Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama"

Transkript

1 MEDICINSK INSTRUKTION 1 (16) MEDICINSK INDIKATION Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig diagnos i alla åldrar och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet är att ge läkare i sluten och öppen vård, som behandlar patienter med UVI, stöd och hjälp främst med avseende på antibiotikavalet. Dokumentet ger inga rekommendationer för behandling av UVI hos barn, ej heller för patienter med uretrit, prostatit eller epididymit. Svenska infektionsläkarföreningen har under 2006 publicerat ett nationellt vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Instruktionen bygger till stor del på det nationella vårdprogrammet, men är förkortat och anpassat till Västmanlands förhållanden. Synpunkter har inhämtats från kvinnokliniken, urologkliniken samt primärvården i Västmanland.

2 MEDICINSK INSTRUKTION 2 (16) LATHUND ÖVER ANTIBIOTIKAVAL Empiriskt antibiotikaval vid akut pyelonefrit T ciprofloxacin 500 mg x 2 Inj cefotaxim 1 g x 3 En patient, som är allmänpåverkad kan dessutom behandlas med en dos tobramycin. Se avsnitt 6 för detaljer om dosering och koncentrationsbestämning. Inj tobramycin 4,5 6,0 mg/kg i engångsdos De flesta patienter kan tidigt sättas över på peroral terapi. Obs att ciprofloxacin resorberas mycket bra i tarmen. Den enda indikationen för iv behandling är att patienten kräks eller av annan orsak inte kan tillgodogöra sig tabletter. Fortsatt peroral behandling Kvinnor: T ciprofloxacin 500 mg x 2, total behandlingstid 7 dagar T trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg 1 x 2, total behandlingstid dagar T ceftibuten 400 mg x 2, total behandlingstid dagar (Obs dyrt, något sämre utläkningseffekt.) I första hand till gravida eller efter resistensbesked Män: T ciprofloxacin 500 mg x 2, total behandlingstid 14 dagar T trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg 1 x 2, total behandlingstid 14 dagar Empirisk behandling av akut cystit hos kvinnor T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar T pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar, alt 400 mg x 2 i 3 dagar T trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar (Trimetoprim har ett sämre resistensläge än övriga preparat, och bör betraktas som ett andrahandspreparat.) Empirisk behandling av akut cystit hos män T ciprofloxacin 500 mg x 2 i 7 dagar (förstahandspreparat) T trimetoprim 160 mg x 2 i 7 dagar (andrahandsval eller efter resistensbesked) Om afebril UVI föreligger kan man överväga att använda pivmecillinam eller nitrofurantoin även hos män i dosen: T pivmecillinam 200 mg x 3 i 7 dagar T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 7 dagar

3 MEDICINSK INSTRUKTION 3 (16) BAKGRUND OCH DEFINITIONER Urinvägsinfektioner kan delas in i flera undergrupper, baserat på lokalisation (cystit eller pyelonefrit), frekvens (sporadisk eller recidiverande), underliggande tillstånd (graviditet eller KAD bärarskap) och symtomgivande eller asymtomatisk. Som alltid är det primärt att avgöra vilken typ av UVI patienten lider av, eftersom både valet av antibiotika, behandlingstidens längd och huruvida behandling överhuvudtaget är indicerad, styrs av dessa faktorer. Lika viktigt är att känna till vilken klinisk relevans ett positivt fynd i en urinodling har. Genom att ange en kort anamnes på provtagningsremissen ges en viktig hjälp till det mikrobiologiska laboratoriet inför deras artdiagnostik. Slutligen är det dock alltid upp till den kliniskt verksamma doktorn att tolka odlingssvaret. Följande definitioner kan vara till hjälp: Primärpatogener: Bakterier som vanligen orsakar urinvägsinfektion och som även i ringa mängd bedöms ha relevans. > 10 6 CFU/L är ett relevant fynd. Hit räknas E coli och Staphylococcus saprophyticus. Sekundärpatogener: Bakterier som i normalfallet inte orsakar urinvägsinfektion men som i samband med t ex KAD, sjukhusvård, antibiotikabehandling, kan orsaka UVI. Hit räknas bl.a. Klebsiella spp, Enterobacter spp, Proteus spp, Pseudomonas aeruginosa och enterokocker. > 10 7 CFU/L krävs för relevans hos kvinnor. För män gäller samma gräns som för primärpatogener dvs. >10 6 CFU/L. Tveksamt patogena bakterier: Hit hör bakterier som vanligen ingår i den normala uretranära bakteriefloran och som i en odling ofta utgör en förorening. Hit hör bl.a. koagulasnegativa stafylokocker (KNS), difteroida stavar, laktobaciller, alfastreptokocker och grupp B streptokocker (undantag gravida). Resistensläget hos bakterierna varierar över tid och plats. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade från antibiotikaresistens, men under de senaste åren har resistensen ökat, vilket främst tagit sig uttryck i en ökad resistens mot trimetoprimsulfa och kinoloner. Resistensdata både från Sverige (Swedres 2012, blandat öppen och slutenvård) och lokala data från Västmanland (första halvåret 2013, öppen respektive slutenvård), avseende E. coli och aktuella UVI preparat redovisas nedan.

4 MEDICINSK INSTRUKTION 4 (16) Sverige Västmanland ÖV Västmanland SV Ciprofloxacin (R) 7,6 % 6,9 % 11,7 % Cefadroxil (R) 3,5 % 3,7 % 5,6 % Mecillinam (R) 4,6 % 2,4 % 4,3 % Nitrofurantoin (R) 1,1 % 0,8 % 1,1 % Trimetoprim (R) 18,9 % 17,4 % 20,1 % Viktigt att notera i sammanhanget är att både Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium i Västerås och landet som helhet under 2011 övergått till att resistensbestämma med ciprofloxacin istället för nalidixinsyra som tidigare användes. Detta gör att man inte längre upptäcker de stammar som utvecklat det första mutationssteget. Det är förklaringen till att resistenssiffrorna för ciprofloxacin är lägre jämfört med tidigare år. Det finns således en god grund för den lokala rekommendationen i Västmanland att använda nitrofurantoin och pivmecillinam som empirisk behandling vid okomplicerad cystit hos kvinnor. Med tanke på den höga förekomsten av trimetoprimresistens bör trimetoprim ses som ett andrahandspreparat. Cefadroxil bör inte användas på grund av risken för framselektion av ESBL bildande bakterier. Kinoloner bör användas restriktivt vid okomplicerad urinvägsinfektion. I de fall man trots allt väljer att behandla med kinolon ska ciprofloxacin användas och inte norfloxacin, då den sistnämnda visat sig selektera fram resistens i högre utsträckning och många gånger även ha otillräcklig effekt. AKUT CYSTIT HOS KVINNOR Kliniken kännetecknas av akut insättande trängningar, miktionssveda och ökad miktionsfrekvens. Den i särklass vanligast förekommande bakterien är E. coli. Snabbdiagnostik med testremsa för nitrit och granulocytesteras räcker. I normalfallet behöver inte urinodling tas, men vid recidiverande cystit, misstanke om resistenta bakterier, utlandsvistelse under de senaste tre månaderna, avvikande anatomi eller vårdrelaterade infektioner, ska urinodling regelmässigt tas.

5 MEDICINSK INSTRUKTION 5 (16) Behandling Empirisk behandling av akut cystit hos kvinnor Förstahandsval: T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar T pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar alt 400 mg x 2 i 3 dagar Andrahandsval: T trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar 1 Pga. sämre resistensläge är trimetoprim att betrakta som ett andrahandsalternativ. Preparatet bör också undvikas inom slutenvården pga. risken för plasmidburen korsresistens. Trimetoprim kan dock användas efter resistensbesked inom öppenvård. Kinoloner rekommenderas inte som empirisk behandling vid okomplicerad cystit hos kvinnor, pga. en högre resistens än för förstahandspreparaten ovan och risken för ytterligare resistensutveckling. Någon uppföljning behövs inte om patienten blir besvärsfri. RECIDIVERANDE CYSTIT HOS KVINNOR Recidiverande cystit definieras som minst två antibiotikabehandlade cystitepisoder det senaste halvåret eller minst tre det senaste året. Diagnostiken skiljer sig inte från övrig UVI, förutom att denna patientkategori bör urinodlas innan man sätter in ett antibiotikum. Preparatval och behandlingstid är densamma som vid enstaka akut cystit. Dock bör man undvika att använda samma preparat, som vid det senaste cystit tillfället på grund av risk för resistens mot detta. Rutinmässig radiologisk utredning av urinvägarna eller cystoskopi avslöjar sällan avvikelser av klinisk relevans, varför detta inte rekommenderas. 1 Anledningen till att det räcker med tre dagars behandling med trimetoprim är den jämfört med betalaktamantibiotika och nitrofurantoin betydligt längre halveringstiden och att substansen ansamlas i urinen och därför ligger kvar i målorganet i tillräckliga koncentrationer under längre tid. Efter tre dagars behandling med trimetoprim (eller kinolon) har man terapeutiska koncentrationer i urinen i ytterligare två dygn. Det finns dock inte någon risk för ackumulation vid normal njurfunktion eftersom man uppnår steady state-koncentration redan efter ca fem halveringstider.

6 MEDICINSK INSTRUKTION 6 (16) Några tillstånd bör dock utredas: upprepade pyelonefriter (CT med kontrast) upprepade infektioner med stenbildande bakterier, fr.a. Proteus, Morganella, Klebsiella, Enterobacter och Citrobacter men även Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens, (radiologisk undersökning med frågeställning sten i urinvägarna samt remiss till urolog för cystoskopi) makroskopisk hematuri (remiss till urolog samtidigt som remiss skrivs för CT eller urografi) Då man remitterar patient till urolog bör remissen innehålla uppgifter om antal infektioner, urinodlingssvar, given behandling, s Hb samt s kreatinin och uppgift om urografi/ct, antingen svaret eller att remiss sänts. Framförallt äldre kvinnor rekommenderas även gynekologisk bedömning. Se även avsnittet om urinvägsinfektioner och äldre. Ett flertal olika metoder eller behandlingar finns att använda profylaktiskt: Råd om regelbunden och fullständig blåstömning inklusive blåstömning efter samlag. Reinfektionsprofylax i form av antibiotika. Trimetoprim 100 mg till natten alternativt nitrofurantoin 50 mg till natten. Metenaminhippurat (Hiprex ) 1 g x 2 saknar vetenskaplig dokumentation och kan därför inte rekommenderas, men kan ändå prövas i 4 6 månader vid intolerans mot antibiotika. En fördel är att man undviker att selektera fram resistenta bakterier. Effekten av tranbärsjuice är otillräckligt utvärderad men tranbärsjuice kan prövas även om det saknas övertygande dokumentation. Tranbärsjuice interagerar dock med warfarin, varför det inte kan rekommenderas till patienter som behandlas med warfarin. Uppföljning för utvärdering rekommenderas efter avslutad profylax. AKUT PYELONEFRIT/FEBRIL UVI HOS KVINNOR Den kliniska bilden kännetecknas av feber, frossa, smärta i flanken, med eller utan samtidiga cystitsymptom. Allmän sjukdomskänsla med illamående och kräkningar förekommer ofta. Många patienter kan med fördel behandlas polikliniskt, men vissa behöver initialt sjukhusvårdas pga. oförmåga att tillgodogöra sig peroral terapi, hög ålder, graviditet eller allmänpåverkan.

7 MEDICINSK INSTRUKTION 7 (16) Utredningen bör omfatta Testremsa med nitrit och granulocytesteras Urinodling med art och resistensbestämning Blododling x 2 med art och resistensbestämning vid behandling inneliggande eller polikliniskt på sjukhus. S CRP och s kreatinin I normalfallet behöver inga radiologiska undersökningar göras. Det är först vid misstanke om terapisvikt, som avstängd pyelonefrit eller njurabscess behöver uteslutas. Tecken till terapisvikt är utebliven förbättring trots 2 3 dygn med adekvat terapi, klinisk försämring trots insatt terapi samt rejält förhöjt eller stigande kreatinin trots adekvat vätsketillförsel. Behandling Parenteral behandling Inj cefotaxim 1g x 3 Inj tobramycin doserat efter njurfunktion enligt nedan. Hos svårt septisk patient kan man initialt ge 7,0 mg/kg. Startdosen av aminoglykosid bestäms av den skattade njurfunktionen enligt nedanstående tabell: Kreatininclearance ml/min Startdos mg/kg >80 6, , ,2 <20 Försiktigt eller avstå. Gärna infektionskonsult. Formel för kreatininclearance: Kreatininclearance = F x (140 ålder) x vikt/s kreatinin där F = 1.23 för män och F= 1.04 för kvinnor. Vid planerad upprepad dosering efter 24 timmar tas en koncentration 8 timmar efter den första dosen. Koncentrationen bör ligga i intervallet 1,8 4,0 mg/l. Om det avviker från denna målkoncentration bör infektionskonsult kontaktas innan nästa dos ges.

