Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strama slutenvård och särskilda boenden 2008"

Transkript

1 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Antibiotikaprofylax och infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly I. Antibiotikaprofylax Vårdrelaterade infektioner är vanliga inom urologisk verksamhet, eftersom katetrar, stentar och övriga främmande material i urinvägarna används flitigt, och dessa utgör riskfaktorer för urinvägsinfektion. Antimikrobiell profylax inom urologin syftar till att förebygga infektioner som kan uppstå efter diagnostiska och terapeutiska interventioner. Enkla diagnostiska endoskopiska ingrepp och stötvågsbehandling (ESVL) ingen antibiotikaprofylax Komplicerade endoskopiska ingrepp och riskfaktorer Vid komplicerade endoskopiska ingrepp och hos patienter med riskfaktorer för infektion rekommenderas däremot antibiotikaprofylax.med komplicerat endoskopiskt ingrepp menas till exempel: transuretral resektion i urinblåsa, prostata, uretra desintegrering/krossning av stenar i urinblåsa, uretra, prostata endoskopisk krossning och extraktion av uretärsten incision/dilatation av strikturer och stenoser i uretär eller uretra, det vill säga endoskopiska ingrepp där bakterier i urinvägarna kan komma i kontakt med blodbanan via öppnade blodkärl i slemhinna, stroma, eller prostatakörtel Riskfaktorer hos patienten är till exempel: tidigare/upprepade urinvägsinfektioner instrumentering/kateterisering av urinvägarna inom de senaste veckorna känd eller misstänkt bakteriuri inneliggande kateter/stent i urinvägarna långvarig sjukhusvistelse samtidiga sjukdomar som till exempel diabetes mellitus, immunosuppression och malnutrition

2 Öppen kirurgi Vid öppen kirurgi rekommenderas antibiotikaprofylax, när risk för kontamination finns, till exempel när tarmkanalen eller urinvägarna öppnas. Vid ren operation, utan risk för kontamination, rekommenderas inte profylax. Diagnostiska ingrepp Transrektal prostatabiopsi, se tabell 1. Omedelbart före cystoskopi, ureteroskopi och urodynamisk undersökning kontrolleras granulocytesterastest + nitrit-test med vanlig urinsticka. Vid positivt test tas urinodling. Vid positivt nitrittestkan cystoskopi och ureteroskopi utföras under skydd av: ciprofloxacin 500 mg per os eller trimetoprim-sulfa (160 mg mg) 1 tablett per os vilket inleder antibiotikabehandlingen. Eventuellt antibiotikabyte efter odlingssvar 2(8) Vid negativt nitrittest är risken för att utlösa en symtomgivande infektion mindre än 5 %. Antiseptisk bedövningsgel är sannolikt den bästa profylaxmetoden. Immunsupprimerade patienter kan ges enstaka profylaxdos minst en timme före undersökning, till exempel: trimetoprim + sulfametoxazol (160 mg mg) per os eller iv eller cefuroxim 1,5 g iv Urologisk kirurgi Urinodling utförs alltid 7-10 dygn före planerade operationer. Vid bakteriuri ges behandling enligt resistensmönster för att minska risken för septiska komplikationer i samband med kirurgi. stid 5-7 dygn hos kvinnor och dygn hos män. Patienter med kvarkateter har alltid bakteriuri, vilket motiverar behandlingskur med antibiotika istället för profylaxdos. Stenar i urinvägarna medför oftast bakteriuri och/eller bakteriekolonisation i stenmatrix, se riskfaktorer ovan. Utan bakteriuri ges profylax med enstaka dos peroralt två timmar före operationsstart eller intravenöst 30 minuter före. Exempel på antibiotikaprofylax inom urologi Profylax ges normalt inte vid transrektal finnålsbiopsi av prostata för cytologi diagnostiska endoskopiska ingrepp utan riskfaktorer hos patienten öppen kirurgi inom övre urinvägar och genitalia utan riskfaktorer hos patienten Tabell 1. Profylax ges till patienter med ökad infektionsrisk vid Diagnostiska endoskopiska ingrepp Transuretral resektion i urinblåsan Öppen kirurgi inom övre urinvägar och genitalia Laparoskopisk kirurgi inom övre urinvägar Kateterisering av övre urinvägar ciprofloxacin 500 mg per os eller ciprofloxacin 500 mg per os eller ciprofloxacin 500 mg per os + klindamycin 300 mg per os eller gentamicin 240 mg iv (till pat med normal njurfunktion) ciprofloxacin 500 mg per os + klindamycin 300 mg per os eller gentamicin 240 mg iv (till pat med normal njurfunktion) gentamicin 240 mg iv (till pat med normal njurfunktion)

3 3(8) Profylax ges alltid vid Transrektal mellannålsbiopsi av prostata för PAD ciprofloxacin 500 mg per os eller Transuretral prostatectomi (TUR-P)/ transvesikal prostatektomi ciprofloxacin 500 mg per os eller Öppen och laparoskopisk radikal prostatektomi Öppen kirurgi med implantat/protes Ureteroskopi + stenextraktion Perkutan njurstensextraktion Öppen rekonstruktiv kirurgi med användande av tarm Laparoskopisk rekonstruktiv kirurgi med användande av tarm ciprofloxacin 500 mg per os eller ciprofloxacin 500 mg per os + klindamycin 300 mg per os eller trimetoprim-sulfa (160 mg mg) per os (upprepa om operationstid > 3 tim) gentamicin 240 mg iv (till pat med normal njurfunktion) eller trimetoprimsulfametoxazol (160 mg mg) per os Trimetoprim-sulfa 10 ml iv eller doxycyklin 200 mg iv eller cefuroxim 1,5 g (upprepa om operationstid > 3 tim) + metronidazol 1,5 g Trimetoprim-sulfa 10 ml iv eller doxycyklin 200 mg iv eller cefuroxim 1,5 g (upprepa om operationstid > 3 tim) + metronidazol 1,5 g II. Antibiotikabehandling Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Tabell 2.. För ytterligare information se text nedan Infektion efter transrektal prostatabiopsi Infektion efter diagnostiska endoskopiska ingrepp Infektion efter endoskopisk kirurgi Infektion vid sten i urinvägarna Cefotaxim 1 g x 3 + gentamicin3-4 mg/kg iv eller trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2+eventuellt gentamicin 240 mg iv eller ciprofloxacin 500 mg x 2 per os trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) per os eller ciprofloxacin 500 mg per os eller amoxicillin + klavulansyra 500 mg x 3 per os. Vid mer uttalade infektionssymtom: cefotaxim 1g x 3 iv eller ampicillin 2 g x 3 iv + gentamicin 4 mg/kg x 1 iv eller piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv Ceftibuten 400 mg x 1 per os vid nedre UVI/400 mg x 2 eller ciprofloxacin 500 mg per os vid övre UVI Vid hög feber och allmänpåverkan: cefotaxim 1g x 3 iv eller ampicillin 2 g x 3 iv + gentamicin 4 mg/kg x 1 iv eller piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 per os eller trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 per os eller cefadroxil 1 g x 2 per os eller ciprofloxacin 500 mg per os Vid hög feber och allmänpåverkan: cefotaxim 1g x 3 iv eller ampicillin 2 g x 3 iv + gentamicin 4 mg/kg x 1 iv eller piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv Infektion vid kateterbehandling trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 eller cefadroxil 500 mg x 2 per os eller ceftibuten 400 mg x 1 per os eller ciprofloxacin 500 mg per os Infektion i samband med implantat i urinvägarna/genitalia Infektion efter öppen kirurgi klindamycin 300 mg x 3 per os eller trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 per os eller ciprofloxacin 500 mg per os Vid mer uttalade infektionssymtom imipenem 1g x 3 iv eller piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv Se Kirurgiska bukinfektioner

