Avslutande rapport i den lärande utvärderingen av EU-projektet Klara vinster i Varberg

Transkript

1 Avslutande rapport i den lärande utvärderingen av EU-projektet Klara vinster i Varberg Ett framgångsrikt projekt med nyvunna erfarenheter och stärkta deltagare stimulerar till fortsatta satsningar på socialt företagande

2 Förord Denna avslutande utvärderingsrapport är en del av den lärande utvärderingen av EU-projektet Klara Vinster ( ). Utvärderingen har följt projektet under projektperioden och har via en inledande workshop, två delrapporter och två seminarier reflekterat över projektets erfarenheter. Undertecknad är fil.mag i Sociologi och har utvärderat verksamheter sedan Däribland 25 utvärderingar av EU-projekt, varav ett flertal gånger tillsammans med Högskolan i Halmstad. Halmstad den 14 juni 2014 Roger Orwén Orwén Konsulting AB Utvärderingskonsult och fil.mag i Sociologi Roger Orwén Orwén Konsulting AB Fiskebyvägen Enskede roger@orwenkonsulting.se 2

3 Sammanfattning EU-projektet Klara vinsters ( ) övergripande mål var att etablera en möjlighet för långtidsarbetslösa kvinnor och män att starta eller driva socialt företag i Varberg. Projektet har definitivt verkat i denna riktning. Klara vinster bör betecknas som ett framgångsrikt EU-projekt. Det har uppnått sina mål om antalet sociala företag, om att stärka deltagarna i utbildningen och om samverkan med andra aktörer samt har bidragit till att nyvunnen kunskap från projektet förts in i ordinarie verksamheter efter projektets slut. Det har varit en projektresa som har skapat ny kunskap om metoder och förutsättningar för fler arbetsintegrerande sociala företag. Ofta på ett sätt som inte kunde förutses före projektets start. De nya kunskaperna kommer att användas när utbildningen och arbetet för fler sociala företag fortsätter i Klaras regi och arbetet med den ideella föreningen Bryggan över fortsätter att utvecklas efter projektets slut. De kommer också att tas tillvara i en nystartad halländsk Mikrofond för finansiering av verksamheter i den sociala ekonomin. Eventuellt kommer även fler delar från projektet att tas tillvara om eller när en stödstruktur för Halland utvecklas. Sammanslagningen av Klara och Coompanion (projektägare) har fungerat mycket bra. Coompanion med kunskap och erfarenhet om kooperativ och socialt företagande och Klara med kunskap om arbete med människor utanför arbetsmarknaden samt kännedom om och samarbete med aktörer på arbetsmarknaden i Varberg. Kunskapsbitarna från båda organisationerna har lett till en väl fungerande helhet. Projektledningens kunskap om målgruppens bakgrund (flertalet med psykologiska funktionsnedsättningar) har varit en nyckel för att hitta individuella lösningar och rätt balans mellan stöttning och kravställande. Projektets tydlighet kring både struktur (organisation, flöden etc) och process (bemötande, delaktighet etc) har också bidragit till att flera av deltagarna har fått ökad motivation och har blivit stärkta. Det har även blivit tydligt att den rehabiliterande delen i socialt företagande inte får tappas bort. Det fanns hos många deltagare ett större behov av stöd än förväntat och för flera behövs mer stöd efter företagens start. Projektet kan grovt delas in i två delar. Det ena inåt i projektet, utbildningen, handlingsplaner, affärsidéer m.m. och den andra utåt mot omgivande aktörer/strukturer. Såsom arbetsförmedlingen, kommunen och försäkringskassan - med frågor kring ersättning, regler, lokaler m.m. För att det senare ska fungera är det sannolikt nödvändigt med ett samarbete och gemensam förståelse mellan s.k. systemaktörer. Vilket kan betecknas som stödstruktur. Utvecklingen av denna stödstruktur är mycket viktig, kanske avgörande, för framväxten av sociala företag i både Varberg och i Halland. Klara vinster har tagit flera kliv för att skapa denna både lokalt och regionalt, men arbetet är ännu i sin linda. 3

4 Utvecklingen av sociala företag har flera dimensioner. En av dem är den stora samhällsekonomiska vinst som skapas vid satsningen på sociala projekt. Om, som från Klara vinster, deltagare kommer vidare till jobb eller företagande, ger det flera vinster. Förutom de mer uppenbara hälsovinsterna skapas också mervärde i nya produkter och tjänster. Dessutom minskas kostnaderna för kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Men ofta också kostnader för vård, försäkringar och för rättväsendet. Den sociala investeringen i Klara vinster ger därmed en samhällelig vinst. Utifrån andra projekt och studier kan det vara rimligt att räkna på runt kr 1 per person och år. Utifrån projektresultaten skulle en samhällelig vinst ligga på runt 6 Mkr per år. Därmed skulle den totala investeringen på runt 9 Mkr i Klara vinster vara intjänad på mindre än två år! Tillsammans med de stora hälsovinster som görs för den enskilde människan är onekligen sociala företag en god idé att arbeta vidare med. Utfall för deltagare i Klara vinster Verksamhet Deltagare Sociala företag 15 Jobb 10 Åter AF 9 Annat 8 Andra företag 6 Praktik 4 Studier 2 Totalt 54 1 Observera att fler studier behöver göras för att mer noggrant bedöma Klara vinster, men flera andra projekts resultat pekar på att denna summa är rimlig att resonera kring. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FRÅN 2011 TILL 2014: FLERA KLIV HAR TAGITS FÖR ATT UTVECKLA SOCIALT FÖRETAGANDE PROGRAMLOGIK 8 MÅLEN JÄMSTÄLLDHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KOSTNADER SOCIALFONDENS PROGRAMKRITERIER VILKEN AVKASTNING GAV DEN EKONOMISKA INVESTERINGEN? DET INTERNATIONELLA PERSPEKTIVET VAD SÄGER DELTAGARNA SJÄLVA? KUNDE NÅGOT GJORTS ANNORLUNDA? VAD VAR FRAMGÅNGSRIKT OCH KAN TAS MED I DET FORTSATTA ARBETET? ARBETET FORTSÄTTER EFTER KLARA VINSTER SAMMANFATTANDE SLUTSATSER REFERENSFÖRTECKNING BILAGA 1. UTBILDNINGEN BILAGA 2. MER STATISTIK FRÅN PROJEKTET - GRUPPER, FÖRETAG M.M BILAGA 3. STÖDSTRUKTUR FÖRSLAG TILL PLATTFORM BILAGA 4. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET BILAGA 5. TRANSNATIONELL STRATEGI

6 1. Från 2011 till juni 2014: flera kliv har tagits för att utveckla socialt företagande Detta är den tredje och avslutande utvärderingsrapporten i den lärande utvärderingen av EUprojektet Klara vinster 2 ( ). Från starten 2011 till projektslut i juni 2014 har mycket hänt inom socialt företagande i Varberg och Halland. Även om socialt företagande har funnits i stora delar av Sverige och i Europa, var denna typ av företagande relativt okänd i Halland vid starten av Klara vinster. Utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Varberg och Halland har tagit flera kliv framåt och betraktas allt mer som ett värdefullt sätt att skapa arbete och inkludera grupper utanför arbetsmarknaden. Sociala företag säljer varor och tjänster, men fungerar också arbetsintegrerande genom rehabilitering och arbetsträning. Där vinsten återinvesteras i företaget och verksamheten genomsyras av delaktighet och eget ansvar. De drivs ofta som en ekonomisk eller ideell förening och som sociala arbetskooperativ, och möter ofta behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller privata sektorn. Sedan EU-projekten Klara vinster i Varberg, Bumerang och Det Goda Livet i Halmstad startades 2011 (och i början av 2012) har arbetet med ASF tagit förnyad fart i Halland. Från att nästan ha varit en vit fläck på Sverigekartan med få aktiviteter har flera nya ASF startats (just nu cirka - det händer mycket hela tiden - 16 sociala företag i Halland) och flera utvecklingsprojekt har initierats. Exempelvis finns sociala företag med i ägardirektiven för Halmstad Näringslivs AB (HNAB), den ideella föreningen Bumerang i Halmstad har startats och Samordningsförbundet Halland finansierar en lots (vid socialförvaltningen) i ett projekt för socialt företagande. Lotsen sprider kunskap och stödjer sociala företag och människor inom och utanför den kommunala organisationen. Lotsen driver bland annat ett nätverk med intresserade företag och har en aktiv Facebooksida. EU-projektet Det goda livet har bland annat startat det sociala företaget Café välkommen på Andersberg. Nyligen har två nya sociala företag startats i Halmstad, cafét vid Mjällby konstgård och Innejden via Immanuelskyrkan (just nu främst butiksförsäljning och gårdsservice). I Falkenberg finns fem sociala företag, bland annat den ideella föreningen Café Hjärtat tillsammans med Fontänhuset och EU-projektet Insteget. Kommunen har även initierat en utbildning om socialt företagande tillsammans med Coompanion (byggt på erfarenheter från Klara vinster) och Samordningsförbundet Halland finansierar en halvtidstjänst för utveckling av socialt företagande vid FAMI. Alla EU-projekten har också haft flera seminarier med nyckelpersoner i offentlig verksamhet för att föra vidare erfarenheter från projekten och sociala företag är med i den nya tillväxtstrategin för Region Halland. Det sociala landskapet har förändrats Från Klara vinsters ansökan 2010 berättas bland annat att I vårt grannlän Västra Götaland har det varit betydligt vanligare att använda socialt företagande som modell och vi vet att det finns mycket att lära av deras erfarenheter. Coompanion finns spritt över hela landet, det finns 25 regionala kontor från norr till söder. 2 Stödet är från Europeiska Socialfondens programområde 2; att öka utbudet av arbetskraft. 6

