen om ASF. Arenorna har varit både lokalt och regionalt, till viss del nationellt. Efter hand har styrgruppen, där flera medlemmar är aktiva på regional nivå, tagit initiativ för att ytterligare påverka arbetet med ASF på systemnivå. EU-projekten i Halland har haft erfarenhetsutbyte men en djupare samverkan har inte skett. Sammanfattningsvis har mindre fokus lagts i Bumerang på att bygga strukturer som leder till varaktigt samarbete och mer på information och samtal. 5.4 Strategisk påverkan Projektets främsta styrka var kommunikation av både projektet och området ASF till kommunens förvaltningar/bolag samt föreningar och organisationer, till exempel Rotary och Företagarna. Projektet har också blivit uppmärksammat nationellt, bland annat inom ESF-rådet och inom temagruppen för entreprenörskap vid Tillväxtverket. På den nationella arenan har även diskussioner förts med riksdagsledamöter om de politiska förutsättningarna att utveckla ASF. Lokalt har Bumerang bidragit till en utredning om ASF vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och den lots som numera finns under socialförvaltningen 37. Några exempel på kunskapsspridning är en konferens med politiker och tjänstemän från hela länet i Falkenberg i april 2013, med runt 100 deltagare och bland annat den nationella experten Bo Blideman som en av talarna. Ett annat exempel är Halmstads kommuns dialogträff om att skapa meningsfull sysselsättning på arbetsmarknaden 37 Enligt uppgift från projektledaren. 35

36 för personer med funktionsnedsättning, som var i Bumerangs lokaler i september På denna träff lyftes, bland annat, synen på funktionsnedsatta, behovet av finansiering och lokaler för att komma vidare med affärsverksamheter. Bland deltagarna fanns bland annat flera kommunråd, deltagare i projekten Clavis och Bumerang och tjänstemän från skilda förvaltningar. Andra arenor där Bumerang har synts och fört ut budskapet om ASF är exempelvis konferenser i Varberg och Halmstad, ett flertal artiklar i Hallandsposten, Halland Nyheter och intervjuer i Radio Halland. Under 2014 genomfördes av Bumerang en mässa - Hasofoma14 - som samlade 15 utställare, besökare från både myndigheter och näringsliv och fick genomslag i lokal media. I arbetet med kommunikation har funnits ett strategiskt tänkande kring målgrupper och hur budskap kan framföras, med en kommunikationsplan som underlag. Det systematiska arbetet med kommunikationsplanen och påverkansarbetet har således varit en betydande del av projektinsatserna. 5.5 Jämställdhet och tillgänglighet ABF:s jämställdhetsplan har funnits med i bakgrunden för sättet att tänka kring jämställdhet, även om denna inte aktivt har arbetats med i projektet. Man har på olika sätt haft jämställdhetsaspekten framme, till exempel vid sammansättning av grupper som arbetar ihop, vid val av föreläsare och köksgruppens sammansättning. I projektet är det jämn fördelning mellan kvinnor och män, med 31 (48 %) kvinnor och 34 män (52 %). Jämställdhetsanalysen har ofta hamnat i förgrunden av andra mer betydande aspekter som påverkar gruppen, såsom deras funktionsnedsättning. I utvärderingen har inte heller denna aspekt närmare belysts. Tillgänglighetsperspektivet har varit ett stort och genomgående tema för projektet, som beskrivs i flera avsnitt i denna utvärdering. Det har handlat om hur enskilda personer med funktionsnedsättning ska bemötas, hur det individuella stödet kan utformas och hur personer med funktionsnedsättning bemöts av andra, vilka attityder som finns. Det har varit en kontinuerligt pågående process med att finna rätt stöd och bemötande för enskilda personer, att lära mer om vad som fungerar för dem. Det har genomförts utbildningar tidigt i projektet kring de båda ämnena arrangerade av Socialfondens projektstöd SpeL. Gällande jämställdhet även utbildning arrangerad av Winnet (via den biträdande projektledarens kontakter). Gällande tillgänglighet har projektet haft en halvdags utbildning med Ronny Nilsson, styrelseledamot i Aspergersföreningen i Sverige, som berörde olika psykiska funktionsnedsättningar. 36