4 4(8) Infektion efter transrektal prostatabiopsi Akut bakteriell prostatit, som har orsakats av introduktion av tarmbakterier i samband med punktion. Förekommer hos mindre än 10 % vid given profylax enligt ovan. Etiologi E. coli klebsiella- och bacteroidesarter mera sällan anaeroba tarmbakterier Symtom feber och frossa värk i perineum och korsrygg uttalad ömhet över prostata Diagnostik urinodling blododling vid frossa prostatapalpation Oftast sjukhusvård på grund av allmänpåverkan, urinretention och behov av intravenös antibiotikabehandling. Lämpliga preparat är: trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 iv + eventuellt gentamicin 240 mg iv cefotaxim 1 g x 3 iv + gentamicin3-4 mg/kg iv, vanligtvis 240 mg iv till patient med normal njurfunktion I andra hand: piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv imipenem 1 g x 3 iv Eventuellt antibiotikabyte efter odlingssvar. Om allmänpåverkan är måttlig kan poliklinisk behandling ges med: trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 per os eller ceftibuten 400 mg x 2 per os eller ciprofloxacin 500 mg x 2 per os stid tre veckor. Infektion efter diagnostiska endoskopiska ingrepp utan resektion av blåsslemhinna, prostatavävnad eller stenkrossning Infektion uppträder hos mindre än 5 %, om granulocytesterastest och nitrittest är negativa före ingreppet. Infektionen orsakas av introduktion av bakterier från genitalområdet och uretramynningen.

5 5(8) Etiologi E. coli klebsiella enterokocker Symtom Miktionssveda, täta trängningar, obehag över blåstrakten, subfebrilitet och eventuellt makroskopisk hematuri. Mera sällan ses övre urinvägsinfektion med feber mer än 38ºC och palpationsömhet över flanker. Diagnostik urinodling CRP LPK prostatapalpation Avvakta odlingssvar med resistensbestämning innan behandling inleds, om patientens tillstånd tillåter. Vid mer uttalade infektionssymtom kan behandling inledas med: trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) per os eller amoxicillin + klavulansyra 500 mg x 3 per os ciprofloxacin 500 mg x 2 per os eller Eventuellt antibiotikabyte efter odlingssvar. stid sju till tio dygn.vid hög feber och allmänpåverkan inleds behandlingen med intravenöst preparat. I första hand cefotaxim 1g x 3 iv eller ampicillin 2 g x 3 iv och gentamicin 4 mg/kg x 1 iv eller piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv I andra hand imipenem 1 g x 3 iv Eventuellt antibiotikabyte efter odlingssvar. stid tio dygn. Infektion efter endoskopisk kirurgi Till exempelvis vid resektion av blåsslemhinna/prostatavävnad, stenkrossning eller incision av strikturer. Om man ger profylax enligt rekommendation eller antibiotikabehandling med ledning av preoperativ urinodling är risken för infektionskomplikationer låg. Den postoperativa vården har stor betydelse för infektionsincidensen. Urinuppsamlingssystemen skall vara slutna. Hygienföreskrifter för handhavande av katetrar skall noggrant följas. Kateter skall avlägsnas så snart patientens tillstånd medger. Om preoperativ urinodling saknas och infektionstecken uppstår tas urinodling. Avvakta

6 odlingssvar med resistensbestämning om patientens tillstånd tillåter. Vid mer uttalade kliniska infektionssymtom kan behandling inledas med till exempel: ceftibuten 400 mg x 1 per os vid nedre UVI eller ceftibuten 400 mg x 2 per os vid övre UVI eller ciprofloxacin 500 mg x 2 per os Vid hög feber och allmänpåverkan inleds behandlingen med intravenöst preparat till exempel: cefotaxim 1 g x 3 iv eller ampicillin 2 g x 3 iv + gentamicin 4 mg/kg x 1 iv eller piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv I andra hand med: imipenem 1g x 3 iv eller ciprofloxacin 400 mg x 2 iv Eventuellt antibiotikabyte efter odlingssvar. stid 10 dygn. 6(8) Infektion i samband med stenar Före stötvågsbehandling (ESVL) eller kirurgisk behandling av sten i urinvägarna tas urinodling. Vid stenkrossning i urinvägarna kan fragment ge upphov till slemhinneskador med öppnade blodkärl, vilket ökar risken för infektionssymtom och/eller bakteriemi. Etiologi Vid mineralinnehållande stenar i urinvägarna, bland annat calciumoxalat, förekommer ofta samtidig infektion med uropatogener. Vanligast är E. coli. Infektionsstenar uppstår, när det finns långvarig bakteriuri med arter som bildar ureas, exempelvis proteus, pseudomonas och klebsiellaarter. I samband med krossning av infektionsstenar frigörs bakterier som finns adherenta till stenen eller i stenmatrix. Vid positiv urinodling ges antibiotikabehandling enligt resistensmönster före ESVL/kirurgi. Lämpliga preparat är amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 per os eller trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 per os eller ciprofloxacin 500 mg x 2 per os eller cefadroxil 1 g x 2 per os stid 10 dygn. Vid negativ urinodling ges profylax, se sidan 72. Länkas Om stenfragment och/eller infektion finns kvar, sker så småningom stentillväxt. Både stenen och infektionen måste avlägsnas helt. Vid infektion med någon av de ureaspjälkande bakteriearterna samt efter behandling av vissa stenar med magnesium-ammonium-fosfat, så kallad struvit -sten, ges antibiotikaprofylax under tre till sex månader. Preparat väljs enligt resistensmönster, till exempel:

7 7(8) nitrofurantoin 50 mg per os till natten eller trimetoprim 100 mg per os till natten eller mecillinam 200 mg per os till natten Infektion vid kateterbehandling Efter cirka tre dygns behandling med inneliggande kateter finns som regel kolonisation med bakterier i urinvägarna och efter längre tid förekommer ofta 2-3 bakteriearter samtidigt.vid ren intermittent kateterisering av urinblåsan förekommer kolonisation hos cirka 50 % vid varje givet tillfälle. Vårdpersonalens handhygien och följsamhet till hygienföreskrifter är av största betydelse för att undvika bakteriespridning mellan patienter och därmed infektionssymtom. Definition Urinvägskateter kan innebära uretrakateter (KAD), suprapubisk kateter, ren intermittent kateterisering, uretärkateter eller nefrostomi. Ur infektionssynpunkt är ren intermittent kateterisering bättre än kvarkateter. Suprapubisk kateter är bättre än uretrakateter. Andra uppsamlingsmetoder än kateter medför mindre risk för vårdrelaterade infektioner. Alltså är blöja bättre än uridom, som är bättre än kvarkateter. Överväg alltid noggrant indikationen för kvarkateter! Diagnostik Urinodling. OBS! Asymtomatisk bakteriuri behandlas inte. Symtomgivande infektion behandlas med så specifikt antibiotikum som möjligt. Avvakta om möjligt odlingssvar med resistensbestämning och kontrollera eventuellt tidigare urinodlingssvar för vägledning om bakteriekolonisation och resistensmönster. Vid mer uttalade kliniska infektionssymtom kan behandling inledas med till exempel: trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 per os eller cefalosporinpreparat, till exempel cefadroxil 500 mg x 2 per os eller ceftibuten 400 mg x 1 per os eller ciprofloxacin 500 mg x 2 per os en ändras vid behov enligt urinodlingens resistensbestämning. stid 7 dygn. Vid symtomgivande urinvägsinfektion bör katetern bytas, om patienten har haft den i mer än 7 dygn. Profylax Symtomgivande infektion förekommer framför allt efter byte eller stopp i katetern. Vid långtidsbehandling med urinvägskateter kan antibiotikaprofylax ges som enstaka dos 2 timmar före kateterbyte. Preparat väljs då enligt tidigare urinodling med resistensmönster. Antalet infektioner vid kateterbehandling kan begränsas, om hygienföreskrifter vid handhavande av katetrar och uppsamlingssystem noggrant följs på vårdinrättningar.

8 8(8) Infektion i samband med implantat i urinvägarna Till exempel artificiell uretrasfinkter, övriga implantat mot inkontinens, penisimplantat eller testikelprotes. Etiologi Oftast hudbakterier såsom stafylokocker samt vanliga uropatogener. Kontamination kan ske i samband med implantationen eller på grund av vävnadserosion, så att protesen får öppen kontakt med hud, urinvägar eller genitalia. Symtom Rodnad, svullnad, värmeökning över protesområdet. Purulent sekretion från hudfistel eller via uretra, samtidig urinvägsinfektion med miktionssveda, täta trängningar, obehag över blåstrakten. Subfebrilitet. Diagnostik sår/fistelodling urinodling CRP och LPK samt eventuell blododling klindamycin 300 mg x 3 per os eller trimetoprim-sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 per os eller ciprofloxacin 500 mg x 2 per os Vid hög feber och mer uttalade infektionssymtom intravenös behandling med imipenem 1g x 3 iv eller piperacillin/tazobaktam iv 4 g x 3 Som regel blir explantation av protesen nödvändig. Antibiotikabehandlingen bör fortsätta dygn efter explantation. Infektion efter öppen kirurgi i buk, lilla bäckenet, retroperitoneala rummet Samma principer och behandlingsmetoder som beskrivs i kapitlet Kirurgiska bukinfektioner. Referenser Läkemedelsverkets rapport Infection Prophylaxis in Surgery (workshop ) Riktlinjer för urologisk vård: Management of urinary and male genital tract infections European Association of Urology (mars 2008). Hesse, Tiselius, Jahnen. Urinary Stones. Diagnosis, Treatment, and Prevention of Recurrence. S Karger AG, Basel, Schweiz, 1997

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet

Läs mer

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Giltighet: t.o.m. 2014-12-31 Reviderat 2013 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare Johan Wiström, stf. smittskyddsläkare Anders Johansson,

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Antibiotikaprofylax inom urologin

Antibiotikaprofylax inom urologin Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Urologsektionen 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Chef för urologsektionen, CSK Georgios Daouacher 2016-10-01 2019-10-01

Läs mer

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg Upprättare: Cecilia Östblom, ST-läkare Infektionskliniken Erik Torell, Överläkare Infektionskliniken Granskare: Henning Thejls Överläkare Kvinnokliniken, Torsten Sandin Urolog, Ylva Rahm Bitr. sml. Åsa

Läs mer

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.

Läs mer

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Introduktion Att välja mål och mått Infektionsverktyget ger möjligheter att i realtid följa på vilka indikationer antibiotika används och vilka vårdrelaterade

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Komplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare

Komplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare Komplicerade urinvägsinfektioner Emilia Titelman Infektionsläkare 69-årig kvinna med diabetes typ 2, normal njurfunktion. Beh med mecillinam mot cystit sedan 3 d men kvarstående miktionsbesvär. Ingen feber.

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen. PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Janusinfo. Urinvägsinfektioner i öppen vård. Inledning Åke Örtqvist

Janusinfo. Urinvägsinfektioner i öppen vård. Inledning Åke Örtqvist Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-23 (ursprungligen publicerat augusti 1999) Urinvägsinfektioner

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama

Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (16) MEDICINSK INDIKATION Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig diagnos i alla åldrar och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

J Infektionssjukdomar Penicillindosering Penicillinallergi

J Infektionssjukdomar Penicillindosering Penicillinallergi Infektionssjukdomar Internationellt sett har flera länder stora problem med resistensutveckling. I Sverige har vi tidigare varit relativt förskonade från detta men de senaste åren har dock ökade resistensproblem

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet

Läs mer

Urinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck

Urinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner AT-dag 131023 Strama Skåne Mattias Waldeck Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2012 Urinvägsinfektioner Diagnostik

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos barn

Urinvägsinfektioner hos barn Urinvägsinfektioner hos barn 1(13) Urinvägsinfektioner hos barn Innehållsförteckning Bakgrund: sid 2 Symtom: sid 2 Indelning: sid 2 Riskfaktorer: sid 2-3 Primärdiagnostik: sid 3 Provtagning o tolkning

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008

VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008 VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens),

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet. Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER. STRAMA-gruppen i Skaraborg. Diagnostik och behandling av. Fjärde upplagan, maj 2006

URINVÄGSINFEKTIONER. STRAMA-gruppen i Skaraborg. Diagnostik och behandling av. Fjärde upplagan, maj 2006 STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av URINVÄGSINFEKTIONER Fjärde upplagan, maj 2006 Fler ex av detta kompendium/pm kan rekvireras från sekretariatet Smittskydd, på telefon 0500-43 24

Läs mer

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning 454 Torsten Sandberg, Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg Sverker Hansson, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Jane Nyman, Närhälsan Backa

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer