Läsåret 2012/13. Odenslundsskolan F-5 samt fritidshem. Innehållsförteckning. September Kerstin Schöblom

Transkript

1 Läsåret 2012/13 Odenslundsskolan F-5 samt fritidshem Kerstin Schöblom September 2013 Innehållsförteckning

2 Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten läsåret 2012/13 Odenslundsskolan är en F-5-skola och är centralt belägen i ett av Östersunds äldsta villaområden Odenslund. Skolan består av två äldre träbyggnader, den ena från 1899 och den andra från 1932 med mycket av den gamla charmen bevarad, men också av givna skäl något sliten. Inomhusmiljön har förbättrats betydligt tack vare Extra satsning skolmiljö 2010 vilket genomfördes under hösten-10. Även en förbättring av ljudmiljön med nya akustikskivor har genomförts genom Ljudmiljö skolor Skolgården är stor och fick året innan en uppfräschning med kompisgunga, nya planteringar och grill- och sittplatser. Skolgården har också en liten pulkabacke och en stor fotbollsplan som nyttjas väl utifrån årstider. Skolan har egen matsal där lunch och mellanmål serveras varje dag. Fritidshemsverksamhet sker i skolans lokaler mellan varje dag. Läsåret 2012/13 hade skolan som mest 143 inskrivna elever i åldrarna 6-12 år. Förskoleklass och år 1 är f i åldersblandade grupper medan de övriga är åldershomogena. Skolan har sex stycken avdelningar. I F-1 Hugin respektive F-1Munin går förskoleklass och åk 1 och övriga elever är placerade utifrån ålder i Oden 2, Oden 3, Oden 4 och Oden 5. Personalen organiseras på sådant vis att samma pedagog/er följer klassen under två år. Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem har pågått och utvecklats under många år. De flesta av personalen har stor insikt i de tre verksamheterna eftersom personalens kompetens till viss del nyttjas mellan klasserna och att man hjälps åt att vara i de olika barngrupperna för att skapa tillfällen till samarbete inför planering av temadagar och utedagar, vid arbetslagsplaneringar, vid olika träffar i uppdragsgrupper, vid sjukdom m.m. När eleverna börjar i sjätte klass byter de till Parkskolan eller annan 6-9-skola. I närområdet finns, förutom Odenslundsskolan, Fagervallsskolan, Körfältsskolan och Parkskolan och förskolorna Linnean, Mosippan, Balders hage, Astern, Myran, Vallen, Lövberga, Regnbågen och Solliden. Personal Bemanning( vt-13) med 12,73 helårstjänster fördelade enligt nedan: Tre förskollärare, tre fritidspedagoger, sju lärare varav tre med lågstadielärarutbildning, en lärare med mellanstadielärarutbildning och tre 1-7-lärare med behörighet i alla ämnen t.o.m. åk 3 respektive åk 7, en specialpedagog som även har mellanstadielärarexamen och fem lärare, med behörighet i musik, idrott och slöjd, vars tjänster vi köper från de andra skolorna i området, c:a 0,7 tjänst. Övriga resurspersoner har under läsåret varit två personer med c:a 0,5 tjänst vardera. Flertalet av personalen har arbetat många år på Odenslundsskolan och omsättningen av personal är låg. Av all personal är fyra manliga, en 1-7-lärare, två fritidspedagoger och en slöjdlärare. Skolledningen består av rektor Kerstin Schöblom 3

4 Allmänna förutsättningar Lokaler/Utrustning Skolan bedrivs i två äldre byggnader, den mindre från 1899 och den större från I husen finns klassrum kombinerade med fritidshem, matsal, grupprum, rektorsexpedition, elevhälsorum, samtalsrum, personal- och arbetsrum m.m. I den större byggnaden nyttjas även lokaler i källaren till bibliotek, dramarum, musikrum, rörelserum och skapanderum. Skolan saknar lokaler för musik, slöjd och idrott. Slöjdundervisning bedrivs på Fagervallsskolan, musik för de äldsta eleverna på Parkskolan och idrott på Parkskolan, Körfältsskolan och Fagervallen. Vi har även det här läsåret, liksom förra, prioriterat en satsning på IKT. Alla pedagoger, förutom två, har slutfört PIM 3 under de tre senaste läsåren. Vi har köpt in fler bärbara datorer och en laddningsstation för 20 laptops. Inför ht-12 var alla klassrum utrustade med smartboard/ cleverboards så alla pedagoger och elever har kunnat arbeta i framtidens klassrum. Ekonomi Skolan och fritidshemmet har en budget på drygt 7 miljoner kronor. Till arbetslagen är pengar delegerade för inköp av läromedel och förbrukningsmaterial. Även en viss del av kompetensutvecklingsbudgeten förfogar man själv över. Inför budget 2012 skedde en neddragning av resurserna vilket resulterade i en minskning av en fritidspedagogtjänst inför vt-12. Ytterligare minskning av en tjänst inför ht-12 krävdes för att få budget 2012 i balans. Skolledning Kerstin Schöblom har ensam haft ansvar för all verksamhet inom Odenslundsskolan F-5 samt fritidshemsverksamhet. 4

5 Tidplan för det systematiska kvalitetsarbetet ( SKA) Odenslundsskolan läsåret 2012/13. Tid på året Aktivitet Övrigt Augusti/september September maj, 2012/13 September-maj, Plan för SKA Odenslundsskolan, fastställs utifrån Lgr 11, kvalitetskraven och föregående läsårsutvärdering som grund. Arbete i verksamheten utifrån fastställda mål och prioriteringar som finns i planen ovan. Fonolektest, avkodning, UiM och Np 3 genomförs enligt speciell tidplan. Uppföljning och utvärdering av planen sker kontinuerligt i arbetslagen och på gemensamma konferenser. Ht-12 Fonolektest Vt-13: OBBO, UiM och Np 3 September-maj, Vt-13 Maj-Juni Juni Juni Förändringar av planen kan göras under läsåret utifrån utvärderingar och förändrade förutsättningar. Uppföljning av OBBO, UiM och nationella prov åk 3 Arbete med resultat, analys lärdomar och åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Uppföljning av arbetet med likabehandlingsplanen. Ny plan arbetas fram och fastställs årligen, förslagsvis under ht-13. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Förslagsvis sker detta under några konferenstillfällen. Resultat lämnas in senast juni. Förslagsvis sker detta under efterarbetsveckan. Utvärderingarna bör vara gjorda innan efterarbetsveckan. Se ovan Specialpedagogen ansvarar. 5

6 Gemensamma utvecklingsområden läsåret 2012 /13 1. Gemensamt bedömningsunderlag för skolan/området. Implementeringen av LGR 11 påbörjades under läsåret och har fortsatt det här läsåret.. Det har varit svårt att få tiden att räcka till. Det påbörjade samarbetet i skolområdet avstannade under vt-12 mycket beroende på den nya organisationen som skulle sjösättas. Det finns ett stort behov att samarbeta i området för att bl.a.utarbeta gemensamma bedömningsverktyg, speciellt inför betygsättningen i åk 6. Pedagogerna på senareskolan ska på ett rättvist sätt sätta betyg på elever de bara lärt känna under en termin. Då är bedömningsunderlaget som görs i de tidigare årskurserna viktigt. Parkskolan tar emot elever från fyra tidigareskolor och då är det angeläget att vi har samordnat bedömningsunderlagen så de ser likadana ut. Resultat: Vi har inte kommit fram till ett gemensamt underlag för tidigareskolan. Analys lärdomar: Det behövs en drivande ledare som håller i utvecklingsarbetet för ett gemensamt bedömningsunderlag. Behovet av ett bedömningsunderlag känns inte lika angeläget för oss på tidigareskolan därav har ingen av oss varit drivande inom detta. Vi önskar att vi avvaktar regeringen förslag/beslut om att minska lärarnas arbetsbelastning vad gäller dokumentation innan vi fortsätter detta arbete. Inläsning av bedömningslitteratur har genomförts. Föreläsningar om Formativ bedömning var inplanerade under hela läsåret. Vi har deltagit i sex föreläsningar om formativ bedömning i matematik tillsammans med senareskolans lärare. Vi tycker i stort sett att föreläsningarna om formativ bedömning har varit bra Föreläsningarna har gett oss fler verktyg och ideér som vi kan använda i klassrummet. och har enat oss här på skolan och alla har börjat använda sig av formativ bedömning Studiematerialet Mathematics inside the black box och Bedömning för lärande i årskurs F-5 tycker vi har varit bra. Vi pratar och utbyter erfarenheter inom området. Det är en fördel att alla går på samma föreläsningar. Torulf Palm har varit bra för att han har varit lärare och förstår hur arbetet i klassrummet kan se ut. Två planerade studiedagar kommer att genomföras under ht-13 för hela BoUF. Röda tråden från planering till bedömning. Innehållet blir föreläsningar och träffar ämnesvis. 6

7 2. Arbetsmiljö/Arbetsbelastning/Stresshantering Arbetsbelastningen måste analyseras och följas upp med relevanta åtgärder. Träffar med extern handledare om stresshantering som påbörjades vt-12 har planerats in för ht-12. Resultat: Två träffar har genomförts med extern handledare utifrån sammanställning från tjänsteplaneringssamtal, skyddsrond och medarbetarundersökning ht-12. HR har under läsåret erbjudit medarbetare stresshanteringskurs, körsång och genomfört en enkät för att kartlägga sjukfrånvaron. Alla anställda i Östersunds kommun har deltagit i medarbetardagar. Analys lärdomar: Det är värdefullt att uppmärksamma problemet med stress och avsätta tid till reflektion tillsammans. Arbetet har följts upp i samverkansgruppen under läsåret. Ingen fortsättning med extern handledare är inplanerad under ht-13. Kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljön sker i samverkansgruppen. Tjänsteplaneringssamtal inklusive arbetsmiljöfrågor ska genomföras under september månad, medarbetarundersökning vecka 38-40, medarbetardag vecka 44 och skyddsrond i december. 3. Fortsatt kompetenshöjning av personal och elever enligt vår IKT-plan ( Informations-och kommunikationsteknologi). Alla pedagoger är på banan och investeringar gjorda. Alla klassrum är fr.o.m. ht-12 utrustade med smartboard/cleverboard. Liber espresso skollicens är inköpt och all personal har deltagit i utbildning av verktyget. Odenslundsskolans IKT-plan fr.o.m. vt-12. 7

8 År/ Mån V Dat Kompetensutveckling Övriga insatser Investeringar Övrigt 2012 Se behov Vt-12 Jan Uppdatering av dataparken. Feb 24 jan Påbörja PIM-utb med 4 pedagoger Tidsenliga lärverktyg. Monica Andersson, Skoldatateket Prioritera inköp av IKT Mar Användn. av Clever board, i klassrummet Konferenstid ägnas åt IKT-arbete. Utbildning interaktiva skrivtavlor 3 april Inköp av bärbara datorer så att all personal har varsin. Apr Maj Jun Ht-12 Tre pedagoger av fem slutförde PIM 3. Utbildning Liber espresso Nätverk interaktiva skrivtavlor. Nätverksträff för skrivtavlor 18 april. Information Liber Espresso 8 maj. 1 st clever board beställs Utvärdering Mål Ode- IKT för lå Nätverksbaserade läromedlet Liber Espresso beställs som skollicens. Nya mål för lå Internt erfarenhetsutbyte på konferenstid Aug 34 Sep 24 aug sept Utbildning Liber espresso med Patric Eide Arbeta praktiskt med Liber espresso Okt okt Lärande i Tiden Föreläsningar och seminarier Alla 6 klassrum är utrustade med smart- board alt. cleverboard. Genomgång IKT-mål för ht- 12 All personal Nov 45 5 nov Uppföljning LiT IKT-gruppen Nov 45 6 nov Arbeta praktiskt med Liber espresso All personal Dec 49 4 dec Arbeta praktiskt med Liber espresso Kartläggning av tidsenliga lärverktyg i klassrummet All personal Dec dec Utvärdering av IKTplanen Nya mål för vt-13 Inköp av 10 st ipads, 1 st laptop, 3 st skrivare, 14 st headset, IKT-gruppen

9 År / Mån Kompetensutveckling Övriga insatser Investeringar Övrigt V Dat 2013 Se dec-12 Vt-13 PIM 3 klar för alla ped. Jan 2 8 jan Frånvarorapp. Dexter Jan 4 22 jan Kl Nätmobbning Kl Praktisk IKT Ev. utbildning Smartboard/ Cleverboard Feb Ny behovsinventerin g och prioritering av inköp Datainventering gjord nov-12 kompletteras (H.M.) 5 28 jan IKT-gruppen 9 25 feb IKT-gruppen Mars mars Praktisk IKT April Maj maj 28 maj Kartläggning av IKTanvändningen i klassrummet med fokus på IKT som stöd för att uppnå målen i kursplanerna Juni 23 3 juni Utvärdering av IKTplanen Nya mål för ht-13 IKT-gruppen Ht-13 9

10 Odenslundsskolans IKT-mål ht-12: Öka IKT-användningen i klassrummet med eleverna jämfört med vt-12 Målet är uppnått när: Vid utvärderingen i dec-12, v 49, ska nulägesbeskrivningen visa på en ökning jmf med den som gjordes i maj-12. Insatser för att nå målet: Presentera IKT-planen för ht-12 på konferensen, tisdag 11 sept. Se bilaga Planera in användning av IKT i veckoplaneringen för eleverna Fortsatt kompetenshöjning av personal; LiT vecka 44, speciellt avsatt tid på konferenser v 37, 45, 49 Utveckla arbetssättet med Smart board och Clever board genom att använda verktyget Liber espresso All personal deltar i nätverket för interaktiva skrivtavlor. De pedagoger som inte är klara ska avsluta PIM-utbildningen Använda sig av Felanmälan IT via Insidan. Resultat: Målet är uppnått. Alla planerade insatser är inte genomförda. Analys lärdomar/ Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas vt-13: Tillägg till målet för ht-12 och nya insatser. Se nedan. Odenslundsskolans IKT-mål vt-13: Öka IKT-användningen i klassrummet med eleverna jämfört med ht-12, med fokus på att använda IKT som stöd för att nå målen i kursplanens olika ämnen. Målet är uppnått när: Vid utvärderingen i maj-13, v 22, ska nulägesbeskrivningen visa på en ökning jmf med den som gjordes i dec-12. Insatser för att nå målet: Presentera IKT-planen för vt-13 på konferensen tisdag 8 jan-13. Se bilaga. Planera in användning av IKT i veckoplaneringen för eleverna. Börja använda inköpta Ipads med eleverna. Fortsatt kompetenshöjning av personal, bl.a. konferens om nätmobbning, lära mer om Smart-och Cleverboard med extern utbildare, speciellt avsatt tid på konferens för IKT. Utveckla arbetssättet genom att använda verktyget Liber espresso mer än under ht-12. De pedagoger som inte är klara ska avsluta PIM-utbildningen. Använda sig av Felanmälan IT via Insidan. Resultat: Målet är delvis uppnått. 10

11 Analys lärdomar: Kartläggningen av IKT-användandet, som gjorts av arbetslagen visar en generell ökning av användandet. T.ex. används de bärbara datorerna mycket frekvent och Cleverboard/Smartboard används mer än tidigare. Användandet av Liber Espresso har gått ner betydligt i åk 2-5. I Hugin f-1 används LE lika som ht -12 och i Munin f-1 har användandet ökat. I åk 5 har testat National Encyklopedins IT-tjänst och funnit att den har stora möjligheter. Användandet av Ipads är i begynnelsestadiet. Personalen har kommit igång och i vissa klasser har matematikappen King of Math använts. Vadon används överlag mindre än tidigare. Utvärdering av IKT-mål och insatser vt -13 Målet att öka IKT-användningen i klassrummet är uppnått. Osäkert är om man har fokuserat på att använda IKT som stöd för att nå målen i kursplanens olika ämnen. Utvärdering av insatserna: IKT-planen presenterades på konferens i jan -13. IKT finns naturligt i veckoplaneringen. Användandet av Ipads är är i begynnelsestadiet. Kompetenshöjning i användande av Cleverboard kvarstår. Två kurstillfällen planeras ht -13. Användandet av Liber Espresso har minskat då detta uppfattas som ett tunt verktyg. PIM-utbildningen är ännu inte avslutad för två pedagoger. Felanmälan via Insidan upplevs som krånglig. Att ringa Datacenter ger snabbare service. Utbildning i användandet av Clever board har planerats in via School Management med två utbildningstillfällen i september IT-kompetensutvecklingspengar kommer också att användas för utbildning i Ipads. Vi avslutar skollicensen Liber Espresso. Vi tecknar ett läsårsavtal med NE. 4. Fortsätta med Läsa-/ skriva-/ räkna-satsningen i samarbete med utvecklingspedagogerna. Konferenstid har varit avsatt för att fortsätta med studiecirkel i Läsförståelse. Studielitteratur är inköpt till alla pedagoger. Analys av resultaten av OBBO, UiM, Np 3 och måluppfyllelsen i alla klasser ligger som grund för utvecklingsarbetet speciellt i matematik och svenska. Resultat: Studiecirkel kring boken Att undervisa i läsförståelse av B Westlund - Målet är uppnått Fonolek, OBBO, UiM och Np 3 Målet är uppnått Analys lärdomar: Studiecirkeln Att undervisa i läsförståelse har lett till att personalen fått ökad kunskap och pedagogiska verktyg för att förbättra undervisningen i läsförståelse. Deltagarna har vid utvärdering uttryckt att studiecirkeln har varit mycket givande. Individuella insatser/åtgärdsprogram utifrån resultaten på proven har genomförts och följts upp kontinuerligt. 11

12 Ett gemensamt temaarbete kring en bok planeras för åk F-5. Idéer till arbetet har hämtats från Att undervisa i läsförståelse. Ansökan om kulturmedel från den nationella Skapande skolasatsningen är inlämnad. Resultaten på årets fonolek, OBBO, UiM och Np 3 kommer att följas upp och till viss del ligga som grund vid fördelningen av specialpedagogiska insatser. 5. Skapande-satsning utifrån sökta medel kommer att genomföras i alla klasser. Oden 1: Musikalisk inspiration i grupp med Mia Kempff. Oden 2: Muntligt berättande av film och konstpedagog. Örat hör - händerna gör Marina Jonsson, keramiker, har varit hos oss och gjort lertavlor vid tre tillfällen Jamtli "Från jord till bord Rytm Jazzmusikgruppen PLASK Oden 3: Rytm Jazzmusikgruppen PLASK Oden 4: Jamtli Teater Teater Dans Bild Samer Rytm Viking för en dag Flickan i sandlådan Flygräddare Dancehall LeoBrusewitz, sköldar under elevens val Samedagen med hela skolan Jazzmusikgruppen PLASK Oden 5: Dans Dancehall - elevens val Bild Leo Brusewitz, sköldar under elevens val Samer Samedag med hela skolan Rytm Jazzmusikgruppen PLASK Författarbesök Elsie Petrén 12

13 Oden 3 Konst, bild och form med eleverna Kajsa-Tuva Henriksson kom till klassen och pratade med barnen om bilder och hur vi ser på bilder. Hon ville också att barnen skulle ge associationer med färg till olika typer av musik. Sen fick barnen måla till musik på ett långt papper på golvet. Analys-lärdomar En professionell aktör bidrar med nya tankar och uttryckssätt och kan på så sätt utveckla elevernas förmågor. Med Skapande skola tycker vi att barnen får ett mer varierat utbud och att fler moment kan gås igenom som vi inte har möjlighet/kunskap om. Oden 4: Jamtli Viking för en dag Teater Flickan i sandlådan Teater Flygräddare Dans Dancehall Bild LeoBrusewitz, sköldar under elevens val Samer Samedagen med hela skolan Rytm Jazzmusikgruppen PLASK Analys/Lärdomar Vi i Oden 4 är nöjda med alla skapandeaktiviteter. Att få prova på kreativt med kroppen är viktigt, för de flesta tar in kunskap bättre när de får prova på samtidigt. Att få lära med alla sinnen!!! Att få gå på teater och få den upplevelsen är och har alltid varit härliga upplevelser. Idag går inte familjer lika ofta på sådana kulturarrangemang och då är skolan viktig att visa att det finns något som heter teater.. Jag som lärare tycker att dessa arrangemang är viktiga för barn idag. De flesta sitter framför datorn där det händer saker hela tiden utan att de behöver vara engagerade och använda kroppen.. Det är jättebra att det finns en plan från F-9där olika verksamheter blandas så att de har fått prova på och medverka i olika arrangemang under deras tid på grundskolan Oden 5: Dans Dancehall - elevens val Bild Konstnären Leo Brusewitz, sköldar under elevens va Samer Temadag Samer med hela skolan Rytm Konsert med jazzmusikgruppen PLASK Författarbesök Elsie Petrén 13

14 Analys lärdomar: Oden 4 och Oden 5 hade under ht-2012 gemensamt elevens val under sex veckor där Leo Brusewitz och ledare från Dancehall medverkade. Konstnären Leo inspirerade och vidareutvecklade barnens kunnande och intresse för bildskapande och bildanalys. Barnen utvecklade sin förmåga att kommunicera med bilder och att skapa bilder (sköldar) med olika material. Danslektionerna med Dancehall utvecklade barnens rörelseglädje, men en av lektionerna genomfördes inte pga att ledaren uteblev. I temadagen medverkade två samer i samarbete med Gaaltje och deras medverkan var viktig för att ge dagen en känsla av äkthet och professionalism. De visade på samisk kultur. Inför besöket av författaren Elsie Petrén läste Oden 5 hennes böcker både som tyst läsning och högläsning. Förarbetet var viktigt för att barnen vid besöket skulle kunna samtala med henne om läsupplevelser och skrivande. Jazzgruppen PLASK gav barnen en liveupplevelse av musik som inte alla barn får chansen till. Dessutom utmanade gruppen barnens och de vuxnas könsnormer genom att vara en grupp av enbart tjejer som spelade både elgitarr, bas och trummor. De blev på det viset själva förebilder för vilka som kan uppträda som musiker. Flera barn uttryckte sin förvåning och uppskattning för just detta faktum. Jag har sökt medel för fler aktiviteter från projektet men fått avslag på en del. Barnen i Oden 4 och 5 kommer att få prova på att göra animerad film i samarbete med Filmpool Jämtland under tema Världsbilder. Åter igen blir det författarbesök. 6. Nätverk fritidspedagoger. Fortsätta med närverksträffar för personal som arbetar på fritidshemmen i skolområde Ö-sund södra med målet Ökad samverkan mellan fritidshemmen. Resultat: Målet är uppnått. Analys lärdomar: Fritidshemmens dag 14 maj blev inställd pga regn. Vinteraktiviteten på Odenvallen genomfördes. Nätverksträffarna har genomförts och fritidspedagogerna från Odenslundsskolan har alltid kunnat delta och tycker de varit mycket givande. Det känns värdefullt att träffas för att bl.a. utbyta erfarenheter och för att stärka fritidspedagogernas roll. Fortsätta enligt ovan och planera in olika aktiviteter med eleverna och besök på varandras arbetsplatser. Vinteraktiviteten på Odenvallen bör tidigareläggas nästa läsår då det var isbrist i år. 14

15 Områden i skolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i skolans läroplan, dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 15

16 5.1. Normer och värden Odenslundsskolans mål: Eleverna på Odenslundsskolan skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla. Målet är uppnått när antalet elever som känner sig trygga har ökat när vi jämför 1. trygghetskartan ht-12 med vt-12 Det går inte att jämföra vårterminens resultat med höstterminens resultat. Det är två olika läsår, nya elever har tillkommit på hösten och resultatet är (naturligt) att det är fler otrygga på ht. Så resultatet kan inte öka. 2. trygghetskartan vt-13 med ht-12. Insatser för att nå målet: 1. Alla rastvärdar ska cirkulera och vara medvetna om att titta lite extra på de ställen där eleverna har känt sig otrygga 2. Trygghetskarta ska göras under oktober månad under ht-12 och under april under vt-13. På hösten ska en skolgårdsvandring göras innan för att tydliggöra vilka platser som gäller vid frågorna om utemiljön. 3. Trygghetsfrågor ska ställas till alla klasser varje vecka på livskunskapstimmen. Frågorna ska handla om: Arbetsro Korridorer Skolgård Toaletter Matsal 4. Arbete enligt Årlig plan för likabehandling Utvärdering (Hur?): Kontinuerlig uppföljning hela läsåret i respektive klass och på konferenstid. Resultat: Målet är delvis uppnått 16

17 TRYGGHETSKARTOR HT 2012 OCH VT 2013 Röda markeringar=färre trygga än vid förra mätningen Gröna markeringar= fler trygga än vid förra mätningen Svarta markeringar=lika som förra mätningen innemiljö 2012 ht 2013 vt trygga otrygga trygga otrygga Matsalen 99% 1% 97% 3% Korridorer 85% 15% 98% 2% Toaletter 74% 26% 85% 15% utemiljö Bakom Gröns hus 92% 8% 94% 6% Bakom kullen 94% 6% 95% 5% Fotbollsplanen 72% 28% 80% 20% Kompisgungan 87% 13% 96% 4% Gröna stängslet 90% 10% 97% 3% Cykelställen 91% 9% 94% 6% Handelsboden 82% 18% 95% 5% Stallet 84% 16% 92% 8% Analys: Siffrorna är bättre nu än i höstas. På höstterminen är det många nybörjare. Vårens mätningar är likvärdig om vi jämför med förra våren. Toaletter och fotbollsplanen är ställen som vi behöver förbättra. Stallet har tillkommit på trygghetskartan. /Kompisstödjarna

18 Analys lärdomar: Det går inte att jämföra vårterminens resultat med höstterminens resultat. Det är två olika läsår, nya elever har tillkommit på hösten och resultatet är (naturligt) att det är fler otrygga på ht. Så resultatet kan inte öka. Siffrorna på trygghetskartan visar att skolans elever är mer trygga på vårterminen jämfört med höstterminen. Toaletterna och fotbollsplanen är de ställen som visar lägst resultat. Inför trygghetskartan på höstterminen så gick vi runt med eleverna i Hugin och Munin. Inför undersökningen på vårterminen så behövdes inte det. Rastvärdarna har cirkulerat i högre omfattning Trygghetskartor har gjorts under oktober och maj månad. Trygghetsfrågorna har tagits upp regelbundet i klasserna och med kompisstödjarna på deras träffar. Kompisstödjarna har en stående punkt på dagordningen på våra konferenser. Det har gjort att vi vuxna får en kontinuerlig avstämning av trygghetsfrågorna. Vi har genomfört utbildning av K.S under maj månad för att de ska kunna börja med sitt uppdrag redan i början av höstterminen. Att gå igenom trygghetsfrågorna i klasserna redan från höstterminens start, så att det blir rutin redan från början. Att vi en gång/termin fördjupar oss i trygghetsfrågorna under en konferens och tillsammans hittar lämpliga åtgärder på eventuella problem. I övrigt fortsätter vi med de redan fungerande insatserna. Analys och åtgärder utifrån resultat på den årliga elevenkäten i åk 3 och 5 ska göras fr.o.m. nästa läsår. Årsplanering Kompisstödjare Vecka 1: Bengt-Åke och Helena planerar Vecka 2: Kompisstödjarna träffas i biblioteket och går igenom trygghetsfrågorna och övningarna som skall genomföras i klasserna veckan därpå. Vecka 3: Klassrumsbesök med samarbets/tillitsövningar. Träffarna följer detta schema genom hela läsåret. September: Träff med vuxna kompisstödjare i Östersunds kommun. Oktober: Trygghetskartan med rundvandring för F-1:orna Februari: Träff med vuxna kompisstödjare i Östersunds kommun. April: Trygghetskartan Maj: Val av nya kompisstödjare i F-klasserna Utbildning av K.S:are på Rådhuset Friendsdag i Badhusparken Juni: Avtackning av Kompisstödjarna på avslutningen i kyrkan 18

19 5.2. Kunskaper Förskoleklassens mål: Vi vill skapa en trygg och god lärandemiljö och att alla elever ska känna sig respekterade och värdefulla. Vi vill ge varje elev olika möjligheter till positiv utveckling ur individ grupporganisationsnivå. Alla klasser ska följa skolans NTA plan. 100 % av alla elever i förskoleklass skall ha minst 12 poäng på fonolektestet i slutet av maj. Alla i förskoleklassen ska känna att de har en god kontakt med sin storfadder. Alla i förskoleklassen ska kunna arbeta med för åldern avsedda pedagogiska dataprogram. Målet är uppnått när Alla elever uttrycker att de trivs och mår bra. Eleverna törs och kan uttrycka sina tankar, åsikter och känslor under kompissamtal och kill- och tjejsnack. Vi beställer hem och arbetar med NTA lådorna enligt NTA planen. Alla elever klarar 12 poäng på fonolektestet i maj. Eleverna känner trygghet och tillit till sin storfadder och tar kontakt utan vuxens inblandning. Alla elever självständigt arbetar med för åldern avsedda pedagogiska dataprogram. Insatser för att nå målet: Vi hälsar varje elev välkommen på morgonen. Vi har klassfaddrar som bryr sig extra. Vi har schemalagda aktiviteter med storfaddrarna minst 1 gång i månaden Vi har regelbundna kill- och tjejsnack samt kompissamtal. Hela skolan har livskunskap vid ett tillfälle i veckan. Vi är flera pedagoger, så att vi kan dela in klassen i flera mindre grupper. Det finns alltid vuxna ute under elevernas utevistelse. Vi följer skolans NTA plan. Vi sätter in särskilda insatser för de elever som inte klarat 12 poäng på fonolektestet under hösten. Vi ser till att alla elever får tillfälle att regelbundet träna på för åldern avsedda pedagogiska dataprogram. Flera datorer är inköpta så att eleverna kan sitta parvis och arbeta. Resultat: Alla mål är uppnådda, med några få undantag vad gäller fonolekresultatet. Analys lärdomar: Alla elever har under utvecklingssamtalen och i vardagen utryckt att de trivs och mår bra. Eleverna törs och kan utrycka sina tankar, åsikter och känslor. När elever känner oro eller känner sig illa behandlade tas det upp direrkt vid tillfället, under kompissamtal och vid tjej och killsnack eller i samband med utvecklingssamtalet. När det gäller fonoleken så uppnådde i maj 18 av 21 elever 12 poäng eller mer. 3 elever hade 10 poäng. Vi har följt NTA-planen. 19