8 MEDICINSK INSTRUKTION 8 (16) Vid nosokomial pyelonefrit eller stark misstanke om pyelonefrit/urosepsis hos KADbärare kan det bli aktuellt med annan empirisk behandling, som t ex Inj ampicillin 2 g x 3 + inj tobramycin 4,5 7,0 mg/kg x 1 Inj piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 Dessa patienter bör dock handläggas i samråd med jour/bakjour på infektionskliniken. Peroral terapi ciprofloxacin 500 mg x 2 trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg x 2 (efter resistensbesked, halverad dos till äldre) De flesta patienter som behandlats parenteralt från början kan tidigt sättas över på peroral terapi. Efterhör svar på urinodling med resistensbesked före byte av terapi. Obs att ciprofloxacin resorberas mycket bra i tarmen. Den enda indikationen för iv behandling är att patienten kräks eller av annan anledning inte kan ta tabletter. En total behandlingstid på 7 dagar har visat sig vara tillräcklig vid behandling med ciprofloxacin. Vid trimetoprim sulfa eller cefalosporin rekommenderas dagars behandlingstid. Uppföljning bör ske med kontrollurinodling 2 4 veckor efter avslutad behandling. Bakteriologisk relaps, dvs. positiv urinodling med samma bakteriestam som orsakade indexinfektionen, kan indikera ett kvarstående fokus och bör utredas. Fynd av ureasbildande bakterie, t ex Proteus 2 i kontrollodlingen bör föranleda både cystoskopi och radiologisk utredning med frågeställning sten i urinvägarna. Fall av recidiverande pyelonefrit (två fall inom loppet av ett år) bör utredas med urografi eller CT med kontrast. URINVÄGSINFEKTIONER HOS MÄN UVI hos män är betydligt ovanligare än hos kvinnor, men i gengäld är UVI hos män traditionellt sett mer komplicerad att behandla då prostata och epididymis i allmänhet är involverade i infektionen. Det är inte vetenskapligt klarlagt om äkta okomplicerad cystit förekommer hos män, men då man under senare år pga. tilltagande resistensproblematik tvingats använda UVI preparat som inte penetrerar 2 Övriga kliniskt betydelsefulla ureaspositiva bakterier där de viktigaste anges med fet stil är Morganella, Klebsiella, Enterobacter, Citrobacter, Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens.

9 MEDICINSK INSTRUKTION 9 (16) blodtestisbarriären eller prostata och då man i stor utsträckning sett utläkning, förefaller det som om det även hos män finns en uppdelning i renodlad cystit och mer avancerad UVI. Eftersom det är svårt att skilja ut vilka av männen som inte har ett samtidigt engagemang av prostata eller epididymis är även fortsättningsvis rekommendationen att all UVI hos män ska behandlas med preparat som penetrerar blodtestisbarriären/prostata, och en total behandlingstid på 14 dagar vid febril/komplicerad UVI rekommenderas. Afebril UVI kan dock sannolikt behandlas i enbart sju dagar. Betalaktamgruppen (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer), nitrofurantoin och sulfonamider anses därför ha en otillräcklig effekt. Däremot ger kinoloner, trimetoprim och tetracykliner tillräckliga koncentrationer i prostata. I enlighet med resonemanget ovan kan afebril cystit hos män orsakad av framför allt stammar av E. coli och Klebsiella pneumoniae som är korsresistenta mot både kinoloner och trimetoprim sulfa, behandlas med pivmecillinam eller nitrofurantoin såsom vid cystit hos kvinnor, under förutsättning att stammen svaras ut som känslig för något av dessa preparat. Dessa patienter bör dock följas med avseende på både klinisk och bakteriologisk utläkning. Det bakteriella spektrumet är i huvudsak detsamma som hos kvinnor med undantag för Staphylococcus saprophyticus, som inte förekommer hos män. Diagnostiken bör omfatta: Testremsa med nitrit och granulocytesteras Urinodling med art och resistensbestämning Vid symtomgivande UVI är diagnostisk gräns 10 6 CFU/L för både primär och sekundärpatogener. Blododling x 2 vid febril UVI som behandlas inneliggande eller polikliniskt på sjukhus. CRP och kreatinin Behandling vid afebril symptomgivande UVI T ciprofloxacin 500 mg x 2 i 7 dagar T trimetoprim 160 mg x 2 i 7 dagar Om resistens mot ovan nämnda preparat T pivmecillinam 200 mg x 3 i 7 dagar T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 7 dagar

10 MEDICINSK INSTRUKTION 10 (16) Empirisk behandling vid akut pyelonefrit/febril UVI Parenteral behandling Inj cefotaxim 1 g x 3 +/ tobramycin 4,5 7,0 mg/kg. Se avsnittet om UVI hos kvinnor för detaljer om dosering och koncentrationsbestämning. Peroral behandling T ciprofloxacin 500 mg x 2 T trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg x 2 (efter resistensbesked, halverad dos till äldre) Om resistens mot förstahandspreparaten ovan kan man överväga T. ceftibuten 400 mg x 2 alternativt fortsatt parenteral terapi. Den sammanlagda behandlingstiden ska vara 14 dagar. Uppföljning bör ske med kontrollurinodling 2 4 veckor efter avslutad behandling. Bakteriologisk relaps, dvs. positiv urinodling med samma bakteriestam som orsakade indexinfektionen, kan indikera ett kvarstående fokus och bör utredas. Fynd av ureasbildande bakterie, t ex Proteus 3 i kontrollodlingen bör föranleda både cystoskopi och radiologisk utredning med frågeställning sten i urinvägarna. Vid upprepade eller täta recidiv bör utredning ske med cystoskopi och CT med kontrast. ASYMTOMATISK BAKTERIURI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) definieras som: Kvinnor: >10 8 CFU/L urin av samma bakteriestam i två konsekutiva mittstråleprov i frånvaro av urinvägssymtom. Män: 10 8 CFU/L urin av en bakteriestam i ett mittstråleprov i frånvaro av urinvägssymtom. Många äldre har en asymtomatisk bakteriuri. Prevalensen vid institutionsvård anges i vissa material vara så hög som % hos män och % hos kvinnor. 3 Övriga kliniskt betydelsefulla ureaspositiva bakterier där de viktigaste anges med fet stil är Morganella, Klebsiella, Enterobacter, Citrobacter, Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens.

11 MEDICINSK INSTRUKTION 11 (16) Bakterier som isoleras vid ABU är i regel av samma arter som de vid klinisk UVI, men i dessa fall är de mer lågvirulenta, och genom sin närvaro utgör de ett skydd mot mer virulenta bakterier, som därmed hindras från att få fäste. Samma bakteriestam kan finnas kvar i urinen i flera år utan att orsaka symtomgivande UVI. Obehandlad ABU medför inte ökad dödlighet eller sjuklighet. I vissa situationer kan emellertid ABU kräva behandling för att förhindra att invasiv sjukdom utvecklas. I dessa fall behandlas ABU som vanlig cystit hos män respektive kvinnor. ABU ska behandlas och aktivt eftersökas under tidig graviditet efter behandling av ABU vid graviditet Screening för ABU rekommenderas däremot inte för icke gravida kvinnor patienter med diabetes mellitus äldre individer individer med spinal skada patienter med urinvägskatetrar organtransplanterade. ABU orsakad av ureasbildande bakterier (ff.a. Proteus, Morganella, Klebsiella, Enterobacter och Citrobacter men även Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens) ska dock behandlas med tanke på risken för urinvägsstenar och dessa patienter ska även få remiss till urolog för ställningstagande till utredning och behandling. URINVÄGSINFEKTIONER HOS GRAVIDA Främst under senare delen av graviditeten föreligger en ökad risk att utveckla pyelonefrit, varför urinvägsinfektion och även asymtomatisk bakteriuri (ABU) hos gravida alltid ska behandlas. ABU definieras som >10 8 CFU/L urin av samma bakteriestam i två konsekutiva mittstråleprov i frånvaro av urinvägssymtom. Det betyder att ett enstaka fynd av tveksamma uropatogener som KNS eller alfastreptokocker inte motiverar långtidsprofylax. Ett undantag är dock fynd av betastreptokocker i urinen som likställs med vaginalt bärarskap och motiverar antibiotikaprofylax under förlossningen och fynd av betastreptokocker i urinen hos gravida ska meddelas MVC. Cefalosporiner och pivmecillinam kan ges under hela graviditeten utan ökad risk för fosterskada. Trimetoprim ska undvikas under den första trimestern men kan därefter

12 MEDICINSK INSTRUKTION 12 (16) ges. Nitrofurantoin anses idag som ett fullgott alternativ även till gravida, men ska inte ges i omedelbar anslutning till förlossningen eller under första månaden efter partus, om kvinnan ammar. Detta då nitrofurantoin i mycket sällsynta fall har inducerat hemolys i slutet av graviditet hos individer med brist på glukos 6 fosfatdehydrogenas. I Sverige har nitrofurantoin använts till ett mycket stort antal gravida kvinnor utan att någon negativ effekt iakttagits. Kinoloner bör inte ges under graviditet. Betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer) får under graviditeten en ökad distributionsvolym varför dosen av dessa bör ökas. Kliniskt har det betydelse vid behandling av pyelonefrit men knappast vid behandlingen av cystit. Med cefotaxim når man dock så höga koncentrationer i målorganet att det räcker med normal dos dvs. 1g x 3. Övriga behandlingsrekommendationer är desamma som för icke gravida: Empirisk behandling av akut cystit hos kvinnor: T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar T pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar, alt 400 mg x 2 i 3 dagar T cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dagar T trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar, endast under 2:a och 3:e trimestern. Trimetoprim har ett sämre resistensläge än övriga preparat och bör betraktas som ett andrahandspreparat. Vid resistensproblematik eller som peroral behandling vid pyelonefrit kan ceftibuten användas: T ceftibuten 400 mg x 2 Kontrollodling görs 1 2 veckor efter avslutad behandling. Om 2 ABU episoder rekommenderas profylax med nitrofurantoin 50 mg eller cefadroxil 500 mg till natten under återstoden av graviditeten. På grund av ökad risk for recidiverande pyelonefrit rekommenderas i direkt anslutning till avslutad antibiotikakur för pyelonefrit profylax med nitrofurantoin 50 mg eller cefadroxil 500 mg till natten under återstoden av graviditeten till och med en vecka efter partus.

13 MEDICINSK INSTRUKTION 13 (16) URINVÄGSINFEKTIONER HOS KATETERBÄRARE Kvarliggande urinvägskateter (KAD) underlättar för bakterier att kolonisera de nedre urinvägarna. Efter ca en vecka är alla kateterbärare koloniserade i urinblåsan. Långtidskateterisering innebär således en klart ökad risk för symtomgivande urinvägsinfektion. Diagnostiken försvåras kraftigt av att urinvägarna i regel är koloniserade med en polymikrobiell flora, där sekundärpatogener som Pseudomonas aeruginosa eller enterokocker ofta förekommer. Odling på kateterurin ska därför inte tas om man inte är beredd att noggrant tolka svaret, och sedan ta ställning till eventuell antibiotikaterapi och då väga samman alla parametrar. Vid följande tillfällen är det däremot indicerat att ta odling på KAD urin: Vid hög feber och misstanke om sepsis. Obs! Viktigt med samtidig blododling! Vid kliniska tecken till pyelonefrit. Blododling x 2 om behandling sker inneliggande eller polikliniskt på sjukhus. Inför urologiskt ingrepp (Behandling enligt resistensbesked) Rekommenderad empirisk antibiotikabehandling vid pyelonefrit/hög UVI: Inf cefotaxim 1 g x 3 Inf ampicillin 2 g x 3 + inf tobramycin 4,5 6,0 mg/kg (serumkoncentration efter 8 h) Inf piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 Inf ciprofloxacin 400 mg x 2 eller T ciprofloxacin 500 mg x 2 Peroral uppföljning och behandlingstidens längd såsom vid vanlig pyelonefrit/febril UVI, alternativt efter resistensbesked. KAD bör om möjligt avlägsnas redan vid behandlingsstart. Om infektionen är orsakad av ureasbildande bakterier (ff. a Proteus, Morganella, Klebsiella, Enterobacter och Citrobacter men även Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens) bör katetern alltid bytas. Långtidsprofylax med antibiotika rekommenderas inte. Vissa patienter som regelbundet drabbas av febril UVI i samband med KAD byte kan ges T ciprofloxacin 500 mg som engångsdos en timme innan bytet. Dock bör man vara medveten om att resistensen kraftigt ökar vid upprepade antibiotikadoser.

14 MEDICINSK INSTRUKTION 14 (16) URINVÄGSINFEKTIONER HOS ÄLDRE Prevalensen av asymtomatisk bakteriuri hos den äldre befolkningen är hög och ökar vid institutionsboende. Se avsnittet om asymtomatisk bakteriuri ovan. I normalfallet ska inte ABU behandlas. Diagnostiken av en UVI hos äldre är svår, då många har svårt med kommunikationen och kan lida av kroniska urogenitala besvär. Överkonsumtionen av antibiotika är således stor i denna grupp. Våra äldre, som ofta står på många läkemedel, är också känsliga för magtarmsymtom i form av diarréer, och i värsta fall Clostridium difficileenterit efter antibiotikakurer. Grundtesen bör vara att använda antibiotika med försiktighet. Symtom som positiv urinsticka, illaluktande urin, nedsatt aptit, allmän svaghet, är ensamma inga indikationer för antibiotikabehandling, utan en noggrann utvärdering av hela symtombilden är viktig innan antibiotikabehandling initieras Akut insättande miktionsbesvär, förvärrad inkontinens eller förvirring kan vara tecken på cystit, medan feber och flanksmärta bör väcka misstanken om pyelonefrit. De äldres febersvar kan emellertid vara mindre än hos yngre. Valet av antibiotika och behandlingstidens längd är detsamma som hos övriga män och kvinnor, men man bör alltid överväga att reducera dosen vid både hög ålder och annan känd nedsatt njurfunktion. Om antibiotika ges under längre tid kan man överväga att reducera dosen mot slutet för att undvika biverkningar. Hos äldre kvinnor med upprepade urinvägsinfektioner rekommenderas lokal östrogensubstitution. Det finns olika beredningsformer: vaginalinlägg (Oestring) och vaginaltablett (Vagifem) som innehåller estradiol samt vaginalkräm och vagitorier (Ovesterin) med estriol. Det första alternativet med vaginalring torde vara att föredra, då det underlättar för patienten. SPECIALFALL MRSA Vid fynd av MRSA i urinprov och då behandlande läkare anser att den har klinisk betydelse, bör kontakt tas med infektionsläkare för valet av antibiotika, eftersom dubbelbehandling ofta är indicerad, för att undvika ytterligare resistensutveckling.

15 MEDICINSK INSTRUKTION 15 (16) ESBL bildande tarmbakterier På senare tid har det dykt upp flera patienter med urinvägsinfektion orsakade av ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamases) producerande E. coli och Klebsiella pneumoniae. Dessa bakterier är ofta även resistenta mot kinoloner, trimetoprim och aminoglykosiderna tobramycin och gentamycin. Klebsiella pneumoniae är alltid resistenta mot nitrofurantoin. De grupper av antibiotika som då återstår är karbapenemer och aminoglykosiden amikacin och efter resistensbesked piperacillin/tazobaktam. I en sådan situation kan man tvingas att behandla en okomplicerad cystit med intravenösa preparat inneliggande, vilket naturligtvis är olyckligt för både patienten och sjukvården. Ett alternativ här kan vara att behandla patienten polikliniskt med ertapenem (Invanz ), som har den fördelen att det kan ges en gång per dag, eller med intermittent aminoglykosidbehandling. Dessa patienter bör emellertid också skötas i samråd med infektionsläkare. UVI orsakad av Candida Candida spp orsakar sällan UVI hos friska individer utan är vanligen associerad med vårdrelaterade infektioner. Predisponerande faktorer är KAD, hög ålder, avvikelser i urinvägarnas anatomi och funktion, diabetes mellitus och nyligen genomgången antibiotikabehandling. Fynd av candida i urinen kan också vara ett tecken på spridd invasiv candidainfektion. Det är dock mycket ovanligt och ses nästan enbart hos patienter under IVA vård. Fynd av candida kan också vara en kontamination vid samtidig genital candidainfektion. Enbart symtomgivande candidainfektion i urinvägarna ska behandlas. Candida albicans är den absolut vanligaste arten och är nästan alltid känslig för flukonazol. Övriga azoler (itrakonazol, vorikonazol, posakonazol), och echinocandiner (caspofungin, micafungin, anidulafungin) uppnår ej terapeutiska koncentrationer i urinen, varför behandlingsalternativen är begränsade. Det innebär att det enda rimliga alternativet vid en cystit orsakad av candida är flukonazol i doseringen mg x 1 i 3 5 dagar. Om patienten har KAD bör denna bytas i samband med behandlingen. Vid akut pyelonefrit är flukonazol förstahandsmedel med doseringen 400 mg x 1 i 14 dagar (dubbel dos första dagen).

16 MEDICINSK INSTRUKTION 16 (16) Vid resistenta candidaarter, C. glabrata eller C. krusei rekommenderas liposomalt amfotericin B eventuellt med tillägg av flucytosin. Även dessa mycket sällsynta patientfall bör handläggas i samråd med relevant specialist. REFERENSER Svenska infektionsläkarföreningen. Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna INFPREG, svensk databas för samlad kunskap kring infektioner och graviditet. Smittskyddsinstitutet. Aspevall O, Hallander H. Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt bakteriologiska laboratorier, Infektionsdiagnostik, I5 Urinvägsinfektioner/bakteriuri. 2:a uppl, Resistenssiffror framtagna vid Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium, Västerås. Murray PD, Baron EJ, Jorgensen JH, Landry ML, editors. Manual of Clinical Microbiology. 9th ed. American Society for Microbiology; European Association of Urology. Grabe M, Bishop MC, Bjerklund Johansen TE, Botto Çek M, Lobel B, Naber KG, Palou J, Tenke P. Guidelines on the management of urinary and male genital tract infections. March SWEDRES SVARM Use of antimicrobials and occurrence of antimicrobial resistance in Sweden. Solna/Uppsala ISSN Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF). Läkemedelsverket UVI Nedre urinvägsinfektion hos kvinnor 2007;18(2). Smittskyddsinstitutet. Urinvägsinfektioner hos män expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge, april 2013.

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg Upprättare: Cecilia Östblom, ST-läkare Infektionskliniken Erik Torell, Överläkare Infektionskliniken Granskare: Henning Thejls Överläkare Kvinnokliniken, Torsten Sandin Urolog, Ylva Rahm Bitr. sml. Åsa

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Urinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck

Urinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner AT-dag 131023 Strama Skåne Mattias Waldeck Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2012 Urinvägsinfektioner Diagnostik

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektion (UVI), är en vanlig diagnos i alla åldrar, och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet är att ge läkare

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Danderyds sjukhus OKT 2016

Urinvägsinfektioner. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Danderyds sjukhus OKT 2016 Urinvägsinfektioner Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Danderyds sjukhus OKT 2016 Vad ska jag prata om? UVI hos Kvinnor/män Låg/hög UVI Antibiotikval och behandling Resistens Bakterier

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Komplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare

Komplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare Komplicerade urinvägsinfektioner Emilia Titelman Infektionsläkare 69-årig kvinna med diabetes typ 2, normal njurfunktion. Beh med mecillinam mot cystit sedan 3 d men kvarstående miktionsbesvär. Ingen feber.

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker

Läs mer

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg UVI hos äldre kvinnor Diagnostiska problem Hög prevalens av ABU Kroniska urinvägsbesvär är vanliga

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Urinvägsinfektioner. AT-dag Strama Skåne. Mattias Waldeck

Urinvägsinfektioner. AT-dag Strama Skåne. Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner AT-dag 161017 Strama Skåne Mattias Waldeck Till smartphones Strama Skåne app Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2015

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008

VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008 VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens),

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer

Läs mer

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

antibiotikabruk i praktiken

antibiotikabruk i praktiken Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Victoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län

Victoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Victoriadagen 12 maj 2016 Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Antibiotikaresistens Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER. STRAMA-gruppen i Skaraborg. Diagnostik och behandling av. Fjärde upplagan, maj 2006

URINVÄGSINFEKTIONER. STRAMA-gruppen i Skaraborg. Diagnostik och behandling av. Fjärde upplagan, maj 2006 STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av URINVÄGSINFEKTIONER Fjärde upplagan, maj 2006 Fler ex av detta kompendium/pm kan rekvireras från sekretariatet Smittskydd, på telefon 0500-43 24

Läs mer

AT-dag 121010 Strama Skåne. Mattias Waldeck

AT-dag 121010 Strama Skåne. Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner AT-dag 121010 Strama Skåne Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor Övre UVI hos kvinnor UVI hos gravida UVI hos män KAD och UVI UVI hos äldre Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid UVI Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.

Läs mer

Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Behandlingsrekommendation. Huvudbudskap. Epidemiologi. Naturalförlopp. Definitioner.

Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Behandlingsrekommendation. Huvudbudskap. Epidemiologi. Naturalförlopp. Definitioner. Behandlingsrekommendation Den 22 23 november 2006 anordnade i samarbete med STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) ett expertmöte för att utarbeta

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning 454 Torsten Sandberg, Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg Sverker Hansson, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Jane Nyman, Närhälsan Backa

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos barn

Urinvägsinfektioner hos barn Urinvägsinfektioner hos barn 1(13) Urinvägsinfektioner hos barn Innehållsförteckning Bakgrund: sid 2 Symtom: sid 2 Indelning: sid 2 Riskfaktorer: sid 2-3 Primärdiagnostik: sid 3 Provtagning o tolkning

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin

Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin ST-projektarbete Landstinget Sörmland Handledare Annika Bardel Specialist Allmänmedicin

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin Öppen vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska Handläggning Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska avvikelser (obstruktion, cystisk njursjukdom)

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Regionala Strama Västra Götaland Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Har Agda en urinvägsinfektion? Agda 85 år har

Läs mer

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet

Läs mer

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet. Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,

Läs mer