37 6. Sammanfattande resultat från workshops Inom ramen för utvärderingen genomfördes 38 i oktober och i början av november 2014 workshops på arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Halmstad kompetens vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Resultatet från en preliminär utvärderingsrapport (med i stort sett samma resultat som i denna rapport) var en del av samtalen. Nedan beskrivs på ett sammanfattande sätt områden som fanns med i samtalen på alla tre träffarna. Det är nödvändigt att konkretisera och ta steg vidare, inte bara diskutera, annars riskerar luften att gå ur och utvecklingsarbetet tappa kraft. Vi kom flera gånger tillbaka till behovet av en stödstruktur som klargör vägar för individen, ersättning, finansiering, handledare m.m. Och att det nu pratats nog om denna det måste bli verkstad! Ur minnesanteckningarna från två workshops I de tre organisationerna - som alla är betydelsefulla för utvecklingen av ASF i Halmstad och Halland - finns en vilja att gå vidare och utveckla ASF, även om det ibland anas en viss tveksamhet. Det finns i flera av organisationerna också nationella styrdokument som stödjer framväxten av ASF. Hög tid att gå vidare med stödstruktur Som citaten ovan pekar på: det är hög tid att alla diskussioner de senaste åren om stödstruktur blir handling, annars riskerar frågan att bli en surdeg som tar bort all positiv utvecklingskraft. Det handlar om samverkan mellan myndigheter om saker som ersättning, finansiering, regelverk, utbildning, deltagare och handledning/mentorskap. Att skapa en tydlig väg (struktur) som underlättar för handläggare att skicka en person med exempelvis aktivitetsstöd, försörjningsstöd eller ersättning från sjukförsäkringssystemet. Det måste bli konkret och skapas skarpa förslag på denna stödstruktur. Idag finns det en oklarhet vem som äger frågan och det sker även flera parallella diskussioner, både lokalt och regionalt, som ibland förvillar. Göra det konkret och enkelt Det finns skillnader inom organisationerna i förkunskap om vad sociala företag egentligen är. Det verkar behövas mer utbildning och information om dess kännetecken och vad dessa företag kan bidra med i förhållande till andra. Att konkretisera, göra det hanterbart och tydligöra internt hur det passar in med målgrupper och regelverk. Kanske göra case som illustrerar och konkretiserar utifrån ett verkligt företag. 38 De genomfördes under ca 1,5-2 h utifrån frågor som finns i bilaga. 37

38 Otydligt vad politiken vill Ett återkommande tema är den upplevda otydligheten kring vad politiken vill med socialt företagande, vilket upplevs som ett hinder. Flera kände inte till att det finns med i ägardirektiv för Halmstad Näringslivs AB (HNAB), och också oklart om frågan ska ligga där och den roll HNAB intar. Bör HNAB samarbeta mer med de organisationer som har målgruppen? Det är hög tid att alla diskussioner de senaste åren om stödstruktur blir till handling, annars riskerar frågan att bli en surdeg som tar bort all positiv utvecklingskraft. 38

39 7. Sammanfattning och slutsatser Denna sammanfattande och avslutande del beskriver några av resultaten och reflekterar över hur erfarenheterna från Bumerang kan användas framöver. Arbetsintegrerande sociala företag har tidigare inte funnits i Halland och Halmstad, men via flera EU-projekt och satsningar av Samordningsförbundet Halland de senaste åren har nya sociala företag skapats och det finns ett ökat intresse att möjliggöra för fler. I september 2014 fanns det i Halland 16 sociala företag, varav fyra i Halmstad: bilvårdsanläggning genom Kris, Café Välkommen på Andersberg genom EU-projektet Det goda livet (som även har fler verksamheter), Innejden via Immanuelskyrkan (just nu främst digital marknadsföring, cykelservice samt butiksservice) och Förenade förmågor i Oskarström (bland annat olika former av personlig utveckling). Som arbetsmarknadssatsning är sociala företag fortfarande en marginell företeelse, dock med potential. Allt fler ser det som ett nytt verktyg för att inkludera fler grupper på arbetsmarknaden. För det finns vinster att göra. Företagen ger både stora mänskliga värden och stora samhällsekonomiska vinster. Sociala företag kan se ut på många sätt, organiseras olika och ha olika finansieringslösningar. Som det är just nu, definieras sociala företag av Tillväxtverket så här: Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i egen eller liknande verksamheter. Som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. ASF genomsyras av en tro på att alla människor har förmågor att bidra med i arbetslivet, men att en del just nu är förhindrade att delta fullt ut. Till exempel på grund av psykisk funktionsnedsättning eller att lång tid utanför arbetsmarknaden har minskat tron på den egna förmågan. Där ASF kan vara ett första trappsteg för att sedan komma vidare till att driva eget fullt ut eller en anställning. Det finns aldrig en sanning när ett projekt beskrivs. För att få en bredare bild av utvecklingen är det värdefullt att ta del av utvärderingar från de andra projekten i Halmstad och Halland, från andra delar av landet och erfarenheter från andra som driver frågorna lokalt och regionalt. Denna utvärdering utgår ifrån mål och syfte med Bumerang, använder sig av metoden programlogik och belyser Socialfondens programkriterier lärande, innovation, samverkan och strategisk påverkan. Den lärande utvärderingen har följt Bumerang under projektperioden, främst via två delrapporter och två workshops om utvärderingens resultat hösten 2012 och hösten 2013 samt denna höst

40 Bumerang har bidragit till att öka kunskapen om socialt företagande Svenska ESF-rådets projekt Bumerang ( ) är ett EU-projekt i Halmstads kommun med ABF Sydhalland som projektägare. Projektets huvudsyfte är att stimulera till framväxten av arbetsintegrerande sociala företag, men också att stötta långtidsarbetslösa på väg till arbetsmarknaden, arbeta fram en ny modell (Bumerangmodellen) samt arbeta med omvärldens syn på sociala företag för att hitta nya möjligheter till socialt företagande och öka efterfrågan på dess tjänster. Bumerang är således ett av de Halländska EU-projekt som under tre år bidragit till nya erfarenheter. Projektets största förtjänst är att på ett strategiskt sätt informerat om både Bumerang och socialt företagande, vilket har haft betydelse för synen på och kunskapen om sociala företag i Halmstads kommun. Bumerang har också varit en stödjande och stärkande funktion för många och projektgruppen har lagt ner ett stort engagemang för att hjälpa deltagarna vidare till egen verksamhet, arbete eller utbildning. Flera stöttande insatser har kunnat genomföras trots projektgruppens ringa erfarenhet av denna typ av arbetsmarknadsprojekt och en mycket tuff målgrupp att jobba med. Men det har inte skapats några nya juridiska personer eller startat verksamheter inom ramen för den ideella föreningen Bumerang - dock har några personer kommit igång med en verksamhet som har utvecklats i Bumerang och som startats efter projektets slut. Efter hand har projektet både fungerat som en traditionell arbetsmarknadsåtgärd och har arbetat för nya sociala företag. Av totalt 65 deltagare (mål 120) har nära en av tre gått vidare till arbete. Att arbeta s.k. arbetsintegrerande har varit en del i projektets förhållningssätt. Att lära av Bumerang Ett EU-projekt bör skapa nya erfarenheter som kan implementeras i ordinarie verksamhet. Något som kännetecknar ASF är att det interna arbetet och det externa hänger tätt ihop. Där det interna handlar om själva projektarbetet och det externa de nätverk som finns med myndigheter. För att kunna prata om utvecklingen av ASF är det därför angeläget att både diskutera hur dessa nätverk - eller stödstruktur - kan byggas upp tillsammans med det interna arbetet. Nedan följer några korta lärpunkter från Bumerang (inne i utvärderingen finns delarna mer utförligt förklarade). Först flera områden som jag uppfattar kan förstärkas: Projektgruppens engagemang för deltagarna och ett respektfullt bemötande har stärkt många deltagare, som i flera fall har kommit vidare till arbete eller utbildning. Den individuella handlingsplanen har varit hjälpsam vid dialog med den enskilde. Ett strategiskt arbete kring kommunikation, med målgrupper och kommunikationsplan. Viljan att sprida erfarenheter och lära nytt inför kommande insatser, både i och efter projektets slut. 40

41 Det finns också delar som kan uppmärksammas och göras annorlunda: Rekrytering. Det behöver vara deltagare med förutsättningar att efter hand driva egen verksamhet. Det fanns kategorier av deltagare som inte var lämpade för projektet. En utbildningsmodell mer anpassad för målgruppen, i det här fallet personer med psykisk funktionsnedsättning. Bumerang drev krav på marknadsmässig lön, vilket sannolikt inte fungerar i denna typ av företag (i ett inledningsskede). Det bör inte vara oklart om projektet handlar om att söka jobb eller att starta verksamhet, detta kan skapa oklara förutsättningar för gruppen. Det bör finnas medel för uppstart av företag, det fanns inga medel att tillgå för inledande kostnader. Lokalfrågan är ofta av central betydelse, både att hitta och att klara av inledande hyra. Lokal var ofta ett hinder. För stora skillnader i utbildningsnivå försvårade markant möjligheten till gemensam utbildning. Kontinuerligt intag av deltagare gjorde det omöjligt med samlade utbildningsinsatser. Implementering i ordinarie verksamhet kräver ofta strategiskt arbete av styrgruppen, i detta fall kom arbetet igång sent in i projektet. Utmaningar framöver - eller framgångsfaktorer Flera utmaningar finns för att skapa möjligheter till fler arbetsintegrerande sociala företag. Utmaningarna verkar inte vara specifika för Bumerang, utan finns exempelvis i EU-projekten Klara vinster i Varberg och Insteget i Falkenberg, men de går också att spåra utifrån utvecklingsprojekt i övriga landet. Utmaningarna kan också ses som framgångsfaktorer för fler sociala företag. Det finns utmaningar på projektnivå, men ofta är det en kombination mellan projektnivå och stödstruktur som underlättar framväxten av nya ASF. I utvärderingen beskrivs ett flertal områden som kan uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Dessa är sammanfattningsvis: Externt på strukturnivå Kunskap om sociala företag. Kunskap inom myndigheter och organisationer ökar, men fler behöver ha kunskap om de sociala företagens särart för att kunna skicka deltagare och se dess mervärde. Entreprenörsutbildning. Deltagare behöver kunskap om företagande och utbildningen behöver anpassas till målgruppen. Om det till exempel är personer med psykisk funktionsnedsättning som inte kan arbeta 100 % krävs ett visst bemötande. Lärdomar kan, utöver Bumerang, till exempel vinnas av EU-projekten Klara vinster i Varberg, Insteget i Falkenberg och Det goda livet i Halmstad. Finansiering. Startkapital för exempelvis utrustning och lokal är mycket svårt för målgruppen, det behövs externa insatser. Den nystartade Halländska Mikrofonden med bland annat Coompanion Halland är ett intressant initiativ. 41

42 Stödstruktur. Ökad samverkan mellan myndigheter och organisationer om exempelvis deltagare, finansiering, regelverk, ersättningssystem och lokaler. Samtal pågår, men de behöver konkretiseras och tydliggöras. Politik. Politiska policybeslut med genomförandeplaner ger frågan tyngd och ger tjänstemän mandat att jobba med frågan. I Falkenberg är det på gång, kanske kan fler kommuner i Halland följa efter. Regional stödstruktur. Det finns i det regionala tillväxtprogrammet ett avsnitt om sociala företag. Detta kan vara ett incitament för en regional stödstruktur som både kunde ha egna uppgifter och ge tyngd och stöd åt kommunernas utvecklingsarbete. Frågan är aktuell och drivs gemensamt av både Region Halland och Samordningsförbundet Halland. Interna nätverk och insatser Bemötande av funktionsnedsättning. Arbete med målgruppen kräver således förståelse för och kunskap om psykisk funktionsnedsättning. I och mellan företagen. När väl de sociala företagen kommer igång är det värdefullt med gemensamma nätverk, stöd med exempelvis kompetensutveckling, ledarskap, bokföring och affärsutveckling. Även handledning/mentorskap i en övergångsfas verkar behövas. Urval av deltagare måste ske noggrant och val av metod anpassas. Personer med viss funktionsnedsättning och en längre tid utanför arbetsmarknaden behöver gå in i en tydlig struktur med tider, utbildning, handledning etc. för att kunna klara av en utbildning/projekt och kunna starta egen verksamhet efter hand. En utmaning är att skapa förhållanden som förstärker tron på den individuella förmågan och stärker individens självkänsla och självförtroende - s.k. empowerment. I det fortsatta arbetet med att skapa förutsättningar för nya sociala företag är det viktigt att lära av varandra, både lokalt, regionalt och nationellt. I Klara vinster och Insteget har det använts en kvalitetssäkrad utbildningsmodell, som Klara 39 i Varberg fortsätter att driva. Från Det goda livet i Halmstad har det utvecklats flera verksamheter, och det fortsätter att växa 40. Det finns även andra verksamheter i Halmstads kommun, såsom Kris, Inejden och Förenade förmågor som också har intressanta erfarenheter. I Göteborg bedrivs ett framgångsrikt arbete och på flera håll i landet pågår utvecklingsarbete för att utveckla plattformar/stödstrukturer, till exempel vid Regionförbundet i Jönköping, Samordningsförbundet östra Södertörn och Samordningsförbundet östra Östergötland. 39 KLARA i Varberg är en ideell förening som arbetar på uppdrag av olika aktörer på arbetsmarknaden. De samarbetar och har avtal med Arbetsförmedlingen och Varbergs Kommun och har privata uppdragsgivare som anlitar dem för arbetsprövning. 40 Det finns utvärderingar från alla dessa projekt, med många värdefulla erfarenheter. 42

43 ASF både är och inte är som andra företag De arbetsintegrerande sociala företagen är som vanliga företag, med frågor som affärsidéutveckling, kundrelationer och marknadsföring, men de har ett rehabiliterande ben som måste - för att utveckla området vidare - uppmärksammas och förstås. Efter lång tid utanför arbetsmarknaden, kanske många tidigare erfarenheter som fortfarande påverkar måendet, kanske en psykisk funktionsnedsättning som måste arbetas med, gör att många individer är i behov av mer eller mindre stöd för att komma vidare. Det är viktigt att se den enskildes förmåga att växa, men också se behovet av stöd som finns i en övergångsfas. Det är denna rehabiliterande del som gör den externa stödstrukturen angelägen, där det finns en kunskap om både företagsutveckling och behovet av stöd. Vikten av förankring Vikten av förankring är tydlig också i detta projekt. Min uppfattning är att Bumerang inte var fullt ut förankrat i omgivande organisationer av betydelse. Även om till exempel arbetsförmedlingen hade en halvtidstjänst i Bumerang. Detta har lett till en relativt lång startsträcka innan konkreta diskussioner om lärdomar kom igång. I kommande satsningar - för att göra satsningen på ASF en integrerad del i ordinarie verksamhet - bör det vara mer förankrat i kommunens nämnder och bolag, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vikten av förankring reser också frågor kring ABF:s roll, där utmaningen kring samverkan blir än större. Regionalt samarbete Min uppfattning är att det finns vinster att göra via regionalt samarbete. Flera av frågorna är inte av lokal karaktär utan skulle ges mer tyngd via regionalt samarbete. Som kunskapsspridning, utformning av policy, ersättningssystem, regelverk, entreprenörsutbildning och rådgivning. Andra är mer lokala, exempelvis samarbete mellan företag, lokaler och handledning. Det pågår utvecklingsarbete för ett regionalt samarbete och det blir intressant att följa hur det utvecklas. Jag tror det är av stor betydelse att medverka till samarbete och sammanhållning i länet, till gagn för alla aktörer på detta - hittills - relativt lilla arbets- och kunskapsfält. Konsten att använda EU-medel strategiskt Jag tycker Bumerang synliggör frågan om offentliga organisationers långsiktiga strategi för att ta tillvara utvecklingsarbete i EU-projekt. En grundtanke med EUprojekten är att de ska kunna tillföra något nytt som sedan ska kunna införlivas i de ordinarie strukturerna. För att kunna göra detta bör det före projektstart diskuteras frågor som: - är projektet i linje med kommunala mål och riktlinjer? Förstärker de eller utvecklar projektet den befintliga kommunala verksamheten? Vilken strategi har vi? Min uppfattning är att denna strategi bör finnas på plats när nya EUsatsningar görs. Det blir annars lätt enskilda öar som får kämpa för att få uppmärksamhet och den nya kunskapen riskerar att inte tas tillvara. 43

44 Vem ser bortom stuprören, tar stafettpinnen och konkretiserar en lokal stödstruktur? Det är viktigt att ta tillvara utvecklingskraft i lokala projekt och initiativ, men att samtidigt arbeta för att skapa en stödstruktur. För det finns ett behov av struktur för samverkan mellan myndigheter och organisationer om de sociala företagen. Om till exempel försäkringskassan ska kunna ge möjlighet att med sjukersättning arbetsträna i ett socialt företag behöver det finnas tydliga ramar för vad denna person går in i, hur det följs upp, vad det innebär, vad det kommer att leda till och vad som händer efteråt. Då frågan berör flera kommunala förvaltningar, bolag och myndigheter kräver frågan insatser som går utöver den egna organisationens gränser och stuprör. Det är därför inte självklart vem som tar ledartröjan. I förra utvärderingsrapporten identifierades HNAB, men det kan likväl vara en annan aktör, kanske Halmstad kompetens? Eller kanske Halmstad kompetens tillsammans med socialförvaltningen? Jag upplever att tiden sedan ett tag är mogen för att mer konkret skapa denna stödstruktur. Där resurser avsätts för att konkretisera och formalisera samarbetet mellan och inom främst kommunen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Då det är ett komplext arbete behöver det ges tid och det behöver anlitas kompetens för att genomföra uppdraget. Där Coompanion Halland kan vara en inkörsport, både som rådgivare för Tillväxtverket i dessa frågor, men kanske främst som en aktiv aktör som runt om i landet arbetat fram olika typer av plattformar/stödstrukturer. Det finns också mycket att vinna genom att samarbeta med regionala aktörer såsom Region Halland och Samordningsförbundet Halland, då flera av beståndsdelarna i stödstrukturen är lika för alla kommuner. Det är också intressant att flera samordningsförbund i landet - såsom i Halland - arbetar aktivt med frågan. Vem reser sig upp och tar stafettpinnen? Det behöver avsättas tid och resurser att konkretisera steg framåt. Om detta inte görs finns det en överhängande risk att luften går ur frågan och utvecklingsarbetet tappar fart eller stannar upp. Det behöver avsättas tid och resurser att konkretisera steg framåt. Om detta inte görs finns det en överhängande risk att luften går ur frågan. 44

45 8. Referenser Eriksson, Bo (2014), slutrapport vid följeforskning av EU-projektet Insteget, av Framtidsutbildning AB på uppdrag av Falkenbergs kommun Nilsson Ingvar och Wadeskog Anders (2006) Ur samhällets perspektiv. En introduktion till Socioekonomiska bokslut, av SEE AB på uppdrag av NUTEK Orwén Konsulting AB (2014) "Avslutande rapport i den lärande utvärderingen av EU-projektet Klara vinster i Varberg Ett framgångsrikt projekt med nyvunna erfarenheter och stärkta deltagare stimulerar till fortsatta satsningar på socialt företagande", på uppdrag av Coompanion Halland Orwén Konsulting AB (2012) Utvärdering av Klara Vinster ett EU projekt i Varberg om socialt företagande. Delrapport ett i den lärande utvärderingen: det ser mycket lovande ut, men det finns också delar att uppmärksamma i det fortsatta arbetet, på uppdrag av Coompanion Halland Orwén Konsulting AB (2013) Delrapport två vid utvärdering av EU-projektet Bumerang. När individen möter strukturen. Är offentliga stödstrukturer nästa steg för att utveckla nya arbetsintegrerande företag i Halmstads kommun? På uppdrag av projektet Bumerang och ABF Sydhalland Orwén Konsulting (2012) Delrapport ett vid lärande utvärdering av ESF-projektet Bumerang åter till arbete. Ett angeläget projekt med utvecklingspotential, där sociala företag kan skapa nya möjligheter för personer utanför arbetsmarknaden, på uppdrag av projektet Bumerang och ABF Sydhalland Orwén Konsulting (2001): "Hur kan en individuell handlingsplan leda till empowerment? Ett diskussionsunderlag för utveckling av arbetet med handlingsplaner. Utifrån bland annat erfarenheter från 19 EU-projekt", på uppdrag av Projekt Tema och Synergi (PTS), Svenska ESF-rådet Projektbeskrivning av förstudien 100 % Projektbeskrivning av Bumerang Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för strategisk påverkan och lärande, SPeL (2011) Programkriterierna i Socialfondsprogrammet. Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Svensson Lennart m.fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning, Studentlitteratur, Lund 45

46 Tillväxtverket (2012) Att lära av mirakel. Att vända arbetslöshet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande, temagrupp för entreprenörskap och företagande Temagruppen för Entreprenörskap och Företagande vid Tillväxtverket (2012): Verksamma strategier för ökat och hållbart arbetsintegrerande socialt företagande. Två studier om Dubbla strategier och Långsiktighet och strategisk förankring, Stockholm 46

47 Bilaga 1. Alla sociala företag i Halland I Halland fanns i slutet av september sociala företag med cirka 60 anställda och ca 100 i sysselsättning. I Laholm finns idag två arbetsintegrerande sociala företag som driver fyra verksamheter: -Concept Delectus driver kiosk, bygg- och frukostservice -Laholms arbetskooperativ i Vallberga arbetar med snickeri, trädgårdsarbete, återbruk och affärsverksamhet. I Halmstad finns idag fyra arbetsintegrerande sociala företag som driver minst åtta verksamheter (fler tillkommer löpande): -Det Goda Livet i Halmstad driver 4 kaféer, och mer är på gång -Förenade Förmågor i Oskarström arbetar med personlig utveckling och friskvård -KRIS har en bilvårdsanläggning och en secondhandbutik -Inejden är ett företag som erbjuder servicetjänster till andra företag, just nu främst digital marknadsföring för kunds räkning, cykelservice samt butiksservice hos kund I Falkenberg finns idag fem arbetsintegrerande sociala företag som driver fem verksamheter: -Butik Unik är en grupp konsthantverkare med butik i centrala Falkenberg -En Trappa Upp driver Café Hjärtat, Multiservice och kontorstjänster -Fågel Fenix renoverar, säljer och hyr ut cyklar -Knopster erbjuder musikproduktion, events och föreläsningar -Tassa in, hunddagis I Varberg finns idag fyra arbetsintegrerande sociala företag: -Getteröns Kafé och Konferens på Naturum -Spirahuset kafé och secondhandbutik -Vargtassens hunddagis -Växtkraft arbetar för hållbar utveckling med djur, natur och kultur I Kungsbacka finns idag ett arbetsintegrerande socialt företag: -Jyckens hunddagis (som också är Hallands första sociala företag) 47

48 Bilaga 2. Mer om utbildningsmomenten Denna del är skriven av handledarna i Bumerang. Teambuilding lära känna Inom teambuilding ingår moment för att lära känna varandra. Det diskuteras till exempel interna grupprocesser och hantering av dessa. Det genomförs värderingsövningar och retorikutbildningar där deltagarna övar på att tala inför grupp. Deltagarna skriver också ett kontrakt om regler och värderingar som ska prägla verksamheten. Projektgruppen menar att lära-känna fasen är mycket värdefull. Bland annat vid känsliga diskussioner om till exempel samarbete, ekonomi och arbetsförmåga. Ett dilemma, menar de, är svårigheten att hålla en jämn kvalité med kontinuerlig intagning istället för gruppintag, främst på grund av att gruppdynamiken förändras. Den kontinuerliga intagningen gör att teambuildingen ständigt är aktuell. Studieteknik Bland annat diskuteras inlärningspsykologi, inlärningsstilar och aspekter av kunskapsbegreppet. Deltagarna tar ställning till begreppet intelligens och tar del av Gardners arbete om multipla intelligenser, provar på olika anteckningstekniker och mindmapping. De gör också övningar med kortare föredrag och lär sig olika sätt att läsa och hantera skriven information. Studieteknik har hela tiden funnits med i projektet och ämnet tas upp när nya deltagare kommer in i projektet och behöver detta. Föreningskunskap Styrelsens arbete och funktion diskuteras, bland annat valberedningens arbete, stadgar och värdegrund. Coompanion har bidragit med information om ekonomiskaoch kooperativa föreningar och har tipsat om råd gällande stadgar. Föreningskunskap har legat som ett block i utbildningen på Bumerang. Efterhand som nya deltagare tas in i projektet diskuteras föreningskunskap. Det blir repetition för en del och nytt för de som är nya. Ekonomi och marknadsföring Företagsformer diskuteras, med fokus på arbetsintegrerade sociala företag. Det arbetas med flera områden inom företagande. Ofta beroende på i vilken fas och kunskapsnivå deltagaren befinner sig i. Deltagaren söker ofta kunskap själv, ibland med stöd av handledarna. Brainstorming används för att hitta idéer, det analyseras affärsidéer och marknadsföring; exempelvis har det gjorts en marknadsundersökning för trädgårdsgruppen. Det arbetas med intäkter och kostnader för budgetering, där deltagarna börjar med en hushållsbudget för att sedan göra en resultat- och likviditetsbudget. Annat arbete är med offerter, fakturor, beräkning av moms och vikten av bra kundkontakter och god kundvård. Deltagarna diskuterar också prissättning utifrån budget. Frågor som berör kontering och bokföring diskuteras inte ingående, bedömningen är att denna syssla utförs av utbildad personal i den kommande föreningen. Flera organisationer har besökt projektet. Bland annat har Swedbank informerat om deras stöd vid start av nya företag, Carl-Philip Bos Mark & Trädgårdsservice AB har berättat om hur det är att driva företag i allmänhet och ett 48

49 trädgårdsföretag i synnerhet och Stadsjord har pratatom hur man kan odla i urbana miljöer på ett miljövänligt och hållbart sätt. Petra Alm Johansson från Golden Wellness har varit här och föreläst om kost och hälsa samt hur man startar ett välmående företag som är baserat på utomhusträning och hälsa. Friskvård Projektet har belyst vikten av både fysisk och psykisk friskvård. Som exempel på psykisk friskvård benämns kultur i olika former; exempelvis är man på teater, lyssnar och spelar musik, ser och diskuterar film samt läser böcker. Flera av deltagarna har deltagit i en studiecirkel om musik. Ett teaterexempel är projektets besök på generalrepetitionen av En Midsommarnattsdröm av Teater Halland på Tjolöholm. Gällande fysisk friskvård har projektet prövat crosstraining och promenader. Ett betydelsefullt område är personalens upplevda brister i kosthållningen. Petra Alm- Johansson från Golden Wellness och Marit Söderlund från Söderlund Consulting har anlitats som föreläsare för att belysa vikten av bra kost och motion. Petra Alm Johansson har också genomfört träningspass och lagat näringsrika måltider med deltagarna. Retorik Att kunna presentera sig och sin affärsidé på ett väl genomfört och informativt sätt, är en viktig del i markandsföringen av en idé. Studiematerial är Retorik eller konsten att övertyga och Tala väl- tio lektioner i praktisk retorik av Kurt Johannesson samt Praktisk retorik och Retorik idag av Göran Hägg. Några frågor deltagarna tar ställning till: -Hur känner du inför att tala i olika sammanhang? -Vad tror du hindrar människor från att tala inför andra? De kända klassiska begreppen som etos (trovärdighet), logos (förnuft) och patos (känslor), diskuteras. En hemuppgift handlar om vad som utmärker en god talare. Det diskuteras även vikten av att träna på att prata inför grupp, att våga och att försöka arbeta bort sin rädsla. Det pratas även om kroppsspråk. Betydelsen av självinsikt, medvetenhet, självkänsla, motivation och självförtroende diskuteras också. Deltagarna har under under ett par veckors tid ägnat sig åt att göra korta presentationer, så kallade pitchar. Dessa har handlat om personliga presentationer som deltagarna använt när de söker jobb. Men de har också författat pitchar som ett led att marknadsföra sina idéer i det sociala företaget. Några har valt att göra presentationerna i PowerPoint och några har valt att filma sina presentationer. Skrivarkurs Vi har haft tre schemalagda eftermiddagar med Andreas Ericsson där vi fått lära oss berättarteknik och flödesskrivning. Vi har också fått tips om hur vi kan få våra berättelser utgivna via webbaserade bokförlag. Vuxenmobbning och jämlikhet Under våren genomförs en kurs om mobbning och kränkande särbehandling. Upprinnelsen till förslaget var en artikelserie i Dagens Nyheter i juni 2010 av journalisten Maciej Zaremba. Artiklarna kopieras och diskussioner utgår från dem. Vuxenmobbing och jämlikhet diskuteras kontinuerligt inom ramen för föreningskunskap. Detta kommer fram när man diskuterar valberedningens arbete 49

50 och styrelsens medlemmar. Dessa punkter har också diskuterats när vi gått igenom hur stadgarna kan skrivas vid bildandet av en förening. Individuella samtal Vi har haft schemalagda individuella samtal med våra deltagare. Samtalen har utgått ifrån deras handlingsplaner och vad de själva önskat ta upp. Mycket har handlat om verksamhetsidéer, yrkesval, studier och jobbsök. Datorkunskap Vi har haft schemalagda datorlektioner med våra deltagare. Förutom epost och Internet har vi gått igenom Word, Excel och Powerpoint. Vi har ansett att detta varit viktigt när deltagarna skall skriva affärsplaner med budgetar och liknande. Det är ju också viktigt att man har lite kunskaper om datorer och programvaror när man skriver ansökningshandlingar och liknande. Deltagarna har också fått en inblick i hur bloggverktyget Wordpress fungerar. Bokcirkel Deltagarna har läst Samuel Grahns bok: Våga vara annorlunda risken är stor att du får ett jobb! och arbetat med frågor och uppgifter till denna. Slutredovisningen av boken skedde tillsammans med Samuel Grahn där han fick svara på frågor kring boken och ta emot feedback från våra deltagare. Gemensamt Bumerang CV Deltagarna har tagit fram ett gemensamt CV över de kompetenser och yrkeserfarenheter som fanns i gruppen vid en viss tidpunkt. Detta CV blev en imponerande lista av kompetenser, yrken och färdigheter. Cv:t har tryckts upp på en roll up och har blivit mycket uppmärksammat på mässor och liknande. Vi ville i projektet visa på vilka kompetenser som finns och som inte tas till vara i samhället idag. Kommande fotoutställning Projekt Bumerang planerar för en kommande fotoutställning som handlar om utanförskap. Ett antal personer, både fotografer och andra intresserade, har bidragit med bilder. Även våra deltagare har tagit bilder till utställningen. En av våra deltagare arbetar med detta kontinuerligt och vi hoppas att det snart skall bli dags att visa bilderna för allmänheten. Valet 2014 Vi har tillsammans med deltagarna diskuterat olika valfrågor och belyst vissa ideologiska frågeställningar som skiljer partierna åt. Vi har också besökt valstugorna där deltagarna har ställt frågor till representanter för de olika partierna. Studiebesök, gästföreläsare Marit Söderlund har varit här och föreläst kring stresshantering och mindfulness. Petra Alm Johansson har föreläst om hur det är att starta eget företag där verksamheterna består kost och motion. Projektet har besökt jobbmässan i Falkenberg. Projektet har varit värd för den första mässan i socialt företagande, Hasofoma. Vi har också haft en egen monter på Tillväxtmässan i Halmstad. Vi har varit i Falkenberg och besökt Café Hjärta, Fontänhuset och Fågel Fenix. Projektet har också varit på studiebesök hos Yallatrappan i Malmö. Vi har också besökt Vägen ut och Stadsjord i Göteborg. Politikerna Mikael Svensson (M) och Hans Hoff (S) har 50

51 varit här och diskuterat arbetslöshet och socialt företagande. Samuel Grahn har besökt oss och berättat om sin bok Våga vara annorlunda risken är stor att du får ett jobb!. Ulf Björfors har föreläst om kriser och krishantering. Kina Enqvist, en före detta deltagare i projektet, har föreläst om att starta företag. Vi har haft besök av Lernia som berättade om Lernia Bemanning och Lernia Utbildning. Kvinnojouren har besökt oss och berättat om deras verksamhet. Catrin Frisemo har besökt oss och berättat om hur sociala medier kan användas i företag och som ett verktyg i det egna jobbsökandet. Projektet har också varit på studiebesök på Gekås där man fick tillfälle att ta del av arbetet i butiken och på lagret. Katrin Oretorp från Nyföretagarcentrum har besökt oss och berättat om verksamheten och det stöd man kan få där. Andreas Ericsson har hållit en skrivarkurs på Projekt Bumerang. Kommunråden i Halmstad, både från majoritet och opposition, har varit hos oss på Projekt Bumerang vid ett par tillfällen då deltagarna förberett frågor att ställa till dem. Vi har besökt ett av Kommunfullmäktiges sammanträden i Halmstad. Vi har skrivit en debattartikel om vikten av att bredda arbetsmarknaden genom arbetsintegrerande sociala företag, och den debattartikeln publicerades i dagstidningarna Hallands Posten och i Hallands Nyheter. David Ling från HFAB besökte Bumerang och informerade om HFABs olika verksamheter samt om projekt som de tidigare drivit. 51

52 Bilaga 3. Inför workshop: Hur kan fler arbetsintegrerande sociala företag startas? (utskick inför workshop) I Sverige finns idag cirka 350 arbetsintegrerande sociala företag (ASF), med cirka personer verksamma i företagen. Utvecklingen av ASF i Halland har de senaste åren tagit flera kliv framåt och betraktas allt mer som ett värdefullt sätt att skapa arbete och inkludera grupper utanför arbetsmarknaden. EU-projekten Bumerang och Det Goda Livet i Halmstad, Insteget i Falkenberg och Klara vinster i Varberg startades och har haft en betydande roll för insatserna i länet. Där också Samordningsförbundet Halland och Region Halland visar allt större intresse. I september fanns det - det händer mycket hela tiden - cirka 16 sociala företag i Halland med runt 60 anställda och cirka 100 sysselsatta och flera utvecklingsprojekt har initierats. Företagen driver tillsammans cirka 30 verksamheter. I Halmstad finns det för närvarande fyra företag. Det Goda Livet i Halmstad driver fyra caféer (mer är på gång), Förenade Förmågor i Oskarström arbetar med personlig utveckling och friskvård, KRIS har en bilvårdsanläggning och en secondhandbutik och Inejden (bl a via stöd av Immanuelkyrkan) erbjuder servicetjänster till andra företag. Det finns stora mänskliga värden med ett framgångsrikt socialt företagande. Men också stora ekonomiska värden. Det första är det nya produktionsvärdet. Den andra delen är alla de kostnader som inte längre uppstår till följd av missbruket/brotten/ långtidsarbetslösheten/ psykiska sjukdomen. Där samhället betalar försäkringar, vård, arbetslöshetsersättning etc. En rehabiliterande insats kan således ge mångfalt tillbaka till samhällets olika instanser. I en undersökning av det sociala företaget Vägen ut! i Göteborg uppgår samhällsvinsten (uppskattningsvis) till 1 miljon kronor per år och medarbetare. En summa som kan variera stort mellan grad av missbruk, brott eller funktionshinder, men summorna är betydande. Det finns således flera anledningar att starta fler sociala företag i Halmstad. Det finns nu mer kunskap om förutsättningarna, där bland annat utvärderingen av EUprojektet Bumerang ger några ledtrådar. Utvärderingen identifierar ett flertal utmaningar framöver, bland annat: Stödstruktur Finansiering Politiska policybeslut Rekrytering av deltagare Kunskap om företagande entreprenörsutbildning Kunskap om socialt företagande i allmänhet 52

53 Samverkan mellan myndigheter och organisationer ökar möjligheterna till fler sociala företag, där Halmstad Kompetens är en viktig aktör. För att öka vår gemensamma kunskap, både om den erfarenhet som finns idag och hur vi kan utveckla arbetet framöver, kommer vi onsdagen den 31 oktober att genomföra en workshop vid Halmstad Kompetens (se annan info för plats). Workshopen baseras på utvärderingen av Bumerang och annan erfarenhet i andra delar av Halland och Sverige. Moment under förmiddagen: -Vad är socialt företagande och vad är dess värde? -Vad är utvärderingens resultat? -Vad är nästa steg i utvecklingen av socialt företagande? Vad kan Halmstad Kompetens göra? Vår förhoppning är att vi kan ha ett öppet samtal under några timmar och tillsammans lära mer om socialt företagande och hur vi kan steg framåt. Väl mött! Bodil Ljungberg Roger Orwén (utvärderare från Orwén Konsulting AB) 53

54 Bilaga 4. Enkätsvar 54

55 55