STOCKHOLMS STRÖM. Nytt elnät i Stockholmsregionen. Ny 130 kv ledning Gullarängen-Ekudden. Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken

Transkript

1 STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmsregionen Ny 130 kv ledning Gullarängen-Ekudden Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken Maj 2015

2 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB STOCKHOLM Projektledare: Ansvarig Mark och tillståndsfrågor: Samordnare Mark och tillståndsfrågor: Kjell Eriksson Michael Thorstensson Sofia Miliander Samrådsunderlag ÅF Industry AB Stockholm Uppdragsledare, samråd och MKB: Samråd och MKB: MKB: GIS: Kraftledningsteknik: Markkabelteknik: Kvalitetsgranskning: Inger Poveda Björklund Stéphanie Nicolin Lovisa Nilsen Katie King Stefan Thiel Sebastian Heikkinen Katrin Seuss Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅF- Industry AB och Vattenfall Eldistribution AB. Terrängkartan och fastighetskartan Lantmäteriet 2 (57)

3 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och bygg-entreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka km, vilket motsvarar drygt 3 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 3 (57)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samråd Tidplan Alternativutredning Alternativa utredningsstråk Nollalternativ Teknik Tekniska förutsättningar Luftledning Markkabel och passage av vattenområden Elektromagnetiska fält Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan Sveriges miljömål Områden av riksintressen och Natura Planförhållanden Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö Vattenmiljö Friluftsliv och rekreation Naturresurser Infrastruktur Byggskedet Analys av alternativ stråk Referenser (57)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) avser att ersätta befintlig 70 kv ledning, mellan station Älvsjö i Stockholms stad och station Gullarängen i Huddinge kommun, med en 130 kv ledning, mellan station Gullarängen i Huddinge kommun och station Ekudden på gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun., se Figur 1. Figur 1. Översiktskarta med befintliga ledningar och stationer. 5 (57)

6 Den befintliga 70 kv ledningen går till största del inom Stockholms stad. En sträcka om ca 1 km går inom Huddinge kommun och är då till största del sambyggd med en 220 kv ledning tillhörande Svenska kraftnät. Anledningen till att Vattenfall behöver bygga en 130 kv ledning mellan station Gullarängen och Ekudden är för att det finns ett behov av att förstärka kraftledningsnätet som försörjer Huddinge och till viss del Tyresö kommun med el. Genom att bygga en 130 kv ledning med anslutning till en 400 kv station (Ekudden), istället för en 70 kv ledning med anslutning till en 220 kv station (Älvsjö), erhålls både högre kapacitet på ledningen och högre kapacitet på matningen till ledningen. Planerad ersättning av 70 kv ledningen mellan Älvsjö och Gullarängen utgör en del av det omfattande projektet Stockholms Ström, som syftar till att bygga upp en ny elnätsstruktur för Stockholmsregionen. Stockholms Ström är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum och består av ett 50-tal projekt som berör ungefär 20 kommuner. Projektet finansieras av de tre ledningsägarna tillsammans med berörda kommuner och några fastighetsbolag. Inom aktuellt område avser Vattenfall även att bygga om befintlig 70 kv som går mellan Gullarängen och Skogås. Ombyggnaden sker på sträckan mellan station Gullarängen och en vinkelstolpe vid Holmenstorp. Luftledningen är idag sambyggd med Svenska kraftnäts 220 kv ledning, men planeras att byggas i egen sträckning. Ledningsombyggnaden utgör en del av Stockholms Ström och beskrivs i ett separat samrådsunderlag. Svenska kraftnät planerar att bygga en 400 kv ledning mellan station Snösättra och Ekudden. Snösättra är en planerad 400 kv station vid Högdalen. Ledningsombyggnaden utgör en del av Stockholms Ström och beskrivs i ett samrådsunderlag framtaget av Svenska kraftnät. Syftet med föreliggande samrådsunderlag är att utgöra underlag för samråd i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Samrådet avser Vattenfalls planer på att bygga en ny 130 kv ledning i Huddinge kommun som ersättning för 70 kv ledningen. Vidare är syftet att presentera alternativa ledningsstråk och beskriva viktiga förutsättningar inom det avgränsade utredningsområdet. 1.2 Avgränsning Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska om möjligt alternativa platser samt alternativa utformningar, inklusive nollalternativet, utredas. I samrådsunderlaget har tre olika alternativa stråk utretts samt alternativa delstråk till dessa på vissa sträckor. Utredningsområdet är beläget söder om Stockholm inom Huddinge kommun (Figur 2). Området sträcker sig från befintlig station Gullarängen i väster till befintlig station Ekudden i sydost (Figur 2). 6 (57)

7 Figur 2. Översiktskarta över södra Stockholm med utredningsområdet markerat. Avgränsning av miljöaspekter som ska beskrivas i detta tidiga skede har gjorts utifrån befintliga intressen i området med både nationell, kommunal och lokal relevans. Dessa omfattas av riksintressen och kommunal planering, boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild och kulturmiljö, naturmiljö, vattenmiljö, friluftsliv och rekreation, naturresurser och infrastruktur. I detta tidiga skede görs inte en bedömning av miljökonsekvenserna utan istället beskrivs förväntad påverkan på de olika intressena. Även byggskedets påverkan beskrivs generellt. 7 (57)

8 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm. och prövas av Energimarknadsinspektionen (EI). När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. Följande lagar och förordningar berörs i huvudsak i projektet: - Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession - Elförordningen (2013:208) vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas - Starkströmsförordningen (2009:22) regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar - Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m. o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 12 6 anmälan för samråd Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken så länge ledningen är i drift. Vattenfall Eldistribution AB avser att i första hand trygga rättigheten till ledningarna med frivillig överenskommelse i markupplåtelseavtal. Detta avtal ligger till grund för ledningsrätt, vilket är Vattenfalls policy för denna typ av ledning. För fastighetsägaren innebär ledningsrätten att marken förblir i fastighetsägarens ägo men upplåts för ledning. För intrånget som ledningen medför utgår ersättning med ett engångsbelopp. Annan lagstiftning som kan beröras av projektet är kulturmiljölagen (1988:950), i det fallet skyddade kulturmiljöintressen påverkas av linjesträckningen, och kapitel 11 om vattenverksamhet i miljöbalken, om linjesträckningen medför byggande i vatten. För övrigt kan dispens från strandskydd vara aktuellt om kommunala bestämmelser vid hantering av massor kan behöva beaktas. 8 (57)

9 2.2 Samråd Innan en ansökan om koncession kan upprättas och lämnas in till EI krävs att samråd genomförs. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter och enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet till insyn och påverkan. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljökonsekvenser. Samrådsinbjudan med samrådsunderlag skickas till länsstyrelse, kommun, myndigheter och intresseorganisationer. Till berörda fastighetsägare, boende och hyresgäster skickas en samrådsinbjudan, tillsammans med kontaktuppgifter vid frågor samt om ett samrådsunderlag önskas per post. Samrådsbrevet innehåller en hänvisning till Vattenfalls webbplats, där samrådsunderlaget finns upplagt digitalt, samt ett erbjudande om att skicka samrådsunderlaget med post vid förfrågan. Inbjudan till samråd sker också genom annonsering i tidningen (Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Mitt i Huddinge). Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. De synpunkter som framkommer under samrådet kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Samrådsprocessen innehåller ett antal steg presenterade i Figur 3 nedan, från det att första samrådsunderlaget tas fram till att en koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen (EI). Den mörkblå rutan markerar var i processen projektet befinner sig i nuläget. Figur 3. Samrådsprocessen Efter det första samrådet om alternativa utredningsstråk upprättas en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter redovisas samt Vattenfalls bemötande av dessa. Med stöd av bl.a. inkomna synpunkter kommer stråken att utvärderas ur flera aspekter och de eller det stråk som bedöms ha störst förutsättning för att rymma den mest lämpliga sträckningen för ledningen kommer att studeras mer i detalj. Länsstyrelsen har att fatta beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Deras beslut avgör omfattningen av fortsatt samråd. 9 (57)

10 2.3 Tidplan En översiktlig tidplan för samråd, koncession, byggstart och drifttagning för planerad 130 kv ledning Gullarängen-Ekudden presenteras i Figur 4. Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras i senare skeden av processen. Figur 4. Översiktlig tidplan. 10 (57)

11 3 Alternativutredning 3.1 Alternativa utredningsstråk I detta avsnitt presenteras de tre huvudstråk som identifierats för utvecklingen av den nya 130 kv ledningen mellan stationerna Gullarängen och Ekudden. Samtliga föreslagna stråk och delstråk redovisas i kartan nedan (Figur 5). Figur 5. Samtliga undersökta stråkalternativ mellan Gullarängen och Ekudden med Stråk mitt (markerat i gult), Alternativ stråk mitt (markerat i grönt), Stråk öst (markerat i orange), Stråk väst (markerat i blå) samt Alternativ stråk väst (markerat i lila). 11 (57)

12 Av de tre huvudstråken har två av dem ( Stråk mitt och Stråk väst ) alternativa delstråk. Inom samtliga stråk planeras för en luftledning då regionnätet i normalfallet anläggs som luftledning av driftsäkerhetsskäl (se vidare i kapitel 4). Svenska kraftnät planerar att bygga en 400 kv ledning mellan ny station Snösätra och station Ekudden, som ersättning till befintlig 220 kv ledning mellan station Högdalen och station Ekudden. Den nya ledningen utgör den sista etappen av 400 kv förbindelsen City Link som även den ingår i Stockholms Ström. Då Vattenfalls nya 130 kv ledning och Svenska kraftnäts nya 400 kv ledning ska anläggas i samma område har ett sambyggnadsalternativ ( Stråk mitt ) utretts som alternativ till två separata ledningssträckningar Stråk mitt Stråk mitt, markerat i gult i figuren ovan, följer den befintliga ledningsgatan för Svenska kraftnäts 220 kv luftledning, från stationen i Gullarängen till stationen i Ekudden (se Figur 6). Sträckan är ca 8 km lång och planeras helt inom befintlig ledningsgata, genom föreslagen sambyggnad med Svenska kraftnäts planerade 400 kv luftledning. Stråk mitt innebär inte något ytterligare intrång jämfört med dagsläget. Figur 6. Stråk mitt, norra delen (markerat i gult). 12 (57)

13 Från station Gullarängens går 130 kv ledningen österut över Ågestavägen för att ansluta till befintliga ledningsgata för 220 kv. Ledningen fortsätter därefter i ledningsgatan ända fram till station Ekudden. Utmed de första 2,5 kilometrarna av befintlig ledningsgata, från Gullarängen längs med Ågestavägen, är utrymmet relativt begränsat, dels p.g.a. att bebyggelse förekommer på ömse sidor om vägen, dels p.g.a. den kuperade terrängen. På sträckan mellan Högmora och Gunhildsvik finns bebyggelse på båda sidor av Ågestavägen (se Figur 6) och mellan bebyggelsen, norr om Ågestavägen, går befintlig 220 kv ledning. Befintlig 220 kv ledning utmed Ågestavägen på fyra platser mellan Gullarängen och avfarten till Hammardal visas i Figur 7. Figur 7. Ågestavägen med 220 kv ledningen, vid Gullarängen (överst till vänster), mellan Gullarängen och Högmora (överst till höger), vid Högmora (nederst till vänster) och vid avfarten till Hammardal (nederst till höger). Efter passage av Högmora och avfarten till Hammardal fortsätter stråket i befintlig ledningsgata genom ett varierande landskap av öppen åkermark, beteshagar och skog (se Figur 8 och bild på samrådsunderlagets framsida). 13 (57)

14 Figur 8. Stråk mitt, södra delen (markerat i gult). Ett alternativt delstråk för norra delen av Stråk mitt, Alternativ stråk mitt, har tagits fram, med tanke på att sträckans utrymme är begränsat, och presenteras nedan (avsnitt ) Alternativ stråk mitt Det alternativa stråket är detsamma som Stråk mitt, så när som på en alternativ sträckning av luftledningsgatan, dragen till väster om Gunhildsvik (Figur 9). Figur 9. Alternativ Stråk mitt, norra delen (markerat i grönt). 14 (57)

15 Stråket sträcker sig över sjön Trehörningens östra kant (se Figur 10) och vidare genom ett skogsområde för att därefter svänga av över ett upplagsområde beläget norr om Hammardal. Därefter ansluter stråket till befintlig 220 kv ledningsgata längs södra sidan av Ågestavägen. Figur 10. Östra delen av Trehörningen vid nordväst om Gunhildsvik Stråk öst Stråk öst är även det ett luftledningsstråk, vilket följer Stråk mitt från station Gullarängen ner till Holmenstorp (vinkelstolpe där Vattenfalls 70 kv ledningen viker av rakt öster ut). Se kartan i Figur 11. Figur 11. Stråk öst, norra delen (markerat i orange). Stråk öst följer därefter Vattenfalls befintliga 70 kv luftledning öster ut med en parallell ledningsgata. Stråket passerar söder om Ågestasjön och Ågesta Golfbana. 15 (57)

16 Söder om golfbanan breddas stråket, för att i detta skede inte utesluta alternativa passager mot Nynäsvägen. I Figur 12 visas 70 kv ledningens sträckning från vinkelstolpen österut över öppet landskap söder om Ågestasjön. Figur kv ledningens sträckning (till vänster) österut söder om Ågestasjön och Ågesta Golfbana. Till höger om 70 kv ledningen går en 20 kv ledning. Södra delen av Stråk öst visas i Figur 13. Figur 13. Stråk öst, södra delen (markerat i orange). Efter att stråket nått fram till Nynäsvägen fortsätter det söderut utmed Nynäsvägen fram till Länna trafikplats (se Figur 14). Vid Länna trafikplats viker 16 (57)

17 stråket av mot sydväst, antingen före eller efter bron. Därifrån fortsätter stråket i sydvästlig riktning mot Ekuddens station, via Lissmavägen, alternativt längs med Lissmaån (se Figur 15). Figur 14. Nynäsvägen med vy mot trafikplats Länna, norr om Lissmavägen. I Figur 15 visas Lissmavägen och Lissmaån som ligger inom södra delen av Stråk öst. Figur 15. Alternativa sträckningar för 130 kv ledningen. Utmed Lissmaån (till vänster) eller utmed Lissmavägen (till höger) Stråk väst Stråk väst går väster om sjön Orlången med passage av både Flemingsbergsviken och Orlångens naturreservat. Strax söder om station Gullarängen går den norra delen av stråket i kanten av sjön Trehörningen (se Figur 10 i avsnitt 3.1.2). Stråket berör först öppen odlingsmark vid Balingsholm (se Figur 19) för att därefter avvika åt sydväst genom skogsmark mot väg 259. Stråk väst mellan Gullarängen och Flemingsbergsviken visas i Figur (57)

18 Figur 16. Stråk väst, mellan Gullarängen och Flemingsbergsviken (markerat i blå). I Figur 17 nedan visas stråket mellan Flemingsbergsviken och Gamla Smedstorp. Stråket följer väg 259 över Flemingsbergsviken (se Figur 19). Stråket fortsätter söderut mot Vattenfalls befintliga 70 kv luftledningsgata, och följer sedan denna fram till väg 259 (se Figur 19) fram till Gamla Smedstorp där stråket ansluter till Svenska kraftnäts befintliga 400 kv ledning fram till station Lissma (se Figur 23 i avsnitt 4.2). 18 (57)

19 Figur 17. Stråk väst, mellan Flemingsbergsviken och Gamla Smedstorp. Sydost om station Lissma (se Figur 18) ansluter stråket återigen till en befintlig 70 kv ledning och passerar öppet landskap vid Lissmasjön och Lissmaån (se Figur 19). Figur 18. Stråk väst, mellan Gamla Smedstorp och Ekudden. 19 (57)

20 Ca 1 km söder om Lissmavägen svänger stråket av mot öster, passerar områden med skog och öppet landskap till Solängen där den ansluter till befintlig 220 kv ledning vidare norrut till Ekuddens station. Några av de nämnda platserna som stråk väst mellan Gullarängen och Ekudden passerar visas i Figur 19. Figur 19. Nämnda platser utmed Stråk väst. Öppen odlingsmark mellan Solbacken och Balingsnäs (överst till vänster), Flemingsbergsvikens östra sida (överst till höger), sträcka av väg 259 (nederst till vänster) och öppet landskap vid Lissmasjön och Lissmaån (nederst till höger) Alternativ stråk väst Stråk väst (beskrivet i avsnitt 3.1.4) passerar Vattenfalls station Lissma, strax söder om sjön Orlången (se markering under Skrovensborg i Figur 20 nedan). Ett alternativt stråk för att ansluta till station Ekudden är att från Lissma fortsätta åt nordost längs med befintlig 400 kv ledningsgata tillhörande Svenska kraftnät (Figur 20). 20 (57)

21 Figur 20. Alternativ stråk väst (markerat i lila). Stråket förutsätter sambyggnad med Svenska kraftnäts befintliga 400 kv ledning. Stråket passerar genom bostadsområdet Kvarntorp (se Figur 21). Det är emellertid osäkert om en sambyggnad är möjlig, bl.a. ur magnetfältssynpunkt, varför stråket behöver utredas mer. Figur 21. Befintlig 400 kv ledning vid bebyggelse i Kvarntorp. 21 (57)

22 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär den förutsedda utvecklingen om den planerade 130 kv ledningen inte byggs, utan den befintliga 70 kv ledningen, mellan station Älvsjö i Stockholms stad och station Gullarängen i Huddinge kommun, behålls i nuvarande sträckning och ersätts med en 130 kv ledning. Nollalternativet innebär att erforderlig förstärkning av elnätet i Huddinge och till viss del Tyresö kommun uteblir, vilket skulle få negativa konsekvenser för den framtida elförsörjningen i området i och med att kraftledningsnätet inte skulle klara de förväntade effektökningarna. Den planerade 130 kv ledningen är, som nämnts tidigare, en del av det omfattande projektet Stockholms Ström som syftar till att bygga upp en ny elnätsstruktur för Stockholmsregionen. 22 (57)

23 4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Vattenfalls huvudalternativ för nya regionnätsledningar är att de utformas som luftledning, då luftledningar har den högsta driftsäkerheten. Då de i samrådsunderlaget redovisade alternativa stråken till stor del går utanför tätbebyggt område, och det bedöms vara framkomligt med luftledning, planeras den nya ledningen i huvudsak att byggas som luftledning med träportalstolpar. I trånga passager där utrymmet är begränsat pga. närboende eller bevarandevärden kan andra stolptyper vara aktuella att använda (se avsnitt 4.2). Förläggning av markkabel kan bli aktuellt för en kortare sträcka om det under det fortsatta arbetet visar sig att det av framkomlighetsskäl inte är möjligt att bygga en luftledning längs hela ledningssträckan. Detta gäller främst inom och i närheten av områden med bebyggelse, där erforderliga avstånd till stadigvarande bebyggelse ej kan erhållas, eller andra faktorer föreligger som omöjliggör en ledningsdragning i luft. 4.2 Luftledning Den nya ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på, kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka, så kallade, farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum (se Figur 22). Skogsgatan för en 130 kv ledning är i normalfallet knappt 40 meter bred. Vid parallellgång med befintlig 70 kv ledning, som i Stråk öst, blir skogsgatan för de två ledningarna totalt ca 55 meter bred. Ungefärlig total stolphöjd uppgår till meter, beroende på terrängförhållanden. Stolparnas höjd och avståndet mellan stolparna (spannlängd) beror på terrängen. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som, beroende på vinkel och markförutsättningar, är något kraftigare med extra staglinor. 23 (57)

24 Figur 22. Principskiss som visar skogsgata och ungefärliga mått för en 130 kv ledning med s.k. portalstolsutförande. En 130 kv ledning utförs i första hand med trästolpar, p.g.a. att det är det mest kostnadseffektiva utförandet (Figur 23). På speciellt svåra platser (med långa spann etc.) kan trästolpsledningen kompletteras med enstaka eller flera stålstolpar eller fackverksstolpar. Figur 23. Exempel på portalstolpar i trä och fackverksstolpar i stål. Foto från befintlig ledningsgata vid väg 259. Det finns tre olika typer av stålstolpar (se två av tre förekommande typer i Figur 24) Långa spann klaras med alla tre typerna varför det slutliga valet mest beror av estetiska orsaker. Därutöver finns fackverksstolpar (se Figur 23). I nu aktuellt projekt innebär stråkalternativ mitt en sambyggnad med en 400 kv ledning i fackverksstolpar, s.k. julgransstolpar. 24 (57)

25 Figur 24. Skiss på olika typer av stålstolpar. 4.3 Markkabel och passage av vattenområden I det fall det skulle bli aktuellt med ett markkabelavsnitt kommer Vattenfall att förlägga dubbla kabelförband, dvs. två kabelgrupper med tre kablar i varje (se Figur 25). Figur 25. Principsektion för förläggning av markkabel 130 kv, en ledning med två parallella kabelförband och tre kablar i varje förband. Vid förläggning av markkabel förläggs kablarna i normalfallet i ett uppschaktat kabeldike. Efter uppschaktning förläggs kablarna på en ledningsbädd av kabelsand och därefter fylls schakten med kringfyllning av kabelsand samt resterande fyllning och marken återställs. Det krävs ett täckningsdjup på mellan 0,9-1,2 m beroende på markförhållanden. 25 (57)

26 Passagen av sjön Trehörningen för Alternativ stråk mitt, Stråk väst och Alternativ stråk väst kan eventuellt ske med hjälp av sjökabel alternativt tryckning/styrd borrning av markkablar under sjöbotten, istället för med luftledning i det fall luftledningsutförandet visar sig svårt att genomföra. Teknikvalet kommer studeras närmare om något av dessa stråk väljs. Sjökabel alternativt tryckning/styrd borrning av markkablar under sjöbotten är även ett alternativ till luftledning vid passagen av Flemingsbergsviken. Tryckning kräver start- och mottagningsgropar på båda sidor om vattendraget. Vid användande av sjökabel bör de yttre förutsättningarna för sjökabeln noga studeras så som vattendjup, kraftiga branter på botten, strömt vatten, risk för transportbottnar samt sjötrafik. Förläggning av sjökabel sker genom direkt nedläggning på botten under kontrollerade former för att säkerställa att kabeln följer bottenprofilen. Kabeln kan behöva förankras på botten. Dykare alternativt robot med kamera används för att övervaka förläggningen. Vid landfästena krävs olika åtgärder för att skydda kabeln beroende på miljön i strandlinjen (grävning, muddring, sprängning eller schaktfria metoder). Vid landfästena ska sjökabelmärkning samt skyltar om ankringsförbud placeras. 26 (57)

27 5 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För luftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Vid förläggning av en markkabel avskärmas det elektriska fältet och blir i princip noll. Det elektriska fältet behandlas därför inte i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektromagnetiska fält ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: 27 (57)

28 Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall Eldistribution skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 28 (57)

29 6 Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan 6.1 Sveriges miljömål Riksdagen antog år 16 stycken nationella miljömål år Målen syftar till att främja en ekologisk och långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling. Följande mål bedöms vara relevanta för projektet; Säker strålmiljö, Levande sjöar & vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Huddinge kommun arbetar med miljömålen i Agenda 21. Syftet med kommunens Agenda 21 dokument är att ge riktning och styrning för hur Huddinge ska utvecklas mot en hållbar riktning. Dokumentet är övergripande och styr andra plandokument (Lokal agenda 21 för Huddinge , 2009). Det togs i bruk i februari Agenda 21 dokumentet har nio miljömål, varav sex miljömål berörs av en kraftledningsetablering. Dessa mål gäller för områdena skog, odlingslandskap, biologisk mångfald, sjöar och vattendrag, hälsa och friluftsliv samt markanvändning och samhällsbyggnad. Mer detaljerad information om miljömålen finns i Agenda 21 dokumentet. 6.2 Områden av riksintressen och Natura 2000 Flera riksintressen finns inom utredningsområdet (se Figur 26). Riksintressen är områden identifierade av regeringen och skyddade enligt Miljöbalken (MB), kapitel 3 och 4 eftersom de har bedömts viktiga att skydda på nationell nivå på grund av en rad olika skäl. Inom utredningsområdet finns riksintresse för friluftsliv samt för väg. Vägar av riksintresse är Väg 73 (Nynäsvägen) som utgör förbindelse mellan regionala centra, och väg 259 (Haningeleden/Lännavägen) eftersom den utgör en tvärförbindelse mellan regionala centra (Huddinge kommuns Översiktsplan, 2014). Riksintresse för järnväg berörs inte. Riksintresse för friluftsliv presenteras närmare i avsnitt 6.8 Friluftsliv och rekreation. 29 (57)

30 Figur 26. Riksintressen för friluftsliv samt Natura 2000 områden. Förutom ovan nämnda riksintressen finns Natura 2000 områden inom utredningsområdet. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av naturområden som skall skyddas på grund av deras höga ekologiska värde, oberoende av livsmiljö eller art. Inom projektområdet finns två typer av Natura 2000-områden, ett som är skyddat enligt fågeldirektivet och ett enligt habitatdirektivet. Dessa områden omfattar Kvarnsjön och dess tillrinningsområde inom Lännaskogens 30 (57)

31 naturreservat. Enligt svensk lag (MB kap 7) är Natura 2000-områden skyddade som särskilda skydds- eller bevarandeområden. På grund av detta krävs tillstånd för att inom dessa områden bedriva verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka naturområdenas miljö. Svenska kraftnäts befintliga ledning mellan Gullarängen och Ekudden passerar genom Natura 2000-området vid Kvarnsjön som skyddas enligt fågeldirektivet. Miljöpåverkan på riksintresse för friluftslivet och Natura 2000 beaktas i nedanstående kapitel. 6.3 Planförhållanden Förutsättningar Översiktsplan Huddinge kommun antog år 2014 en översiktsplan för kommunen som gäller fram till år 2030 (Huddinge kommun 2014). Översiktsplanen pekar på vikten av att bevara grönområden och gröna kilar och att barriärer som splittrar dessa bör undvikas. Enligt planen ska fokus vara på att tillgängliggöra grön- och naturområden för att främja en rik fritid och god hälsa. I översiktsplanen finns även beskrivet hur planerna på kraftledningsutbyggnaden inom kommunen ser ut inom de närmaste åren. Detta projekt, dvs. med ny 130 kv ledning mellan Gullarängen och Ekudden, finns beskrivet, samt Svenska kraftnäts utbyte av 220 kv ledningen till en 400 kv ledning. Enligt översiktsplanen ska nya kraftledningar utformas eller placeras så att människors exponering för magnetfält begränsas. Vidare föreslås att kraftledningar markförläggs för att minska elektromagnetisk påverkan. Detaljplaner Inom utredningsområdet finns ett flertal detaljplaner som berörs av de alternativa stråken (se Figur 27). Vid stationen i Gullarängen finns det detaljplanelagda området Högmora-Svartvik, för vilket planen medger helårsboende längs med Ågestavägen. Detaljplanen omfattar området Högmora, öster om Ågestavägen samt Gunhildsvik och Solängen, väster om Ågestavägen. Befintlig 220 kv ledning berör den norra delen av detaljplanen, Högmora. Sydöst om sjön Orlången finns ett detaljplanelagt område, Lissma Kvarntorp, som berörs av Alternativ stråk väst. Lissma Kvarntorp är planlagt och bebyggt med fritidsbebyggelse. Ett område för kraftledning finns avsatt inom området, och det följer Svenska kraftnäts 220 kv och Vattenfalls 70 kv befintliga kraftledningssträckning. 31 (57)

32 Figur 27. Detaljplaner i området, med både gällande detaljplaner och pågående detaljplaner. Väster om Nynäsvägen vid Skogås finns två detaljplanelagda områden som delvis berörs av stråket. Den ena detaljplanen avser ett bostadsområde bebyggt med fritidshus. Den nordvästra delen av Länna ligger närmast sjön Magelungen och består av flera detaljplanelagda områden. Den nuvarande detaljplanen, NV Länna, gäller för fritidsbebyggelse. 32 (57)

33 I södra delen av Länna är området detaljplanelagt för industri, Länna industriområde delplan 3. Industriområdet är delvis bebyggt, men det finns planer på att utöka området norrut mot NV Länna där stråket passerar. Detaljplanen för delplan 3 har varit ute på samråd fram till januari Det finns ingen information tillgänglig om den fortsatta planprocessen enligt kommunens hemsida ( Miljöpåverkan Stråk mitt Stråk mitt berör detaljplanen Högmora-Svartvik. Alternativ berör inte det detaljplanelagda området Gunhildsvik. Stråk öst Stråk öst berör detaljplan NV Länna samt delplan 3 Länna industriområde. Området mellan de två bebyggda områdena består idag av skog och finns på detaljplanen för NV Länna utpekat som allmän plats/park. Enligt detaljplanen medges inte utbyggnad av en kraftledning genom skogsområdet i dagsläget, vilket innebär att en detaljplaneändring behöver göras. Kommunen har framfört att en justering av detaljplanen kan vara möjlig om trädridåer kan lämnas på varje sida om kraftledningsgatan för att skilja fritidsområdet från industriområdet. Stråk väst Stråk väst medför inga ändringar i gällande detaljplaner, då det passerar precis utanför det detaljplanelagda området Högmora- Svartvik i Gunhildsvik och Solbacken. Vid Lissma Kvarntorp berör Alternativ Stråk väst befintlig detaljplan. En 220 kv ledning går genom det detaljplanelagda området idag, och detaljplanen medger ytterligare kraftledning genom området om magnetfältnivåer vid bostad inte överskrider gällande riktlinjer. 6.4 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Inom utredningsområdet finns ett flertal områden med permanent- och fritidsbostäder. Genom flera av dessa områden sträcker sig befintliga ledningar med olika spänningsnivåer. Boende kan påverkas av en kraftledning på flera olika sätt. En kraftledning avger ett visst magnetfält som avtar med avståndet från ledningen. Det finns emellertid olika åtgärder som kan vidtas för att eventuellt minska magnetfältet från en kraftledning. I Huddinge kommuns översiktsplan hänvisas till de myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kring magnetfält, vilka 33 (57)

34 rekommenderar att ny bebyggelse där människor vistas varaktigt ska placeras minst 80 meter från en 220 kv ledning. I detta tidiga skede har avstånd till bebyggelse, hur många och vilka bostäder som faktiskt kommer att påverkas av magnetfält samt vilka åtgärder som behöver vidtas studerats på en övergripande nivå. Mer detaljerade studier kommer att göras i kommande arbete med samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för det valda utredningsstråket Miljöpåverkan Närmast Gullarängen finns bebyggelse med bostäder på båda sidor om Ågestavägen (Figur 28). Samtliga stråk passerar bebyggelsen. Idag finns befintliga kraftledningar för 220 kv samt 70 kv längs med vägen. Visuellt är området redan påverkat, och merpåverkan pga. ytterligare ledning bedöms som liten. Figur 28. Ågestavägen vid Högmora bostadsområde. Så kallade koronurladdningar från kraftledningen kan förekomma. En koronurladdning är en elektrisk urladdning som uppkommer vid fuktigt väderlag och den kan ge ett sprakande eller surrande ljud. Kraftledningar konstrueras så att ljud från kraftledningar normalt inte ska upplevas som störande. Under kraftledningens byggtid förekommer störningar i form av röjningsarbeten och byggtrafik. Störningen varar under en begränsad period. Vid planering av sträckning för ledningen i och intill bebyggda områden kommer hänsyn att tas för att om möjligt placera ledningen på sådant sätt att en god boendemiljö uppnås. Vilka åtgärder som är möjliga beror på varje unik plats och dess förutsättningar. Möjliga åtgärder kan vara att använda en annan stolptyp eller att spara en trädridå mellan ledning och bostadshus. 34 (57)

35 Stråk mitt Stråk mitt berör bostadsområdet Högmora och Gunhildsvik, längs med Ågestavägen. Vid Högmora ligger ett fåtal bostadshus nära den planerade ledningen. Enligt beräkningar bedöms påverkan inte bli förändrad till det sämre jämfört med nuvarande ledning (Svenska kraftnät, 2015). Alternativ stråk mitt Från Gullarängen går alternativ stråk mitt över sjön Trehörningens östra kant och väster om bostadsområdet Gunhildsvik. Söder om Gunhildsvik svänger det österut över ett upplagsområde norr om Hammardal. En luftledning kan förläggas inom stråket så den håller ett avstånd på ca 80 m från bebyggelse både norr och söder om sjön Trehörningen. Väster om Gunhildsvik kan en luftledning förläggas i skogsmark på tillräckligt avstånd från bebyggelse. Med lämplig placering av en kraftledning inom Alternativ stråk mitt begränsas exponeringen av magnetfält. Stråk öst Stråk öst passerar nära fritidsbebyggelsen i norra Länna. Det finns emellertid möjlighet att placera en luftledning i skogsområdet väster och söder på ett tillräckligt avstånd från fritidsbebyggelsen så att exponeringen av magnetfält begränsas. Utmed Nynäsvägen ligger närmsta bebyggelse på motsatt sida om vägen vilket innebär att avståndet till en eventuell kraftledning placerad utmed vägen är större än 80 m. En luftledning utmed Lissmavägen påverkar inte bebyggelse men behöver passera Länna köpcentrum och industriområde, vilket innebär att ledningen placeras nära områden där människor vistas. En placering av luftledning på norra sidan om Lissmaån ligger ca 130 m från närmsta bebyggelse. Med lämplig placering av en kraftledning inom alternativ Stråk öst begränsas exponeringen av magnetfält. Stråk väst Stråk väst sträcker sig i huvudsak genom skogsområden, i befintliga ledningskorridorer eller utmed vägar. Efter Gullarängen går stråket vid sjön Trehörningen östra kant och väster om Gunhildsvik. Vid Balingsholm kan en luftledning placeras på ett avstånd av minst 150 m från bebyggelse. En luftledning kan främst påverka bostadsbebyggelse vid bron över Orlången, där framkomligheten är begränsad. För att kunna hålla ett tillräckligt stort avstånd från bebyggelse bör en luftledning dras söder om bebyggelsen vid bron. Stråket passerar bebyggelse vid Lissma och Solängen men på ett avstånd större än 100 m. Övrig del av sträckan finns möjlighet att placera en luftledning på ett tillräckligt stort avstånd för att begränsa magnetfälten. Alternativ Stråk väst I Alternativ stråk väst går idag en 400 kv ledning genom området Kvarntorp. Enligt detaljplan för området är ytterligare en kraftledning möjlig beroende på 35 (57)

36 vilka magnetsfältnivåer vid bostad det medför. Förutsättningen är då att den sambyggs med befintlig ledning, en möjlighet som ännu inte är utredd. Området är idag bebyggt med fritidshus och ytan är mycket begränsad. Det finns en risk för att magnetfältnivåer vid bostad inte kan hållas med ytterligare en kraftledning genom området. 6.5 Landskapsbild och kulturmiljö Förutsättningar I landskapet runt Sjön Orlången har ett flertal kulturmiljöområden identifierats av Huddinge kommun och Stockholms Läns museum (Figur 29). Stockholms Läns museum tog fram Huddinge Kulturmiljöinventering (1986). Det största kulturmiljöområdet är Orlången-Ågestasjön-Trehörningen. Inom området ingår ett flertal mindre kulturmiljöområden som särredovisas nedan. Information om kulturmiljöområdena har hämtats från Stockholms länsmuseums hemsida. Orlången-Ågestasjön-Trehörningen (kulturmiljöområde K1 i Figur 29) består av ett landskap som ger en representativ bild av hur utvecklingen av förhistorisk bosättning fram till 1800-talet har sett ut. Området är ett av de få kvarvarande områden i stockholmstrakten som undgått 1900-talets exploateringar. Ett flertal fornborgar finns i området, då det under förhistorisk tid var möjligt att färdas från Östersjön in i Mälaren via Orlången. Den förhistoriska färdvägen medför också att det finns ett flertal gravfält och andra förhistoriska lämningar i området. Den tidiga bosättningen har även medfört att äldre gårdsmiljöer finns i området. Flertalet av dessa är välbevarade. Inom kulturmiljöområdet Orlången-Ågestasjön- Trehörningen finns ett antal mindre kulturmiljöområden (K2-K6) som beskrivs i nedanstående text. 36 (57)

37 Figur 29. Kulturmiljö samt fornminnen. Ågesta-Orlångsjö (kulturmiljöområde K2 i Figur 29) präglas av ett omväxlande kulturlandskap där framförallt två landskapstyper finns representerade, dels öppet mälarlandskap runt sjöarna, dels ett sprickdallandskap typiskt för Södertörn. Här finns öppna betesmarker mot Ågestasjön med inslag av lövskog (se Figur 30). Ågesta gård består av flertalet välbevarade byggnader, såväl huvudbyggnader och flyglar som torp. I området omkring sjön finns ett flertal fornlämningar, främst 37 (57)

38 stensättningar och gravfält från järnåldern, som vittnar om en tidig bosättning i området (se Figur 29). I den bergigare delen i sydväst finns två fornborgar på var sida om den tidigare farleden som gick mellan Östersjön och Mälaren. Figur 30. Ågestasjön och Ågesta gård. I förgrunden syns 70 kv och 20 kv ledningen. Inom kulturmiljöområde K2 sydosts om sjön Trehörningen ligger Balingsholm som med sin herrgårdsmiljö är kulturhistoriskt värdefull. Huvudbyggnaden har karaktär av slott och omgivande miljö består av engelska parkmiljöer (se Figur 31) samt av öppet kulturlandskap längs dalgången mellan sjön Trehörningen och Ågestasjön (se Figur 32). Figur 31. Herrgårdsmiljö i Balingsholm. 38 (57)

39 Figur 32. Öppet odlingslandskap vid Balingsholm Balingsta, beläget söder om sjön Trehörningen, består av öppet odlingslandskap med skogspartier (kulturmiljöområde K3 i Figur 29). Åker- och betesmark finns framförallt i sluttningen ned mot sjön Orlången. Byggnadsmiljön representerar tiden slutet på 1700-talet början på 1800 talet. Omgivande miljö med torp, gravfält och kvarnmiljöer är viktig för helhetsmiljön. Stensättra kulturmiljöområde (kulturmiljöområde K4 i Figur 29) består av sprickdalslandskap med skog, höga bergspartier med insprängda små odlade arealer, typiskt för Södertörns landskapsbild. I området finns fornlämningar av skilda slag, t.ex. en fornborg och gravfält. Namnet Stensättra härrör troligtvis från fornborgen. Sundby gård har ett vårdat kulturlandskap med Sundby gård och dess omgivningar i centrum (kulturmiljöområde K5 i Figur 29). Området har ett kulturmiljövärde eftersom det är en del av den historiska bebyggelseutvecklingen söder om Orlången. Gården ägs idag av kommunen och brukas som konferensanläggning. Björksättra är beläget i en sluttning ner mot sjön Orlången (kulturmiljöområde K6 i Figur 29). Området runt Björksättra gård utgörs av ett odlat och betat landskap med mindre skogspartier och åkerholmar. Lissma är ett område med varierat kultur- och naturlandskap (kulturmiljöområde K7 i Figur 29). Längs dalgången finns stora öppna ytor, mest betesmark. Av gårdsanläggningen på Lissma återstår park- och trädgårdsanläggningar vid sjön (se Figur 33). 39 (57)

40 Figur 33. Lissmasjön med 400 kv ledning i bakgrunden. Djupån är dels namnet på ett torp beläget i området, men även på bäcken som rinner i ravinen från Magelungen och söderut (kulturmiljöområde K8 i Figur 29). Runt torpet och bäcken finns öppen ängsmark och det har med sin helhet av byggnader, ängar, vattendrag och vägar ett stort pedagogiskt värde Miljöpåverkan Stråk mitt Stråk mitt påverkar främst två kulturmiljöområden. Det område som påverkas mest är Ågesta - Orlångsjö beläget mellan sjöarna. En befintlig 220 kv ledning går genom området idag, och stråk mitt följer samma sträckning som är ca 2,6 km lång. Området är därför redan visuellt påverkat. En ny 130 kv ledning i befintlig ledningsgata kommer inte medföra ytterligare visuell påverkan eftersom samma stolpar används för både 400 och 130 kv ledningarna. Strax norr om stationen i Ekudden finns ett mindre kulturmiljöområde kallat Lissma. Där stråket passerar kulturmiljöområdet är landskapet öppet. Stråk mitt går ca 150 m genom Lissma kulturmiljöområde. En sambyggnation med 400 kv ledningen bedöms inte medföra ytterligare visuell påverkan. Stråk öst Stråk öst går över kulturmiljöområdena Ågesta-Orlångsjö och Lissma. I den del av Stråk öst som går genom Ågesta-Orlångsjö finns en befintlig 70 kv ledning. Merparten av stråket genom kulturmiljöområdet går i öppet landskap och sträckan inom kulturmiljöområdet är ca 1,3 km. Förläggning av en 130 kv ledning parallellt med befintlig 70 kv ledning innebär en breddning av ledningsgatan vilket påverkar det visuella intrycket i landskapet. Stråket går längs med kulturmiljöområdet Lissma på en sträcka av ca 2,4 km. Kulturmiljöområdet är smalt och täcker den öppna delen längs med Lissmaån. På båda sidor om kulturmiljöområdet finns skogsmark eller tätbebyggt område. En kraftledning längs med Lissmaån kan medföra en visuell påverkan eftersom kraftledningen följer det smala öppna landskapet. Där stråk öst är som bredast ligger kulturmiljöområdet Djupån. En befintlig 70 kv ledning korsar Djupån och berör området på en sträcka om 150 m idag. Detta innebär att Djupån idag är visuellt påverkad av en ledningsgata. En breddning av 40 (57)

41 befintlig kraftledningsgata medför visuell påverkan. Totalt sett medför emellertid en ny kraftledningsgata, som placeras parallellt med befintlig, ett mindre intrång än om en ny kraftledningsgata tillskapas längre söderut. En breddning av befintlig kraftledningsgata medför visuell påverkan men det ger totalt sett mindre intrånget sker på samma sträcka än om en ny kraftledningsgata tillskapas längre söderut. Stråk väst Stråk väst går genom, eller tangerar, ett flertal kulturmiljöområden. Söder om Gullarängen korsar stråket det öppna landskapet vid Balingsholm. Stråket är här relativt brett och berör området på en sträcka om ca 550 m. Merparten av området som påverkas av stråket är öppen odlad mark som kan påverkas visuellt av att en kraftledning tillförs landskapsbilden. Stråket genom naturreservatet Orlången berör det större kulturmiljöområde Orlången- Ågestasjön-Trehörningen på en sträcka om ca 900 m. Stråket inom kulturmiljöområdet berör både skogsmark och sjö. En luftledning innebär att en ledningsgata behöver tillskapas och skog behöver därför avverkas. Detta påverkar den visuella upplevelsen och ger ett avbrott i det annars homogena skogslandskapet. I skogsmark upplevs dock en kraftledning som mindre störande då den döljs av den omgivande skogen. I en del av det större kulturmiljöområdet Orlången-Ågestasjön-Trehörningen korsar stråk väst en liten del av Balingsta kulturmiljöområde med knappt 100 m. En ytterst liten del av kulturmiljöområdet påverkas då huvuddelen av området är beläget närmare sjön Orlången. Stråk väst tangerar Stensättra kulturmiljöområde med en sträcka av ca 700 m. Området består av skogsmark. En visuell påverkan kan förekomma om en luftledning dras över Flemingsbergsviken i sjön Orlången. Viken är ca 200 m bred vid planerad passage. Söder om Stensättra finns Sundby där en 70 kv kraftledning idag tangerar området på en sträcka av 200 m. Stråk väst går parallellt med 70 kv ledningen. Det innebär att kraftledningsgatan, som går över odlad mark, kommer att behöva breddas och därmed påverka områdets landskapsbild. 6.6 Naturmiljö Förutsättningar Begreppet naturmiljö är vidsträckt och innefattar många olika områden i naturen. Exempel på områden är berggrund, jordlager, yt- och grundvatten, luft samt djur och växters olika miljöer på land, i luft och i vatten. Inom utredningsområdet 41 (57)

42 finns ett flertal skyddsvärda naturmiljöer för djur och växter, bl.a. finns två Natura 2000 områden runt Kvarnsjön och Lännaskogen (se Figur 26 och Figur 34). Dessa områden presenteras i avsnitt 6.2. Utöver Natura 2000 finns även ett djur- och växtskyddsområde runt Ågestasjön. Sjön är grund och näringsrik med flertalet strandängar och sankmarker. Den är en av länets främsta fågelsjöar. Vid sjön återfinns t.ex. Skäggmes, ett stort antal simoch dykänder, Gulärla och Rördrom, men även andra vanligt förekommande insjöfågelarter (Naturskyddsföreningen- Ågestasjön). Inom ramen för djur- och växtskyddsområdet är sjön belagd med fågelskyddsområde. Fågelskyddsområden tas fram för att skydda särskilt viktiga häckningsplatser, för att skydda förekomsten av hotade och sällsynta arter samt för att skydda större fågelkolonier. Sjön har tillträdesförbud under delar av året och har utökat strandskydd till 300 m. Större delen av utredningsområdet täcks av naturreservatet Orlången (N1 i Figur 34), samt några mindre naturreservat. Alla naturreservat har som syfte att bevara natur-, kultur- och friluftsvärden och de naturgivande förutsättningarna för friluftslivet är styrande (Huddinge kommun - Huddinge naturguide - Naturreservat, 2015). Friluftsvärdet presenteras närmare i avsnittet 6.8. De mindre naturreservaten som finns inom eller tangerar utredningsområdet är Lännaskogens naturreservat (N2 i Figur 34), Björksättra naturreservat (N3), Gladöskogens naturreservat (N4 i Figur 34) och Flemingsbergsskogens naturreservat (N5 i Figur 34). Naturreservatet Orlången (N1) har en stor mångfald i både hagmark och gammelskog. Det varierande landskapet gör att området hyser såväl fåglar som gök, uggla och fladdermöss. Kulturlandskapet med omväxlande odlingsmarker, gammelskog och ädellövskog ger en artrik flora och fauna. Inom naturreservatet finns ett flertal naturvärdesområden, nyckelbiotopsområden och sumpskogar. Inom Lännaskogens naturreservat (N2) finns ett flertal sumpskogar. Sumpskogarna är lokaliserade runt den grundare Kvarnsjön som är en av de artrikaste i Huddinge kommun. Inom Lännaskogens naturreservat finns ett stort område med nyckelbiotoper och mindre områden med naturvärden. Området består av främst barrskog. Vid Orlångens sydvästra sida ligger Björksättrahalvön (N3) som är ett skogsområde av skiftande karaktär inom Orlångens naturreservat. I höjdpartierna finns gammal hällmarkstallskog och i vissa svackor växer gran. Runt om området dominerar lövskog med stort inslag av hassel och ek. Små sumpskogspartier finns spridda i hela området. Naturvärdena är mycket höga med flera sällsynta växter och djur och området är till största delen orört vad gäller skogsbruk. Inom hela området finns en rad rödlistade arter och signalarter, både djur och växter, som påvisar att här finns mycket höga naturvärden knutna till orörda skogar ( 42 (57)