Urologikompendium. Thomas Björk Urologiska kliniken Universitetssjukhuset Mas Malmö
|
|
- Ann-Marie Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Urologikompendium Thomas Björk Urologiska kliniken Universitetssjukhuset Mas Malmö
2 Kunskapsmål Stensjukdom i övre urinvägarna Kunskap om bakomliggande orsak till stenbildning Igenkännande och behandling av akut uretärstensanfall Diagnostik/differentialdiagnostik mot övriga obstruktionstillstånd i övre urinvägarna Kunskap om vilka stensituationer som kräver akut, semiakut respektive elektiv behandling Kunskap om behandlingsmetoder avseende stenavlägsnande och avlastning Hematuriutredning Kunskap om bakomliggande orsaker Hematuri Infektioner i urinvägarna Diagnostik, differentialdiagnostiska överväganden samt behandling av nedre och övre urinvägsinfektion hos kvinna respektive man Hur man handlägger urinvägsinfektion med avflödeshinder, allmänpåverkan och/eller urosepsis LUTS lower urinary tract symptoms Kunskap om symptom, orsaker, diagnostik samt behandling av nedre urinvägssymptom Differentialdiagnostik mellan infravesikalobstruktion och icke obstruktiva tillstånd Kunskap om urinvägskatetrar, kateterbehandling och dess komplikationer Inkontinens Basal diagnostik och behandling av trängnings- och ansträngningsinkontinens Erektiv dysfunktion Kunskap om orsaker till samt diagnostik och farmakologisk behandling av erektiv dysfunktion Sjukdomar i scrotum och penis Vikten av omedelbar diagnostik och behandling av akuta scrotala smärttillstånd Diagnostik och behandling av scrotala resistenser Phimosis och paraphimosis Urologiska cancersjukdomar Prostatacancer Epidemiologi, symptom och diagnostik Indikationer för PSA-provtagning och tolkning av svaret Olika behandlingsalternativ vid lokaliserad respektive generaliserad sjukdom Kunskap om sjukdomskomplikationer och deras behandling Urotelial cancer Symptom, utredning samt principer för behandling av ytlig respektive muskelinvasiv blåscancer och njubäckencancer Njurcancer, testiscancer och peniscancer Symptom, utredning samt principer för behandling Urologisk traumatologi Primär bedömning av misstänkt skada i njure, urinblåsa, urinrör och genitalia Från Core curriculum, NUF-Bulletinen 1/2003
3 KATETRAR Vid katetersättning måste man känna till nedanstående för att få rätt sorts kateter. Storlek Ch=Chariere=omkrets i mm. Ch/3 = diametern i mm. (eng. Fr=French=Ch) Katetrar finns vanligen från Ch 8 till Ch 24. Vanligast använda är Ch 12-16, barn Ch 8-10, hematuri Ch Använd så tunn kateter som möjligt! Foley eller engångs Foleykateter=ballongkateter=kvarkateter=KAD (cathéter à demeure). Engångskateter=tappningskatetrar, kan även användas av erfaren urolog för sondering Spets Nelaton rak spets, vanligast Tiemann böjd spets, vid bakre barriär i blåshalsen Material Latexgummi (vanligen Tiemannkatetrar), tid till byte c:a 1-2 veckor Teflonbelagd latex eller liknande, tid till byte c:a 3-6 veckor Silicon eller siliconbelagd, tid till byte 6-12 veckor Hydrofilkateter (ex. Biocath ), tid till byte c:a 12 veckor Specialkatetrar Hematuri (två- eller trevägs) Couvelair (grov kateter för utspolning av koagler) Uretärkateter (dubbel-j=intern splint) Cystostomikateter=suprapubisk kateter Nefrostomikateter (=pyelostomikateter, vanligtvis inläggning i lokalanestesi med hjälp av ultraljud på röntgen) Kateterproblem Svårt att få in katetern pga blåshals/prostata-hinder: Två tuber gel. Tiemannspets. Finger i rectum för att trycka upp spetsen. Tunnare kateter. Sondera striktur (fordrar vana!). Cystostomi (ev. via ultraljud på röntgen). Infektion: Antibiotika endast vid symtom (t ex feber). KAD innebär alltid bakteriuri! Smärta: Infektion? Urethrit? Terracortril med polymyxin B salva på tunn tappningskateter som förs in i distala urethra. Tunnare KAD. Antikolinergika mot trängningar. Cystostomi. Stopp i katetern: Blåssköljning med NaCl. Rikligt med dryck. Ev byte till större kateter. Blåssten? Cystostomi? Hematuri: Blåssköljning om koagler, forcerad diures (1,0 L Rehydrex + 20mg Impugan i.v.) eller spoldropp (trevägs hematurikateter). I svåra fall blåssköljning med resektoskop och ev. koag. Cyklokapron (Cave! Njurblödning, tromboembolisk sjukdom) och Proscar (prostatablödning) kan bidra till minskad blödning i utvalda fall. Blåssten: Blåsöversikt, cystoskopi och /eller ultraljud för diagnos. Lithotripsi eller öppen lithotomi. Kateterballongen går ej att tömma: spruta in 5-10 ml medicinsk bensin i ballongkanalen, skölj sedan med NaCl. Punktion per rectum med Franzennål eller på röntgen med ultraljud Tänk på att låta patienten blåsträna dagtid. Propp eller klämma, töm var 3-4:e timme. Lång påse till natten.
4 Sten V.g. se under urrinvägskonkrement! AKUT UROLOGI Pyelonefrit Flanksmärta och ömhet vid palpation. Vanligen feber. Positiv nitrit-test? Tag urin- och blododlingar (två aeroba, en aneorob), CRP, leukocyter, trombocyter, kreatinin. Vanligen inläggningsfall. Ge antibiotika parenteralt (vanligen cefalosporin, kinolon eller trim-sulfa till dess odlingsvar anlänt). När patienten är feberfri byt till peroralt preparat. stid dagar. Kontrollodling några veckor efter avslutad behandling. Akut urografi endast vid misstanke om avflödeshinder. Urinretention Om anamnes eller palpation inger misstanke på flera hundra ml residualurin sätts Foleykateter direkt, tappa annars med tappningskatter. Det går inte att ange en exakt gräns för när patienten bör ha kvarkateter eller ej men någonstans mellan ml kan tjäna som gräns. Använd så tunn kvarkateter som möjligt (Ch 12-14). Thiemann-kateter böjd spets) vid motstånd i prostatiska urethra. Om man får in en tunn tappningskateter när behov av kvarkateter föreligger kan denna fixeras med hjälp av en uridom. Tryck in den färgade delen av tappningskatetern i distala delen av uridomen som i sin tur fixeras med speciell tejp. Vid urethratrauma eller då det inte går att sätta kateter per urethram sättes cystostomikateter. Hematuri Patienten kan kissa. Ev hem med råd om rikligt med dryck. Kan ej kissa Kateter (hematurikateter om koagler), blåssköljning med ml NaCl till urinen ljusnar och är koagelfri sedan forcerad diures (20 mg Impugan per liter Rehydrex) eller spoldropp (trevägskateter). Mycket sällan akut cystoskopi, men vid blåstamponad som ej går att evakuera eller postop blödningar kan detta behövas (använd resektoskop för ev koagler). Kontrollera Hb, Hkr, kreatinin, trombocyter och PK-värde vid kraftig blödning. Blodgrupp. OBS! Alla patienter med makrohematuri av oklar genes skall utredas beställ elektiv urografi, urincytologi x 2 och ge snar återbesökstid för cystoskopi. Epididymit Öm och svullen caput epididymis. Ofta rodna scrotalhud. Ibland fluktuation som tecken på abscessbildning. Inläggningsfall vid feber. Incision med drän vid abscedering. Antibiotika (tetracykliner plus ampicillin alternativt Tarivid 200 mg x 2 i 7 dagar till unga män) efter urethraodling (först chlamydia, sedan gc) eller serologi, ev. antiflogistika och suspensoir. Hos äldre män urinodling, kinolonpreparat, cefalosporin eller trimsulfa. Testistorsion Ofta några timmars anamnes med intensiva smärtor och diskreta fynd vid undersökning. Exploration omedelbart för eventuell retorkvering och fixering, även av motsatta sidan. OBS! Epididymit sällsynt hos barn, misstänk torsion! Ultraljud med doppler kan vara av värde hos tveksamma fall hos införstådda vuxna om det finns en van röntgenläkare tillgänglig. Ultraljudsundersökningen får dock inte fördröja en eventuell exploration. Torsio appendix testis (torkverad Morgagnis hydatid) lite, ömmande knuta som palperas utanpå testikeln.
