De viktigaste nyheterna 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De viktigaste nyheterna 2011"

Transkript

1 De viktigaste nyheterna 2011 Maaret Castrén Professor i akutsjukvård Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

2 Hva er de viktigste erfaringene, sett fra et beredskapsperspektiv, etter terroraksjonene i Norge den ? Lyssnade på en föreläsning på KI om Utö Vägen!! Logistiken till och från skadeplatsen 2. Vurdert ut fra ditt fagområde, hva utgjør de største truslene i de neste år? 3. Forutsatt fullmakter og tilgang til menneskelige og økonomiske ressurser, hvilke tiltak ville du prioritere for å styrke beredskapen i ditt land, og innen ditt fag- og ansvarsområde? De två andra frågorna får båda samma svar: medicinsk kompetens

3 PubMed med sökord Prehospital Randomiserade väldigt få, 42 av vika 3 var planer på studier, 2 reviews Hjärtstopp 125 Stroke 65 Trauma 404 Kramper 13 Maaret Castrén 26 mars

4 De viktigaste? 52 intressanta artiklar 7 från Skandinavien 13 artiklar allt som allt Maaret Castrén 26 mars

5 Future research in emergency medicine Coats EMJ Vi kan inte vara experter på ALLT Vi kan bli experter på en viss typs forskning som sedan kan appliceras på många områden Våra studier har en tendens att vara för små En studie på hjärnskador ville visa en minskning på 10% Då dödligheten är 20% är detta en enormt stor siffra Alla 195 studier som gjorts med under 320 patienter med dödlighet som mått var meningslösa STORA RESURSER ANVÄNDS TILL INGENTING; SLÖSERI Maaret Castrén 26 mars

6 Coats Den typens studier som görs i dag är inte vad vi behöver Det är inte viktigt för oss att veta om ngt fungerar i optimala förhållanden utan om det fungerar under de förhållanden där vi jobbar Som oftast är allt annat en optimala.. Vi borde vara mer intresserade av effektivitet än efficacy Power or capacity to produce a desired effect; effectiveness Pragmatisk inklusion: patienter som den vårdande läkaren anser kunna blöda Försök inte standardisera sådant som har en stor variation i riktiga livet Maaret Castrén 26 mars

7 Coats. Pragmatiska studier är faktiska världens studier för beslut Förklarande studier är specialiserade studier för information Maaret Castrén 26 mars

8 Coats Alla studier inom akutsjukvård (emergency medicine) borde ha tre end points: Kliniskt viktig slutpunkt tex dödlighet, vitala funktioner osv Patient mått Kostnadseffektivitet Kasta myten om att forskning är för akademiker!! Studierna ska vara lätta att vara med om Motivationen måste komma inifrån viktig fråga för dagliga arbetet Ta med bara måste veta faktorer, inte en massa nice to know Maaret Castrén 26 mars

9 Coats. Vad är det viktigaste: Forskningsnätverk med altruistiska människor (läkare, sköterskor) som alltså tänker mer på patienten en sig själva Maaret Castrén 26 mars

10 Merlin American J of EM 12.7 av ambulanspersonal dör varje år Mer än två gånger så mkt som nationella siffrorna för andra yrken USA 15 större risk till skada om man kör blå ljus och siren 2/3 av olyckorna sker då man kör blå ljus och siren 2,6 min reduktion i transport tid Randomiserad studie: Fyra städer med protokol och fyra utan 30 minuters träning, ute på nätet för frågor i 30 dagar Maaret Castrén 26 mars

11 Fortsätter 405 patienter i kontrolgrupp 49.6 % med B&S 403 i studiegruppen 29% med B&S 5.6 gånger vanligare med B&S i kontrolstäderna Ingen korrelation med intagning på sjukhus och B&S körning Allmänna riktlinjer borde finnas Maaret Castrén 26 mars

12 Isenberg D EMJ Alla trafikolyckor ska ha B&S om inte patienten själv ringer och säger sig vara endast lindrigt skadad Syfte var att jobba upp ett protokoll som minskar på B&S med åtminstone 25%, retrospektiv studie ( ) N= 590 (31%) Larmprotokol: Stor väg En bil Patienten inte gående 97.7% sensitivitet En patient som behövde traumavård missades 2/3 av de som tidigare blivit blå ljus och siren larm kunde nu köras utan

13 Caulkins C Är det vanligare att lämna patienten icke transporterad den sista timmen av ditt shift? 605 larm 70 kommuner i USA Ingen signifikant skillnad

14 Arial M American journal of industrial medicine GHQ-12 frågeformulär 333 svarade En känsla av stora krav tillsammans med en känsla av liten belöning är assosierat med dålig mental hälsa Ingen skillnad mellan kön eller ålder Överengagemang gav dålig mental hälsa hos kvinnor De faktiska prehospitala larmen var mindre stressande mentalt än transporten mellan sjukhusen Ger ej lika mkt uppskattning. Positiv feedback ofta bättre än sanktioner sällan

15 Lifshitz AE Am J of EM Paramedics och läkare i Israel 2007 Fel medisinering: Dosen 20% för hög eller låg Okorrekt route for medicin Läkemedlet var inte indicerat för patientens kondition 471 journaler granskades (29%) 188 fick medicin 24 fel (12,8%) 8 signifikanta (25,8%) 32% inkorrekt medicin 39% inkorrekt dos

16 Roberts KJ Transplant International Okontrollerad donation Ischemi tiden kan vara lång HLR 5 min i asystoli ECMO Okt 2003 till dec 2009 Retrospektiv 75 månader och fall 534 hjärtstopp 362 fick HLR, 73 överlevde 106 hade bevittnat hjärtstopp Dessa var möjliga donatorer

17 Davies GE J Trauma Data från 1993 till 2008 på torakotomier London HEMS Penetrerande skada Korta tider på plats, endast interventioner under transport Hjärtstopp <10 min före HEMS på plats, över 5 min till sjukhus 71 torakotomier 13 överlevde (18%) 11 god CPC (6 team på plats, 5 team på plats <5 min) 7 av akutläkare, 6 av anestesiologer

18 Rogers FB The Am J of Surgery Retrospektivt alla traumafall Fästklämd i trauma registret N= fastklämda DVT OR 5.22 PE OR 3.16 Kroppen aktiverar koagulationsprocesser för att stoppa blödning Viktig information för sjukhuset

19 Kämäräinen A Resuscitation Patientens samtycke till forskning kan ej fås vid hjärtstopp Enkätstudie om attityder av överlevande patienter till att deras anhöriga gett godkännande Till alla vårdare av patienterna som med i randomiserade studien 15 pat levde, 12 hade address, 11 svarade 25 anhöriga som gav lov till studien (17 svarade) 13 läkare, alla svarade 45% av pat, 46% av läkare och 71% av anhöriga tyckte att man behövde lov från patienten eller anhöriga Patienterna och 53% av anhöriga önskade få info efteråt Alla utom en make tyckte att det vore ok att inkludera utan patientens samtycke om studien godkänts av etiska komitén Patient outcome påverkade inte resultaten

20 Lippi, Cervellin Am J of Cardiology Letter to editor: Sörensen JT et al från Danmark gjorde en studie på troponin prehospitalt Studien resulterade i att 30% av AMI patienterna kunde få sin diagnos prehospitalt Mer sensitiva prov leder till mer patienter som inte har AMI men som visar värden inom referenstal för AMI Mer intagningar på sjukhus, mer köer på akuten PCI inom 24 h ingen nytta av snabbare diagnostic Alla de som fått positivt svar på det icke så sensitiva provet prehospitalt behöver ett extra prov på sjukhuset kostnads effektivitet?

21 Thomassen O STRJEM Aim was hypothermia prevention 8 voluntärer, en hoppade av efter första dagen Inge kaffe eller alkohol samma dag, inget och äta 2 timmar före Fuktiga kläder på (över natten i plastpåse med vatten) 5 grader varmt, vind 3 m/s 60 min liggande på båren Bubble wrapping, ambulance filt, två lager (plastic med ett lager insulering) Två lager best Bubble wrapp kan vara plastic lagret men sedan behövs det ett insuleringslager Minst värmeförlorande, bekvämast, lägst metabolisk reaktion

22 Duchateau F-X EJEM Ultrasonic CO monitoring, en Doppler metod Convenience sample, patienter med cirkulatorisk svikt Fick välja själv var examinationen gjordes: Suprasternalt eller 3-5 interkostal mellanrum N= 50 Acceptabla kurvor för 70% av patienterna 6 patienter sköttes på ett annat sätt en preliminärt planerat

23 Jankowski P Cardiolgy Journal Krakow N= ,4 % hade fått information om hur man söker hjälp om man har hjärtsymtom Samma som siffran 1990!! Män, rökare, icke-diabetiker och de med tidigare dg Maaret Castrén 26 mars

24 Eckstein M Prehospital and Disaster Medicine Retrospektiv studie i USA N=3121 EtCO2 > 10 mmhg 5 ggr högre överlevnad EtCO2 sjunker över 25% signifikant högre mortalitet 3 % av patienterna som hade de negativa prediktorerna fick ROSC Maaret Castrén 26 mars

25 Haut ER Ann Surg Retrospektiv studie, 1.5 milj patienter från 600 trauma center Rutin iv infart borde inte förekomma De med hypotension och lång transport kan behöva vätsketerapi prehospitalt Maaret Castrén 26 mars

26

27 Berben SAA Injury Två EMS i Holland Fem fokusgrupp intervjuer med 4-6 personer Man visste ej om negativa effekterna av dålig smärtbehandling Smärtbedömning och vård av smärta baserades mer på expert åsikter och klinisk bedömning än validerade instrument för smärtskatning eller protokol Treat first what kills first pain is part of the game Man trodde inte alltid på patientens smärtupplevelse Dramatisk atitydförändring behövs! Maaret Castrén 26 mars

28 Lord B Emerg Med J Bendall JC EJEM Vitalparametrar kan ej användas till att bedöma smärta på en patient Andningsfrekvens över 25 den mest pålitliga mätaren Största delen av patienterna med smärta har normala vitalparametrar Maaret Castrén 26 mars

29 Top 5 STRJEM Consensus process 21 inbjudna, 18 svarade 85 förslag 36 totalt i slutet 1. personal, träning och effekt 2. avancerad luftvägshantering vad är bäst för patienten? 3. tidsluckan för de kritiska interventionerna 4. ultraljud prehospitalt 5. larmkriteria Stockholm 2011 höst, Slazburg 2012 vår Maaret Castrén 26 mars

30 Kruger A STRJEM Nominal group teknik ScanDoc standardiserad dokumentering Sverige, Finland, Danmark, Norge, Italien, Tyskland, Österrike, Holland, Sweich, UK 16 deltagare Grundvariabler System, backgrund tex dygnstid för operation Operationella variabler Tider Patient variabler Vitalparametrar comorbiditet Maaret Castrén 26 mars

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Vad är god klinisk praxis? Ett sätt att behandla ett tillstånd baserat på

Läs mer

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Maaret Castrén Professor in emergency medicine Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset, and Section of Emergency

Läs mer

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO Lis Abazi ST-läkare Anestesi, Norrtälje sjukhus Doktorand, Hjärtstoppscentrum, Karolinska Institutet Vem är vår patient? och var börjar vår historia? Vem är

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

AMBULANSHELIKOPTER VID ALLVARLIGT TRAUMA. Workshop Traumaprocessen SÖRS KMC Knut Taxbro Op-Iva Ryhov

AMBULANSHELIKOPTER VID ALLVARLIGT TRAUMA. Workshop Traumaprocessen SÖRS KMC Knut Taxbro Op-Iva Ryhov AMBULANSHELIKOPTER VID ALLVARLIGT TRAUMA Workshop Traumaprocessen SÖRS KMC 23.09.2016 Knut Taxbro Op-Iva Ryhov PREHOSPITAL INTENSIVVÅR D Bakgrund Vetenskap och utredningar Sekundärtransporter Styrkor Svagheter/utmaningar

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Dispatch of firefighters and police officers in out-of-hospital

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det? Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det? Katarina Bohm, leg ssk, Docent Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Stockholm katarina.bohm@ki.se

Läs mer

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMASYSTEM I SVERIGE TRAUMASYSTEM I NORGE 0,9 milj 2 milj 2,1 milj 1,7 milj 1 milj 1,7

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Historik om Larmcentralen

Historik om Larmcentralen Larmcentralens verksamhet Behandling av hjärtstopp en terapeutisk utmaning Avhandling:Emergency medical dispatch the first medical response for life-threatening conditions, 2002. Angela Bång, leg.sjuksköterska,

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013 Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson 091013 Innehåll Bakgrund organisation och förutsättningar. Strategier och metod. Uppföljning av vårdkedjan, inklusions- och exklusionskriterier.

Läs mer

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS linda.jorgensen@vgregion.se KUNGÄLVS SJUKHUS Ett hälsofrämjande sjukhus När Kungälvs sjukhus togs i bruk på slutet av 1800-talet

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS När dör traumapa;enten på sjukhus? Av vad dör traumapa;enten

Läs mer

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter

Läs mer

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning EMS Köpenhamn 2018 Under tre dagar fick vi ta del av senaste nytt inom ambulanssjukvård utifrån ett internationellt perspektiv. I programmet var det ett

Läs mer

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent HLR2016 - Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent Har du något jäv att deklarera? JA! Jag tror nämligen att vi kan göra något

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Syrgas efter hjärtstopp

Syrgas efter hjärtstopp Syrgas efter hjärtstopp Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Vo Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm, Sweden Syrgasbehandling efter hjärtstopp

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani

Läs mer

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att

Läs mer

State of the art. Maaret Castrén Professor i akutsjukvård Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

State of the art. Maaret Castrén Professor i akutsjukvård Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet State of the art Maaret Castrén Professor i akutsjukvård Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet Withy K et al. Ethn Dis 2009, 18:247 Människor i glesbygden

Läs mer

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Röntgen Giltig fr.o.m: 2018-05-09 Faktaägare: Karin Walde, specialistläkare Röntgenenheten Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Region Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 20170511 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Region Kronoberg och som får ett

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2

Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2 Gabriel Skallsjö 1 Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2 Vänta inte med att säkra luftvägen, den

Läs mer

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,

Läs mer

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Annika Berglund, sjuksköterska, medicine doktor Södersjukhuset Annika.Berglund@sodersjukhuset.se Prioritering 1 eller 2 för stroke? Priority 1

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut. NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio

Läs mer

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter Koll på KOL Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län Vaggeryds VC 7 000 listade patienter Bakgrund: Vaggeryds VC 2016 1. Ny chef och medicinskt ansvarig läkare önskan om ordning

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Adolescents selling sex and sex as self injury

Adolescents selling sex and sex as self injury Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Stop the Bleed, ett utbildningskoncept för räddningstjänstpersonal. Carl-Oscar Jonson Katastrofmedicinskt Centrum Linköpings universitet

Stop the Bleed, ett utbildningskoncept för räddningstjänstpersonal. Carl-Oscar Jonson Katastrofmedicinskt Centrum Linköpings universitet Stop the Bleed, ett utbildningskoncept för räddningstjänstpersonal Carl-Oscar Jonson Katastrofmedicinskt Centrum Linköpings universitet Trauma Ca 3000 dödsfall till följd av trauma per år i Sverige, 61%

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis Ingela Hasselqvist-Ax, Anest ssk, Med Dr Processansvarig Samhälle, Svenska HLR-rådet ingela.hasselqvist-ax@hlr.nu Dispatch of firefighters and police

Läs mer

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter 3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring

Läs mer

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen?

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Bakgrund Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Sjuksköterskor i kommunal äldrevård

Läs mer

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda

Läs mer

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,

Läs mer

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %

Läs mer

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i

Läs mer

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Stentinläggning som alternativ till kirurgi Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

SEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde

SEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde SEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? 180222 Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde Sepsis, internationell definition, Sepsis-3 (2016): Life threatening organ dysfunction caused by a dysregulated

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO Ingen evidens Inte gällande överallt Tabun? Strutspolitik? Strutsgeriatrik? Provokation? Sanning? Överdrift? Min sanning i 2år. Vems

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer Antonis Valachis ST läkare Onkologkliniken Sörmland Eskilstuna Mars 2012 Översikt När använder man endokrinbehandling? Typer och verkningsmekanism av

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik

Läs mer

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration Inga ekonomiska bindningar att redovisa Nationella traumalarmskriterier

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING

Läs mer

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016 HLR & ABCDE En minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd ABCDE Första hjälpen och kontroll av vitala funktioner. Internationellt

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och

Läs mer

Svensk traumasjukvård nuvarande brister-framtida planer

Svensk traumasjukvård nuvarande brister-framtida planer Svensk traumasjukvård nuvarande brister-framtida planer Lovisa Strömmer Överläkare, docent Akut Trauma Kirurgi, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset FAKTA ATT FÖRHÅLLA SIG TILL Traumasjukvård

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011 Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 SIS/TK 527 Renhet i operationsrum konstituerades den 25 mars 2009

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret

Läs mer

Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018

Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018 Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018 Inledning Patienter med sepsis (tidigare svår sepsis) eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer