EN STUDIERESA TILL ESTHER OCH EDVINS NÄTVERK 2 JUNI

Transkript

1 F R Å N EN STUDIERESA TILL ESTHER OCH EDVINS NÄTVERK 2 JUNI 2009 Resenärer: HILMAS undersköterskenätverk

2 B A K G R U N D Sedan vårt studiebesök i Borlänge för två år sedan har vi fortsatt att träffas ungefär var åttonde vecka. Bl.a har vi gjort ett nytt studiebesök på Transam för att aktualisera transportproblemen vid hemresa från sjukhuset. Några har besökt äldrevårdsmässa i Stockholm 2008 Vi har fortsatt att besöka varandra på de olika arbetsplatserna för att ventilera aktuella spörsmål, bl.a. schema, vårdtyngd mm. Vi har träffat Professor Rolf Norlin och Karin sjukgymnast (ort.klin) som berättade om axel-överarmsfrakturer samt frusen axel. Karin visade bl.a. hur man skulle sätta dit den blåa slyngan och op.mitellan (vit) rätt samt visade även övningar som hemtjänstpersonalen kunde göra. Alla som var med på träffen fick papper med sig hem för att kunna vidarebefordra till sina arbetskamrater. Vi har även gjort ett mycket uppskattat besök hos ambulansen där vi ventilerade de problem som uppstår ibland när de hämtas för transport till sjukhuset. I början av 2009 kände vi i nätverket hade drabbats av idétorka så tanken Föddes att vi ville besöka ett annat nätverk. Kontakt togs med Esther och Edvins nätverk på småländska höglandet och vi var välkomna dit. Efter en förfrågan till ledningsgruppen inom Hilma så fick vi ekonomiska medel för att genomföra en studieresa så i början av juni styrde vi kosan söderut. Alla våra intryck och vad vi fick veta finns i denna rapport. Vi som åkte var: Memnuna och Birgitta från Hallsberg Ros-Marie Åhl från Kumla, Anna Öhrn från Örebro, Karin från Skebäck VC, Ulla, Ingela och Annelie från USÖ.

3 Studiebesöket hos Esthers och Edvins nätverk Vi startade tidigt på morgonen och vi var åtta stycken som kunde åka. Önskemålet från vår sida var att vi ville se så mycket som möjligt, och denna önskan hade Helena och Håkan uppfyllt. Vi kom att besöka distriktsvården med vårdcentral, hemtjänstgrupp i Tranås, Höglandssjukhuset i Eksjö (ort. och med.kliniken) samt Ingbergs-gården (demensboende i Nässjö) Vi började på: Tranås vårdcentrum Vi välkomnades av Helena och Håkan (Esthercoacher) och vi fick lite frukost av dem medan de berättade dels om nätverket samt primärvården. De började med primärvården. Tranås var indelat i tre distrikt, norra, sydöstra(det var det största, sträckte sig nästan ända fram till Gränna) samt sydvästra. Besöksstatistiken 2008 på vårdcentralen var Mottagningsbesök 7362, i hemmet gjordes totalt besök av dsk (Hembesök ej hemsjukvård, i hemsjukvård samt palliativ vård). Mottagningsbesök hos usk. 25st i hemmet totalt (se dsk.besök) I norra distriktet arbetade 7 dsk. (6.0 tjänst) samt 3 usk (2.25 tjänst). I det distriktet fanns det 4 seniorboende, 6 hemtjänstgrupper samt 127 pat. i hemsjukvård och 13st i palliativ vård I sydvästra distriktet arbetade 7 dsk (5.25 tjänst) samt 4 usk (2.75 tjänst) Där fanns i seniorboende, 3 hemtjänstgrupper, 99 pat. i hemsjukvård 9st i palliativ vård. I syd-östra distriktet arbetade 6 dsk (5.0 tjänst) samt 3 usk (2.3 tjänst) 2 hemtjänstgrupper 63 pat. i hemsjukvård 4st i palliativ vård. Patientsiffrorna kommer från febr På vårdcentralen fanns följande sektioner: DSK.-Mottagning, Hemsjukvård, Inkontinensvård, Demensvård med team. Palliativ vård med team, Hembesök, Sårmott./kompressionsbeh. Denna mottagning har funnits i två år. Mottagningen sker en gång per vecka. Sår som inte har läks på 14 dagar kallas in till denna mott.

4 Första besöket varar 40 minuter och i samband med besöket görs näringstest, ges ordination hur såret skall skötas samt åb. Bokas Denna ordning har gett gott resultat. Det är tack vare en sårintresserad distriktsläkare som det fungerar så bra Mottagningen har även en sektion för vårdutveckling samt vårdprevention Vårdpreventionen görs av hemtjänsten enl. speciella blanketter. Det arbete som hemtjänstpersonalen får göra har ökat medvetenheten hos dem. Dsk. träffar hemtjänstgrupperna varannan vecka Att hemtjänst gör vårdprevention beror på att Helena (coach) har drivit ett projekt att genomföra vårdpreventionen i hemtjänsten. DSK. är inriktade på palliativ vård i hemmet. För övrigt kan man säga att blir det lediga tjänster som usk. så konverteras det till DSK tjänster. VC har även en distriktsläkare på 60% som enbart ägnar sig åt hemsjukvård. DETTA ÄR UNIKT!!!!

5 Esthers och Edvins nätverk Esthers och Edvins nätverk finns på Småländska höglandet. Höglandet har ca innevånare och består av 6-7 kommuner och 6-7 primärvårdsområden samt ett länssjukhus som ligger i Eksjö med sex olika kliniker Esthers vision Genom att skapa ett hållbart och handlingskraftigt nätverk kan Esther uppleva trygghet och oberoende och leva ett självständigt liv. Esther vet vart hon skall vända sig, få vård i eller nära hemmet, ska uppleva oss som en vårdgivare, ges möjlighet till vård över hela höglandet och har en individuell vårdplan. I Höglandets äldrevård är alla medarbetare delaktiga och engagerade, de underlättar för varandra för Esther bästa, har kompetenshöjning i hela vårdkedjan och kvalitetsförbättring sker kontinuerligt. Esthercoacher En Esthercoach skall finas på varje enhet som kan stödja och inspirera sina arbetskamrater i det fortsatta utvecklingsarbetet, Deras nyckelord är: Patientfocus Lära av varandra Samverkan tvärprofessionalitet Struktur på förbättringsarbeten Coachrollen Hon/han skall arbeta för att underlätta för Esther och Edvin i hela vårdkedjan. Ska stötta och ibland leda förändringsarbeten som ska leda till förbättringar. Hur ska en Esthercoach arbeta? Genom frågor och dialog, öppna varandras sinnen, lösa problem i vardagen, fånga upp idéer, genom tvärprofessionelle grupper och de är geografisk spridda. Hospitering Genom hospitering skapas en vikänsla, få ökad förståelse för varandra lättare att samarbeta, lära känna varandra, få ny inspiration och minst En hospitering varje år men grunden är: Att vi kan prata med varandra och få förståelse för nästa steg i processen.

6 Genom nätverket får du SAMVERKAN i hela vårdkedjan oavsett var brukaren befinner sig och inte släppa taget innan man når resultat. Coachen skall medverka till att förutsättningar skapas för Kund och patientorienterande angreppssätt Livslångt lärande Hållbar utveckling Delaktighet och samverkan Ständiga förbättringar Kunniga och medskapande medarbetare Utbildning av coacher sker kontinuerligt och hittills är det ca. 80 som är utbildade. Tanken är att det ska finnas2 på varje arbetsplats (ju fler desto bättre, det är lättare att förändra saker om man är fler). En del är utbildade i två steg och även de har ett eget nätverk som ser ut så här: Coach steg två Utvecklingsledare Esthercoacher Förbättringscoacher Esthers förbättringscoacher Coach steg 2 Från tanke till handling- Från teori till praktik Enkelhet-engagemang-envishet Samverkan över hela höglandet Coachens tankar inför framtiden Inspiration, tid, stöd, delaktighet, växa, utveckla, resurs, uppmuntra, nära chefen, coach i det verkliga livet, öva, vi behövs, Estherfocus, fånga Idéer, coacha var jag än är, arbete över gränser, tänka rätt, coachtid

7 Esthers och Edvins nätverk Nätverket startade för ungefär 12 år sedan och de har en uppbyggnad som ser ut så här. Personal inom vård och omsorg på höglandet Esther coacher sedan 2006 Esthers Kompetenscentrum Många olika arbetsgrupper Arbetsutskott Styrgrupp med representanter från varje samarbetspartner I Tranås är det fortfarande distriktsvården som ger insulin och gör omläggningar inom hemtjänsten. När vi var där hade de precis avslutat workshop i nutrition, förstoppning, trycksår och kompressionsbehandling för ett av hemtjänstområdena. Det är tänkt att alla hemtjänstområdena skall ta över insulin och omläggningar. Alla kommer att erbjudas delegering för dessa arbetsuppgifter (frivilligt) Till hösten kommer de andra hemtjänstområdena att få samma utbildning. I höst anordnas det dessutom flera utbildningsdagar bl.a. i smärta, cancerrelaterad smärta, en speciell undersköterskedag samt en dag i palliativ vård kommer också att ske i höst. Så man verkligen säga att Esther och Edvins nätverk är ett mycket aktivt nätverk. Undersköterske dagar har handlat om bemötande, benlindning och stödstrumpor, mun och tandvård, nutrition, provtagning, hygien, lagar, vardagsrehabilitering samt att coacherna har berättat om sitt arbete. Andra aktiviteter de har är att fira Esthers namnsdag De har dessutom ett nyhetsbrev som man kan hitta på deras hemsida.

8 De delar dessutom ut en utmärkelse varje år till en person som har gjort något extra för Esther (ex. gjort något projektarbete, eller kommit med en god ide) Alla som jobbar inom Esthers nätverk har möjlighet att nominera någon till denna utmärkelse. Utmärkelsen är en liten pärla som kallas Estherpärlan. Helena och Håkan som tog hand om oss i Tranås var de första som fick denna utmärkelse. Efter pratstunden så gjorde vi en rundvandring på Tranås vårdcentrum för att sedan fortsätta till ett hemtjänstområde. Vi åkte till Sydvästra distriktet som hade en egen lokal i centrum Detta distrikt var det första som skulle börja få ge insulin (tid. så hade distriktsundersköterskor kommit ut och gett detta. Att de skulle få börja och ge insulin tyckte de att det var roligt eftersom de kände sig lite undervärderade gentemot undersköterskor från distriktet. De som ville ge insulin(frivilligt) fick personlig delegering Tidigare hade de bara fått städa och göra personlig omvårdnad En kommentar från en var varför skulle man utbilda sig till undersköterska när man bara fick städa och tvätta Alla var utbildade uskor, och hade fast tjänst. Övriga som inte hade utbildning får vikka som vårdbiträde. Inom stan så ingick brukare i varje grupp. De använde sig av Laps system men de skulle övergå till TES. Båda systemen har både för och nackdelar. All dokumentation sker i systemen och alla avvikelser rapporterar. När det gällde mathanteringen så skickade centralköket ut all mat i kylväskor för att värmas hemma. Helgmaten hämtades på fredagen för att kunna förvaras hemma i kylen hos brukarna. Det är svårt att välja annan mat men det kan ordnas i speciella fall. Det serveras aldrig färska grönsaker utan bara kokta. Potatisen är inte färdigkokt utan den skall kokas hemma 10 minuter hos brukaren Personalen har 30 min. för varje personlig mat, 45 min. om hjälp behövs, 15 min. för bara tillsyn. Det fanns bemanningspool som tar enstaka pass. Efter denna mycket intressanta pratstund så var det dags för lunch på Tranås Badhotell. Medan vi väntade på lunchen så berättade vi om vårt nätverk och vad vi hade gjort bl.a. om checklistan och våra olika besök hos varandra. Efter lunchen så delade vi på oss, några åkte till Eksjö för besök på sjukhuset och de andra for iväg till Nässjö tillsammans med Håkan

9

10

11 Studiebesök på ortopedkliniken Eksjö lasarett Vi besökte ortopedkliniken på Eksjö lasarett som hade en vårdavdelning (avd.16) Avdelningen hade 35 vårdplatser (2st barnplatser) fördelade på 9 enkelrum, 4st fyrsalar resten 2 salar. Sommartid var det 24 vårdplatser Skall obs låg även på denna avd. (framförallt på barnsidan) 2/3 av patienterna kom akut och 1/3 var planerade. Beläggningen på avdelningen var 80% och medelvårdtiden var 4,2 dagar men den hade en sjunkande tendens. I nuläget var den drygt 4,1 Personalstyrka 18 ssk 21 usk (dagtid) 6 ssk och 6 usk (nattetid) 2 team med sjukgymnast och arbetsterapeut. Bemanning A-tur: 16 st. Minsta antalet bemanning var 6-8 C-tur: lika många Man täcker upp all frånvaro i personalstyrkan (sem., kurser osv) vilket innebar att det inte var så ofta de var 16 st. Man försökte vara 1 ssk+ 1 usk på sex patienter (det var idealet för dom). Helgbemanning A-tur:3 ss, 4 usk C-tur 3 ss, 3 usk Natt: 2 ssk, 2 usk Alla jobbade var tredje helg och de hade ett traditionellt schema. Helgtjänstgöringen var antingen fred-mån eller lör-mån, i vissa fall även tisdag. Höft och knäplastiker Höftplastiker: vårdtid 5 dagar Knäplastiker: vårdtid 5 dagar I nuläget var siffran 5.2 dagar Op.dygnet räknades som dag 1 (vi räknar dagen efter op som dag 1) Dag 3 skulle man gå till matsalen Dag 5 hemgång vilket innebar att man gick hem på helgen. Att det går att göra så här berodde på 1. Välinformerad patient 2. Tydliga arbetsrutiner dag för dag 3. Följs av alla

12 Höftplastiker åkte hem i taxi i framsätet De behandlades enligt Motalamodellen Höftfrakturerna Frakturerna förbereddes hemma av ambulanspersonalen. Fanns färdiga frakturkit att använda. De lägger lassekudde och tar på op.skjorta. Tar EKG och sätter PVK, ger infusion, smärtstillande samt syrgas. Rtg.remiss skrivs och de går direkt till rtg. Vid ankomst till sjukhuset. Efter rtg. flyttas patienten till AKM antingen av ambulans eller rtg.personalen. Vid positiv fraktur skrivs op.anmälan och narkosen meddelas. Och patienten överflyttas till vårdavdelningen. Patienten tvättas med Hibiscrub (bakt.dödande tvål) i sängen, armhålorna, navel, fötter och brutna benet. Ingen KAD sätts. Istället så bladdrar man efter ett visst schema. Under 100ml så bladdrar man var fjärde timme Mellan ml så bladdrar man var tredje timme Har patienten mer än 400 ml så tappar man ut detta. Ronder Mellan sitt och gårond (de har en speciell rondmall) Rtg. och labsvar gås igenom Blodprover tas efter ronden på fm. Övrigt De gör riskbedömningar när det gäller fallprevention, trycksår, samt undernäring. Denna bedömning skall göras innan 48 timmar hade gått enl.speciella blanketter. Detta jobb görs till största delen av undersköterskorna. Uskorna har även hand om bladdringen så de har mycket att göra. De använder Nortonskalan (trycksår) Alla som opereras får näringsdrycker tre gånger dagligen. (kl och 20) oavsett ålder. Riskpatienter har vårdplaner Använder Medicin Cosmic som datasystem Tre av enkelrummen hade en egen spol (för att desinficera bäcken och urinflaskor) Tvätt levereras 1 gång per vecka. De fick alla måltider från köket, de enda de behövde göra var att koka kaffe och ta hand om avd.disken (kaffekoppar etc.) Vid varje månads början så delas det ut 5st patientenkäter om vården.

13 Rapport från vårt studiebesök på medicinavdelningen mag/tarm på Eksjö sjukhus den 2/ Vårdavdelningen hade 15 vårdplatser och hade även en öppen mottagning på avdelningen. Avdelningen var nybyggd sedan 3 månader tillbaka så allt var nytt och fräscht. Personalen upplevde samarbetet med öppen och sluten vård som mycket positivt när mottagningen låg på samma avdelning. När man hade byggt om hade man satsat på modulsystem istället för traditionella sjuksköterskeexp. En modul bestod av 5 patienter där en sjuksköterska och en undersköterska skötte om allt. De hade samma problem som många av oss upplever när man jobbar i parvård att man får för lite hjälp av varandra. Det är svårt att lösa eftersom arbetsbelastningen är hög för båda arbetsgrupperna samtidigt. Personalen hade hjälp av en receptionist som hjälpte till med det administrativa. Personalen upplevde att det var mycket lugnare och man jobbade nära patienten i ett modulsystem. Patienterna fick gå till ett rum för att träffa läkaren så man hade ingen rond där läkaren gick runt. Vi tyckte att det verkade mycket bra för tystnadsplikten när sänggrannen hör allt vad som sägs på det traditionella rondsättet. Man jobbade efter en prioritetstavla där patienterna delades in i färger. Röd prick= ronda snabbt högsta prio Blå prick= Vårdplanering/ legat länge Gul prick= Väntar på provsvar Vit prick= Klar för dagen Grön prick= Hemgång Man var mycket nöjd med systemet. Det var stor omsättning på patienterna med många vårdplaneringar. Deras patienter på avdelningen vårdades för de vanliga mag- /tarmsjukdomarna, många yngre med leverskador som var etylrelaterade.

14 Linneagården Linneagården låg bredvid Ingbergsgården. Den bestod av tre enheter med 8-10 brukare per enhet. Där fanns växelvård och korttidsplatser. Det fanns dagvård dit det kom 8 brukare per dag och de kunde vara där 1-3 dagar i veckan. Bemötande av brukaren var jätteviktigt- inte hjälpa till för mycket Övrigt: Personalen jobbade var tredje helg och de hade långa dagar De skulle öka kompetensen för personalen och de skulle ha egen tid= 10 minuter eller mer och man skulle utgå från den egna personen. Det fanns även förslag att brukaren skulle få mer egen tid. De som kunde fick följa med och handla. Måltiderna på Linneagården var pedagogiska. De som skulle flytta in fick informationsblanketter att läsa igenom innan de flyttade dit.

15

16

17

18

19