Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern"

Transkript

1 Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått är av stort värde för adekvat behandling. Odlingar bör säkerställas innan terapi inleds. Vanligen krävs bred täckning av grampositiva, gramnegativa och anaeroba bakterier. På grund av den ökade resistensutvecklingen hos flera patogener i bukhålan, till exempel extended spectrum beta-lactamases (ESBL) och vancomycinresistenta enterokocker (VRE) bör användningen av andra och tredje generationens cefalosporiner minskas. I vissa fall kan antibiotikabehandling undvikas helt (som vid mild divertikulit) eller kombineras/ersättas med kirurgisk behandling (som vid cholecystit). Definition Bukinfektioner kan delas in i två kategorier: ytliga, ner till bukväggsfascian djupa, under fascian - intraabdominellt Med kirurgiska bukinfektioner avses i detta kapitel sekundär peritonit som kontaminerar bukhålan på grund av bakterier som normalt finns i gastrointestinalkanalen. Infektionen kan vara lokaliserad eller diffus. Primär peritonit, vanligtvis hos patienter med leversjukdom och ascites, samt peritonit hos patienter med peritonealdialys berörs inte. Etiologi Perforation av mag-tarmkanalen kan uppstå spontant, genom yttre trauma eller på grund av postoperativt läckage. I övre delen finns en begränsad flora av aeroba, koliforma och anaeroba bakterier. I ventrikel och duodenum växer vanligen få bakterier. I kolon finns den största halten bakterier. Av perforationerna är 70 % lokaliserade i nedre delen av GI-kanalen, och den vanligaste orsaken är perforerad appendicit. Symtom På intraabdominell infektion är buksmärtor feber allmänpåverkan tarmparalys illamående ömhet i buken

2 Intraabdominell infektion måste också misstänkas om ett postoperativt förlopp avviker från det normala. Vid abscessbildning brukar anamnesen ofta vara mer än 4 dagar, och det kan förekomma en palpabel resistens, undulerande feber, tarmparalys eller diarré. Diagnostik CRP, LPK Bakterieodling, vilket inte bör underskattas. Den oroande resistensutveckling som ses hos flera av de bakterier som infekterar bukhålan understryker detta ytterligare. Radiologiska metoder och ultraljud. Dialog mellan kirurg och radiolog har stor betydelse för att undersökningen ska bli optimal och besvara frågeställningen. Datortomografi, gärna med intravenös kontrast, är förstahandsmetod vid diagnostik av intraabdominella infektioner. Strålningsrisken ska beaktas hos yngre patienter. Vattenlöslig kontrast, peroralt eller rektalt, används vid misstanke på perforation eller anastomosläckage. Ultraljud är av värde framför allt vid misstanke om appendicit, cholecystit och abscess. I. Profylax och kirurgi Minimera risken för postoperativ infektion genom adekvat antibiotikaprofylax, se särskilt avsnitt. Preoperativ tarmrengöring inför koloningrepp snarare ökar risken för postoperativa infektioner och bör undvikas i möjligaste mån. Det primära operativa ingreppet utförs atraumatiskt och utan spill av tarminnehåll. Öppen tarm bör inte komma i kontakt med buksårets kanter. Patienter med diffus peritonit måste nästan alltid opereras, medan patienter med lokaliserad peritonit sällan behöver opereras akut och oftast inte alls. Dränage av abscess kan vanligen göras perkutant eller ibland transrektalt, ofta med ledning av ultraljud eller CT. Efter den kirurgiska åtgärden är det av stor vikt att skölja buken med stora mängder koksalt och dränera adekvat. Det är ofta olämpligt att primärsluta huden. Däremot kan hudkanterna adapteras så att endast 5-10 mm glipa återstår. II. Antibiotikabehandling Antibiotikabehandling sätts in efter att odlingar tagits. Gramnegativa aerober, E. coli och Kleibsella spp samt anaerober som till exempel Bacteroides fragilis är vanliga och måste täckas. På grund av den ökade resistensutvecklingen bör användningen av andra och tredje generationens cefalosporiner kraftigt minskas. När så är möjligt välj piperacillin/tazobaktam och aminoglykosider. Vid svåra bukinfektioner där ESBLbildande bakterier påvisats rekommenderas karbapenemer, diskutera gärna med infektionskonsult. Sträva efter korta behandlingstider. Vid övergång till peroral behandling beakta odlingssvar. Trimetoprim-sulfa bör ej ges som empirisk behandling pga hög resistens hos E. coli, men är vid känslig stam att föredra framför ciprofloxacin ur ett ekologiskt perspektiv.

3 Förstahandsval vid diffus peritonit är: cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, därefter 1g x 1 ciprofloxacin 400 mg x 2 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1. Vid eventuell fortsatt peroral behandling ges: amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 och metronidazol 400 mg x 3 eller ciprofloxacin 500 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 3 eller klindamycin 300 mg x 3 eller trimetoprim-sulfametoxazol (160/800 mg) 1 x 2 och metronidazol 400 mg x 3 Bukinfektioner bör behandlas tills kliniska tecken på infektion försvunnit, det vill säga normalisering av feber, CRP, LPK. Vanligen tar detta cirka 5 dygn. Om källan till infektionen inte kan kontrolleras, bör behandlingstiden förlängas. Om den insatta behandlingen inte visar klinisk effekt, bör modifiering av terapin ske efter odlingssvar. Utvidgad provtagning inkluderande procalcitonin kan övervägas. Rådgör med infektionsspecialist. Kolecystit/Kolangit Yngre friska patienter med kolecystit kan ofta behandlas utan antibiotika. Akut kolecystektomi (<48 h) är många gånger att föredra. Vid kolecystit hos äldre och vid kolangit ges behandling. Vid kolangit bör man överväga att säkerställa avflödet från gallvägarna. Finns gallvägsstent bör adekvat täckning för enterokocker säkerställas. Vid tidig operation avslutas antibiotika efter kolecystektomin om det inte förelåg gallblåsenekros eller etablerad peritonit. Vid sen operation/komplicerat förlopp ges förlängd antibiotika (5-7 dagar). ampicillin 2g x 3 iv och aminoglykosid mg/kg iv piperacillin/tazobaktam 4g x 3 iv trimetoprim-sulfametoxazol (16 mg/80 mg), 10 ml iv x 2 (ges också vid pc allergi typ I) Appendicit Vid perforerad appendicit med peritonit eller abscess rekommenderas antibiotika mot aeroba och anaeroba bakterier. Överväg om abscess kan dräneras perkutant. cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1,

4 ciprofloxacin 400 mg x 2 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1. Vid övergång till per oral behandling amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 och metronidazol 400 mg x 3 eller ciprofloxacin 500 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 3 Total behandlingstid 5 dygn. Divertikulit Vid mild, okomplicerad inflammation utan allmänpåverkan hos i övrigt, immunkompetenta, där klinik och/eller DT buk inte talar för perforation eller abscess inleds behandling med tarmvila utan antibiotika. Vid mer uttalad inflammation (hög feber, allmänpåverkan, peritonit, försämring eller utebliven förbättring efter timmar) rekommenderas antibiotika. Vid abscess som är större än 5 cm rekommenderas dränage. Vid fri perforation, vilket i allmänhet kräver kirurgisk exploration, är antibiotika med bred täckning obligat. cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1, ciprofloxacin 400 mg x 2 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1 Vid övergång till oral behandling: amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 och metronidazol 400 mg x 3 ciprofloxacin 500 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 3 Total behandlingstid 5 dygn. Pankreatit Rutinmässig antibiotikabehandling rekommenderas inte utan reserveras till infektionskomplikationer som till exempel abscess eller sepsis. I så fall insätts antibiotika mot aeroba och anaeroba bakterier efter odling. Antibiotikabehandling cefotaxim 1 g x 3 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1 imipenem 1g x 3 iv ciprofloxacin 400 mg x 2 iv och metronidazol iv, initialt 1,5 g x 1, sedan 1g x 1.

5 Sepsis med bukfokus Om cirkulatorisk påverkan även tillägg med gentamycin i engångsdos (se dosering av aminoglykosider). Referenser Wong PF, Gilliam AD, Kumar S, Shenfine J, O'Dair GN, Leaper DJ. Antibiotic regimens for secondary peritonitis of gastrointestinal origin in adults. Cochrane Database Syst Rev Apr 18;(2):CD Shirah GR, O'Neill PJ. Intra-abdominal Infections. Surg Clin North Am Dec;94(6): doi: /j.suc Epub 2014 Oct 7. Review. PubMed PMID: Wille-Jørgensen P, Guenaga KF, Matos D, Castro AA. Pre-operative mechanical bowel cleansing or not? an updated meta-analysis. Colorectal Dis Jul;7(4): Chabok A, Påhlman L, Hjern F, Haapaniemi S, Smedh K; AVOD Study Group.Randomized clinical trial of antibiotics in acute uncomplicated diverticulitis.br J Surg Apr;99(4): doi: /bjs PubMed PMID:

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Kirurgiska Bukinfektioner

Kirurgiska Bukinfektioner Kirurgiska Bukinfektioner Infektionsläkarföreningens Efterutbildningsdagar 2011 OBS. Denna version av presentationen som på begäran läggs ut på hemsidan är i avsaknad av en samtidig föreläsning med förklaringar,

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten

Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten ANTIBIOTIKA Giltighet: 15-02-01 16-12-31 Författare: Maria Furberg, Jens Backman, Therese Thunberg, Andreas Winroth, Stephan Stenmark

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Spondylit. Bertil Christensson Lund Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,

Läs mer

Antibiotika. Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten. Giltighet: 13-02-01 14-12-31

Antibiotika. Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten. Giltighet: 13-02-01 14-12-31 Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten Antibiotika Giltighet: 13-02-01 14-12-31 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare, ordförande Strama Västerbotten Innehåll

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Del 3_ 8 sidor_15 poäng _ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Del 8_ 9 sidor_17 poäng

Del 8_ 9 sidor_17 poäng Du träffar 45 årig man med svåra epigastriella smärtor sedan 1,5 dag. Smärtorna strålar ut mot ryggen bilateralt, han mår illa och har kräks flera gånger. Han har haft återkomande smärtattacker under höger

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Del 6_6 sidor_16 poäng

Del 6_6 sidor_16 poäng _6 sidor_16 poäng En 55-årig kvinna inkommer till akutmottagningen med tilltagande buksmärtor i övre delen av buken sedan tre timmar. Hon är så pass smärtpåverkad att det är svårt att få några bra svar

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

antibiotikabruk i praktiken

antibiotikabruk i praktiken Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Smärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS. Ekonomi

Smärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS. Ekonomi Smärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS Ekonomi Postoperativ tromboembolism Patofysiologi: Virchov s triad Förändrade flödesförhållanden Förändringar i kärlväggen Förändringar i

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar 1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria

Läs mer

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta Akut ont i magen EVA I PERSSON Att överväga olika diagnoser Anamnes Status Undersökningar Medicinering Tidigare sjukdomar Operationer Ålder Kön Smärtanalys Anamnes Smärtanames Smärtdebut när och hur Karaktär

Läs mer

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)

Läs mer

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Introduktion Att välja mål och mått Infektionsverktyget ger möjligheter att i realtid följa på vilka indikationer antibiotika används och vilka vårdrelaterade

Läs mer

Ortopediska infektioner Strama

Ortopediska infektioner Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.

Läs mer

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner) Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

Läs mer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) 62-årig man söker pga feber och frossa. Han är tidigare frisk, rökare sedan länge. Dricker alkohol vid festligare Söker med hög feber och frossa sedan tre dagar tillbaka. Lite lätt

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet. Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

Akut buk T Ann Langerth Spec. kirurgi Lever-Pankreas sektionen UAS

Akut buk T Ann Langerth Spec. kirurgi Lever-Pankreas sektionen UAS T6 2015 Ann Langerth Spec. kirurgi Lever-Pankreas sektionen UAS Patientfall 1 43-årig man med hypertoni och övervikt Buksmärtor Puls 80, bt 150/85, temp 38 Definition på akuta buksmärtor: akut uppkomna

Läs mer

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Akut ont i magen EVA I PERSSON Smärta Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Lyssna på patientens berättelse och fråga hur patienten själv har förstått sitt tillstånd Att överväga

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Giltighet: t.o.m. 2014-12-31 Reviderat 2013 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare Johan Wiström, stf. smittskyddsläkare Anders Johansson,

Läs mer

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning. 1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Rättarens poäng på denna sida:

Rättarens poäng på denna sida: 9 sidor 15 poäng En man född 1965 söker akutmottagningen pga smärtor i övre delen av buken sedan ca ett halvt dygn tillbaka. Smärtorna sitter som ett band runt buken och strålar bakåt i ryggen. Smärtorna

Läs mer

Del 3 5 sidor 14 poäng

Del 3 5 sidor 14 poäng 5 sidor 14 poäng Diana 43 år. Du arbetar som AT-läkare på husläkarmottagningen i Östhammar, och morgonens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 43-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Del 8, totalt 7 sidor, 14 poäng

Del 8, totalt 7 sidor, 14 poäng Del 8, totalt 7 sidor, 14 poäng En tidigare väsentligen frisk 68-årig man inkommer kl 23.30 till akutmottagningen i ambulans. Han kommer hemifrån och insjuknade plötsligen med kraftiga buksmärtor två timmar

Läs mer