Förstudie sociala företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie sociala företag"

Transkript

1 Dnr Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder... 9 Programkriterier(samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation)... 9 Kontaktperson... 10

3 3 Bakgrund Deltagande samordningsförbund och kommuner i förstudien vill undersöka förutsättningarna för ett socialt företagande i regionen. Syftet med förstudien är att kunna starta ett eller flera genomförandeprojekt för att bilda och utveckla sociala företag med en målsättning att kunna erbjuda en arbetsmarknad för de grupper av människor, som idag inte kan finna en plats på befintlig arbetsmarknad. Dessa nya arbetsplatser kan också bli ett stöd för individer och ett steg på vägen till en plats på befintlig arbetsmarknad att etablera ett regionalt samarbete för att inventera och definiera gemensamma behov information och erfarenhetsöverföring om socialt företagande till myndigheter, organisationer, näringsliv Målet med förstudien är att ta reda på om det finns tillräckliga förutsättningar att kunna bilda och driva sociala företag. Det handlar om att få fram ett underlag för framtida beslut. Förstudien skall ge svar på vilka kommuner som är intresserade av att delta i ett genomförandeprojekt i syfte att kunna erbjuda ett större utbud av olika sociala företag. Medverkande under förstudien Samordningsförbunden Norra Dalsland, Vänersborg/Mellerud och Trollhättan/Grästorp Kommunerna: Dals Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Grästorp Arbetsmetod Under förstudien har ett omfattande kartläggningsarbete genomförts. Uppgifter har inhämtats framför allt från arbetsförmedlingar, försäkringskassor och olika enheter inom kommunerna där målgruppen är aktuell. Kontaktpersoner har utsetts i respektive kommun och samordningsförbund och dessa har tillsammans med representant för projektägaren och projektledare bildat en referensgrupp. Namnen återfinns i slutet av dokumentet. Referensgruppen har arbetat fram ett underlag till förstudien och till en ansökan om genomförande. För att få fram information om förutsättningarna för ett socialt företagande har vi använt oss av bland annat följande frågeställningar: finns behoven och i så fall, identifiera målgrupperna långtidsarbetslösa, funktionshindrade m fl. finns förutsättningar att göra om befintliga kommunala verksamheter inom vilka näringsområden finns förutsättningar för att driva sociala företag med viss ekonomisk vinst hur motivera till bildande av sociala företag hos deltagare, politiker m fl. finns intresse hos det lokala näringslivet hur skulle ett sådant samarbete se ut inventera nya idéer till sociala företag är din kommun intresserad av sociala företag är din kommun beredd att satsa medel för handledare, lokalhyror mm

4 4 Fördelarna med att använda dessa frågeställningar är, förutom att samma information inhämtas av respektive kontaktperson, att det finns möjlighet att förklara, diskutera och ställa följdfrågor. Genom att förklara och klargöra syftet med förstudien finns också möjlighet att öka intresset för sociala företag hos intervjuade personer. Definition av ett socialt företag (Nutek): har som ett av sina huvudsakliga mål att genom företagande integrera personer som står långt från arbetsmarknaden huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna verksamheten eller liknande verksamhet skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt är fristående från offentlig verksamhet Det europeiska forskningsnätverket EMES har studerat det sociala företagandet i de flesta EU länder. Svenska forskare har deltagit och bland annat beskrivit Samhall och arbetskooperativ. Genom denna forskning har de sociala företagen klassificerats enligt följande modell: 1 Övergångsföretag, som erbjuder arbetsträning, rehabilitering och utbildning. Därefter går deltagarna vidare till andra företag. 2 Företag, som skapar permanenta arbeten och erbjuder arbeten som finansieras genom försäljning av varor och tjänster till marknaden. 3 Permanent subventionerade företag, som erbjuder arbetsplatser för svårt funktionshindrade. 4 Företag, som arbetar med personer, som har haft stora sociala problem. Dessa erbjuder rehabilitering och arbetsplatser till bland annat före detta missbrukare och kriminellt belastade. De sociala företagen har, liksom övriga företag, en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade inom såväl privat som offentlig sektor. De sociala företagen är arbetsintegrerande och arbetar ofta med rehabilitering, arbetsträning och stöd till personer som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden. Stödet kommer då bland annat från personer med egen erfarenhet av utanförskap. Detta är en av företagets affärsidéer. Sociala företag bygger på småskalighet och lokal förankring, vilket kan vara en framgångsfaktor genom att deltagarna blir synliga och tar ansvar efter förmåga. Organisation och produktion blir greppbar och synlig i sitt närområde. Genom att arbeta tillsammans och 100 procent av sin förmåga, även om den är nedsatt av funktionshinder, kan en produktion skapas och utvecklas. Resultat Ökat kunskapen om socialt företagande Förstudien har haft avgörande betydelse för att aktualisera det sociala företagandet ute i kommunerna. Genom att medverkande i förstudien initialt har haft möjlighet att påverka

5 5 arbetet, kan ett genomförandeprojekt förankras från början och grunden har därmed lagts. I några kommuner finns förankringen såväl politiskt som på tjänstemannanivå. I andra kommuner krävs ytterligare informationsinsatser kring socialt företagande. En bred kunskapshöjning om vad de sociala företagen kan erbjuda är nödvändig på olika nivåer i samtliga kommuner, arbetsförmedlingar, försäkringskassor och framförallt blivande kooperatörer. Företagsföreningar, banker, revisorer och andra av betydelse för att det sociala företaget skall få den information och kunskap de kan tänkas behöva. Som ett led i att öka kunskapen om socialt företagande i de deltagande kommunerna har projektägaren i samarbete med Coompanion under tiden för förstudien arrangerat en studieresa till Göteborg för besök hos fyra av Vägen Ut kooperativen och med deltagare från kommuner, såväl tjänstemän som politiker, samt personal från Arbetsförmedling och Försäkringskassa arrangerat en välbesökt workshop i Mellerud, där referensgruppen valt som tema, hur man startar ett socialt företag och att arbeta med en genomförandeansökan samt genomfört ett seminarium om upphandling med sociala hänsyn och genusperspektiv (25 jan). Seminariet vänder sig till de politiker och tjänstemän som ansvarar för och genomför upphandlingar. Hur uppmuntra till företagande och hur finna blivande entreprenörer? Sociala företag driver affärsverksamhet med medarbetarna och deras förutsättningar i centrum(nutek). Begreppet socialt entreprenörskap är enligt den amerikanska forskaren Ellen O Connor att använda marknadsorienterade idéer i socialt syfte, för det allmännas bästa. Socialt entreprenörskap, som skapar arbete är ett nytt sätt att se på arbetsliv och företagande. Sociala entreprenörer är eldsjälarna, som kan skapa affärsverksamhet, där kompetensen hos personer med arbetshinder används, kan engagera andra människor och driva sina idéer med stort engagemang. De är möjliggörare och har ett brett nätverk på alla nivåer inom såväl offentlig som privat sektor. De deltagande kommunerna uppger att de har god kännedom om personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärder. De kan lätt nå ut med information om och stimulera till socialt företagande. För att sprida information, inspiration och kunskap om socialt företagande och dess villkor, bör man planera för olika aktiviteter. Det kan t ex vara framtidsverkstäder, där flera kommuner går samman och riktar sig till blivande kooperatörer och deltagare i sociala företag. Sedan som ett led i arbetet att uppmuntra till företagande kommer en anpassad handledningsmetod att tas fram för att stimulera och instruera till ett kreativt entreprenörskap och aktivt deltagande. Deltagarna skall bygga upp nätverk och få möjlighet att knyta värdefulla kontakter. Stödfunktioner Varje kommun bör ha en plan för hur man skall stödja socialt företagande, en kontaktperson med ansvar för sociala företag bör finnas på varje arbetsförmedling och hos varje försäkringskassa. Arbetsförmedlingens jobb och utvecklingsgaranti fas 3 kan leda till ett ökat samarbete.

6 6 En förutsättning för att utveckla hållbara sociala företag är att de offentliga aktörerna är beredda att stötta verksamheten under lång tid. Kommunerna har en stödjande och stimulerande roll till de sociala företagarna, medan dessa själva måste få utgöra drivkrafterna i utvecklingen av företaget. Resurser som handledare, nätverk och referensgrupp byggs upp kring deltagarna. Startas flera företag upp kan dessa samverka i frågor som rör ekonomi, marknadsföring, utbildning och personalutveckling. En effekt av förstudien kan bli att bilda ett partnerskap för sociala företag. Dialog kommer att föras med i första hand de tre samordningsförbunden, som redan idag har en grund för en sådan organisation. Sammansättningen av ett aktivt partnerskap är en framgångsfaktor, vilket erfarenheter från Equal visat. Ytterligare kontakter och information kommer att krävas för att åstadkomma detta. Coompanion ger information, rådgivning och utbildning till grupper som vill starta företag tillsammans. SKOOPI sociala arbetskooperativens intresseorganisation. I SKOOPI är cirka hälften av landets sociala företag medlemmar. De arbetar med information och stöd till sina medlemmar genom att erbjuda utbildningar, konferenser, seminarier mm. En av de viktigaste uppgifterna är att skapa mötesplatser för medlemsföretagen, där man kan utbyta erfarenheter. Utbildning Socialt entreprenörskap, som skapar arbete för personer som har blivit utestängda från arbetsmarknaden, kan få tid att växa fram under ett genomförandeprojekt. Utbildning för blivande kooperatörer upphandlas och skall bygga på deltagarnas specifika behov och problemställningar. Utbildningen bygger upp engagemang och kunskap om det sociala företagandet med affärsplanen som grund. Behov av skräddarsydda utbildningar kommer att finnas. Som exempel kan personer med kultur och språkkompetens bli en viktig aktör inom kommunal hemtjänst. I ett socialt företag har handledarna en central roll. Med rätt stöd, kompetens och utbildning hos handledarna kan deltagarna i ett socialt företag tryggt växa och utvecklas positivt. De personer, som blir handledare bör, förutom att vara eldsjälar, ha förståelse för deltagarnas behov, kunskaper i det sociala företagandet, ha ett nätverk och förtroendekapital på alla nivåer. Handledaren bidrar till deltagarnas ökade självständighet så att möjligheten till egen försörjning kan uppnås. Handledarens roll bör ses som temporär. Efterhand som deltagarna växer in i sina roller tonas handledarrollen ned. Kvalitetssäkring i det sociala företaget Uppföljning och utvärdering bör ske i form av kontinuerlig process och resultatutvärdering. Processutvärderingen har fokus på den pågående processen genom att studera förutsättningarna för hur målen nås och genom att följa utvecklingen i projektet ökas kunskapen om hur samhällets insatser bör se ut. I en uppföljning bör de samhällsekonomiska effekterna belysas och en metod är att göra socioekonomiska bokslut. Det är en metod som redovisar samhällets kostnader för personer som befinner sig i utanförskap och jämför dessa med samhällets kostnader då dessa är aktiva i t.ex. sociala företag. Metoden har genomförts av utomstående experter i pågående sociala företag som Basta och Vägen ut. Denna metod kan med fördel användas för att övertyga berörda politiker och tjänstemän om vinsterna med det sociala företagandet.

7 7 Man kan också mäta sociala mål i verksamheten kan projektledningen se hur olika områden uppfattas och hur de kan förbättras. Det gäller både den sociala och affärsmässiga delen. Resultatet får en förankring eftersom målen arbetats fram gemensamt med kooperatörer och intressenter. Förändringar blir då lättare att genomföra. Områden som berörs kan vara trivsel på arbetet, kundrelationer, kommunikation och arbetsfördelning. Se vidare på Sammanfattning av de lokala förutsättningarna Förstudien har bekräftat att förutsättningarna finns för att starta sociala företag i ett flertal kommuner. Medverkande i förstudien har varit kontakt med och intervjuat politiker, tjänstemän och privata företagare. Målgrupperna ser olika ut i kommunerna. I en kommun vänder man sig till psykiskt funktionshindrade, medan andra vänder sig till långtidsarbetslösa och sjukskrivna Som framgår av den statistik på målgrupper, som framtagits, finns ett behov av en ny arbetsmarknad i samtliga kommuner. Behovet är stort av fler företag, som skapar förutsättningar för fler att få arbete och möjlighet till rehabilitering. Samtliga deltagande kommuner har en positiv inställning till sociala företag. Intresset är stort för att skapa en ny arbetsmarknad för att så många som möjligt kan delta i arbetslivet och få en egen lön. Genom en bred, positiv samverkan mellan myndigheter, organisationer och det privata näringslivet får det sociala företaget möjlighet att växa. Samtliga kommuner ser ett genomförandeprojekt som en möjlighet till att sprida kunskap om socialt företagande, att hitta blivande kooperatörer, att stödja tänkbara kooperatörer med utbildning, administration och kontakter. I ett sådant projekt ser man också möjligheten att rekrytera handledare med bred kompetens. Utbildningsbehovet hos anställda, blivande handledare och kooperatörer kan tillgodoses. I Åmål, Dals Ed och Mellerud finns kommunala verksamheter, vilka idag ligger under arbetsmarknadsenheterna och LSS, som kan knoppas av. Det finns också en politisk vilja och motivation till att sociala företag startas. Det finns konkreta förslag till verksamheter, såväl nya som pågående, att driva. Vänersborgs kommun är man inom förvaltningarna för omsorg/psykiatri positiv till att medverka i ett genomförandeprojekt med möjlighet att starta nya verksamheter. I dagsläget är det inte aktuellt att knoppa av befintliga kommunala verksamheter. Trollhättans stad är positivt inställd till att nya sociala företag startas och kommer att stödja sådana initiativ, vilka växer fram genom kooperatörernas egen kraft. Det är viktigt att nå ut med information till tänkbara kooperatörer och att samverkan mellan myndigheter sker. Här finns möjlighet att få stöd av Coompanion, som under år 2010 fått medel för information från Tillväxtverket. Grästorps kommun har tagit ett inriktningsbeslut där man ställer sig positiv till socialt företagande och avser att stötta denna form. Man har identifierat målgrupper, som genom delaktighet, kunskap och information kan motiveras till ett socialt företagande. Avseende det lokala näringslivet behövs mycket information om vad socialt företagande är. Bengtsfors kommun har inte lämnat svar på frågeställningarna. Under förstudietiden har många nya affärsidéer tagits fram, t ex hemtjänst, legotillverkning, turism, naturguidning mm. Det kan vara social franchising, där man köper rättigheterna till

8 8 varumärket och får utbildning för verksamheten(lemat hotellkedja, Vägen ut kooperativen m fl). Affärsidéer, som kopieras och blir till företag med ekonomisk och mänsklig vinst utifrån medarbetarnas och omvärldens behov. Medarbetarnas delaktighet i det dagliga arbetet, driften av företaget och den egna utvecklingen är en avgörande framgångsfaktor. Att vara behövd, få möjlighet att utvecklas och ta ansvar är det som skiljer ut de sociala företagen från annan rehabiliterande verksamhet och sysselsättning. Intresset hos det lokala näringslivet har varit positivt i en del kommuner och man vill bli involverad redan i ett genomförandeprojekt. I andra finns ett stort behov av information och kunskap om socialt företagande. Samarbete med befintliga företag, mentorskap och bemanning är förslag som uppkommit och som kan läggas till listan på nya affärsidéer. Viktigt är att alla inblandade väl känner till förutsättningarna, är delaktiga och stöttar de sociala företagens utveckling. I förstudien har påpekats från flera kommuner att det är av största betydelse att man tar ut marknadsmässiga priser vid försäljning av varor och tjänster för att undvika snedvriden konkurrens. Sök samarbete med det privata näringslivet. Det ekonomiska ansvaret bör decentraliseras så långt som möjligt så, att kooperatörerna känner att de har en aktiv del i hur det går för företaget. Idag finns många olika former av bidrag till anställningar och andra ersättningsformer för personer som arbetar i de sociala företagen. Istället borde de som arbetar i ett socialt företag ha ett anställningsförhållande och en lön oavsett vilken arbetsförmåga man har, om det är kvinna eller man. Jämställdhetsintegrering Styrkor och svagheter i dag möjligheter och risker/hot i framtiden Målgrupperna består av personer som varit arbetslösa under lång tid, funktionshindrade fysiskt och psykiskt, ungdomar. Vid våra återkommande möten i referensgruppen har jämställdhetsintegrering diskuterats och nedanstående swot analys vuxit fram. Detsamma gäller tillgänglighet. I en eventuell ansökan om genomförande kommer swot analysen att konkretiseras och en jämn fördelning mellan kvinnor och män eftersträvas. Styrkor Ett arbetsklimat som bidrar till ökad hälsa och livskvalitet. Gemensam värdegrund och delaktighet i framtagande av jämställdhetspolicy. Från början jämställda styrelser. Svagheter Arbetsuppgifter delas upp traditionellt. Svagt intresse för jämställdhetsfrågor. Större andel låginkomsttagare bland kvinnor.

9 9 Möjligheter Uppmuntra kvinnor att bli företagare. Integrera och kvalitetssäkra jämställdhetsutbildning i handledar och kooperatörsutbildningen. Lyfta fram traditionellt kvinnliga kunskaper och erfarenheter till att bli affärsmässiga fördelar. Ta fram enkla metoder för att arbeta med jämställdhet. Integrera jämställdhetsperspektivet i kvalitetssäkringsarbetet. Eget arbete egen lön. Risker/Hot Finansieringssvårigheter. Svårt att förändra attityder kvinnligt/manligt. Fler män än kvinnor rekryteras. Tillgänglighet för personer med funktionshinder I ett socialt företag där varje person arbetar 100 procent av sin förmåga är tillgänglighet på alla plan en viktig fråga. I ett genomförandeprojekt kan ett samarbete med HSO vara av intresse. Fysisk tillgänglighet: År 2010 skall enkelt avhjälpta hinder vara borta enligt den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Det yttersta ansvaret vilar på stat och kommun. De lokaler, som idag används på Arbetsmarknadsenheterna är till stor del anpassade för personer med funktionshinder. I ett eventuellt genomförandeprojekt kommer fokus att ligga på arbetsförmåga och inte eventuellt arbetshinder. Därför är det en självklarhet att lokalerna skall vara anpassade för personer med olika funktionshinder. Se Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning via Tillgänglig verksamhet: I ett genomförandeprojekt skall personer med olika funktionshinder mötas av stor tillgänglighet i de olika verksamheterna och ges möjlighet till personlig utveckling utifrån sina egna ambitioner och förutsättningar. Den personal som engageras i projektet skall ha kunskap och kompetens för att möta personer med funktionshinder. Tillgänglig information och kommunikation: Av de deltagande kommunerna har Mellerud, Vänersborg och Trollhättan tillgänglighetsinformation på sina hemsidor. All tillgänglig information skall göras åtkomlig och begriplig för alla. I inledningsskedet vid rekrytering av deltagare till ett genomförandeprojekt Programkriterier(samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Samverkan Inledningsvis har sju kommuner och tre samordningsförbund aktivt deltagit i denna förstudie. I ett socialt företag är samverkan med myndigheter av största betydelse för att öka antalet sociala företag i regionen. Under förstudien har viktiga offentliga

10 10 samverkansparter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltagit i workshop mm. I det fortsatta arbetet är samverkan oerhört viktigt för att nå resultat. Utöver nämnda myndigheter bör Västra Götalandsregionen/regional utveckling involveras och ett nära samarbete med det privata näringslivet utvecklas. Samverkan sker kring medarbetarens arbetsförmåga, utveckling, lön osv. kombinerat med det sociala företagets affärsutveckling i fokus. En samverkan som leder till ett gemensamt utvecklingsområde. Strategisk påverkan I ett genomförandeprojekt kan medel för ett transnationellt samarbete sökas. Ett förslag är ett erfarenhetsutbyte med annat EU land, som dels kommit längre i det sociala företagandet dels ett utbyte i forskningssyfte. En anledning till det sistnämnda är, att det är brist på ny forskning och studier i Sverige, som kan ligga till grund för samhällssatsningar. Under förstudien har arbetet med information och kunskap om sociala företag tagit fart. Intresset har varit sig stort i de deltagande kommunerna och ytterligare kommuner har visat intresse av att delta vid informationstillfällen och workshop. Innovation Ett genomförandeprojekt uppfyller väl programkriteriet för innovativ verksamhet av flera orsaker: I ett socialt företagande tar man ett helhetsgrepp om situationer som tidigare åtgärdats genom enskilda insatser I regionen finns få pågående sociala kooperativ Nya metoder för att motivera till ett kreativt entreprenörskap inom sociala ekonomin Kontaktperson Torbjörn Svedung tel Övriga medverkande i förstudien: Ulrica Zandsén, Samordningsförbundet Norra Dalsland Per Henrik Larsson, Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Ann Kickeus, Samordningsförbundet Trollhättan/Grästorp Magnus Åkesson, Dals Eds kommun Sven Åke Gustafsson, Bengtsfors kommun Stefan Öhrn, Åmåls kommun Thomas Clewe, Melleruds kommun Per Ekman, Vänersborgs kommun Kåre Johansson, Trollhättans stad Karin Rodrick, Grästorps kommun Ing Marie Ottosson, projektledare

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61 Eva Johansson www.tillvaxtverket.se eva.johansson@tillvaxtverket.se Tel: 08 681 96 61 Arbetsintegrerande Sociala företag driver näringsverksamhet med ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2013-04-26 kl 9:30-15:00 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Per Pellby, VGR Lars Jusonius,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Samordning för socialt företagande

Samordning för socialt företagande Samordning för socialt företagande 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Introduktion... 5 1.1 Rapportens upplägg... 6 1.2 Syfte... 6 2. Bakgrund... 7 2.1 Arbetsintegrerande sociala företag...

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Syftebeskrivning Hotell

Syftebeskrivning Hotell Svalöv, 2015-03-30 Syftebeskrivning Hotell 1 SAMMANFATTNING... 1 1.1 PROBLEMBESKRIVNING... 1 1.2 LÖSNINGSBESKRIVNING... 1 1.4 OM OSS... 1 2 PROBLEMBESKRIVNING: INTEGRATION AV MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Sammanträdesdatum. Bengtsfors 09:00-12:00. Ulrica Sandzén ansvarig tjänsteman Gunilla Nyrén Blom adm ass. Ulrica Sandzén. Ewa Arvidsson.

Sammanträdesdatum. Bengtsfors 09:00-12:00. Ulrica Sandzén ansvarig tjänsteman Gunilla Nyrén Blom adm ass. Ulrica Sandzén. Ewa Arvidsson. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Bengtsfors 09:00-12:00 Beslutade Ordf. Ewa Arvidsson Västra Götalandsregionen Vice ordf Björn Smith Försäkringskassan Ulrika Jörkander Arbetsförmedlingen Anne Sörqvist

Läs mer

Insatser för att bli självförsörjande

Insatser för att bli självförsörjande Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 2.1 Organisation... 3 3 Uppdrag, revisonsfråga

Läs mer

LINKOOPERATIVET Det sociala företaget i Skäggetorp

LINKOOPERATIVET Det sociala företaget i Skäggetorp Linköping 2011-08-12 LINKOOPERATIVET Det sociala företaget i Skäggetorp FC Linköping United är sedan år 2007 en fotbollsförening i Skäggetorp med 150 medlemmar. Fotbollsföreningen samarbetar med kommunen,

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Bilaga 1 Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Kvinnocoacher (ID 1019) Projektägare: Landstinget Västmanland genom

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Möjligheter. med socialt företagande. Det finns ett företagande, där alla kan få plats - de sociala företagen!

Möjligheter. med socialt företagande. Det finns ett företagande, där alla kan få plats - de sociala företagen! Möjligheter med socialt företagande Det finns ett företagande, där alla kan få plats - de sociala företagen! Sociala företag skapar möjligheter till arbete för personer som av olika skäl inte ryms på arbetsmarknaden.

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Lättläst om Social franchising En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum 20110222 Plats och tid Bengtsfors 13.00-15.30 Beslutade Ordf. Björn Smith Försäkringskassan Vice ordf. Lennart Jonasson Christina

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna.

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Nyföretagarcentrum Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Det projektet har skapat 230 nya företag f och 300 nya arbetstillfällen

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering -

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - 2015 Från och med den 1 januari 2012 driver Trollhättans Stads avdelning för arbetsmarknad och försörjningsstöd en insats som omfattar

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer