Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
|
|
- Johan Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått är av stort värde för adekvat behandling liksom säkerställande av odlingar innan terapi inleds. Vanligen krävs bred täckning av grampositiva, gramnegativa och anaeroba bakterier. På grund av den ökade resistensutvecklingen hos flera patogener i bukhålan, till exempel extended spectrum beta-lactamases (ESBL) och vancomycinresistenta enterococker (VRE) bör användningen av andra och tredje generationens cefalosporiner kraftigt minskas. I vissa fall kan antibiotikabehandling undvikas helt (som vid mild divertikulit) eller kombineras/ersättas med kirurgisk behandling som vid cholecystit. Definition Bukinfektioner kan delas in i två kategorier: ytliga, ner till bukväggsfascian djupa, under fascian intraabdominellt Med kirurgiska bukinfektioner avses i detta kapitel sekundär peritonit som kontaminerar bukhålan på grund av bakterier som normalt finns i gastrointestinalkanalen. Infektionen kan vara lokaliserad eller diffus. Primär peritonit, vanligtvis hos patienter med leversjukdom och ascites, samt peritonit hos patienter med peritonealdialys berörs inte. Etiologi Perforation av mag-tarmkanalen kan uppstå spontant, genom yttre trauma eller på grund av postoperativt läckage. I övre delen finns en begränsad flora av aeroba, koliforma och anaeroba bakterier. I ventrikel och duodenum växer vanligen få bakterier. I kolon finns den största halten bakterier. Av perforationerna är 70 % lokaliserade i nedre delen av GI-kanalen, och den vanligaste orsaken är perforerad appendicit. Symtom På intraabdominell infektion är buksmärtor förenat med feber allmänpåverkan tarmparalys illamående ömhet i buken
2 Intraabdominell infektion måste också misstänkas om ett postoperativt förlopp avviker från det normala. Vid abscessbildning brukar anamnesen ofta vara mer än 4 dagar, och det kan förekomma en palpabel resistens, undulerande feber, tarmparalys men heller inte sällan diarré. Diagnostik CRP, LPK Bakterieodling, vilket inte kan underskattas. Den oroande resistensutveckling som ses hos flera av de bakterier som infekterar bukhålan understryker detta ytterligare. Radiologiska metoder och ultraljud. Dialog mellan kirurg och radiolog har stor betydelse för att undersökningen ska bli optimal och besvara frågeställningen. Datortomografi, gärna med intravenös kontrast, är förstahandsmetod och har helt ersatt röntgen buköversikt vid diagnostik av intraabdominella infektioner. Strålningsrisken ska beaktas hos yngre patienter. Vattenlöslig kontrast, peroralt eller rektalt, används vid misstanke på perforation eller anastomosläckage. Ultraljud är av värde, framför allt vid misstanke om appendicit, cholecystit och abscess. I. Profylax och kirurgi Minimera risken för postoperativ infektion genom adekvat antibiotikaprofylax, se avsnitt. Preoperativ tarmrengöring inför koloningrepp snarare ökar risken för postoperativa infektioner och bör undvikas i möjligaste mån. Det primära operativa ingreppet utförs atraumatiskt och utan spill av tarminnehåll. Öppen tarm bör inte komma i kontakt med buksårets kanter. Patienter med diffus peritonit måste nästan alltid opereras, medan patienter med lokaliserad peritonit sällan behöver opereras akut och oftast inte alls. Dränage av abscess kan vanligen göras perkutant eller ibland transrektalt, ofta med ledning av ultraljud eller CT. Efter den kirurgiska åtgärden är det av stor vikt att skölja buken med stora mängder koksalt och dränera adekvat. Det är ofta olämpligt att primärsluta huden. Däremot kan hudkanterna adapteras så att endast 5-10 mm glipa återstår. II. Antibiotikabehandling Antibiotikabehandling sätts in efter att odlingar tagits. Gramnegativa aerober, E. coli och Kleibsella spp samt anaerober som till exempel Bacteroides fragilis är vanliga och måste täckas. På grund av den ökade resistensutvecklingen bör användningen av andra och tredje generationens cefalosporiner kraftigt minskas. När så är möjligt välj piperacillin/tazobaktam och aminoglykosider. Vid infektioner där ESBL-bildande bakterier påvisats, rekommenderas karbapenemer. Sträva efter korta behandlingstider.
3 Förstahandsval vid diffus peritonit är: cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, därefter 1g x 1 trimetoprim-sulfametoxazol 16 mg/80 mg 10m ml x 2 iv och metronidzol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1 eller Vid eventuell fortsatt peroral behandling ges: trimetoprim-sulfametoxazol 1 x 2 och metronidazol 400 mg x 3 eller ciprofloxacin 500 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 3 eller klindamycin 300 mg x 3 Bukinfektioner bör behandlas tills kliniska tecken på infektion försvunnit, det vill säga normalisering av feber, CRP, LPK. Vanligen tar detta cirka 5 dygn. Om källan till infektionen inte kan kontrolleras, bör behandlingstiden förlängas. Om den insatta behandlingen inte visar klinisk effekt, bör modifiering av terapin ske efter odlingssvar. Rådgör med infektionsspecialist. Kolecystit/Kolangit Yngre friska patienter med cholecystit kan ofta behandlas utan antibiotika. Akut till subakut kolecystektomi är många gånger att föredra. Vid kolecystit hos äldre och vid kolangit ges behandling. Vid kolangit bör man överväga att säkerställa avflödet från gallvägarna. Finns gallvägsstent bör adekvat täckning för enterokocker säkerställas. ampicillin 2g x 3 iv och aminoglykosid 4-6 mg/kg iv eller piperacillin/tazobaktam 4g x 3 iv eller trimetoprim-sulfametoxazol (16 mg/80 mg), 10 ml iv x 2 Appendicit Vid perforerad appendicit med peritonit eller abscess rekommenderas antibiotika mot aeroba och anaeroba bakterier. Överväg om abscess kan dräneras perkutant. cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1, Vid övergång till per oral behandling ciprofloxacin 500 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 3 Total behandlingstid 5-7 dygn.
4 Divertikulit Vid mild, okomplicerad inflammation utan allmänpåverkan hos i övrigt, immunkompetenta, där klinik och/eller DT buk inte talar för perforation eller abscess inleds behandling med tarmvila utan antibiotika. Vid mer uttalad inflammation (hög feber, allmänpåverkan, peritonit eller utebliven förbättring/försämring efter timmar) rekommenderas antibiotika. Vid abscess som är större än 5 cm rekommenderas dränage. Vid fri perforation, vilket i allmänhet kräver kirurgisk exploration, är antibiotika med bred täckning obligat. cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1, trimetoprim-sulfametoxazol 16 mg/80 mg 10m ml x 2 iv och metronidzol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1 eller ciprofloxacin 400 mg x 2 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1 Vid övergång till oral behandling: trimetoprim-sulfa 160/800 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 3 eller ciprofloxacin 500 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 3 Total behandlingstid 5-7 dygn. Pankreatit Rutinmässig antibiotikabehandling rekommenderas inte utan reserveras till infektionskomplikationer som till exempel abscess eller sepsis. I så fall insätts antibiotika mot aeroba och anaeroba bakterier efter odling. Antibiotikabehandling cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1 alternativt imipenem 1g x 3 iv Referenser Wong PF, Gilliam AD, Kumar S, Shenfine J, O'Dair GN, Leaper DJ. Antibiotic regimens for secondary peritonitis of gastrointestinal origin in adults. Cochrane Database Syst Rev Apr 18;(2):CD Mazuski JE, Sawyer RG, Nathens AB, DiPiro JT, Schein M, Kudsk KA, et al. The Surgical Infection Society guidelines on antimicrobial therapy for intra-abdominal infections: evidence for the recommendations. Surg Infect (Larchmt) Fall;3(3):
5 Wille-Jørgensen P, Guenaga KF, Matos D, Castro AA. Pre-operative mechanical bowel cleansing or not? an updated meta-analysis. Colorectal Dis Jul;7(4): Chabok A, Påhlman L, Hjern F, Haapaniemi S, Smedh K; AVOD Study Group.Randomized clinical trial of antibiotics in acute uncomplicated diverticulitis.br J Surg Apr;99(4): doi: /bjs PubMed PMID:
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merKirurgiska Bukinfektioner
Kirurgiska Bukinfektioner Infektionsläkarföreningens Efterutbildningsdagar 2011 OBS. Denna version av presentationen som på begäran läggs ut på hemsidan är i avsaknad av en samtidig föreläsning med förklaringar,
Läs merSifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng
HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merImipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merStrama slutenvård och särskilda boenden 2008
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merMEQ-fråga 1 Sida 1 (5)
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) En 29-årig kvinna med insulinbehandlad diabetes inkommer till akuten den 4 november tillsammans med sin pojkvän. Hon har sedan 3 dygn tillbaka besvärats av illamående, feber och
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merPeroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merAntibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merAntibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merDel 4. 9 sidor 17 poäng
9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid
Läs merIntraabdominella infektioner - mikrobiologi
Intraabdominella infektioner - mikrobiologi Christian G. Giske, MD/PhD Professor/Medicinskt ledningsansvarig överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset InfektionMikro
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merOrtopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merRiktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten
Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten ANTIBIOTIKA Giltighet: 15-02-01 16-12-31 Författare: Maria Furberg, Jens Backman, Therese Thunberg, Andreas Winroth, Stephan Stenmark
Läs merSpondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Läs merStramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17
Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merDel 8_ 9 sidor_17 poäng
Du träffar 45 årig man med svåra epigastriella smärtor sedan 1,5 dag. Smärtorna strålar ut mot ryggen bilateralt, han mår illa och har kräks flera gånger. Han har haft återkomande smärtattacker under höger
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merSlutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merIleus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merAntibiotikaprofylax vid allmänkirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Läs merAntibiotika på sjukhus i Sverige
Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Läs merSILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Läs merAntibiotika. Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten. Giltighet: 13-02-01 14-12-31
Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten Antibiotika Giltighet: 13-02-01 14-12-31 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare, ordförande Strama Västerbotten Innehåll
Läs merDel 3_ 8 sidor_15 poäng
_ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).
Läs merSylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn
Läs mer2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merSmärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS. Ekonomi
Smärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS Ekonomi Postoperativ tromboembolism Patofysiologi: Virchov s triad Förändrade flödesförhållanden Förändringar i kärlväggen Förändringar i
Läs merIleus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs mer2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merHud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen
Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan
Läs merDel 6_6 sidor_16 poäng
_6 sidor_16 poäng En 55-årig kvinna inkommer till akutmottagningen med tilltagande buksmärtor i övre delen av buken sedan tre timmar. Hon är så pass smärtpåverkad att det är svårt att få några bra svar
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merAntibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU
Antibiotikaronder Erfarenheter från SU Daniel Bremell Infektion SU Projekt Medicin, Geriatrik, Akut SU/Ö Internmedicinsk/geriatrisk klinik med 193 vpl 2016 (3+3 mån) Infektionskonsult besöker varje avdelning
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merSvar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog (SU) Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SkaS Strama VGR Vad syftar diagnostiken
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merDokumentrubrik. Läkemedel Antibiotikaprofylax vid kirurgi
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) 2019 04 16 2017 10 16 Leif Israelsson (lin002) Fastställare Leif Israelsson (lin002) Granskare Maria Tempé
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs merEvidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Läs merEgentligen skulle en kokbok med behandlingslängd för givna diagnoser vara fantastisk
Egentligen skulle en kokbok med behandlingslängd för givna diagnoser vara fantastisk Jonas Sundén-Cullberg Överläkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Fall 1 37-årig man, tid frisk.
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merKontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.
Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs merAnamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta
Akut ont i magen EVA I PERSSON Att överväga olika diagnoser Anamnes Status Undersökningar Medicinering Tidigare sjukdomar Operationer Ålder Kön Smärtanalys Anamnes Smärtanames Smärtdebut när och hur Karaktär
Läs merURINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Diagnostik...2 Asymtomatisk bakteriuri (ABU)...2 Akut cystit hos kvinnor...2
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merBehandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle
Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle Disposition Antimikrobiell resistens hos enterokocker (Species och resistensbestämning) (Genotypning)
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merDel 3. 6 sidor. 14 poäng
6 sidor. 14 poäng Tidigare helt frisk 55 årig kvinna, aldrig opererad och utan mediciner, inkommer till akutmottagningen med buksmärtor, som accentuerats senaste dygnet. Smärtorna är ihållande och lokaliserade
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merantibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs mera. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria
Läs mer1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?
En 22-årig kvinna kommer in till akuten med frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi
Läs mer