5 Priaprism Vanligtvis iatrogent betingad (papaverin eller Caverject mot impotens), andra orsaker är drogmissbruk, alkohol, anestesi, bäckentrauma och tumörer. Lägg penisbasblockad med 10 mg Carbocain 5 mg/ml utan adrenalintillsats sätt därefter in venflonkateter (1,2) i en/två corp. cavernosae, skölj med koksalt och injicera mg Efedrin spätt 1:10 med steril NaCl. Paraphimosis Penisblockad och dorsalklipp enligt ovan. Circumcision kan sedan göras elektivt. Njurtrauma Kontroll av cirkulationen, dvs puls och blodtryck. Om påverkad patient intravenös nål och kolloid vätska. Hb, hkr, kreatinin, blodgruppering och ev. korstestning. Om cirkulatoriskt stabil patient göres akut datortomografi av buk och njurar. Vid makroskopisk hematuri sängläge annars observation och uppföljning via röntgen efter några veckor. Njurskador läker vanligen på konservativ behandling. Cirkulatoriskt instabil patient till akut operation. Ofta multitrauma. Försök att sätta kärlklämma runt njurartären. Om Gerotas fascia öppnas dessförinnan leder detta vanligen till nefrectomi p.g.a. blödningen. Om möjligt försöker man suturera skadorna annars måste man ta bort den skadade njuren. Man bör dessförinnan gjort en urografi på operation för att förvissa sig om att patienten har en fungerande njure på motsatta sidan. Uretärtrauma Vanligen iatrogent, gör urografi därefter diskussion med urolog. Blåstrauma Våld mot fylld urinblåsa. Kan ge flegmone-peritonit vid försenad diagnos. Vid osäker diagnos cystografi och/eller cystoskopi. Vanligen öppen operation för suturering av skadan, cystostomi och KAD. Scrotaltrauma Våld mot scrotum som leder till smärta och svullnad (hematocele) pga blödning. Hos pojkar och yngre män exploration, utrymning av hematom och sutur av testikelkapseln vid färsk skada. Annars konservativ behandling med suspensoir.
6 URINVÄGSKONKREMENT EPIDEMIOLOGI Njursten är vanligt, 10-20% av männen och 3-5% av kvinnorna drabbas någon gång i livet. Risken att få recidiv är c:a 50% inom 10 år. STENKLASSIFIKATION Fyra huvudgrupper 1. Kalciumstenar (calciumoxalat och/eller calciumfosfat) c:a 90% 2. Infektionsstenar (magnesium-ammoniumfosfat) 5% 3. Uratstenar 3% 4. Cystinstenar 1% ORSAKER TILL NJURSTENSBILDNING Beror på stentyp, men gemensamt är att det föreligger övermättnad av vissa substanser i urinen och sannolikt även för låga nivåer av inhibitorer av kristallaggregation. Kalciumsten Mekanismerna är mindre väl kända. Man är inte helt överens om vilka patienter som ska utredas och behandlas. Riskfaktorer är: Hyperoxaluri 1. Enterisk (morbus Crohn, tunntarmsresektion relativt vanligt) 2. Diet (excessivt intag av choklad och nötter ovanligt!) 3. Primär hyperoxaluri (mycket ovanlig ärftlig sjukdom) Hypercalcuri 1. Ideopatisk (vanligast) 2. Hyperparathyreoidism 3. Medullär svampnjure: medfödd dilatation av samlingsrören i pyramiderna. 7080% får njursten. 4. Sarcoidos Låg urinvolym Framför allt under nattens sena och morgonens tidiga timmar Renal tubulär acidos Oförmåga att surgöra urinen vilket medför att calciumfosfat faller ut. Infektionssten Många bakterier, framför allt proteus, men även klebsiella, pesudomonas och stafylokocker producerar ureas som i sin tur bildar ammonium, vilket höjer urin-ph, därmed faller fosfat ut och sten kan bildas. Urinsyra- eller uratstenar Orsakas av hög uratutsöndring, liten urinvolym och ett lågt ph. Urinsyresteanar är icke röntgentäta. Riskfaktorer är cytostatikabehandling, leukemi, myelom, strålbehandling, gikt (ökad uratutsöndring), ileotomi (förlust av vätska och alkali). Cystinstenar Orsakas av homozygot cystinuri vilket orsakas av en defekt tubulär reabsorption av bl a cystin. 90% får sten, ofta som barn. Diagnosen ställs med Brands test. SYMPTOM OCH PATOLOFYSIOLOGI Smärta av intervallkaraktär orsakad av tensionsökning i njurbäckenet. Vid lågt sittande uretärsten ger även stenen obehag i form av blåsträngningar. Stenar i njuren utan avflödeshinder ger oftast inga symptom.