7 Coompanion Halland hade, tillsammans med Coompanion i Västra Götalandsregionen, under vintern Tillväxtverkets uppdrag att informera om socialt företagande till länets kommuner, Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingarna. Detta har lett till en något större kännedom om företeelsen, men hittills saknas konkreta åtgärder för att i verkligheten bistå målgruppen med de kunskaper och verktyg som krävs för att starta företag. Sett utifrån det sociala landskapet vid tiden för ansökan (2010) har således mycket förändrats. Coompanion har fortfarande Tillväxtverkets uppdrag men socialt företagande är inte längre okänt i Halland och det har tagits flera kliv för att skapa konkreta åtgärder som underlättar start av företag. Men samtidigt är området relativt nytt och den nyvunna kunskapen - från bland annat Klara vinster - behöver tas tillvara för att kunna skapa långsiktig hållbarhet. Utvärderingens frågor och metod Syftet med denna avslutande utvärderingsrapport 3 är att sammanfatta erfarenheterna från alla åren och reflektera kring lärdomar som kan tas med i det fortsatta arbetet med arbetsintegrerande sociala företag. Den första rapporten var främst ett inifrån-perspektiv med deltagarna i fokus, den andra betonade stödstrukturen och i den avslutande rapporten lyfts dessa två fram och sammanfattas. Det görs också en fördjupning via en ny gruppintervju med deltagare och nya samtal med projektledningen 4. En av utvärderingsmetoderna är programlogik. Den tar ett helhetsgrepp om aktiviteter - vilka kortsiktiga resultat de har fått och tankar kring utfall på längre sikt. Resultat och effekter relateras också till projektmålen. Det blir därmed både en måluppfyllelse- och processutvärdering. Projektet betraktas även utifrån Socialfondens programkriterier innovation, lärande, samverkan och strategisk påverkan tillsammans med de horisontella kriterierna jämställdhet och tillgänglighet. Ett annat perspektiv är det ekonomiska. Vad har samhället egentligen fått för de miljoner som har investerats i Klara vinster? Går det att säga om det är värt det? Utvärderingen lyfter fram både det som har fungerat bra och det som har fungerat mindre bra. Vilka nya insikter har vunnits sedan projektet startade? Vad var oväntat som projektet inte kände till vid projektstart? Vad har upplevts som lyckat som kan föras vidare? Vad har upplevts som mindre bra och som behöver göras annorlunda? Denna avslutande rapport är både för lärande och erfarenhetsspridning internt i Klara och Coompanion, för aktörer på arbetsmarknaden i Varberg och i Halland samt redovisning för Europeiska Socialfonden (Svenska ESF-rådet). Rapporten bygger på de två föregående utvärderingarna och betonar resultat och effekter framför en beskrivning av aktiviteterna. Det beskrivs också på annat håll mer fördjupande - än vad som ryms här - om fenomenet socialt företagande. De ryms inte heller en jämförelse med andra liknande projekt i Halland och Sverige, vilket hade varit intressant. Fakta och slutsatsernas rimlighet i rapporten har granskats av projektledningen för Klara vinster. 3 Utvärderingen går under beteckningen lärande utvärdering, vilket blivit ett etablerat begrepp inom EUprojekten för att beskriva en utvärdering som följer ett projekt under tiden det pågår. Se t ex boken Svensson Lennart m.fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning, Studentlitteratur, Lund 4 Projektägare Coompanion, verksamhetschef Klara och projektledaren för Klara vinster. 7

8 2. Programlogik Programlogik 5 är således en av utvärderingsmetoderna. Den ger en överblick över resurser i projektet och dess effekter. Programlogiken beskriver kausaliteten mellan aktiviteter å ena sidan och resultat och effekter å den andra, alltså den förändring som programmet har åstadkomit. Men först om målen. Målen Klara vinsters övergripande mål/effekt var att etablera en möjlighet för långtidsarbetslösa kvinnor och män att starta eller driva socialt företag i Varberg. Projektet har definitivt verkat i denna riktning och har arbetat aktivt för att etablera socialt företagande i Varberg och Halland. Ett mer kortsiktigt mål var om lokala förebilder. Att fyra sociala företag startas med minst 16 deltagare inom projektperioden och att ytterligare två startas därefter. Detta mål har så gott som uppnåtts. Det är fyra företag igång just nu, med 15 deltagare. Det har startats fler sociala företag, sju, men tre har av olika anledningar behövt avbryta. Räknas de företag in som startats via Klara vinsters samarbete med FAMI i Falkenberg, där Klara vinsters utbildning använts, blir det ytterligare två sociala företag och sex deltagare. Nedan visas utfallet i projektet fram till maj Av de 54 som fullföljt Klara vinster har hela 22 personer startat ett eget företag (nära 41 %) och tio deltagare har gått vidare till jobb (nära 19 %). Därmed har 32 eller drygt 59 % gått vidare till företagande eller jobb. Se bilaga 2 för mer statistik om projektets resultat. Tabell 1. Resultat för deltagare maj 2014 Verksamhet Deltagare Sociala företag 15 Jobb 10 Åter AF 9 Annat 8 Andra företag 6 Praktik 4 Studier 2 Totalt 54 5 Metoden programlogiken beskrivs bland annat i Lennart Svenssons m.fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning 8

9 Det finns också ett mål att stärka deltagarnas kapacitet och arbetsförmåga samt att 70 % fullföljer hela utbildningen. Klara vinster har, se bland annat i den första utvärderingsrapporten, arbetat fram en modell de upplever fungerar mycket bra. Via bland annat enskilda handlingsplaner har deltagarnas höjda kapacitet och arbetsförmåga kunnat dokumenteras. Målet om att 70 % fullföljer utbildningen uppnås också (hamnade totalt på 71 %, högre i några grupper och lägre i andra). Ett annat projektmål var att skapa en lokal och regional samverkansmodell för socialt företagande. En utgångspunkt för modellen var samverkan mellan Coompanion och Klara i Varberg. Coompanion för kunskap och erfarenhet om kooperativ och socialt företagande, och Klara främst för kunskap om arbete med människor utanför arbetsmarknaden samt kännedom om och samarbete med aktörer på arbetsmarknaden i Varberg. Ett samarbete mellan Klara och Coompanion som har fungerat mycket väl och där parterna också kommer att fortsätta bland annat med den fortsatta utbildningen i socialt företagande i Klaras regi. Ett annat mål var att skapa en plattform bland aktörer på arbetsmarknaden med intresse av att ta del av tjänster från och arbeta med socialt företagande. Flera steg har tagits med bland annat ett förslag till modell för en stödstruktur, se längre fram i utvärderingen och i bilaga 2. De aktiviteter som genomförts i projektet har således lett fram till att flera av målen uppnåtts eller är på väg att uppnås. Kärnan i projektet har varit utbildning i entreprenörskap om ett år som bygger på ett koncept som Coompanion tidigare utarbetat och som Klara vinster anpassat till målgruppen. Se upplägget av utbildningen i bilaga 1. Det har varit totalt 54 deltagare, av målsättningen på 80 deltagare i fyra grupper (20 i varje). Rekryteringen har således varit lite trögare än förväntat. Möjliga förklaringar är att det, trots många samtal och träffar, finns lite kännedom om Klara vinsters entreprenörsutbildning på arbetsförmedlingen. Och då den enskilde väljer själv, kan det vara svårt att förstå vad det handlar om. Det kan också vara så att steget till att starta ett socialt företag kan vara ett stort steg för många, och kanske särskilt personer vid kommunens socialförvaltning som många gånger har privata problem. De yngsta deltagarna var födda sent åttiotal och de äldsta var födda i mitten på femtiotalet, men genomsnittsåldern ligger runt 50 år. De flesta deltagarna har befunnit sig i arbetslivet tidigare, utbildningsbakgrunden är varierad och många av deltagarna har stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden under ganska lång tid. Övervägande delen av personer med funktionshinder har någon form av psykisk funktionsnedsättning. Exempelvis depressivitet, utbrändhet, stressrelaterad ohälsa, bipolaritet, social fobi, dysmorfobi och aspbergers syndrom. Även fysiska funktionshinder finns representerade såsom whiplash skador, ryggskador, amputation, reumatism och fibromyalgi. 9

10 Tabell 2. Programlogik Resurser Aktiviteter Resultat Effekter Verksamhetschef Klara (25 %), projektledare och handledare (100 %), projektägare Coompanion (runt 50 %) Utbildning i företagande Ökad kunskap om entreprenörskap och socialt företagande bland deltagarna Start av sju sociala företag (mål 4) Totalt nära 9 mkr Varav ca 50 % ESF-stöd. Praktik 54 inskrivna deltagare Har förändrat synen på sociala företag i Varberg och ökat efterfrågan på dess tjänster Lokaler Klara Studiebesök På väg att implementera delar av stödstruktur i offentlig verksamhet Medfinansiering och deltagare från arbetsförmedlingen Deltagare från kommunen Styrgrupp och referensgrupp Strategiskt påverkansarbete Rekrytering av deltagare Start av föreningen Bryggan över Regelbundna möten med projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp Regionalt nätverk mellan EU-projekten i Halland Transnationellt utbyte Ökad kännedom om socialt företagande bland aktörer på arbetsmarknaden i Varberg Förbättrad arbetsförmåga och arbetskapacitet Ökad kunskap om villkor för att skapa socialt företagande bland involverade aktörer Ökad empowerment för flertalet deltagare 10

11 3. Jämställdhet, tillgänglighet och kostnader Klara vinster har på ett systematiserat sätt arbetat med jämställdhet, som är ett av ESFprojektens prioriterade horisontella områden 6. De har bland annat deltagit i det nationella jämställdhetsprojektet Processtöd i jämställdhetsintegrering ESF jämt med Länsstyrelsen i Örebro län som projektägare och som drevs av samtliga 21 länsstyrelser tillsammans. Projektet gav stöd i att göra jämställdhetsperspektivet till en självklar del av verksamheterna och nå ökad kvalitet och hållbara resultat av jämställdhetsarbetet. Klara vinster var ett av de 14 projekt som lyfts fram i projektrapporten 14 sätt att jobba jämt!, vilken sprider lyckade exempel på jämställdhetsintegrering från landets socialfondsprojekt. Projektledaren för Klara vinster har ett flertal gånger träffat Anna-Elvira Cederholm vid processtödet och fått tips och råd hur jämställdhetsarbetet kan bli en integrerad del av verksamheten. Jämställdhetsarbetet hämtar bland annat inspiration från Gertrud Åströms metod 4R 7. Metoden studerar representation, resurser, realia och restriktioner. Med hjälp av dessa "4R", kartläggs situationen kring jämställdhet och närmar sig svaret på frågan: - Vem får vad på vilka villkor? Under varje "R" ställs följande frågor: Representation. Vem får vissa arbetsuppgifter? Vem bestämmer? Vem talar mest? Resurser. Vem får pengar? Vem får tid? Vad prioriteras? Realia. Vad är verksamhetens funktion? Vems värderingar gäller? Vem har högst status? Med det fjärde "R:et", Restriktioner, avses olika typer av avgränsningar, exempelvis tillgång till data eller resursfördelning. Restriktioner kan styra en viss verksamhet, till exempel budget- eller kostnadsrestriktioner. Klara vinster har hittills främst arbetat med de första två R:en, representation och resurser. Exempel på representation är hur många män/kvinnor som finns i en viss grupp, hur många som får arbete eller startar ett företag. Exempel på hur resurser analyseras är fördelning av talartid och föreläsare, fördelning av praktikplatser mellan kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser och samma sak med studiebesök. Projektet har kontinuerligt följt upp resurserna för att säkerställa att båda könen ges samma möjligheter. Både män och kvinnor har deltagit i projektet, med en övervikt av kvinnor (55 % kvinnor, 45 % män), och min uppfattning, baserat på samtal med projektledningen och intervjuer med deltagare (hösten 2012) är att projektledningen har varit medveten om jämställdhetsaspekten i det dagliga arbetet och fördelat resurserna I samarbetet med Anna- Elvira Cederholm intensifierades jämställdhetsarbetet (särskilt slutet 2012 och början av 2013) vilket sedan har arbetats in i det ordinarie projektarbetet (se handlingsplan för detta i bilaga 2). 6 Stycket om jämställdhet är till stora delar hämtat från delrapport två. Vissa delar är omskrivna och ny information är tillagd. 7 Tankar om metoden är bland annat hämtade från Näringsdepartementets skrift Gör det jämt. Att integrera jämställdhet i verksamheten. 11

12 Det finns alltid ytterligare nivåer och dimensioner för att undersöka och förstå processer och strukturer som styr beteenden. Det är en ibland svår balans mellan att ägna tid åt att förstå och arbeta med jämställdhet och tiden som läggs på projektets centrala uppgifter. Klara vinster och utvärderingen har inte på ett djupare och kvalitativt sätt studerat könsfördelningens effekter. Men en reflektion från projektledningen är att en större andel kvinnor - i relation till den totala gruppen antal kvinnor respektive män - har gått vidare till företagande, arbete eller utbildning. Och att kanske projektledningens sammansättning - enbart kvinnor - kan ha betydelse för detta? Jämställdhet är en viktig fråga för Socialfonden och för övriga samhället. Där det på ytan ibland kan förefalla jämställt, men att det kan finnas processer som gör att möjligheterna att ta del av resurserna minskar för kvinnorna (eller männen). Min uppfattning är att Klara vinster på en rimlig nivå har arbetat med jämställdhet och har på ett strukturerat sätt arbetat in detta sätt att tänka i det ordinarie projektarbetet. Tillgänglighet att förstå deltagarens bakgrund Tillgänglighet kan betyda olika saker för olika personer. Det kan exempelvis vara syn och hörsel eller psykiska funktionshinder. Projektet har dock främst arbetat med psykisk tillgänglighet, även om det även funnits annat, såsom specialstolar. Lokalerna i Klara var redan handikappanpassat, vilket har varit en stor fördel, menar projektledaren. Det har även varit en utmaning att lösa den informativa tillgängligheten, främst när deltagarna varit på praktik och inte varit på plats i lokalerna. Lösningen på det har främst handlat om mail, telefon och att sätta upp riktlinjer. Fokus i tillgänglighetsarbetet har varit att anpassa insatserna efter målgruppen. Det är, menar projektledaren, av stor betydelse att ha förståelse för individens bakgrund och sätt att tänka, att förstå den personens (eventuella) psykiska funktionshinder. Vilket kan vara många olika saker och/eller diagnoser, till exempel Aschbergers, ADHD, utbrändhet, och alla på olika sätt och nivåer. För att möta individuella olikheter har det funnits möjlighet till individuella samtal under hela utbildningen. Det har funnits en transparens mellan projektledningen och deltagare, att hela tiden vara öppen för samtal. Det har sannolikt också varit mycket värdefullt att projektledaren och handledare varit utbildade i beteendevetenskap (bland annat KBT-utbildning och coach). Det har också vilket även intervjuer med deltagare vittnar om funnits en öppenhet i grupperna och det har skapats en tillåtande miljö. Projektledningen har arbetat mycket med att få en förstålse för skörheten och funktionsnedsättningen, men också balansera mot att ställa krav. Att se dem, bekräfta dem, men också ställa krav och leda framåt. Att se funktionshindret och ge utrymme för det, men att fokus är på företagandet och utbildningen. En strategi är hämtad från DBT, dialektisk beteendeterapi, som bland annat handlar om att bli medveten om sin tankar och känslor för att sedan omforma dem. I projektet handlar det - i grova ordalag - om att hjälpa deltagarna att omfokusera sina tankar och känslor i riktning mot jobb. En viktig lärdom från projektet har varit att förstå deltagarens bakgrund; det har för många varit tufft att göra resan från en längre tids arbetslöshet till att driva eget. Det visade sig att denna resa var svårare än projektledningen förväntade sig vid projektstart. Det behövdes mer stöd både under utbildningen - en del kunde till exempel inte gå ut i praktik - och vid start av företagen. Flera deltagare behöver stöd efter start av verksamhet - någon form av mentorskap - för att inte falla tillbaka och bli tvungna att avbryta. 12

13 3.1 Socialfondens programkriterier Ett annat sätt att betrakta projektet är utifrån de fyra programkriterierna inom det svenska Socialfondsprogrammet : innovativ verksamhet, lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan 8. Flera innovativa delar Innovativ verksamhet inom Socialfonden handlar om nya strategier, koncept och idéer som svarar mot olika typer av sociala behov. Kriteriet om innovativ verksamhet syftar till att skapa nytänkande och mervärde. Resultatet av en innovation ska komma till nytta i de verksamheter som berörs och kunna spridas för ytterligare användning. Man kan se flera delar som innovativa i Klara vinster. När projektet startade fanns inget socialt företagande i Halland, vilket gör satsningen på socialt företagande i ett nytt sammanhang innovativt. Vid studier före projektet drogs slutsatsen att utbildning måste föregå starten av företag. Och det har för denna grupp utvecklats ett nytt - baserat på Coompanions tidigare upplägg - för målgruppen anpassat koncept. En viktig del i utbildningen och i projektet som helhet, vilket i detta sammanhang troligen är innovativt, är att via kunskap om psykologiska funktionsnedsättningar möta, förstå och stödja deltagaren där den befinner sig. Och utifrån denna situation både ställa krav och ha förståelse för individen, att både ge utmaningar och agera vårdande samtidigt. Denna del har sannolikt varit den viktigaste pusselbiten i projektet: att via öppenhet, förståelse och struktur skapa förutsättningar för växt och utveckling för den enskilde - vilket också kan kallas empowerment. En annan lokal innovation var starten av den ideella föreningen Bryggan över 9, vilket gjorde det möjligt att anställa personer med lönebidrag som sedan kunde driva ett socialt företag. Detta var till exempel en förutsättning för det första sociala företaget - café och konferenscenter på Getterön (Naturrum) - och för det nystartade företaget Spira (med bland annat caféverksamhet i samarbete med Varbergs bostad). En innovation som dock inte fanns med i projektplanen. Ytterligare en innovation - som inte heller var med i projektplanen - var arbetet med nya affärsidéer. Projektledningen har arbetat aktivt för att finna presumtiva sociala företagsidéer, där Spira och Naturrum är två exempel. De har också fört dialog med ett flertal andra ställen. Utan detta aktiva utåtriktade arbete - menar projektledningen - hade sannolikt inte de nya företagen skapats. 8 Hämtat från skriften Programkriterierna i Socialfondsprogrammet. Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan. Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för strategisk påverkan och lärande, SPeL. Februari När deltagare kommit så långt att de har en hållbar affärsidé och är mogna att starta en verksamhet, kan de antingen ansöka om att gå med i den ideella föreningen Bryggan över eller starta eget företag med eget organisationsnummer. I Klara vinster har starterna på egen hand främst skett genom enskilda firmor. Genom Bryggan över kan de låna startmedel och de får den första tiden stöd via en form av mentorskapsprogram, för att succesivt stå på egna ben. Det är också Bryggan över som har arbetsgivaransvaret, där deltagaren får lön via, främst, lönebidrag från arbetsförmedlingen. Just nu är Bryggan över inne i två av de sociala företagen. 13

14 En annan innovation var sammanslagningen av Klara 10 och Coompanion 11. Där Coompanion förde med sig kunskap och erfarenhet om kooperativ och socialt företagande, och Klara bidrog med sin kunskap om arbete med människor utanför arbetsmarknaden samt kännedom om och samarbete med aktörer på arbetsmarknaden i Varberg. Detta samarbete har fallit mycket väl ut och varit en bidragande orsak till det framgångsrika resultatet. De olika kunskapsbitarna från båda organisationerna har lett till en väl fungerande helhet. Lärande miljöer på olika vis Lärande har skett i flera olika sammanhang. I intervjuer vittnas om att många deltagare har utvecklats på ett positivt sätt och fått ökad självinsikt och självförtroende, vilket pekar på ett konstruktivt lärande 12. Det var exempelvis lärande i lektionssalar om affärsplaner, på praktik, vid presentaiton av affärsidéer på Draknästet 13 eller kanske allra främst i de individuella samtalen med projektledningen. Lärande har också skett via den lärande utvärderingen, uppföljning av jämställdhetsarbete och de dagliga träffarna i gruppsituationer. En annan betydande lärsituation, vilket intervjuerna vittnar om, är när det blivit skarpt läge och affärsidéerna ska prövas och sjösättas. Det har således på flera sätt skett både formellt och mer informellt lärande. Samverkan Betydande samverkan har skett med arbetsförmedlingen, där det efterhand har skapats en tydlighet och klarhet kring bland annat rekrytering, regler och ersättning. Vid projektets start fanns en styrgrupp (främst) bestående av två representanter från arbetsförmedlingen, näringslivschef från Marknad Varberg och projektgruppen. Styrgruppen har spelat en viktig roll för att driva vissa frågor framåt. Kanske särskilt arbetsförmedlingen för regelfrågor, men också Marknad Varberg för nya idéer. Det har också skett samarbete med och informerats om socialt företagande för försäkringskassan och socialförvaltningen, även om kommunen i ganska låg grad varit delaktig. Under slutet av 2012 och 2013 ökade kontakterna med omgivande aktörer, bland annat via en konferens om socialt företagande på Naturrum i december 2012, där det bland annat skapades en grupp med intresserade personer från olika organisationer. Denna grupp, som nu är referensgrupp 14, träffas regelbundet för att ta tillvara Klara vinsters erfarenheter. Referensgruppen består av nyckelpersoner i offentliga förvaltningar och politiker. 10 KLARA i Varberg är en ideell förening som arbetar på uppdrag av olika aktörer på arbetsmarknaden. De samarbetar och har avtal med Arbetsförmedlingen och Varbergs Kommun och har privata uppdragsgivare som anlitar KLARA för arbetsprövning. Deltagarna är mellan 19 och 65 år och har alla olika bakgrunder, utbildningar och erfarenheter. Det de har gemensamt är att de av olika anledningar har hamnat vid sidan om arbetsmarknaden. KLARAs uppdrag är att hjälpa dem att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och få en anställning. Från Klaras hemsida den 6 juni Coompanion är, menar hemsidan, företagsrådgivaren för alla som vill starta företag tillsammans. De finns på 25 platser i landet. I Halland sitter man i Falkenberg och arbetar i hela länet. Coompanion breddar entreprenörskapet och ger de som vill förverkliga företagsidéer tillsammans skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt företagande. De ägs och styrs lokalt av omkring 30 medlemsorganisationer i Halland. Coompanion finansieras av konsultintäkter, EU-medel och staten. Statliga Tillväxtverkets finansiering gör det möjligt att ge rådgivning kostnadsfritt. 12 Även om det också funnits upplevelser som varit mer negativa, se bland annat utdrag från intervjun längre fram i utvärderingen. 13 Draknästet kallas den situation när deltagaren presenterar sin affärsidé och projektledningen noga prövar dess hållbarhet. 14 Referensgruppen består av representanter från arbetsförmedlingen, Varbergs kommun, Företagarna, försäkringskassan och en riksdagsledamot. 14

15 Strategisk påverkan Strategisk påverkan syftar till att föra vidare projekterfarenheter till ordinarie verksamheter. Klara vinster har i hög grad haft med sig tiden efter projektet redan vid projektets start. Det första året ägnades främst åt att säkerställa kvaliteten i utbildningen och det interna arbetet, och från 2012 har det mer och mer intensivt arbetats med att påverka den omgivande strukturen. Bland aktiviteterna finns samtal med Region Halland och Samordningsförbundet Halland, skapande av modell för en stödstruktur 15 och information om denna i olika kanaler. Däribland nämnder och förvaltningar i Varbergs kommun, Samordningsförbundet Halland och för Region Halland. Hösten 2012 och 2013 har också den lärande utvärderingen presenterats och slutsatser från dessa har diskuterats på seminarium med ett flertalt systemaktörer, lokalt och regionalt, närvarande Vilken avkastning gav den ekonomiska investeringen? Ett sätt att betrakta Klara vinster är utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Ger investeringen ekonomisk avkastning för samhället eller är det bara en utgift? Det finns ett flertal rapporter som alla pekar åt samma håll. De visar tydligt att en satsning på sociala projekt i likhet med sociala företag med stor sannolikhet leder till stora vinster både för den enskilde och för samhällsekonomin. I ansökan till Klara vinster berättas det till exempel om det socioekonomiska bokslutet Bättre och billigare för de sociala företagen KOS och Briggen som har medarbetare med funktionsnedsättningar på grund av långvarig psykisk sjukdom. Bokslutet visar att: Samhällsvinsten är mellan kronor per år och kooperatör. Vinsten består av alla samhällskostnader som försvinner eller reduceras och av produktionsvärdet i företagen. Störst vinnare är landstinget medan kommunerna vinner kr per person och år. Den totala samhällsvinsten är ca 6,1 miljoner kronor per år. Arbetsförmågan ökar i snitt 12 % per år - behovet av insatser sjunker 30 % per år. Rapporten från NUTEK (2006) Ur samhällets perspektiv. En introduktion till Socioekonomiska bokslut 17 menar att den första delen av det socioekonomiska bokslutet är att se det värde som en person tillför till en verksamhet. Den andra delen är alla de kostnader som inte längre uppstår till följd av missbruket/brotten/ långtidsarbetslösheten/psykiska sjukdomen. Där samhället betalar försäkringar, vård, arbetslöshetsersättning etc. 15 Se förslaget till stödstruktur i bilaga Skillnaden mellan samverkan och strategisk påverkan är ibland liten, så avsnittet om samverkan ovan kan också till stora delar ses som strategisk påverkan. 17 Av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vid SEE AB, sid 3 ff 15

16 En rehabiliterande insats kan således ge mångfalt tillbaka till samhällets olika instanser. I nämnda rapports genomgång av de två sociala företagen Vägen ut! och Basta pekar deras resultat bland annat på följande: samhällsvinsten uppgår (uppskattningsvis) till 1 miljon kronor per år och medarbetare. Att de stora vinnarna är rättväsendet, socialtjänsten och försäkringsbolagen. Vinsterna för dessa aktörer uppgår till vardera mellan kronor och kronor per medarbetare och år i de båda företagen. Efter fem års vistelse i dessa företag kan samhällsvinsten uppgå till så mycket som 9 miljoner kronor per medarbetare. Även enligt Blideman 18, den nationelle experten på området, visar flera studier på ökat välbefinnande och mindre vårdkonsumtion för människor som börjat arbeta i ett socialt företag. Resultaten från ett flertal socioekonomiska bokslut, i till exempel Kooperativet KOS i Stockholm, kooperativen Briggen och Klippan i Södertälje, Basta i Nykvarn och Vägen ut!-kooperativen i Göteborg visar på stora samhällsekonomiska vinster. Alltifrån ca kr/person/år gällande människor med psykisk funktionsnedsättning till ekonomiska vinster omkring en miljon kr/person/år gällande missbrukare. Vinsten i Klara vinster? Deltagarna i Klara vinster kom till projektet från en längre tid utanför arbetsmarknaden och nära 60 % (32 personer) gick vidare till ett socialt företag, vanligt företagande eller anställning. Att räkna samhällets intäkter och kostnader i detalj för just Klara vinster kräver en egen studie, men några tankar om kostnader och intäkter: *De som driver ett socialt företag har lönebidrag, vilket innebär fortsatt ekonomiskt stöd. Till exempel har de fyra som arbetar på Naturrum lönebidrag i fyra år. *De fyra sociala företagen som finns kvar och de sex nystartade vanliga företagen kommer att betala diverse skatter och moms, vilket ger en intäkt till både kommun och stat. *Utbildningskostnader, andra åtgärder och administration (handläggning, utredning m.m.) för arbetsförmedlingen och kommunen minskar för dessa 32 personer, vilket är betydande summor. *Mindre socialbidrag från kommunen, sjukersättning från försäkringskassan, A-kassa eller annat stöd från arbetsförmedlingen. *När deltagarna mår bättre sjunker också - vilket mycket pekar på - diverse vårdkostnader, till exempel terapi, men också annan vård. En satsning på ett socialt projekt som Klara vinster ger således uppenbara vinster för individen, men också flera fördelar för samhället. Såsom ökat produktionsvärde (det skapas nya varor och tjänster) och lägre resursförbrukning. Det gäller också att se insatsens värde på lång sikt. En investering kan vara intjänad efter bara några år, men ger stora intäkter om vi tänker på minskade kostnader och ökade värden på, säg, 20 års sikt. 18 Detta avsnitt är hämtat från Bo Blidemans rapport: Utveckling av arbetsintegrerande sociala företag i Halland, av Tanke och handling ekonomisk förening, Norrtälje. 16

17 Om vi utgår ifrån att den samhällsekonomiska vinsten per deltagare är kronor 19 och om vi räknar med 30 personer som gått vidare till egen sysselsättning, blir det 6 Mkr 20 per år som samhället vinner. Enligt detta räknesätt har projektets totala investering på runt 9 Mkr därmed lönat sig efter 1-2 år!! 3.3 Det internationella perspektivet Det dröjde en bit in i projektet innan den internationella utblicken kom med på ett tydligare sätt. Även om det gjordes ett studiebesök i Danmark 2012 och att projektledningen sedan tidigare bär erfarenheter från andra länder med sig. Projektet ville också förvissa sig om att internationella samarbeten skulle kunna ge konkreta lärdomar och att det fanns en tydlig idé om utbyte med likvärdiga projekt. Under 2013 upphandlades en konsult för att ta fram en internationell strategi. Men bara kort efter att arbetet startats försvann konsulten 21 och arbetet stannade upp. Det som hanns med från strategin var Arbetsseminarium om Partnerskap tillsammans med konsulten och projektet har på egen hand genomfört Lärande erfarenhetsresa kring sociala innovationer. Det gjordes i maj 2014 en resa till norra Italien (bland annat Rimini och Bologna) och - menar projektledaren - de kom hem med många värdefulla erfarenheter. Bland annat gav besök på flera större kooperativ idéer om både affärsidéer och arbetssätt. Ny kunskap som kommer att föras med i det fortsatta arbetet efter projekttiden. Se hela strategin i bilaga Vad säger deltagarna själva? Mitt intryck av gruppintervjuer inför delrapport ett och gruppintervjuer inför denna avslutande rapport 22 är att det finns både ris och ros, men allra mest ros. Jag har valt att lyfta fram delar i den senaste intervjun som framträder tydligt och som också funnits med under åren i samtal med projektledningen. Resultatet från intervjuerna ger en sammansatt bild av deltagarnas upplevelser. Bland annat ges beröm för utbildningen som har lett till utveckling och växande, men också att utbildningen ibland haft för lite struktur. Det uttrycks också en ekonomisk oro och en oro över att Klara har en dålig klang i Varberg. För det fortsatta arbetet finns det förhoppningar om att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte efter projektets slut. 19 Denna summa på kr kan verka rimlig, både utifrån tidigare studier och från kalkyler på utanforskapetspris.se. Men för att veta mer i detalj och få mer säkerhet i summor behöver en fördjupande studie göras där deltagarnas bakgrund och nya förutsättningar studeras. 20 Efter att ha matat in ungefärliga siffor från projektet i den kalkyl som finns på hemsidan utanförskapets pris.se blev det följande resultat: -första året blir projektets totala samhällsvinst 5,6 mkr och på 45 år är samhällets vinst 170,5 mkr. Sifforna som matats in per år är: AF 1 mkr, försäkringskassan , kommunen och övrigt (från Socialfonden) 1 mkr. Jag angav att projektet dimensionerats för 54 personer, att det riktas till främst sjuka/arbetslösa och att 60 % har rehabiliterats. Samhällsvinsten på 6 mkr per år kan således vara rimlig som ett riktmärke. 21 En något märklig historia där konsulten bokstavligen försvann och inte gick att få tag på. Fram till idag är det ingen som vet vad som har hänt. Det är bara att hoppas på att ingen olycka har skett! 22 Intervjun (26/5 mellan ) genomfördes i Klaras lokaler med sex personer från olika grupper och tider i projektet. Det var sex deltagare, fyra kvinnor och två män, från 28 till 61 år. De var också utvalda utifrån erfarenheter i projektet, både som varit bra och mindre bra, samt deras förmåga och vilja att uttrycka sig. 17

18 Har blivit stärkta Utbildningen bra, att tänka igenom sin affärsidé och hjälp att utveckla idén, se svagheter och styrkor. Ett sätt att få mer självinsikt och styrka inom sig själv. Att utveckla sig själv, att kunna prata för sig. Läste retorik över jul och lyssnade på ljudinspelning. Att lära sig prata inför andra är väldigt viktigt, att kunna presentera sin idé och få feedback av de andra i gruppen. Det var inte ytterligare en åtgärd, många reste sig och tyckte det var intressant, många mådde bra. Enligt projektledningen har deltagarna många gånger blivit stärkta och ökat sin arbetsförmåga och framförallt fått en ökad tro på sig själv och sin förmåga. Denna bild förstärks i intervjuerna: det verkar ha varit många som mått bättre, fått mer energi och utvecklats som personer. Rörigt ibland Det var något konstigt med kursen, var t ex på sociala företagens dag i Göteborg och många som talade på konferensen visste inte vad socialt företagande är var förvirrande för oss deltagare! Vet de inte vad det är? Tänket inte riktigt bra i grupp 4, känslan i efterhand att det var oklart med strukturen. Inte vara ett stort socialt företag som tänkt från början. Handledaren slutade, gick in i väggen? Inte bra byta handledare, men ändå proffsigt, inget att klaga på. De satt på för många stolar, för många projekt. Grupp 4 startade ett företag som tillhörde Klara, många ville inte det. De startade företag tillsammans och hann inte med ibland, blev för mycket. Det gick ut över kursen mot slutet. Det fanns före projektet kunskap om socialt företagande, men också en del kunskapsluckor. Det fanns även en vilja att under tiden förändra kursupplägg utifrån nya behov. Kanske är det detta som avspeglas här. Det var till en början oklart med till exempel regler för lönebidrag, anvisningstid och hur begreppet socialt företagande kan tolkas, vilket kan ha varit förvirrande och skapat oro. Troligen är det för många viktigt med struktur och när denna är otydlig eller förändras kan det leda till oro. Svårt med dålig ekonomi Behöver stöd för att få lån, banken vill inte ha in vilka som helst men Klara vinster har kunnat övertyga. Dålig ekonomi stoppar nog många att starta, de är oroliga för framtiden och att visa för andra att de har dålig ekonom. 18

19 Ekonomin har sannolikt varit ett bekymmer för många deltagare. Både för möjligheten att få lån och därigenom kunna starta ett företag, men också för den oro det för med sig. Det verkar också ha varit svårt att visa sin dåliga ekonomi för andra, vilket särskilt vid starten av sin tid i Klara vinster har varit ett problem. Skapa nätverk för erfarenhetsutbyte? Det finns andra nätverk, men kanske bra att träffa andra i Klara vinster? Kunde gjort mailinglista till alla som varit med och skickat nyheter om socialt företagande t ex, haft gemensamma frukostmöten, fått reda på nyheter om andra sociala företag, lära av eller stödja varandra. Skulle varit bättre efteråt, mer uppföljning efter starten av företag, inte bara pang slut. Kommer hela tiden nya saker att få hjälp med, vart söka stöd etc. Borde få bättre stöd av kommunen, som hjälp med lokaler, de borde vara mer insatta i Klara vinster. Deltagarna, precis som projektledningen, menar att det behövs stöd även efter starten av företagen. Det kan vara personligt stöd, men det kan också vara mer konkret i form av ansökningar eller lokal. Det finns sannolikt en känsla av samhörighet bland de sociala företagen, och de kanske kan lära av och stödja varandra på ett annat sätt när de har liknande bakgrund. Det verkar finnas grund för att starta ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan de nystartade sociala företagen. Klara oförtjänt dålig klang? Klara ingår i fas 3 och är för personer långt ner, det uppfattas så i Varberg, svårt att gå utbildning här som fas 3:are, som inte får jobb någon annanstans Måste marknadsföra mer vad detta är, även viktigt för de som gått kursen. Mitt intryck från intervjun är att ett deltagande i Klara vinster upplevts som något annat och bättre än många andra åtgärder. Det erbjuds en mycket bra utbildning och det finns ett klimat som är stärkande för självkänsla och självförtroende. Men bilden hos andra av Klara i Varberg verkar - enligt de intervjuade - vara att det är arbetssökande längst bort från arbete som finns här och som därför har lågt värde. Utbildningen i Klara vinster kunde därför - menar de intervjuade - marknadsföras än mer internt, både för att locka nya deltagare och för att bättra på ryktet för de som redan har gått utbildningen. 19

20 4. Kunde något gjorts annorlunda? Projektet har uppnått sina mål och har på ett betydande sätt ökat förutsättningarna för fler sociala företag i Varberg och Halland. Men i alla projekt finns det saker att uppmärksamma och som kan göras annorlunda. Ofta lärdomar som är svåra att förutse före projektstart. Att marknadsföra projekt i konkurrens med andra Ett sätt att betrakta EU-projekten i Halland är utifrån ett marknadsperspektiv. EU-projekten konkurrerar - med varandra, men också med andra aktörer - om pengar från Socialfonden, om att sälja in projektmodeller och om nya projektmedel. På den nya lovande marknaden för arbetsintegrerande sociala företag - som Hallands EU-projekt är en betydande del av - kan det vara lockande att ta så stora delar av marknaden som möjligt. Klara vinster har, enligt min mening, i flera sammanhang varit mycket tydliga med vinsten av att finna gemensamma lösningar på gemensamma problem. De har också mycket att bidra med till den Halländska diskussionen. Men ibland har det tyvärr skapats låsningar mellan kommunerna och skydd av den egna modellen har blivit viktigare än att samverka. Men trots tendenserna till uppdelning istället för samarbete i Halland finns förhoppningen hos projektledningen i Klara vinster om att skapa länsövergripande samarbeten - exempelvis kring stödstrukturer - och att såväl kunskap och erfarenhet från andra kommuner som från Klara vinster kan tas tillvara. En lärdom kan vara att i ett tidigt läge i projektet skapa ökad förståelse för de andra aktörerna, vad som kan vara känsligt och hur samverkan kan byggas. Men såklart krävs det en öppenhet och vilja till samverkan från alla parter. Tidigare in i projektet skapat samverkan med kommunen Varbergs kommun är en viktig aktör, bland annat för kunskapsspridning, deltagare och praktik. Men även - exempelvis - för möjlighet till finansiering och lokaler. Det hade sannolikt varit värdefullt med en funktion i kommunen som kan bidra till utvecklingen av socialt företagande, likt Halmstad och Falkenberg. Klara vinster har arbetat aktivt med relationen till kommunen, och det pågår just nu diskussioner om en handledartjänst, vilket är mycket bra för den långsiktiga utvecklingen. Men kanske kunde samarbetet fördjupats tidigare, vilket sannolikt skulle underlättat gällande, som ovan, deltagare, finansiering och lokaler. Samtidigt har det varit en process - att skapa mer samverkan - som tar tid. Dessutom har projektet förändrats över tid, vilket också gjort det svårt att presentera en plan för kommunen. Vikten av att eldjsälar hushåller med resurser Mina intryck av möten med projektmedarbetare och projektägare är att det finns mycket kunskap, engagemang och vilja att utveckla nya former för socialt företagande. En vilja att också göra mycket mer, att ännu mer arbeta med alla idéer och nyvunnen kunskap. Baksidan kan vara för mycket arbete. Tillsammans med ibland tuffa situationer med deltagarna kan det leda till ohälsa, vilket ibland varit fallet. Det är viktigt att dessa eldsjälar hushåller med sina egna resurser! Projektledningen konstaterar också att många fler timmar än de kalkylerade har lagts ner och att det operativa projektarbetet krävde mer än beräknat. 20

21 Planerat för övergången till det nya företaget i ett tidigare skede? Projektledningen trodde vid ansökan att deltagarna skulle kunna stå på egna ben efter utbildningen. Efter hand visade det sig dock att övergången till ett nytt företag var svårare än beräknat. Vilket krävde mer insatser av projektledningen för att hjälpa den nya verksamheten att komma igång, och även för att klara den inledande finansieringen. Men redan från grupp ett var detta tydligt och de har därefter arbetat med diverse lösningar, såsom mer personligt stöd och föreningen Bryggan över. 21

22 5. Vad var framgångsrikt och kan tas med i det fortsatta arbetet? Projektet kan grovt delas in i två delar. Den ena riktar sig inåt till arbetet med deltagarna, den andra utåt mot samverkande aktörer i de strukturer som omger projektet, såsom arbetsförmedlingen och kommunen. Jag upplever att projektet har flera av de egenskaper som kännetecknar ett framgångsrikt projekt. Bland annat tydliga mål och att kunna ompröva projektarbetet efter hand, att kunna reflektera och planera kring både struktur och process. Där struktur står för saker som planering, tidsplaner och organisationsmodeller, och process delar som bemötande, lärande, motivation och samarbete. Nedan följer en sammanställning som fångar några av de mest framgångsrika delarna gällande det interna arbetet. Framgångar vid arbetet inne i projektet o Lyckad kombination med Klara och Coompanion. Samarbetet har fungerat mycket bra, där kunskap om personer som varit länge utanför arbetsmarknaden tillsammans med kompetens och erfarenhet kring företagande har varit en lyckad kombination. o Bra samarbete i projektgruppen. Den täta och nära kontakten i projektgruppen, med lärande i fokus och nya förslag till lösningar på problem som har dykt upp efter hand, exempelvis rekrytering, medfinansiering och övergång till socialt företag, har varit en framgångsfaktor. o Vågat riska med föreningen Bryggan Över. Projektet gick ifrån sin ursprungliga plan att det skulle startas enskilda företag för sig och bildade istället den nya föreningen. Detta initiativ betydde mycket för att det första sociala företaget kunde starta. o Flödet folk kommer vidare. Det verkar funka, som en i projektgruppen uttryckte det. Deltagare kommer in, tas emot, utbildas och flera kommer vidare. o Bra med flödesschema. Det finns i projektet en tydlig struktur kring just flödet av deltagare, vad som händer vid olika tillfällen, vilka rutiner som gäller och hur det dokumenteras. Denna struktur underlättar projekthanteringen och det är lättare att synliggöra områden som inte fungerar. Det finns också en tydlighet kring blocken, vilket antagligen också underlättar arbetet och borgar för kvalitet. o Bra att bryta ner delar i arbetsförmågan. Genom att identifiera kunskapsområden i arbetsförmåge-begreppet för självskattning, är det sannolikt lättare att finna kunskaper att utveckla. Det blir också lättare att finna rätt insats för varje individ och ett sätt att följa utvecklingen över tid. o Värdefullt med individuell handlingsplan. Täta uppföljningsmöten utifrån en handlingsplan borgar för att rätt insatser görs för rätt person. Individen blir också sedd utifrån sin situation. 22

23 o Viktigt med kontinuerligt lärande. En viktig del i projektet är projektets förhållningssätt till lärande. Projektgruppen testar och provar, förändrar vid behov och försöker hitta nya lösningar. o Kvalitetssäkrad utbildning. Utbildningskonceptet har provats och har vid utvärderingen visat sig uppskattad och gett resultat. o Bemötande för empowerment. En kärna i projektet, som tidigare beskrivits, är att via projektets insatser och support skapa motivation och ge individen fler handlingsmöjligheter - öka personens egenmakt. Projektgruppens bemötande och arbete med deltagarna; såsom att se alla, ge konstruktiv kritik, beröm och uppmuntran - att visa att de bryr sig - är kanske det allra viktigaste för att deltagarna ska kunna växa och utvecklas mot ett socialt företag. o Struktur och process, båda behövs. Projektet är ett exempel på framgångsrikt arbete med både struktur och process. Med den mjukare processdelens bemötande, och den mer hårda strukturdelens rutor och flödesschema. Dessa båda delar är ofta nödvändiga för ett lyckat projekt. Framgångar i det externa arbetet Under hela projektperioden, men främst det sista året, har projektet sökt efter lämpliga sätt att samverka med omgivande aktörer - såsom arbetsförmedlingen och kommunen. Denna samverkan är av yttersta vikt för att närma sig lösningar på saker som deltagarrekrytering, ersättning, praktik, lokaler m.m. Projektet har en inre värld, men utan samverkan med den yttre världen med dess strukturer är det mycket svårare för idéer att få fäste, det är mycket svårare att skapa hållbara företag. Projektet har varit framgångsrikt i flera avseenden för att skapa kontaktytor och förståelse för socialt företagande. o Stödstruktur. Projektet har tagit flera steg för att skapa en plattform/stödstruktur som kan leva kvar efter projektets slut. Denna plattform kan på flera sätt stödja framväxten av socialt företagande, vilket på flera håll i landet också lyfts fram som en förutsättning 23. Plattformen innehåller stödjande strukturer internt i företagen, till exempel utbildning, mentorskap och ledarskap, samt stöd till offentliga organisationer - exempelvis stöd för att arbeta fram nödvändiga policys, hjälpa till med genomförandeplaner, informera och skapa nätverk. Se mer i bilaga 2. o Samverkan med arbetsförmedlingen. Denna samverkan var avgörande för rekrytering av deltagare och för att möjliggöra ersättning vid praktik och start av socialt företag. Det har förts många samtal om bland annat regelsystem och vad ett socialt företag är, och vid projektets slut fanns på arbetsförmedlingen en annan syn på socialt företagande och samarbetet fungerade väl. Vilket också deras vilja att fortsätta satsningen på socialt företagande via Klara pekar på. 23 Se t ex antologin av Tillväxtverket: Lära av mirakel 23

24 o Dialog med systemaktörer. Projektet är omgivet av organisationer som på olika sätt har betydelse för att utveckla socialt företagande, som kommunen - både tjänstemän och politiker i ett flertal nämnder och förvaltningar - försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det kan handla om frågor kring finansiering (startkapital i företaget), ersättningssystem och lokaler. Projektet har på ett flertal sätt samlat och varit i kontakt med flera av dem via besök i nämnder och hos tjänstemän, träffar med Region Halland, diverse samtal med kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Dialog har också skett via den lärande utvärderingen, som vid två tillfällen (hösten 2012 och hösten 2013) har samlat systemaktörerna och samtalat kring utvärderingens resultat. 24

25 6. Arbetet fortsätter efter Klara vinster Under 2013 och 2014 har erfarenhetsspridningen intensifierats, vilket också har gett resultat. Erfarenheterna kommer på olika sätt att tas tillvara och implementeras i den ordinarie verksamheten. Hur det sker är till vissa delar klart och andra delar är i processfas. Klara fortsätter med utbildningen Både kommunen och arbetsförmedlingen i Varberg ser gärna att arbetet med socialt företagande fortsätter. Klara har därför gjort nytt avtal med kommunen om utbildningsplatser och ett tillägg till befintligt avtal med arbetsförmedlingen. En handledare från Klara vinster driver utbildningen och samma person (som i projektet) från Coompanion är gästföreläsare. Utbildningen är något förändrad, under kortare tid och en annan blandning av teori och praktik, men annars till stora delar samma upplägg som i Klara vinster. Både Klara och Coompanion kommer därmed att fortsätta jobba med frågorna och erfarenheterna från Klara vinster tas med i det fortsatta arbetet. Ideella föreningen Bryggan över fortsätter Den ideella föreningen Bryggan över - där deltagare kan bli anställda med lönebidrag och få stöd vid övergången till ett företag - kommer att fortsätta. Bland annat kommer nuvarande projektledare att på viss tid fortsätta att stödja och utveckla arbetet. Modellen har fungerat som mellanläge mellan utbildning och eget företagande och det finns en vilja hos nuvarande projektledningen att utveckla och skala upp utvecklingsarbetet med denna modell. Det upplevs också som mycket viktigt att följa de personer som är där nu (tre personer) så att de får det stöd som behövs, bland annat via mentorskap. Regionalt samarbete kring nödvändig stödstruktur Det är enligt flera bedömare i flera delar av Sverige nödvändigt med en stödstruktur för de arbetsintegrerande sociala företagen. Förutom delar som finns i annat företagande, såsom nätverk, kompetensutveckling och ledarskap, leder den rehabiliterande delen av de sociala företagen till andra behov och förutsättningar. Såsom regler och former för ersättning, samarbete om deltagare med arbetsförmedlingen och kommunen, personligt stöd när företagandet kommit igång, finansiering vid start, politiska ambitioner i riktlinjer/policys och sociala hänsyn i upphandlingar. Min uppfattning är, i likhet med Klara vinster, att de särskilda förutsättningarna för socialt företagande leder till att särskilda hänsyn måste tas i de offentliga stödsystemen, i stödstrukturen. I Halland har det tagits flera kliv för att utveckla denna stödstruktur, där Klara vinster varit inblandande i en del och där sannolikt många av de som arbetar med frågan i Halland har bidragit. Samtal förs just nu - bland annat - om att Coompanion, som en utveckling av befintligt uppdrag från Tillväxtverket om rådgivning för socialt företagande, stöttar kommun och region med bland annat utarbetande av policydokument och finansieringsmöjligheter (se mer om mikrofonden nedan). 25

26 Men utifrån erfarenheterna från Klara vinster är det viktigt att frågor om socialt företagande tas i en helhet. Således att också den stöttande delen tas med i stödstrukturen, såsom mentorskapsprogram. En viktig lärdom från Klara vinster är att det finns en rehabiliterande del som för vissa individer är omfattande, och som behöver mötas för att det ska kunna bli ett företagande som är hållbart på sikt. Det är denna helhet som varit framgångsrik för Klara vinster, och det är en kunskap som går utöver vanligt företagande. Det finns en social dimension som är viktigt att ha insikt om. Denna dimension finns hos många deltagare, men inte hos alla. Hos en del räcker det med en mindre knuff för att kunna starta ett företag. Men de allra flesta som länge varit utanför arbetsmarknaden - och som bär både på tidigare misslyckanden och har ett psykologiskt funktionshinder - är i behov av personligt stöd för att klara sig vidare på egna ben. Mikrofond Finansiering vid starten av de sociala företagen har identifierats som ett av de viktigaste områdena. En glädjande nyhet är därför den alldeles dagsfärska starten av en Mikrofond! Denna kommer att ge små lån och bankgarantier för företag inom social ekonomi, både ideella och ekonomiska föreningar. Det är Coompanion och Klara som varit drivande i frågan, och det är företrädare för dessa två som är ordförande respektive sekreterare i den nybildade fonden. Andra medlemmar är Almi, Länsförsäkringar Halland, fristående Sparbanker och organisationen Hela Sverige ska leva. Mikrofonden är ett etablerat koncept som finns i flera andra delar av landet med en nationell moderorganisation. I denna finns också projektmedel som kan stötta upp. Presumtiva idéer presenteras i en affärsplan för Mikrofonden. Affärsplanen - som diskuteras i gruppen (draknästet) - kan sedan godkännas eller behöva kompletteras och företaget kan sedan ges finansiellt stöd via lån eller bankgaranti. Om denna Mikrofond blir etablerad kan det bli ett stort kliv framåt för de sociala företagen. 26

27 7. Sammanfattande slutsatser Klara vinster bör betecknas som ett mycket framgångsrikt EU-projekt. Det har uppnått sina mål om antalet sociala företag, om att stärka deltagarna i utbildningen och om samverkan med andra aktörer samt har bidragit till att nyvunnen kunskap från projektet förts in i ordinarie verksamheter efter projektets slut. Det har också varit en projektresa som har skapat ny kunskap om metoder och förutsättningar för fler arbetsintegrerande sociala företag. Ofta på ett sätt som inte kunde förutses före projektets start. Sett utifrån metoden programlogik har resultaten från Klara vinsters aktiviteter i huvudsak lett till önskade effekter. Att det som lagts in i projektarbetet, utbildning, praktik, handlingsplaner m.m., lett till exempelvis nya sociala företag och förslag till åtgärder i den offentliga stödstrukturen. Nedan sammanfattas några av de viktigaste slutsatserna. Lyckad sammanslagning av Klara och Coompanion En innovation var sammanslagningen av Klara och Coompanion. Där Coompanion förde med sig kunskap och erfarenhet om kooperativ och socialt företagande och Klara sin kunskap om arbete med människor utanför arbetsmarknaden samt kännedom om och samarbete med aktörer på arbetsmarknaden i Varberg. Detta samarbete har fallit mycket väl ut och varit en bidragande orsak till det framgångsrika resultatet. Kunskapsbitarna från båda organisationerna har lett till en väl fungerande helhet. Svårare problematik än förväntat krävde nya lösningar Det fanns delar som krävde nya lösningar. Bland annat hade flera deltagare med sig en svårare problematik än förväntat och behövde mer personligt stöd för att kunna komma ut på praktik, att starta ett företag och sedan att kunna arbeta med alla de nya utmaningarna i det nystartade företaget. Nya lösningar i form av, bland annat, mer individuellt stöd under utbildningen och skapandet av den ideella föreningen Bryggan över kunde möta de nya behoven. Bryggan över både för personligt stöd vid uppstart och för att ge ekonomiska möjligheter, både möjliggöra till lönebidrag och startkapital till företaget. Ta hand om de som startat företag En slutsats är att flera i målgruppen behöver personligt stöd efter företagsstart. Arbetet är inte slut när företaget startat. Klara vinsters utformning av mentorskapsprogram är ett sätt att möta detta behov och öka förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. När flera i målgruppen är sköra kan ett misslyckande vara extra tungt att bära, vilket gör denna insats - såsom mentorskap - än mer värdefull. Möjliggjort empowerment Projektet har skapat förutsättningar för empowerment (egenmakt) - vilket kanske är det allra viktigaste för att finna drivkraft och motivation till att starta eget. Via en öppenhet, förståelse och struktur har projektet skapat förutsättningar för växt och utveckling för flera av deltagarna. 27

28 Integrerat jämställdhetsarbete Projektet har bedrivit ett integrerat jämställdhetsarbete och har skapat en medvetenhet och kunskap om hur ett jämställdhetsarbete kan bedrivas i praktiken (främst med hjälp av Gertrud Åströms metod 4R ). Även om det främst handlat om antal kvinnor och män vid till exempel val av föreläsare och praktikplatser, har det också funnits kvalitativa inslag som talartid och bemötande i gruppsituationer. Förändrade projektplaner när verkligheten förändras Att veta hur verkligheten ser ut om tre år är en ofta omöjlig uppgift, men som ofta förväntas vid en projektansökan. Det blir kvalificerade gissningar utifrån befintlig kunskap, men sannolikheten är hög att terrängen i det sociala landskapet förändras efter hand. Och när det förändras är det viktigt att projektet kan förändra sitt sätt att arbeta. Min uppfattning är att projektet i hög grad sett de nya utmaningarna komma och har gjort förändringar för att möta de nya behoven. Brygga över samarbetssvårigheter i länet Men det framgångsrika projektarbetet med konkreta resultat har i ganska låg grad lett till samverkan mellan kommunerna i Halland. Trots en vilja från Klara vinster till samverkan, samarbete och gemensam kunskapsutveckling har intresset från andra kommuner varit lågt. Beror det på sättet att kommunicera och förankra? Eller beror det på andra faktorer bortom projektets möjlighet att påverka? Framväxten av socialt företagande i Halland kommer antagligen att underlättas betydligt om ökad samverkan sker mellan kommunerna och förhoppningsvis går det att överbrygga samarbetssvårigheterna. Knäckfrågan kring finansiering på väg att lösas En av de stora knäckfrågorna för att utveckla socialt företagande är finansiering vid företagsstart. Det gäller alla företag, men denna grupp har särskilda förutsättningar och har många gånger svårare att få lån och är ofta i en ekonomiskt utsatt position efter många år utanför arbetsmarknaden. Starten av en Mikrofond med flera regionala aktörer är ett stort steg för att lösa utmaningen kring finansiering. En social investering med god avkastning! Många gånger tänker en kommunal nämnd, försäkringskassa och arbetsförmedling utifrån sina årsbudgetar när ett socialt projekt ska genomföras. Det de sannolikt ofta inte tänker på är de intäkter - både på kort och lång sikt - i form av minskade kostnader i både sin egen organisation och i andras som en satsning medför. Till exempel minskade socialbidrag eller a- kassa, handläggningstid och administration m.m. Ofta minskar även kostnader för vård, försäkringar och för rättväsendet. Den sociala investeringen i Klara vinster ger sannolikt en samhällelig vinst. Utifrån andra projekt och studier kan det vara rimligt att räkna på runt kr 24 per person och år. Utifrån projektresultaten skulle en samhällelig vinst ligga på runt 6 Mkr per år. Därmed skulle den totala investeringen på 10 mkr i Klara vinster vara intjänad på mindre än två år! Tillsammans med de stora hälsovinster som görs för den enskilde människan är onekligen sociala företag en god idé att arbeta vidare med. 24 Observera att fler studier behöver göras för att mer noggrant bedöma Klara vinster, men flera andra projekts resultat pekar på att denna summa är rimlig att resonera kring. 28

29 8. Referensförteckning Blideman Bo (2013) Utveckling av arbetsintegrerande sociala företag i Halland, av Tanke och handling ekonomisk förening, Norrtälje Länsstyrelsen i Örebro län (2012) 14 sätt att jobba jämt!, projektrapport från processtödet i jämställdhetsintegrering ESF jämt, om jämställdhetsintegrering från Sveriges socialfondsprojekt Lorentz Ulrika och Lundkvist Helen (2001) Gör det jämt. Att integrera jämställdhet i verksamheten, utgiven av Näringsdepartementet NUTEK (2006) Ur samhällets perspektiv. En introduktion till Socioekonomiska bokslut av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vid SEE AB Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för strategisk påverkan och lärande, SPeL (februari 2011) Programkriterierna i Socialfondsprogrammet. Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Svensson Lennart m.fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning, Studentlitteratur, Lund Tillväxtverket (2012) Att lära av mirakel. Att vända arbetslöshet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande, av temagruppen för entreprenörskap och företagande 29

30 Bilaga 1. Utbildningen Upplägget för utbildningen har i stort sett varit detsamma under åren. Det är fyra block om sex veckor, där en viss förändring gjorts mellan veckorna; bland annat har block två efter hand kommit i ett tidigare skede. Utbildning ett block ett Under tio veckor 25 genomfördes utbildningsdel ett (block ett) i kursen Socialt företagande, parallellt med studiebesök, individuella utvecklingsplaner och workshops på olika teman såsom gruppdynamik, presentationsteknik, kommunikation, kroppsspråk, affärsidégenerering samt företagare/företagande. Samtliga utbildningsmoment har innehållit individuella eller gruppuppgifter som redovisats en gång/vecka. Målet med denna fas är att stärka deltagarna i sin individuella utveckling, lägga en gemensam bas av kunskap för fortsatt arbete, samtidigt som de får med sig teoretisk kunskap om kooperativt företagande, med särskilt fokus på det sociala företagandet. Praktik block två Därefter gick deltagarna ut i praktik under åtta veckor (block två) för att fylla på med praktisk kunskap. Omfattningen av praktisk tillämpning varierade, med ett minimum av tre dagar till max fyra dagar i veckan. En dag var avsatt i syfte att reflektera kring sina upplevelser och erfarenheter kring praktikplatsen, dessa antecknades ner i en praktikdagbok. Målet med perioden var ge nya kunskaper inom yrkesområden som deltagarna funderade att bygga vidare på och skapa affärsidéer. Efter avslutad praktik gjordes en praktikredovisning av respektive deltagare, där man berättade om företaget, sin egen insats och nya kunskaper/erfarenheter. Utbildningsdel två och praktikdel två block tre Därefter inleddes nästa utbildningsdel inom Socialt företagande (12 veckor), även här med parallella workshops och grupp- eller individuella uppgifter. Denna del av utbildningen följer affärsplanen och varje kurstillfälle innehåller instruktioner kring vidareutveckling av affärsplanen, med såväl teoretiskt som praktisk inslag. Ett komplement har varit informativa föreläsningar, såsom egen företagare som berättat om sin resa från uppstart av företag till dags dato. Tanken har varit att presentera företagaren som en mångfasetterad varelse. Även information från myndigheter såsom Skatteverket och arbetsförmedlingen har varit viktiga inslag. Under perioden har också mycket tid lagts på coaching och rådgivning kring respektive företagsidé. I mitten av denna 12-veckorsperiod ligger praktikperiod två, för ytterligare påfyllnad av praktiska erfarenheter. 25 En erfarenhet är, enligt projektledningen, att deltagarna upplever att de får vänta på att jobba med sin egen affärsidé. De vill börja arbetet tidigare. De lägger därför utbildningsinsatserna i block och genomför dem på 6 veckor, vilket innebär att de tidigare (vecka 7) kan börja arbeta med affärsplanen. 30

31 Under denna praktikperiod valde vissa av deltagarna att byta ut sin praktik mot fortsatt arbete med att utveckla den egna företagsidén med täta kontakter med handledaren. Praktikupplägget var detsamma som under period 1. Under tiden som deltagarna i grupp ett gjorde sin första praktikperiod startade grupp två, med samma upplägg som den första gruppen. Start av socialt företag block 4 Den avslutande delen av modellen innebär praktiska saker kring uppstart av företag. Exempelvis bolagsregistrering, titta på lokaler och skapa nätverk m.m. De sociala företagen som startar bildar antingen sin egen verksamhet i form av ekonomisk förening (eller annan bolagsform) eller söker inträde i stödresursföreningen Bryggan över, vilket innebär att det sociala företaget i princip är en resultatenhet i Bryggan över. 31

32 Bilaga 2. Mer statistik från projektet - grupper, företag m.m. Totalt antal deltagare: 54 Fullföljt hela utbildningen: 38/54 (71 %) Grupp 1: 13/17 (76 %) Grupp 2: 9/14 (64 %) Grupp 3: 9/11 (82 %) Grupp 4: 7/12 (58%) Verksamhet och deltagare Verksamhet Sociala företag 15 Jobb Åter AF 9 Annat 27 8 Andra företag 6 Praktik 4 Studier 2 Totalt 54 Deltagare Sju sociala företag har startats, fyra finns kvar och tre har avbrutit sin verksamhet av olika anledningar. De som avbrutit är Fredriks allservice (reparationer och tillsyn av sommarboenden), Snilleblixtens allservice (diverse renoveringar och ombyggnader i privatboenden) och vandrarhemmet Ingeborg. Orsak till att avbryta har varit skiftande. Bland annat sjukdom, problem med administration och ett bygglov som inte blev beviljat Pluspoolen, Blomsterlådan, Veteranpoolen, Detecta (2), Kongsberg Automotive, Fazer Food AB, Särskola i Varberg, Gekås, Belid/Nordic surfers 27 Annat betyder olika yttre omständigheter; t ex flytt från ort, dödsfall, sjukskrivning. 28 Deltagare som har avbrutit är inräknade i statistiken som start av företag, där det för någon just nu är oklart vad som händer, en är sjukskriven, en till praktik och en till utbildning. 32

33 Sociala företag i Klara vinster maj 2014 Verksamhet Getteröns café och konferenscenter (Naturrum) 4 Håstengruppen/Spirahuset 29 4 Vargtassens hunddagis 2 Växtkraft 30 1 (Tassa in hunddagis och Butik unik) 31 (6) Deltagare Andra startade företag i Klara vinster maj 2014 Verksamhet Inredning och snickeri i Varberg Karl och Linneas design 1 Ungdomsverksamhet 1 Läk-Ann 32 1 Cape West 33 1 Skönhetsmakeriet 1 Deltagare 1 Filial i Falkenberg Efter önskemål från FAMI 34 i Falkenberg startades i januari 2013 Klara vinsters 1-åriga entreprenörsutbildning. Projektägare från Coompanion höll i utbildningsdelar och projektledare från Klara Vinster höll i övriga workshops. Under hela 2013 har projektledaren fört dialog med handledare från FAMI om Klara Vinsters koncept, både struktur och innehåll. 29 Tillsammans med Varbergs bostad, som till viss del subventionerar lokalhyra, erbjuds bland annat café, secondhand-butik och sociala aktiviteter. 30 Erbjuder ett flertal tjänster, som ponnyridning, kolonilotter för odling och olika hantverk. 31 Genom samarbetet med FAMI har två sociala företag startats, ett är Tassa in hunddagis med tre deltagare och affären Butik unik med tre deltagare. 32 Behandling med och försäljning av homeopatiska produkter. 33 Säljer och tillverkar badcapes, tillsammans med några andra strandprodukter både för barn och vuxna. 34 Falkenbergs arbetsmarknads- och introduktionsenhet (FAMI) ansvarar för kommunens arbetsmarknadsinsatser till personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. FAMI samarbetar med olika myndigheter och andra aktörer för ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och minskat bidragsberoende. 33

34 Exempelvis scheman, upplägg av relevanta studiebesök och föreläsare, diverse dokument m.m. Gruppen i Falkenberg bestod av tio personer, tre kom från av AF Falkenberg resten tillhörde FAMI i olika former. Denna grupp har ingått i Klara vinster och de har kunnat tillgodoräkna sig finansieringen för de tre som var inskrivna på arbetsförmedlingen. I filialen i Falkenberg har tre personer startat ett hunddagis (en avknoppning av ett hunddagis som tidigare drevs i FAMIs regi) och en person startar tillsammans med utomstående personer upp en hantverksbutik i Falkenberg. Utbildningen var klar i december

35 Bilaga 3. Stödstruktur förslag till plattform Klara vinster har, framförallt 2013 och 2014, arbetat med det plattformstänkande som finns i den ursprungliga ansökan. Att skapa den samverkansmodell som sannolikt är nödvändig för att utveckla förutsättningar för fler arbetsintegrerande sociala företag. Erfarenheter från främst Klara vinster, men också från andra insatser sedan många år på Klara och i Coompanion, pekar mot att det är en palett med insatser som behöver arbetas med, en väv av villkor på olika plan och i skilda organisationer. Klara vinster har arbetat fram en modell som synliggör olika kunskapsområden. Modellen har två ben, inom det sociala företaget och kommun/organisationer. Modellens två ben finns ofta med i de strukturer som skapats i andra regioner i Sverige. Mycket pekar därför på att det finns en relevans i det modellen berättar. Det är både de interna delarna i företaget, såsom utbildning, handledning/mentorskap, affärsutveckling och nätverk, samt nätverk och beslut inom myndigheter och organisationer. Figur 1. Coompanion Socialt företagande CSF - Coompanion Socialt Företagande Bryggan Över Information Kommun, organisationer Sociala företag Mikrolån, mentorskap, arbetsgivaransvar Kartläggning Policy, upphandling genomförandeplaner, mål, strategi Ledarskap, marknadsföring, ekonomi Utbildning Utbildning Grundutbildning, systemaktörer, handledare Kartläggning, analys, åtgärd rådgivning Affärsutveckling Support Samverkan, nätverk, information Register, konferenser, mässor, internationellt utbyte Nätverk, medlemskap 35