7 Mikroskopisk hematuri i 95% av fallen. Infektion förekommer ibland. Primär eller sekundär. Stenpassage: Cirka 90% av alla symtomgivande uretärstenar avgår spontant. Storleksgränsen är cirka 5-6 mm. Stenpassage underlättas ej av ökat vätskeintag utan leder enbart mera smärta! PÅ AKUTEN Vanligtvis smärtpåverkad patient som har svårt att ligga stilla. Anamnes (tidigare haft sten?) och fysikalisk undersökning (flankömhet?). Feber? Nitrit-redia test (mikrohematuri?, infektion?) Differentialdiagnoser Akut pyelit Nedre urinvägsinfektion Njurartäremboli Aortaaneurysm Cholecystit Appendicit Torkverad ovarialcysta Extrauterin-graviditet Ileus Perforerat ulcus Smärtlindring Om diagnosen rimligt säker ge smärtstillande vid behov mg Voltaren i.m. (Cave! astma, ulcus), mg Petidin i.m eller 1mL Dilaudid-Atropin s.c.. Akut urografi behövs ej om patienten blir smärtstillad vid osäker diagnos (inte minst hos äldre tänk på t.ex. aortaaneurysm och kärlemboli) vid misstanke om avflödeshinder (fördröjd utsöndring d.v.s. stas + ev. dilatation) vid kraftig stas beställ cito-urografi för snar kontroll (inom 7-10 dagar) om stas och feber bör patienten läggas in på vårdavdelning/iva och efter blod- och urinodling ges antibiotika parenteralt. Eventuellt avlastning med uretärkateter eller nefrostomi om febern inte går ned inom ett dygn. Patient som är smärtfri och opåverkad i övrigt kan lämna akutmottagningen med recept på supp. Voltaren 50 mg 10st 1 x 1-3 v.b. Vid överkänslighet (cave! Astmatiker, Waranbehandling och ulcuspatienter) recept på supp. Spasmofen st 1 x 1-4 v.b. Uppföljning Elektiv urografi Beställes rutinmässigt (vanligtvis inom 4-6 veckor) och patienten ges sedan en telefontid till urologmottagningen. Hos diabetiker som behandlas med methformin (Glucophage) sätts medicinen ut 2-3 dagar före undersökningen Vid kontrastmedelsöverkänslighet ges premedicinering enligt särskilt PM Om patienten av annat skäl inte kan genomgå urografi beställs urinvägsöversikt samt njurscintigrafi Dåligt röntgentäta stenar kan ses med hjälp av spiralct
8 BEHANDLING De flesta uretärstenar under 6 mm i storlek avgår spontant. Om stenen inte avgått efter en till två kontroller sätts patienten antingen upp för ureteroscopi med stenfragmentering med laser eller ESVL (extrakorporal stötvågslitotripsi). skrävande stenar i njuren (vanligen över 4mm) brukar vanligtvis ESVL behandlas primärt PCNL (Perkutan nefrolitotripsi) vid korallsten, sten > 3 cm, anatomiska avvikelser, hårda ESVLokänsliga stenar. Ofta kombination av ESVL och perkutan op vid stor stenbörda. Kemolys Sköljning med Renacidin via nefrostomikateter i kombination med ESVL kan lösa upp infektionssten och vissa calciumstenar. Öppen kirurgi Stora korallstenar som inte ens är åtkomliga med perkutan teknik sällsynt. UTREDNING AV STENPATIENT Ej rutinmässigt på patienter med förstagångssten som avgår spontant. Anamnes: Urografi: Stenanalys Blodprover Urinprov Riskfaktorer? Tarmkirurgi?. Mb Crohn? Sarkoidos? Hyperparathyreoidism? Tid. fått sten analyserad? stensituation, anatomiska avvikelser (Obstruktion i pelvo-uretärövergången, calyxdivertikel eller cyst, tubulära ektasier som vid medullär svampnjure, uretärstriktur, uretärocele, hästskonjure) S-Ca (om förhöjt även joniserat Ca och PTH) - viktigt att fånga de få men lättbehandlade fallen av hyperparathyreoidism!, S-Urat, S-Kreat urinodling Dygnsurin U-Ca, U-P, U-oxalat, U-pH, U-osmolalitet, U-citrat endast på vissa indikationer! Brands test (cystinuri) MEDICINSK BEHANDLING AV PATIENTER MED STENSJUKDOM Allmän rådgivning Ökat, men jämnt fördelat dryckesintag så att dygnsurinmängden överstiger 2000 ml. (Vid cystinuri och hyperoxaluri krävs ofta ännu större mängder). Dietära råd endast motiverade då påvisad hyperoxaluri eller hypercalcuri kan sättas i samband med dietära excesser (choklad, nötter, rabarber, spenat och te). Infektionsstenar: antibiotika, sur buffert (Renacidin ). Urinsyresten: alkalisering av urin med Renapur, dessutom ges Zyloric. Cystinsten: alkalisering av urin med Renapur, mercaptoproionylglycin (THIOLA ).
9 TRAUMA NJURTRAUMA Orsaker 1. Direkt våld-skott eller stickskador 2. Indirekt våld t ex trafikolyckor, idrottsskador i bägge fallen vanligt med skador även på andra organ. Organförändringar - allt från små, subkapsulära blödningar till parenkymskador med ruptur, med eller utan hematuri. Symtom Flanksmärtor, ömhet Hematuri Undersökningar Puls och blodtryck Bukpalpation. Hematom? Syna urinen. Redia-test Akut spiral-ct av buk och ev. thorax (visar även ev. skador på andra organ). Urografi-dubbel kontrastdos. Viktigt att se att andra njuren fungerar. Njurscint för att bedöma bortfallet av njurvävnad. Skador genom trubbigt våld kan oftast behandlas konservativt. Sängläge så länge patienten har makrohematuri. Vid teckning på pågående blödning med cirkulationssvikt måste man vanligtvis explorera. Genomträngande skador ovanliga, skall i stor utsträckning exploreras. Om tyst njure urografiskt, tänk på kärlskada! Fordrar omedelbar angiografi och operation. Prognos Oftast god vid mindre skador, stor skada medför funktionsförlust i varierande grad (risk för hypertoni) URETÄRSKADOR Orsaker Trubbigt våld mot bukväggen, t ex cykelstyre, hockeyklubba i veka livet Genomträngande våld, t ex skott eller kniv. Ovanligt i Sverige. Iatrogen skada, t ex tarmoperationer, gynekologiska ingrepp, ureteroskopi. Symtom Vid urinläckage urinflegmone och feber Undersökningar Urografi, CT Vid mindre perforationer av t ex uretärkateter expektans eller stent (dubbelt-j-kat). Vid större skador, t ex avslitningsskador operation (direktanastomos ända-till-ända, reimplanatation, Boari flap, psoas hitch eller autotransplantation av njuren). SKADOR PÅ URINBLÅSAN Orsaker 1. Iatrogent-endodskopi, gyn- och ljumskbråksop.
10 2. Penetrerande skador (skott- och knivskador) 3. Trubbigt våld (sparkar, slag, trafikolyckor) Symtom Urinläckage flegmone värk och svullnad, rodnad i huden samt feber. Urin i bukhålan ger peritonit symptom. Undersökningar Cystoskopi Cystografi CT Små, icke intraperitoneala, perforationer vid t ex TUR-B - endast kateteravlastning Större skador måste exploreras och eventuella perforationer sutureras. URETHRASKADOR Orsak 1. Iatrogent vid endoskopi 2. Olycksfall med bäckenfrakturer 3. Våld mot perineum, t ex fall grensle över cykelram Symtom och fynd Blod ur urthramynningen och oförmåga att kasta vatten efter trauma Vid bäckenfrakturer skall rectalpalpation utföras. Dislocerad prostata? Akut Vid klinisk misstanke om urethraskada sätt cystostomikateter aldrig urethrakateter! Elektivt Utredning med ante- och retrograd urethrocystografi. Någon form av urethraplastik. HEMATOCELE Orsak Vanligtvis trauma, typ slagsmål, idrott eller olyckro Symptom och fynd Svullnad, ömhet, efter någon dag blåfärgning av huden Oftast konservativ-sängläge och suspensoir. Hos yngre patienter i fertil ålder och färsk skada skall man vara mer frikostig med exploration och eventuell sutur av tunica albuginea samt utrymning av hematomet. Prognos Hematomet resorberas långsamt månader. Vid stora skador risk för testisatrofi PENISFRAKTUR Erigerad penis som skadas vid sexuell aktivitet. Rift i tunica albuginea gör att patienten noterar en bristning, smärta och snabbt insättande svullnad med karakteristisk knick-form på penis orsakad av ett subcutant hematom. Ultraljud för att se var skadan på endera sidans corpus cavernosum sitter. Operativ behandling suturering av riften i corpus cavernosum
11 EREKTIV DYSFUNKTION (IMPOTENS) Ovanligt före 50 års ålder. Ca 6% av svenska män i åldern år och 25% i åldern år har någon form av erektionsstörning. ORSAKER Mycket få fall har rent psykogen bakgrund. Ofta komplext samspel mellan förväntningar, lust, relation till partner etc. Cirkulatoriska minskat arteriellt inflöde eller ökat venöst läckage Neurogena neuropati vid diabetes mellitus Iatrogena läkemedelsbiverkan (antihypertensiva), postoperativt efter t.ex. radikal prostatektomi Hormonella läkemedel, åldrande BASAL UTREDNING Anamnes (rökning, hjärtsjukdom, aktuell medicinering) Status (blodtryck, palpation av genitalia, könsbehåring) Fasteblodsocker BEHANDLING 5-fosfodiesterashämmare (Viagra, Cialis, Levitra ) Cave! Nitropreparat Apomorfin (Uprima ) Prostaglandin (alprostadil), intraurethralt (Bondil ) eller intracavernöst (Caverject ) Penisimplantat Yngre män (<40 år) bör remitteras till urolog
12 Benign prostatahyperplasi (BPH) Förekomst Prevalensen ökar med åldern, beräknas till ca 50% hos 60-åringar och 70% över 70 år. Knappt hälften har symptom. Etiologi Okänd. Testosteron krävs dock för prostatatillväxt. Symtom Irritativa: trängningar, ett mått på symtomen är hur ofta pat behöver gå upp på natten (nykturi), urgency, d.v.s. svårt att hålla emot behovet av att kasta vatten. Obstruktiva: startsvårigheter, dålig stråle och residualurin. OBS! Ischuria paradox eller överflödesinkontinens, patients blåsa är så överfull av urin att han läcker ständigt. Bör omedelbart avlastas med kateter annars för njurskador och övertänjningsskada (myogen blåsrubbning) på blåsan. Diagnostik Anamnes och rektalpalpation Symtom score (IPSS-International Prostate Symptom Score). Miktionslista S-kreat PSA vid minst 10 års förväntad kvarvarande överlevnad Nitrit-redia test Flödesmätning, d.v.s. kurva på urinflödet i ml/min. Maxflöde, medelflöde och kurvans utseende bedömes. Enklare variant tidsmiktion (tiden det tar att kissa en dl urin). Maxflöde under 10 ml/s eller tidsmiktion över 10 sekunder talar starkt för obstruktion. Cystoskopi bör göras vid atypiska symtom för att utesluta blåstumör. Ultraljud för kontroll av resturin efter miktion och transrektaltultraljud för volymbestämning och för att utesluta cancer vid förhöjt PSA eller oklart palpationsfynd. Urodynamisk utredning, i första hand cystometri och tryck/flödesmätning - vid misstanke om att inte enbart obstruktion orsakar patientens besvär. Differentialdiagnoser Blåscancer, prostatit, urinvägsinfektion, urinvägskonkrement, urethrastriktur, blåshalsskleros/dysfunktion, neurogen blåsrubbning (t ex diabetes, demens, MS). Patientens egen upplevelse av besvärens svårighetsgrad styr ofta behandlingen. Hos kateterbärare är kirurgi vanligen enda möjligheten att bli kateterfri. IPSS kan vara till hjälp, om 7 poäng expektans, 8-18 poäng medicinsk behandling och >18 poäng kirurgisk behandling. Medicinsk Finasterid (Proscar ) är en 5 α-reductas blockerare. Krymper prostata med c:a 30% genom att minskar testosteronets påverkan på prostatacellen. Till körtlar >40 gram. Långsamt insättande effekt (3-6 månader). Få biverkningar. Reducerar s-psa med 50% efter sex månaders behandling. α-receptorblockerare slappar av glatt muskulatur i blåshals och prostatiska urethra. Snabb effekt (inom 14 dagar). Fler biverkningar (t.ex. yrsel och huvudvärk). Även körtlar < 40 gram. Kirurgisk Trans Urethral Resektion av Prostata (TUR-P) Transvesikal adenomenukleation öppen operation vid kraftigt förstorad prostata (>100gram). Transurethral mikrovågs terapi (TUMT) skonsam, nästan lika effektiv som TUR-P. Irritativa besvär efter behandling. Kateter 2-3 veckor.
13 PROSTATACANCER Epidemiologi Prostatacancer är mannens vanligaste maligna sjukdom i Sverige. C:a nya fall diagnostiseras varje år och mer än män dör årligen pga prostatacancer i Sverige. Ca 20% av patienterna har metastaser vid diagnos och ytterligare ca 20% extrakapsulär cancer. Ökande incidens (antal nyupptäckta fall/år) Drygt 70% av patienterna är över 70 år vid diagnos (medianålder 72 år), sällsynt med klinisk upptäckt av cancer före 50 års ålder. I obduktionsstudier har 20-40% av männen prostatacancer (från 30 år!) kallas ofta latent cancer. Klinisk prostatacancer är vanligare i västvärlden än i Asien. Högst incidens hos svarta i USA. Etiologi Ökad risk för prostatacancer om nära släktingar har sjukdomen, sjukdomsdebuten sker tidigare Hormonell-miljö ingen prostatacancer hos enucker. Fettintag prostatacancer vanligare i länder med fettrik kost. Stadieindelning(=tumörstorlek-utbredning; TNM = Tumour, Node, Metastases) T0-primärturmör ej påvisad T1a fokal < 5% cancer vid TUR-P. T1b- diffus >5% cancer vid TUR-P, T1c-upptäckt pga förhöjt PSA (vanligast stadium numera, således normalt palpationsfynd). T2a,b och c-palpabel-intrakapsulär tumör. T3a,b och c-tumör som når utanför prostatakapseln T4a och b-tumör som är fixerad mot andra organ N-stadium-lymkörtelmetastaser- fastställs genom laparoskopisk pelvin lymfadenektomi) M-stadium-fjärrmetastaser, vanligen till skelettet (fastställs vanligen genom skelettscintigrafi) Gradering (för att försöka bedöma hur aggressiv tumören är) WHO Högt differentierad Medelhögt differentierad Lågt differentierad Gleason Bedömning av körtelstrukturen på de två dominerande mönstren, skala 1-5 x 2 (dvs 2 till 10 poäng). Ju högre poäng desto mer aggressiv tumör. Vanliga symptom vid prostatacancer Ofta inga alls. PSA tages i samband med hälsokontroller hos asymptomatiska män och vid värden utanför gränsvärdena ovan remitteras patienten till urolog för transrektalt ultraljud med mellannålsbiopsier Lokala Trängningar Svag stråle Hematuri Fjärrsymtom Skelettsmärtor Trötthet, viktminskning, anemi, uremi Domningskänsla i benen vid medullakompression p.g.a. metastaser som trycker på ryggmärgen Diagnostik av prostatacancer Rektalpalpation
14 Transrektalt ultraljud (TRUL) med mellannålsbiopsier (6 eller fler) för histologi Finnålsbiopsi (Franzén-biopsi) för cytologi (ovanligt numera) Skelettscintigrafi och v.b. skelettröntgen Lungröntgen, ev. urografi eller ultraljud njurar om misstanke på avflödeshinder Pelvin lymfkörtelutrymning ibland inför strålbehandling och radikal prostatektomi Prostataspecifikt antigen (PSA). Rekommenderade gränsvärden för PSA PSA< 3,0 ng/ml - ingen ytterligare utredning såvida det inte föreligger ett malignitetssuspekt rektalpalpationsfynd. Hos män under 50 år med PSA mellan 2-3ng/ml rekommenderas upprepat PSA-prov inom ett år, och därefter vartannat år, om PSA fortfarande < 3ng/ml. PSA 3,0 till 10,0 ng/ml F/T kvot > 0,18 - remiss till urolog för transrektalt ultraljud och prostatabiopsier F/T kvot > 0,18 - avvakta, och upprepa PSA prov var sjätte månad. Om PSA eller kvoten då ändras, agera enligt instruktion. Om PSA stiger med mer än 0,75 ng/ml/år under minst 2 år, remiss till urolog oberoende av PSA-kvoten. PSA > 10 ng/ml - patologiskt oavsett värde på F/T kvot hos män <70 år remiss till urolog för transrektalt ultraljud och prostatabiopsie. Om stor prostata (>50 gram) kan man hos äldre patient med hög kvot (>0,25) avstå från vidare utredning även vid PSA ng/ml. Prognos Vid lokaliserad prostatacancer (T1-T2) och G1-G2 dör 80-90% av pat av annan orsak än prostatacancer. Medianöverlevnad vid metastaserande sjukdom är endast 2-3 år. Intrakapsulär cancer Expektans om symptomfri äldre (>75 år) patient Radikal prostatektomi öppen eller laparoskopisk - vid förväntad överlevnad > 10 år och patient <70 år. Extern strålbehandling ofta görs först laparoskopisk pelvin lymfkörtelutrymning för att utesluta lokal spridning till regionala lymfkörtlar och det ges också tidsbegränsad hormonell behandling (GnRH-analog) för att minska området som skall strålas (= krympa prostata) och kanske också öka strålkänsligheten i prostata Brachyterapi radioaktiva stavar eller frön förs in i prostata via perineum (under pungen) med hjälp av ultraljud. Ger mycket höga stråldoser i prostata. Transurethral prostataresektion (enbart i symptomlindrande syfte) Lokalt avancerad (extrakapsulär) cancer Expektans om symptomfri äldre (>75 år) patient med högt till medelhögt diff. tumör Extern strålbehandling om körtelutrymning inte visar metastaser Hormonell behandling Generaliserad (metastaserande) prostatacancer Hormonell behandling: ablatio testis bilateralt o GnRH-analoger var 12:e vecka o Antiandrogen som monoterapi till yngre pat. med önskan om bevarad libido och ev. potens Second line (vid recidiv efter primärbehandling o estramustinfosfat (Estracyt ) o tillägg av antiandrogen (total androgen blockad) o angiogeneshämmare o tillväxtfaktorhämmare o cytostatika o steroider
15 Pallierande åtgärder nefrostomikateterinläggning KAD (cystostomi) strålbehandling lokalt av skelettmetastaser radioaktiva isotoper (strontium, samarium, rhenium) steroider analgetika NJURTUMÖRER Tumörtyp Benigna Cysta Angiomyolipom (karaktäristisk CT bild p.g.a. fettinnehåll) Maligna Adenocarcinom klarcellig (icke papillär) njurcancer 75%, papillär (kromofil) ca 10%, kromofob njurcancer, samlingsrörs-cancer Onkocytom 3-4% (med benignt växtsätt) Sarkom, Wilms tumör - drabbar småbarn, behandlas med kirurgi plus cytostatika. Von Hippel-Lindaus sjukdom - ärftlig, bilaterala klarcellstumörer samt tumörer i andra organ Frekvens Benigna njurcystor mycket vanligt, oftast bifynd vid röntgenutredning. Adenocarcinom c:a 1100 nya fall/år i Sverige. Ca 600 pers./år dör p.g.a. njurcancer. Ungefär dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. Förekommer i alla åldrar men medianåldern vid diagnos är 65 år. Symptom Ofta accidentellt upptäckta vid andra röntgenundersökningar. Kan bli stora utan att ge symptom. Hematuri, smärta, palpabel resistens, varicocele höger, allmänna malignitetssymptom vid metastaserande sjukdom (vanligen lungor och skelett), subfebrilitet. Lab Hög SR och CRP, anemi, hypercalcemi. Serum kreatinin oftast normalt Utredning Urografi, CT, ultraljud, farmako-angiografi, lungröntgen Nefrektomi öppen eller laparoskopisk. Vid mindre tumörer eventuellt, nefronsparande, partiell nefrektomi. Vi inoperabla tumörer ges palliativ immunomodulerande terapi som t ex interferon och interleukiner. Vanligtvis med dålig och kortvarig effekt. Palliativ strålbehandling mot skelettmetastaser.
16 PENISCANCER Cirka fall/år i Sverige. Vanligen äldre män. Samband mellan hygien och peniscancer. Ovanligt hos män som tidigt genomgått circumcision, t.ex. judar. 95% skivepitelcancer, andra former melanom, sarkom och basalcellscancer Debuterar ofta som sår, knöl eller vårtliknande utväxt på glans eller preputium med circumcision, excision, laser, partiell amputation ellertotal amputation I avancerade fall körtelutrymning i ljumskarna samt strål- och/eller cytostatikabehandling
17 UROTELIAL CANCER Urinblåsa Tumörtyp Urotelial cancer 98%, skivepitelcancer, adenocarcinom. Män: kvinnor 3:1. Etiologi Rökning, kemikalier, tidigare strålbehandling (spec. mot gyn.ca), schistosomiasis (skivepitelcancer) Symptom Hematuri, trängningar, dysuri Stadium Ta och T1: Ytliga tumörer i slemhinnan respektive lamina propria T2: Tumören väser ned i muskulaturen T3 och T4: Tumören växer i perivesikala fettet respektive igenom blåsan mot angränsande organ Carcinoma in situ: Mycket ytlig, icke exofytisk tumör kan bli invasivt växande Utredning Cystoskop ev med px ( s. k. blinda biopsier vid carcinoma in situ) Urografi (CT, lungröntgen) Urincytologi x 2. Framför allt grad och 3 tumörer syns i cytologi. Speciellt viktigt vid diagnostik av carcinoma in situ tumörer som ej syns vid cystoskopi. Ytliga tumörer (Ta och T1): Transurethral resektion (TUR-B) Muskelinvasiva tumörer (T2, T3): Cystektomi med anläggande av kontinent reservoar, blåssubstitut eller Brickerblåsa. Kurativt syftande strålbehandling hos gamla patienter eller vid allvarliga interkurrenta sjukdomar. Tumörer som växer utanför blåsan (T4): Dålig prognos. Generell cytostatikabehandling och eventuellt senare cystektomi. Carcinoma in situ: Intravesikala instillationer med BCG eller Mitomycin. Njurbäcken-uretär SYMPTOM OCH FYND Hämaturi, pyelonefrit, obstruktion Utredning Urografi: Kontrastursparning, striktur, vanligtvis fortsätter man med retrograd pyelografi för att konfirmera urografifyndet samt ta selektiv (enbart från ena njurbäckenet) urincytologi. CT, lungröntgen. Cystoskopi, eventuellt ureteroskopi och px om oklar förändring. Nefroureterektomi (strålbehandling, cytostatika)
18 SCROTALA SVULLNADER Testistorsion V.g. se Akut urologi! Epididymit Chlamydia och gonorré ofta bakomliggande orsak hos yngre man. Hos äldre män ofta blåstömningssvårigheter, t ex prostatism, neurogen blåsrubbning, kateterbärare. Ömmande, uppdriven bitestikel, som kan vara svår att skilja från testikeln palpatoriskt. Rodnad scrotalhud. Ibland fluktuation pga abscedering (incideras i så fall). Urinodling hos alla, urethraodling avseende gonorré och chlamydia ffa hos yngre alternativt serologi. CRP : Antibiotika t ex kinoloner eller trimsulfa. Vid misstanke om STD (sexually transmitted diseases) ges antingen ampicillin plus tetracyklin eller Tarivid. Antiflogistika och suspensoir ger symptomlindring. Om förhårdnad kvarstår efter behandling av ffa unga män remiss till ultraljud tumör? Testiscancer Vanligaste maligniteten hos män mellan 15 och 35 års ålder. Oklar genes. Vanligare i retinerade testiklar. Ofta palperar patienten en hård, icke ömmande resistens i pungen av en händelse. Ibland ses gynekomasti. Tumörerna utgår vanligt från germinalcellerna, seminom och icke-seminom (teratom). Hos män över 60 års ålder är lymfom vanligast. Vid misstanke om testistumor snabb remiss till urolog. Serummarkörer: AFP (alfa-feto-protein) enbart förhöjt vid icke seminom! och ß-hCG (humant choriogonadotropin) kan vara förhöjda. Ultraljud, CT buk och thorax samt lungröntgen preoperativt vid uppföljning. Alltid orchidectomi. Seminompatient erhåller strålehandling, ibland cytostatika. Icke-seminom patienter med tumör i bara testikeln och utan kärlinväxt kan enbart kontroller med markörer och CT ultraljud räcka. Vid metastaserande tumörer görs retroperitoneal lymfkörtelutrymning och/eller cytostatikabehandling. Även vid spridning till retroperitoneala lymfkörtlar är prognosen god numera. Hydrocele Vanligtvis primärt men kan vara sekundärt till trauma, infektion eller tumör. Undersök med ficklampa-genomlysbart eller vid oklar genes med ultraljud för bedömning av testes. Behandlas om patienten har mekaniska obehag med operation eller punktion plus sclerosering. Spermatocele spermiebråck, genomlysbar resistens belägen kranialt om testikeln. Extirperas vid besvär. Varicocele Nästan alltid på vänster sida, om högersidigt varicocele misstänkt retroperitoneal process. Undersöks bäst när patienten står upp. Känns som kuddighet nedom testikeln. : Kirurgis eller angiografi ocklusion av v. spermatica. Endast stora symptomgivande varicocele (ffa tyngdkänsla) behöver behandlas liksom varicocelen hos mån med nedsatt fertilitet. Hematocele V.g. se Akut urologi!
19 URODYNAMIK Urinblåsans uppgift är att samla och tömma urinen och detta regleras av spinala reflexer som kan påverkas viljemässigt genom överordnad centra i cortex. Urinblåsan, urethra med omgivande muskulatur och sfinktrar utgör en funktionell enhet. Urinblåsans vägg består av glatt muskulatur (m. detrusor urinae) och kalla ofta detrusorn. Inre urethramynningen (blåshalsen) är omgiven av en del av detrusormuskeln som bildar den interna sfinktern ( sexuell muskel -gör att ejakulatet inte hamnar i blåsan). Den saknas hos kvinnor där blåshalsen är mindre uttalad. Distalt därom, hos mannen nedanför kollikeln, finns den externa sfinktern med glatt och tvärstrimmig muskulatur. Den glatta muskulaturen i blåsan och sfinktrar inerveras övervägande parasympatiskt (nn. pelvici, afferenta och efferenta banor) från ett sacralt miktionscentrum i S2-S4 och sympatiskt via sympatiska gränssträngen (nn. hypogastrici) till Th12-L2. (OBS eftersom ryggmärgen är kortare än kotpelaren ligger S2-S4 av ryggmärgen ungefär i höjd med kotorna Th12-L1, Th12-L2 motsvarar kotorna Th9-Th10 och Th4 motsvarar kotan Th4). Parasympaticus har avgörande inverkan på detrusor och sfinkter vid miktion medan sympaticus har inflytande på sfinktertonus under fyllnadsfas och ex. slutning av blåhals vid ejakulation. Den tvärstimmiga muskeln i externa sfinktern innerveras motoriskt från S2-S4 via bl a n. pudendus. Sensoriska nerver från blåsa och uretra går till S2-S4 samt via sympatiska gränssträngen till Th12-L2, och fortsätter till miktionscentrum i pons och sedan vidare till cortex. Vid tom blåsa är detrusormuskulaturen avslappad och glatt muskulaturen i proximal urethra kontraherad. Blåsan kan fyllas med ml utan nämnvärd tryckstegring. Vid större fyllnad reats receptorer i blåsväggen och impulser går till S2-S4 och trycket stiger. Sensibla impulser ger uppfattning om blåsfyllnaden och patienten känner trängning till miktion. Vid tillräckligt högt tryck utlöses en miktionsreflex med kontraktion av detrusor och relaxation av muskulatur kring urethra och estern sfinkter. Med viljan kan denna miktionsreflex hämmas eller initieras. NEUROGEN BLÅSRUBBNING Tillstånd orsakat av defekt nervkontroll av urinblåsa och uretra. Orsak t ex trauma, myelomeningocele, diskbråck MS, diabetes, tumör, operation. Kan beroende av skadans lokalisation indelas i infranukleär och supranuekleär neurogen blåsdysfunktion. Nukleär syftar på miktionscentrum i S2-S4. Infranukleär neurogen blåsdysfunktion Detrusor areflexi Abnorm nervös kontroll. Skada på sacral ryggmärg eller cauda equina då reflexbåge och förbindelser med hjärnan brutits. Avsaknad av miktionsreflex och utveckling av en decentraliserad blåsa med dilatation, dålig tömning, resturin och ischuria paradoxa. I begreppet detrusor areflexi ingår s k atonisk-, hypoton- eller autonom blåsa. Dessa pat kan utveckla en hyperton akontraktil blåsa. Cystometri visar flack kurva. Karbakolintest kan ge ökat intravesikalt tryck Patienten kan själv framkalla tömning genom krystning och tryck över blåsan (Credé). Supranukleär neurogen blåsdysfunktion Detrusor hyperrefelxi Överaktivitet beroende på störning i den nervösa kontrollen. Vid hög ryggmärgsskada kranialt om miktionscentrum. Förbindelsen med hjärnan helt eller delvis bruten men reflexbåge och miktionsreflex finns kvar. Hämmande impulser från hjärnan saknas. Pat kan ha blåssensiblitet om sympatiska banor via Th12-L2 finns bevarade. Ohämmad detrusoraktivitet och dålig koordination mellan detrusor och sfinkter pga brott av banorna till och från miktionscentrum i pons som normalt styr synergin mellan sfinkter och blåsa. Kan ge reflexinkontinens. I begreppet detrusor hyperreflexi ingår s k hyperton-, systolisk-, ohämmad-, spastisk-, automatisk- eller reflex blåsa.
20 Cystometri visar ohämmad detrusoraktivitet. Miktionsreflex kan utlösas genom att stimulera huden nedom skadan, lättast i genitalområdet eller på lårets insida. Spastisk yttre sfinkter kan utgöra funktionell avflödeshinder och får då ev genomskäras. Spinal chock. Omedelbart efter en svår ryggmärgsskada får man en s k spinal chock, med generellt reflexbortfall nedanför skadan, som släpper efter veckor eller månader. Medför att blåsan inte tömmer sig och måste då avlastas med intermittent tappning eller KAD för att undvika obotlig blåsskada. OBS) Hög thoracal skada (Th4 el högre) kan medföra autonom dysreflexi och bortfall av hämmande reflexaktivitet. Stimulering av urinblåsan vid t ex bankning, katetersättning eller cystoskopi kan då utlösa en hypertensiv kris med kraftig blodtrycksstegring, intensiv huvudvärk, svettning och illamående pga patologiska sympatiska reflexer. Störst är risken vid snabba tryckförändringar i blåsan t ex vid evakuering av blåstamponad eller utspolning av konkrement vid litotripsi. Detrusor- sfinkter dyssynergi är detrusorkontraktion samtidigt med en involontär kontraktion av sfinkter och/eller periuretral muskulatur. Trabekulerad blåsa orsakas av hypertrofi av muskulaturen. Ses vid bl a neurogena blåsrubbningar och hos patienter med blåshalshinder, ex prostatahyperplasi. Blåsdivertikel är en kongenital svaghet och utbuktning av blåsväggen. Utvidgas ytterligare av det högre intravesikala trycket vd ex blåshalsskleros, prostatahyperplasi och neurogena blåsrubbningar. Defekt i muskulaturen och kan ge resturin och infektion. Utbuktning av blåsväggen mellan trabekler kallas pseudodivertikel. MYOGEN BLÅSRUBBNING Kraftig utspänning av blåsan kan ge översträckning med undergång av muskulatur som delvis ersättes med bindväv. Blåsan blir hypoton. Kan ge en irreversibel skada. Cystometri visar flack kurva. Inget svar på karbakolintest. URININKONTINENS Urgency är ett påträngande, ibland smärtsamt, miktionsbehov och ängslan för läckage. Motorisk urgency vid överaktiv detrusorfunktion och sensorisk uregency vid hypersensitivitet. Urgeinkontinens (trängningsinkontinens) urinläckage vid urgency. När blåskontraktionens styrka blir större än moståndet i sfinktern. Stressinkontinens (ansträngningsinkontinens) urinläckage utan detrusorkontrktion vid fysisk ansträngning och ökad bukpress. Orsakas av sänkning av proximala urethra och försvagad sfinkterfunktion. Ischuria paradoxa (överflödesinkontinens) urinläckage vid vöerfylld urinblåsa bl a beroende på förhöjt blåstryck och detrusorinstabilitet. Andra former av inkontinens Reflexinkontinens vid detrusorhyperreflexi och/eller sfinkterrelaxation utan att känna miktionsbehov. Omedveten inkontinens (ohämmad blåsa) vid frånvaro av trängningskänsla och utan att känna urinläckage (samma som reflexinkontinens men miktionsreflexen utlöses endast lokalt i blåsväggen, ej från perifera centra) vid ex demens.
21 Efterdropp kan ses vid begynnande inre sfinkterförträngning, ex prostatit och prostatism, men är inget direkt kopplat symtom till prostatahyperplasi. Ständigt läckage vid missbildningar och förvärvade fistlar. Sfinkterinsufficiens som inkontinensorsk kan ses ex postoperativt. UNDERSÖKNINGSMETODER Residualurin < 50 ml, män över 65 år < 100 ml Tidsmiktion då tiden att kasta 1 dl urin (= första decilitern) mötes. Normalt < 15 sek. Flödesmätning ger upplysning om urinflödet. Normalt 15 ml/sek (vid kastad volym 150 ml). Cystometri (med vätska eller gas) visar blåsans sensiblitet, compliance (= blåsans tänjbarhet eller eftergivlighet), ohämmade kontraktioner, funktionell och total kpacitet samt detrusorfunktion.. Tryck-flödesmätning för samtidig registrering av detrusortryck och urinflöde. Intravesikal trycket mätes amt ett referenstryck i rectum, ventrikel eller prevesikalt som visar det intraabdominella trycket. Detrusortrycket = intravesikala trycket intrabdominala trycket. Sensiblitet för test av afferenta banor till hjärnan: - i perineum och yttre genitalia - i urerta kan testas med ex kateter. - i blåsa kan testas med ex om pat känner blåsfyllnad, isvatten, beröring eller värme. Analreflex analsfinkterkontraktion vid införande av finger i rectum Testar reflexbågen S2-S5. Bulbocavernös reflex vid dragning av KAD, nup i glans eller clitoris, utlöses en kontraktion av analsfinktern. Testar refelxbågen S2-S4.
Urologi en introduktion
Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga
Läs merVad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion
Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala
Läs merProstatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än 10000 fall/år i Sverige
Prostatacancer Prostatacancer Prostatacancer Prostatacancer - Incidens Vanligaste cancern hos män fler än 10000 fall/år i Sverige Åldrande mannens cancer men kan förekomma i medelåldern - finns hos 80%
Läs merflera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.
4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merAKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ
AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder
Läs merUtbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna
Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt
Läs merVårdöverenskommelser mellan primärvården i Salem, Nykvarn, Järna, Södertälje och urologsektionen, Södertälje sjukhus AB.
Vårdöverenskommelser mellan primärvården i Salem, Nykvarn, Järna, Södertälje och urologsektionen, Södertälje sjukhus AB. Hämaturi... 1 Njur- och uretärsten... 2 PSA - Riktlinjer för provtagning... 2 Testis
Läs merTentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi
En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?
Läs merSVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV
SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)
Läs merLUTS och BPH. Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden. Många orsaker!
LUTS och BPH Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden Många orsaker! Utredning av LUTS Anamnes (IPSS, miktionschema) Tidsmiktion, ev res urin U sticka, ev PSA,
Läs merLUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad
LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man
Läs merUrologifrågor, 15 poäng
HT-06 C Urologifrågor, 15 poäng C1 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral i en förort till Stockholm. På fredag eftermiddag söker en 72 år gammal man. Han är tidigare opererad för appendicit. Han
Läs merPROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Läs mer4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning
4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning 2016-08-17 4:1 Fråga Vilket av följande påståenden om hematuri är falskt? 1) En patient med makrohematuri och bakteriuri har påtagligt mindre risk för tumör i urinkanalen
Läs merTentamen VT09 Fråga A Kodnr:
1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:
Läs merTENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI. Kurs vt 02. den 3 juni 2002
TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI Kurs vt 02 den 3 juni 2002 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall (totalt ca 60 poäng) Skrivtid:
Läs merIndikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet.
Ultraljud scrotum Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet Smärta Anne Haglund Olmarker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kryptorchism - Infertilitet Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet
Läs merVårdriktlinjer för urologiska sjukdomar Urologkliniken/primärvården, Uppsala län
Vårdriktlinjer för urologiska sjukdomar Urologkliniken/primärvården, Uppsala län Innehåll Förord... 2 Nedre urinvägssymptom hos män och benign prostatahyperplasi (LUTS, Lower Urinary Tract s)... 3 Kronisk
Läs merUrinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog?
Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog? Jonas Hugosson Professor i Urologi vid Sahlgrenska akademin och urolog vid Carlanderska
Läs merDEN 25 MAJ 2000. 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall
TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI VT-00 DEN 25 MAJ 2000 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall Skrivtid: 08.30 10.15 - till vänster
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merTENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001
TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall Skrivtid: 08.30 14.30 - till
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merBPH utredning och behandling i primärvården. Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus
BPH utredning och behandling i primärvården Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus Inte bara besvär! Residualurin/infektion Urinretention Blödning Blåssten Divertikelbildning Njurinsufficiens
Läs merAnsvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS
Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS Fastställs efter remissomgång av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00186). Giltig till och
Läs merFallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi
Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med
Läs merUrologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-44200 Fastställandedatum: 2012-06-01 Giltigt t.o.m.: 2014-06-01 Upprättare: Helena E Olsson Fastställare: Johan Hansson Urologiska diagnoser, handläggning
Läs merHur vanligt är det med prostatacancer?
PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall
Läs merUrinblåsan Urininkontinens ur ett urologiskt perspektiv. Lagra / Tömma ml 4-5tim 3-4min
Urininkontinens ur ett urologiskt perspektiv Johan Heinius Överläkare Urologiska kliniken UAS Urinblåsan Lagra / Tömma 4-500ml 4-5tim 3-4min > 98% av tiden har blåsan en lagringsuppgift! 1 Blåsans tre
Läs merPrimärvård och Urologi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Läs merBlåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar
1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merUROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015
UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt
Läs merVård och behandling vid urininkontinens NÄTVERKSTRÄFF KONTINENS
Vård och behandling vid urininkontinens UROTERAPEUT: MALIN NORDIN GYNEKOLOG: MARIA K RÅNG LUNDEKVAM MORA GYNMOT TAGNING Vilka är vi? Uroteamet Gyn mottagningen Mora Samråder runt patienter Undersöker ibland(sällan)tillsammans
Läs merUrodynamiska undersökningar Varför? Vad? Hur? Lars Hjertzell Sjuksköterska/Uroterapeut
Urodynamiska undersökningar Varför? Vad? Hur? Lars Hjertzell Sjuksköterska/Uroterapeut Varför ska man göra urodynamiska undersökningar? Blåsan är inget pålitligt vittne Samma symptom kan bero på flera
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa Egna anteckningar BOTOX-behandling när andra läkemedel inte har hjälpt Du tillhör den grupp patienter med neurogen överaktiv urinblåsa
Läs merStrama slutenvård och särskilda boenden 2008
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merBCG-medac Behandling med BCG-medac
SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merVårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi
Vårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi Utarbetat av Urologkliniken, Akademiska sjukhuset. Ansvarig: Överläkare Einar Brekkan
Läs meri Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...
Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merGunvald Larsson, 72 år
Gunvald Larsson, 72 år Gunvald Larsson, 72 år, söker på hälsocentralen pga. vattenkastningsbesvär. Vid rektalpalpation känner läkaren ett fastare område till vänster i prostatan. P-PSA 15 (
Läs merKloka Listan 2011. Expertrådet för urologi
Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merUrodynamik. Observation av förändringar i de nedre urinvägarnas funktion i förhållande till tid. Martin Stjernquist, BBC, KK, SUS 1
Urodynamik Observation av förändringar i de nedre urinvägarnas funktion i förhållande till tid Martin Stjernquist, BBC, KK, SUS 1 Urodynamik Simultan uretrocystometri (SUCM) och uretratryckprofilmätning
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
UROLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Urologi är en specialitet med ett samlat ansvar för medfödda och förvärvade sjukdomar och skador inom njurar, urinvägar och de manliga
Läs merSifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng
HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig
Läs merSamverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland
Zxczxc Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Lars Karlberg, Överläkare urologen Birger Thorell, Allmänläkarkonsult Gäller fr o m Dokumentnummer
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merIleus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Läs merBehandling med BCG-medac. BCG-medac
Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare
Läs merProstatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer
Läs merUrinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)
Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merUrothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom
Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Camilla Thellenberg Karlsson Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalmar 2017-02-09 Kliniskt besvärligt sjukdomspanorama relativ banal sjukdom som ofta recidiverar
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs merPeniscancer- ovanligt
Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.
Läs merNjurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt
Njurcancer Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt Ann-Hélèn Scherman Plogell Urolog Överläkare Södersjukhuset Stockholm, Processledare för njurcancer RCC Agenda Vad är njurcancer Kirurgi Kartläggning
Läs merUrinvägarna. Leons berättelse. Urologi
Urologi EVA I PERSSON Urinvägarna Leons berättelse Leon är 62 år, lever tillsammans med Clary och jobbar som IT tekniker på ett stort företag. Han lever ett stressigt liv och har rökt sedan tonåren. Efter
Läs merTUR-P, TUIP och blåshalsincision
2015-12-16 25098 1 (6) Sammanfattning Prostatahyperplasi samt LUTS besvär är en vanlig åkomma hos män. När medicinsk behandling sviktar erbjuds patienten en operativ åtgärd i form av en TUR-P eller en
Läs merLuca Signorelli The Circumcision c. 1490-1491 UROLOGIKOMPENDIUM SUS MALMÖ
Luca Signorelli The Circumcision c. 1490-1491 UROLOGIKOMPENDIUM SUS MALMÖ 2 KUNSKAPSMÅL Stensjukdom i övre urinvägarna Kunskap om bakomliggande orsak till stenbildning Igenkännande och behandling av akut
Läs merUrologiska sjukdomar, vårdriktlinjer
Godkänt den: 2017-03-09 Ansvarig: Elisabeth Nelson Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Förord...4 Nedre urinvägssymptom hos män och benign prostatahyperplasi...5 I primärvård...5 Epidemiologi...5
Läs merDiagnos Sid nr Utredning Behandling. Kombinationsbehandling av korallstensjukdom 6 1,2,3 1 Metabolisk utredning och behandling av cystinstensjukdom 7
Diagnos Sid nr Utredning Behandling Kombinationsbehandling av korallstensjukdom 6 1,2,3 1 Metabolisk utredning och behandling av cystinstensjukdom 7 Utredning och behandling av stensjukdom hos barn 8 1,2,3
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merMDK-rutin för Urotelialcancer
MDK-rutin för Urotelialcancer Omfattning Denna rutin omfattar all vårdpersonal i norra sjukvårdsregionen som medverkar i regionala multidisciplinära konferenser för patienter med aktuella diagnoser. Kriterier
Läs merNjursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus
Njursten - medicinska aspekter Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Njursten-symptom Smärta: 50-75%, mer sannolikt ju äldre barnet är. Orsaken är sannolikt att små barn oftare har
Läs merProstatacancer - mannens vanligaste cancerform
Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer
Läs merGynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ
Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -
Läs merTUR-P, TUIP och blåshalsincision
2019-01-22 25098 1 (6) Sammanfattning Prostatahyperplasi samt LUTS besvär är en vanlig åkomma hos män. När medicinsk behandling sviktar erbjuds patienten en operativ åtgärd i form av en TUR-P eller en
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12
FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merTUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning
2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning
Läs merOnkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15. Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö
Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15 Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö Urologiska kliniken SUS Malmö - Vad är en Bulge? Agenda Njurarnas anatomi och
Läs merUrologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård
Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 2.1 Prostatacancer...3 2.2 Miktionsrubbningar hos män...4 2.3 Urinretention...5
Läs merAnatomi Prostatan är en del av de manliga könsorganen. Den bidrar till produktion (cirka 20 %) och lagring av sädesvätska. Den är normalt ungefär tre
Sarah Mahboba Anatomi Prostatan är en del av de manliga könsorganen. Den bidrar till produktion (cirka 20 %) och lagring av sädesvätska. Den är normalt ungefär tre centimeter lång och väger 20 gram. Den
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs mer1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Läs merVårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016
Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala
Läs merHantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD
Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,
PEDIATRISK URORADIOLOGI Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015, VAD SKALL VI PRATA OM? Duplexanomali Urinvägsdilatation (refluxer - Eira) Pelvoureteral stenos (PUS) Distal uretärstenos
Läs merKan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.
Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet
Läs merUrinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker
Läs merLeder satsningar på cancervård till undanträngning?
Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Det kliniska perspektivet Jens Andersson, specialist i urologi Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom urologin
Läs merIleus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Läs mer5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs mer