TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001"

Transkript

1 TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall Skrivtid: till vänster om dig ligger frågorna. När skrivningen börjar tar du det första bladet och vänder det rätt. - fyll först i ditt namn högst upp! - besvara frågan och lägg bladet upp och ner på golvet till höger om dig - vänd upp nästa blad. Frågorna ser ut så här: Den gamla informationen står med: Svaret på föregående fråga med: Den nya informationen med: Den nya frågan med: liten stil. kursiv stil vanlig stil fet stil Tänk på att: - skriva ditt namn - ta inte tillbaka ett besvarat papper till höger om dig - inte ha flera frågeformulär framme samtidigt

2 Namn:.. Urologifall 1. Sidan 1(5) Du vikarierar som distriktsläkare på en distriktsläkarmottagning i Norrlands inland. Du har jourmottagning en förmiddag och då söker en 75-årig man med vattenkastningsbesvär. Patienten berättar att han under det sista halvåret fått allt besvärligare att kasta vatten, han har behövt gå upp ofta på natten för att kasta vatten och strålen har blivit allt svagare. I status finner Du en välbevarad man 75 år gammal. Buken är överallt mjuk, möjligen finns en dämpning på platsen för blåsan. Patienten är afebril. Du misstänker att patienten eventuellt har en kronisk urinretention, vad gör Du för åtgärder, vad tar du för prover på distriktsläkarmottagningen? (3 p)

3 Urologifall 1. Sidan 2(5) Du vikarierar som distriktsläkare på en distriktsläkarmottagning i Norrlands inland. Du har jourmottagning en förmiddag och då söker en 75-årig man med vattenkastningsbesvär. Patienten berättar att han under det sista halvåret fått allt besvärligare att kasta vatten, han har behövt gå upp ofta på natten för att kasta vatten och strålen har blivit allt svagare. I status finner Du en välbevarad man 75 år gammal, vikt 95 kg, längd 175 cm. Buken är överallt mjuk, möjligen finns en dämpning på platsen för blåsan. Patienten afebril. Om Du har en bladder scan (ultraljudsapparat) på mottagningen använder Du den för att bedöma patientens residualurin. Finns inte en bladder scan sätter Du en Ch 14 Foley-kateter för att bedöma residualurinmängd. Du palperar per rectum och bedömer prostatas konsistens och storlek Du tar urinodling från den tappade urinen, Du tar blodprover inklusive kreatinin, kalium, natrium, PSA och bildar Dig en uppfattning om 1) eventuell påverkan på njurfunktion 2) för att få differentialdiagnostisk vägledning om detta kan röra sig om benign prostatahyperplasi alternativt prostatacancer. Patienten har 900 ml i urinblåsan och Du finner kraftig förstorad prostata utan några hårdare partier. Du kompletterar anamnesen och patienten är således väsentligen frisk förutom diabetes mellitus som tablettbehandlas. Hur planerar Du den initiala fortsättningen av behandlingen/utredningen av patientens besvär. Drar Du katetern omedelbart eller får den sitta kvar och i så fall hur länge? ( 3 p )

4 Urologifall 1. Sidan 3(5) Patienten berättar att han under det sista halvåret fått allt besvärligare att kasta vatten, han har behövt gå upp ofta på natten för att kasta vatten och strålen har blivit allt svagare. I status finner Du en välbevarad man 75 år gammal. Buken är överallt mjuk, möjligen finns en dämpning på platsen för blåsan. Ch 14 Foley-kateter för att bedöma residualurinmängd. Du palperar per rectum och bedömer prostatas konsistens och storlek. Du tar urinodling från den tappade urinen, Du tar blodprover inklusive kreatinin, kalium, natrium, PSA och bildar Dig en uppfattning om eventuell påverkan på njurfunktion för att få differentialdiagnostisk vägledning om detta kan röra sig om benign prostatahyperplasi alternativt prostatacancer. Patienten har 900 ml i urinblåsan och Du finner palpationsfyndet som en relativt kraftig förstoring av prostata utan några hårdare partier. Du kompletterar anamnesen och patienten är således väsentligen frisk förutom diabetes mellitus som tablettbehandlas. Blodproverna visar att patienten har ett normalt kreatinin och inte någon påverkan på elektrolyter men eftersom patienten haft en urinretention på nästan 1 liter väljer Du att avlasta patienten med kateter under ett par veckors tid. Patienten får ha katetern öppen och koppla till en uribag nattetid. På dagtid kan han ha den proppad 3 timmar i taget och bör dessemellan tömma katetern då han kan ha nedsatt blåssensibilitet efter urinretentionen. Vilken effekt på urinproduktionen kan man ibland se efter katetersättning vid kronisk urinretention med njurfunktionspåverkan? Vilka laboratorieprover brukar då vara påverkade och på vilket sätt? Vilken elektrolytstörning kan i det akuta skedet efter katetersättningen bli livshotande? (3 p)

5 Urologifall 1. Sidan 4(5) Patienten berättar att han under det sista halvåret fått allt besvärligare att kasta vatten, han har behövt gå upp ofta på natten för att kasta vatten och strålen har blivit allt svagare. I status finner Du en välbevarad man 75 år gammal. Buken är överallt mjuk, möjligen finns en dämpning på platsen för blåsan Ch 14 Foley-kateter för att bedöma residualurinmängd. Du tar urinodling från den tappade urinen, Du tar blodprover inklusive kreatinin, kalium, natrium, PSA och bildar Dig en uppfattning om eventuell påverkan på njurfunktion för att få differentialdiagnostisk vägledning om detta kan röra sig om benign prostatahyperplasi alternativt prostatacancer. Du palperar per rectum och bedömer prostatas konsistens och storlek. Patienten har 900 ml i urinblåsan och kraftig förstoring av prostata utan några hårdare partier. Du kompletterar anamnesen och patienten är således väsentligen frisk förutom diabetes mellitus som tablettbehandlas, Blodproverna visar normalt kreatinin och elektrolyter men eftersom patienten haft en urinretention på nästan 1 liter väljer Du att avlasta patienten med kateter under ett par veckors tid.. Vid kronisk urinretention kan njurskada uppkomma. Serumkreatinin är då förhöjt liksom även kalium. Vid en kronisk urinretention kan en sekundär polyuri uppstå efter KAD avlastning. Då kan en kraftig utsvämning av kalium i urin ske och hypokalemi kan uppkomma som innebär en risk för livshotande hjärtrytmtrubbningar. Denna patient hade alltså inte detta syndrom men det är viktigt att vara medveten om att vid stora urinretentioner kan denna komplikation tillstöta. Ett kateterdragningsförsök gjordes hos distriktssköterskan 3 v efter att Du hade satt en kateter och patienten berättar på mottagningsbesöket två dagar efter kateterdragningsförsöket att han mikterar men att strålen alltjämt är svag. På bladder scan ser Du att residualurinen är ca 100 ml. Vilka behandlingsalternativ finns till hands vid subvesikalt avflödeshinder ; farmakologiskt, minimalmalinvasivt och kirurgiskt? Vilken behandlingsform tycker Du är optimal för patienten i detta fall? (3p)

6 Urologifall 1. Sidan 5(5) Patienten berättar att han under det sista halvåret fått allt besvärligare att kasta vatten, han har behövt gå upp ofta på natten för att kasta vatten och strålen har blivit allt svagare. I status finner Du en välbevarad man 75 år gammal. Ch 14 Foley-kateter för att bedöma residualurinmängd. Du tar urinodling från den tappade urinen, Du tar blodprover inklusive kreatinin, kalium, natrium, PSA och bildar Dig en uppfattning om eventuell påverkan på njurfunktion för att få differentialdiagnostisk vägledning om detta kan röra sig om benign prostatahyperplasi alternativt prostatacancer. Du palperar per rectum och bedömer prostatas konsistens och storlek. Patienten har 900 ml i urinblåsan och kraftig förstoring av prostata utan några hårdare partier. Du kompletterar anamnesen och patienten är således väsentligen frisk förutom diabetes mellitus som tablettbehandlas. Blodprover: normalt kreatinin och elektrolyter men eftersom patienten haft en urinretention på nästan 1 liter väljer Du att avlasta patienten med kateter under ett par veckors tid. Vid grav kronisk urinretention kan en njurskada uppkomma. Detta ses på blodproverna genom att serumkreatinin är förhöjt liksom även kalium. Vid en avlastning av en kronisk urinretention kan så en sekundär polyuri uppstå varvid kraftig utsvämning av kalium i urin kan ske varvid man kan på en hypokalemi som alltså kan ge livshotande elektrolytrubbningar med påverkan på hjärtverksamhet. Denna patient hade alltså inte detta syndrom men det är alltid viktigt att ha i bakhuvudet vid stora urinretentioner att denna komplikation kan tillstöta. Ett kateterdragningsförsök gjordes hos distriktssköterskan 3 v efter att Du hade satt en kateter och patienten berättar på mottagningsbesöket två dagar efter kateterdragningsförsöket att han mikterar men att strålen alltjämt är svag. På bladder scan ser Du att residualurinen är ca 100 ml. För behandling av benign prostatahyperplasi finns 2 typer av farmakologiska preparat registrerade. 5 alfa-reduktashämmare som förhindrar omvandling av testosteron till 5- dihydro-testosteron i prostata (generiskt namn finasterid). Det finns också alfareceptorblockerande medel som blockerar alfa-1- receptorer i trigonum, uretra och prostata. På så vis dämpas den symatomimetiska nervimpulsen och en relaxation av glatt muskulatur kan ske. Dessutom finns ett antal icke-receptbelagda preparat i hälsokostaffärer vars effekt är relativt bristfälligt dokumenterat, dessa verkar oftast genom att de innehåller en östrogenkomponent. Minimalinvasiv behandling sker genom att prostata värmebehandlas med laser eller microvågor varvid en minskning av prostatavolymen kan ske. Guldstandard vid behandling av subvesikalt avflödeshinder orsakat av prostata är fortfarande transuretral resektion av prostata (TUR-P). I det här fallet förefaller det ganska klart att patienten bör remitteras till urologklinik för bedöming, här finns indikation för TUR-P. Vad har Du för hjälpmedel till hands för att kvantifiera patientens vattenkastningsbesvär i mindre distinkta fall? (1p)

7 Urologifall 1. Sidan 6 Patienten berättar att han under det sista halvåret fått allt besvärligare att kasta vatten, han har behövt gå upp ofta på natten för att kasta vatten och strålen har blivit allt svagare. I status finner Du en välbevarad man 75 år gammal. Ch 14 Foley-kateter för att bedöma residualurinmängd. Du tar urinodling från den tappade urinen, Du tar blodprover inklusive kreatinin, kalium, natrium, PSA och bildar Dig en uppfattning om eventuell påverkan på njurfunktion för att få differentialdiagnostisk vägledning om detta kan röra sig om benign prostatahyperplasi alternativt prostatacancer. Du palperar per rectum och bedömer prostatas konsistens och storlek. Patienten har 900 ml i urinblåsan och Du finner palpationsfyndet som en relativt kraftig förstoring av prostata utan några hårdare partier. Blodproverna visar att patienten har ett normalt kreatinin och inte någon påverkan på elektrolyter men eftersom patienten haft en urinretention på nästan 1 liter väljer Du att avlasta patienten med kateter under ett par veckors tid. Vid grav kronisk urinretention kan en njurskada uppkomma. Detta ses på blodproverna genom att serumkreatinin är förhöjt liksom även kalium. Vid en avlastning av en kronisk urinretention kan så en sekundär polyuri uppstå varvid kraftig utsvämning av kalium i urin kan ske varvid man kan på en hypokalemi som alltså kan ge livshotande elektrolytrubbningar med påverkan på hjärtverksamhet. Denna patient hade alltså inte detta syndrom men det är alltid viktigt att ha i bakhuvudet vid stora urinretentioner att denna komplikation kan tillstöta. Ett kateterdragningsförsök gjordes hos distriktssköterskan 3 v efter att Du hade satt en kateter och patienten berättar på mottagningsbesöket två dagar efter kateterdragningsförsöket att han mikterar men att strålen alltjämt är svag. Vid farmakologisk behandling finns 2 typer av preparat registrerade för behandling av benign prostatahyperplasi. 5 alfa-reduktashämmare som alltså förhindrar omvandling av testosteron till 5-dihydro-testosteron i prostata (generiskt namn finasterid). Det finns också alfa-receptorblockerande medel som blockerar alfa-1- receptorer i trigonum, uretra och prostata. På så vis dämpas den symatomimetiska nervimpulsen och en relaxation av glatt muskulatur kan ske. Minimalinvasiv behandling sker genom attprostata värmebehandlas med laser eller microvågor varvid en minskning av prostatavolymen kan ske. Guldstandard vid behandling av subvesikalt avflödeshinder orsakat av prostata är fortfarande transuretral resektion av prostata (TUR-P). I det här fallet förefaller det ganska klart att patienten bör remitteras till urologklinik för bedöming, här finns indikation för TUR-P. För att kvantifiera patientens subjektiva besvär kan man använda sig av ett validerat symptom score ex IPSS (International prostate Symptom Score). För att objektivisera patientens vattenkastning kan han fylla i en tidsmiktionslista. Då registrerar patienten den tid det tar för 1:a dl av miktionen och den totala urinmängden vid varje miktionstillfälle under ett dygn. Tider över tio sekunder för första dl talar för ett subvesikalt avflödeshinder. För att man ska kunna bedöma miktionen bör den kastade volymen överstiga 1,5 dl.

8 Urologifall 2. Sidan 1(6) Till dig som distriktsläkare söker en 48-årig man för blod i urinen som han haft för några dagar sedan. Han är annars frisk, aldrig sjukhusvårdad och äter inga mediciner. a) Vilka frågor vill du ställa för att komplettera anamnesen? b) vilken utredning planerar du för patienten?

9 Urologifall 2. Sidan 2(6) Till dig som distriktsläkare söker en 48-årig man för blod i urinen som han haft för några dagar sedan. Han är annars frisk, aldrig sjukhusvårdad och äter inga mediciner. Anamnesen kompletteras med frågor om hematuriepisoden, andra symtom, smärtor, tidigare hematuri. Du har planerat att utreda patienten med urografi, urincytologier och remiss är sänd till urolog för cystoscopi. När patienten nu kommer till Urologmottagningen arbetar du som urolog. Du utför en cystoskopi på tidigare nämda patient. Du finner nu en flikig expansivitet ca 4 cm stor i anslutning till det vänstra ostiet. Du kan enbart identifiera det högra ostiet. Inga andra förändringar ses i urinblåsan. Patienten har lämnat urincytologier som enbart visar atyper. Han har fått tid för urografi nu om 6 veckor. a) vilka undersökningar/behandlingar planerar du för patienten? b) vilken prioritering i tid är rimlig?

10 Urologifall 2. Sidan 3(6) Till dig som distriktsläkare söker en 48-årig man för blod i urinen som han haft för några dagar sedan. Han är annars frisk, aldrig sjukhusvårdad och äter inga mediciner. Anamnesen kompletteras med frågor om hematuriepisoden, andra symtom, smärtor, tidigare hematuri. Du har planerat att utreda patienten med urografi, urincytologier och remiss är sänd till urolog för cystoscopi. När patienten nu kommer till Urologmottagningen arbetar du som urolog. Du utför en cystoskopi på tidigare nämda patient. Du finner nu en flikig expansivitet ca 4 cm stor i anslutning till det vänstra ostiet. Du kan enbart identifiera det högra ostiet. Inga andra förändringar ses i urinblåsan. Patienten har lämnat urincytologier som enbart visar atyper. Han har fått tid för urografi nu om 6 veckor. Nu planerar du: (1) att påskynda urografin eftersom du vet att det vänstra ureterostiet finns vid/eller engagerad av tumören, (2) snar operation, (3) preoperativ rtg lunga och gärna datortomografi. Patienten bör genomgå undersökningar och operation inom en månad. Nu är du på operationssalen och skall operera patienten. Urografisvaret visar att det finns ett ringa avflödeshinder distalt i vänster ureter, inga säkra förändringar i de övre urinvägarna för övrigt. a) på vilket sätt skall operationen utföras? b) vilka frågeställningar skriver du på PAD remissen?

11 Urologifall 2. Sidan 4(6) Till dig som distriktsläkare söker en 48-årig man för blod i urinen som han haft för några dagar sedan. Han är annars frisk, aldrig sjukhusvårdad och äter inga mediciner. Anamnesen kompletteras med frågor om hematuriepisoden, andra symtom, smärtor, tidigare hematuri. Du har planerat att utreda patienten med urografi, urincytologier och remiss är sänd till urolog för cystoscopi. När patienten nu kommer till Urologmottagningen arbetar du som urolog. Du utför en cystoskopi på tidigare nämda patient. Du finner nu en flikig expansivitet ca 4 cm stor i anslutning till det vänstra ostiet. Du kan enbart identifiera det högra ostiet. Inga andra förändringar ses i urinblåsan. Patienten har lämnat urincytologier som enbart visar atyper. Han har fått tid för urografi nu om 6 veckor. Nu planerar du: (1) att påskynda urografin eftersom du vet att det vänstra ureterostiet finns vid/eller engagerad av tumören, (2) snar operation, (3) preoperativ rtg lunga och gärna datortomografi. Patienten bör genomgå undersökningar och operation inom en månad. Nu är du på operationssalen och skall operera patienten. Urografisvaret visar att det finns ett ringa avflödeshinder distalt i vänster ureter, inga säkra förändringar i de övre urinvägarna för övrigt. Du opererar patienten med en TUR-B, d.v.s. hela tumören recesseras ner in i detrusormuskulaturen. Avsikten är att all tumörvävnad avlägsnas. De preliminära frågställningarna på PAD är: Urotelcellstumör, tumörgrad, tumörstadium, inväxt i detrusormuskulaturen? PAD svaret sammanfattas: Blåscancer (urotelcells) grad 2, med inväxt i lamina propria men ej i detrusormuskulaturen. (pt1g2). a) Vilken information ger du nu till patienten? Vilka är dina förslag till patienten om behandlingen av blåscancern?

12 Urologifall 2. Sidan 5(6) Till dig som distriktsläkare söker en 48-årig man för blod i urinen som han haft för några dagar sedan. Han är annars frisk, aldrig sjukhusvårdad och äter inga mediciner. Anamnesen kompletteras med frågor om hematuriepisoden, andra symtom, smärtor, tidigare hematuri. Du har planerat att utreda patienten med urografi, urincytologier och remiss är sänd till urolog för cystoscopi. När patienten nu kommer till Urologmottagningen arbetar du som urolog. Du utför en cystoskopi på tidigare nämda patient. Du finner nu en flikig expansivitet ca 4 cm stor i anslutning till det vänstra ostiet. Du kan enbart identifiera det högra ostiet. Inga andra förändringar ses i urinblåsan. Patienten har lämnat urincytologier som enbart visar atyper. Han har fått tid för urografi nu om 6 veckor. Nu planerar du: (1) att påskynda urografin eftersom du vet att det vänstra ureterostiet finns vid/eller engagerad av tumören, (2) snar operation, (3) preoperativ rtg lunga och gärna datortomografi. Patienten bör genomgå undersökningar och operation inom en månad. Nu är du på operationssalen och skall operera patienten. Urografisvaret visar att det finns ett ringa avflödeshinder distalt i vänster ureter, inga säkra förändringar i de övre urinvägarna för övrigt. Du opererar patienten med en TUR-B, d.v.s. hela tumören recesseras ner in i detrusormuskulaturen. Avsikten är att all tumörvävnad avlägsnas. De preliminära frågställningarna på PAD är: Urotelcellstumör, tumörgrad, tumörstadium, inväxt i detrusormuskulaturen? PAD svaret sammanfattas: Blåscancer (urotelcells) grad 2, med inväxt i lamina propria men ej i detrusormuskulaturen. (pt1g2). Du informerar om blåstumören som nu är mikroskopiskt verifierad. Att den är ytlig men att den har en hög risk för recidiv och att täta kontroller är viktiga. Du föreslår att patienten kommer åter om 3 månader för cystoskopi och urincytologier. Blåscancer med inväxt i lamina propria har en relativt hög frekvens av recidiv i urinblåsan. Ett problem när du har diagnostiserat och recesserat en tumör vid/över ett ureterostium är att det kan finnas tumör kvar i den distala ureteren. a) Patienten frågar om det finns någon behandling som kan minska risken för recidiv i blåsan. b) Vilka diagnostiska undersökningar kan användas för att utreda den distala ureteren? (nämn minst 2).

13 Urologifall 2. Sidan 6(6) Till dig som distriktsläkare söker en 48-årig man för blod i urinen som han haft för några dagar sedan. Han är annars frisk, aldrig sjukhusvårdad och äter inga mediciner. Anamnesen kompletteras med frågor om hematuriepisoden, andra symtom, smärtor, tidigare hematuri. Du har planerat att utreda patienten med urografi, urincytologier och remiss är sänd till urolog för cystoscopi. När patienten nu kommer till Urologmottagningen arbetar du som urolog. Du utför en cystoskopi på tidigare nämda patient. Du finner nu en flikig expansivitet ca 4 cm stor i anslutning till det vänstra ostiet. Du kan enbart identifiera det högra ostiet. Inga andra förändringar ses i urinblåsan. Patienten har lämnat urincytologier som enbart visar atyper. Han har fått tid för urografi nu om 6 veckor. Nu planerar du: (1) att påskynda urografin eftersom du vet att det vänstra ureterostiet finns vid/eller engagerad av tumören, (2) snar operation, (3) preoperativ rtg lunga och gärna datortomografi. Patienten bör genomgå undersökningar och operation inom en månad. Nu är du på operationssalen och skall operera patienten. Urografisvaret visar att det finns ett ringa avflödeshinder distalt i vänster ureter, inga säkra förändringar i de övre urinvägarna för övrigt. Du opererar patienten med en TUR-B, d.v.s. hela tumören recesseras ner in i detrusormuskulaturen. Avsikten är att all tumörvävnad avlägsnas. De preliminära frågställningarna på PAD är: Urotelcellstumör, tumörgrad, tumörstadium, inväxt i detrusormuskulaturen? PAD svaret sammanfattas: Blåscancer (urotelcells) grad 2, med inväxt i lamina propria men ej i detrusormuskulaturen. (pt1g2). Du informerar om blåstumören som nu är mikroskopiskt verifierad. Att den är ytlig men att den har en hög risk för recidiv och att täta kontroller är viktiga. Du föreslår att patienten kommer åter om 3 månader för cystoskopi och urincytologier. Blåscancer med inväxt i lamina propria har en relativt hög frekvens av recidiv i urinblåsan. Ett problem när du har diagnostiserat och recesserat en tumör vid/över ett ureterostium är att det kan finnas tumör kvar i den distala ureteren. Intravesical behandling med a) BCG och b) cytostatika exempelvis mutamycin har visats minsak risken för recidiv. Ureteroscopi, retrograd uretero-pyelografi samt urografi och selektiva urincytologier kan vara av värde för att utreda den distala ureteren

14 Urologifall 3. Sidan 1(5) Du är underläkare på en rehabiliteringsklinik. En av patienterna som kommer på sin ordinarie uppföljning är en 37 årig man som för 12 år sedan i en snöskoterolycka ådrog sig en komplett nedre halsryggskada i C7 nivå. Patienten arbetar i ett datorföretag i staden, han har tillgång till en personlig assistent. Patienten är inkontinent för urin, utlöser blåstömning genom manuellt trycka på nedre buken (bankning). Han använder urindroppsamlare. Han har hittills varit nöjd med detta sätt att hantera urinvägarna. Det framkommer dock att han senaste året all oftare får episoder av illaluktande urin och feber. I samband med dessa episoder som nu kommer vara annan månad blir han ofta kallsvettig och får en dunkande huvudvärk. Ange två enkla undersökningar som kan ge vägledning i bedömningen (1p) Ange en tänkbar genes till patientens symptom (2p)

15 Urologifall 3. Sidan 2(5) Du är underläkare på en rehabiliteringsklinik. En av patienterna som kommer på sin ordinarie uppföljning är en 37 årig man som för 12 år sedan i en snöskoterolycka ådrog sig en komplett nedre halsryggskada i C7 nivå. Patienten arbetar i ett datorföretag i staden, han har tillgång till en personlig assistent. Patienten är inkontinent för urin, utlöser blåstömning genom manuellt trycka på nedre buken (bankning). Han bär uridom. Han har hittills varit nöjd med detta sätt att hantera urinvägarna. Det framkommer dock att han senaste året all oftare får episoder av illaluktande urin och feber. I samband med dessa episoder som nu kommer vara annan månad blir han ofta kallsvettig och får en dunkande huvudvärk. Du låter patienten föranstaltar om upprepade kontroller av residualurin efter blåstömning och odlar från urinen. Genesen till patientens symtom torde vare återkommande urinvägsinfektioner som ger symptom hos denne patient i form av vegetativ (autonom) dysreflexi med kallsvettning och huvudvärk samt blodtrycksstegring. Med viss rätt börjar Du nu att vilja utreda patientens övre urinvägar. Nämn 2 olika undersökningar som kan vara av värde för att kartlägga de övre urinvägarnas funktion (2p)

16 Urologifall 3. Sidan 3(5) Du är underläkare på en rehabiliteringsklinik. En av patienterna som kommer på sin ordinarie uppföljning är en 37 årig man som för 12 år sedan i en snöskoterolycka ådrog sig en komplett nedre halsryggskada i C7 nivå. Patienten arbetar i ett datorföretag i staden, han har tillgång till en personlig assistent. Patienten är inkontinent för urin, utlöser blåstömning genom manuellt trycka på nedre buken (bankning). Han bär uridom. Han har hittills varit nöjd med detta sätt att hantera urinvägarna. Det framkommer dock att han senaste året all oftare får episoder av illaluktande urin och feber. I samband med dessa episoder som nu kommer vara annan månad blir han ofta kallsvettig och får en dunkande huvudvärk. Du låter patienten genomgå upprepade kontroller av residualurin efter blåstömning och odlar från urinen. Genesen till patientens symtom torde vare återkommande urinvägsinfektioner som ger symptom hos denne patient i form av vegetativ (autonom) dysreflexi med kallsvettning och huvudvärk samt blodtrycksstegring. För att kartlägga de övre urinvägarnas funktion kan man göra en renal scintigrafi som ger ett bra mått på både total clearence men även ger information om hur njurfunktionen fördelar sig på vardera njuren. En urografi ger en överlägsen morfologisk diagnostik av de övre urinvägana men en mera grov funktions bestämning Det enklaste men också minst säkra sättet att skaffa sig en bild av de övre urinvägarnas funktion är att analysera S-kreatinin. Den känsligaste laboratorieundersökningen för njurfunktionen är att mäta urinosmolalitet efter att man givit DDAVP =Minirin R (syntetisk ADH analog). Undersökningen ger ett mått på njurarnas koncentrationsförmåga. Hos den aktuelle patienten visar utredningen att det föreligger klara tecken på en långsamt sjunkande njurfunktion. Du bestämmer dig därför att närmare kartlägga de nedre urinvägarnas funktion. Vilken undersökning vill du använda för denna kartläggning och beskriv kort hur undersökningen går till och vad man mäter. (2p) Vilket patologiskt reaktionsmönster förväntar Du dig finna vid undersökningen? (1p)

17 Urologifall 3. Sidan 4(5) Du är underläkare på en rehabiliteringsklinik. En av patienterna som kommer på sin ordinarie uppföljning är en 37 årig man som för 12 år sedan i en snöskoterolycka ådrog sig en komplett nedre halsryggskada i C7 nivå. Patienten arbetar i ett datorföretag i staden, han har tillgång till en personlig assistent. Patienten är inkontinent för urin, utlöser blåstömning genom manuellt trycka på nedre buken (bankning). Han bär uridom. Han har hittills varit nöjd med detta sätt att hantera urinvägarna. Det framkommer dock att han senaste året all oftare får episoder av illaluktande urin och feber. I samband med dessa episoder som nu kommer vara annan månad blir han ofta kallsvettig och får en dunkande huvudvärk. Du låter patienten föranstaltar om upprepade kontroller av residualurin efter blåstömning och odlar från urinen. Genesen till patientens symtom torde vare återkommande urinvägsinfektioner som ger symptom hos denne patient i form av vegetativ (autonom) dysreflexi med kallsvettning och huvudvärk samt blodtrycksstegring. För att kartlägga de övre urinvägarnas funktion kan man välja att göra en renal scintigrafi som ger ett bra mått på både total clearence men även ger information om hur njurfunktionen fördelar sig på vardera njuren. En urografi ger en överlägsen morfologisk diagnostik av de övre urinvägarna men en mera grov funktionsbestämning. Det enklaste sättet att skaffa sig en grov bild av de övre urinvägarnas funktion är att analysera S-kreatinin. Den känsligaste laboratorieundersökningen för njurfunktionen är att mäta urinosmolalitet efter att man givit DDAVP =Minirin R (syntetisk ADH analog). En urodynamisk underökning är lämplig för att kartlägga de nedre urinvägarnas funktion. Vid denna undersökning mäter man trycket i urinblåsa och bukhåla under både påfyllnad av blåsan och under miktion. Patienten har en neurologisk skadenivå C7. Detta innebär att man oftast ser en detrusor hyperreflexi, d.v.s. förekomst av detrusorkontraktioner under pågående fyllnadsfas. Dessutom bör man förvänta tecken på detrusor sfinkter dyssynerg under miktionsfasen. Detta innebär att koordinationen mellan detrusorkontraktion och avslappning av urethrasfinktern under miktionen är störd vilket innebär tömning mot en helt eller delvis stängd sfinkter. Denne patient uppvisade en klar detrusorhyperreflexi. När han inducerade tömning genom bankning så sågs ett långsamt, avbrutet urinflöde samt residualvolymer om ml. Hur vill du råda vår patient att han sköter sin blåstömning? Nämn någon faktor som Du i denna bedömning tar hänsyn till (2p)

18 Urologifall 3. Sidan 5(5) Denne patient skulle sannolikt vinna på att ändra sin hantering av urinvägarna och i stället för att banka tömma genom ren intermittent självkateterisering (RIK) 4-6 gånger dagligen. Detta resulterar oftast i att frekvensen av symtomgivande urinvägsinfektioner minskar, dels att han eventuellt skulle kunna bli kontinent. Man måste dock i denna bedömning ta hänsyn till andra faktorer, tex. patientens vilja till RIK och om patienten har förutsättningar att klara av det speciellt med avseende på handfunktion.

DEN 25 MAJ 2000. 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall

DEN 25 MAJ 2000. 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI VT-00 DEN 25 MAJ 2000 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall Skrivtid: 08.30 10.15 - till vänster

Läs mer

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI. Kurs vt 02. den 3 juni 2002

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI. Kurs vt 02. den 3 juni 2002 TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI Kurs vt 02 den 3 juni 2002 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall (totalt ca 60 poäng) Skrivtid:

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Urologifrågor, 15 poäng

Urologifrågor, 15 poäng HT-06 C Urologifrågor, 15 poäng C1 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral i en förort till Stockholm. På fredag eftermiddag söker en 72 år gammal man. Han är tidigare opererad för appendicit. Han

Läs mer

LUTS och BPH. Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden. Många orsaker!

LUTS och BPH. Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden. Många orsaker! LUTS och BPH Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden Många orsaker! Utredning av LUTS Anamnes (IPSS, miktionschema) Tidsmiktion, ev res urin U sticka, ev PSA,

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr: 1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Det kliniska perspektivet Jens Andersson, specialist i urologi Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom urologin

Läs mer

Nedre urinvägssymptom vid MS

Nedre urinvägssymptom vid MS Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog?

Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog? Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog? Jonas Hugosson Professor i Urologi vid Sahlgrenska akademin och urolog vid Carlanderska

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Camilla Thellenberg Karlsson Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalmar 2017-02-09 Kliniskt besvärligt sjukdomspanorama relativ banal sjukdom som ofta recidiverar

Läs mer

4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning

4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning 4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning 2016-08-17 4:1 Fråga Vilket av följande påståenden om hematuri är falskt? 1) En patient med makrohematuri och bakteriuri har påtagligt mindre risk för tumör i urinkanalen

Läs mer

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)

Läs mer

Vårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi

Vårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi Vårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi Utarbetat av Urologkliniken, Akademiska sjukhuset. Ansvarig: Överläkare Einar Brekkan

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Urologiska komplikationer vid gynekologisk och obstetrisk kirurgi. Ralph Peeker Docent, överläkare Enheten för Urologi, SU

Urologiska komplikationer vid gynekologisk och obstetrisk kirurgi. Ralph Peeker Docent, överläkare Enheten för Urologi, SU Urologiska komplikationer vid gynekologisk och obstetrisk kirurgi Ralph Peeker Docent, överläkare Enheten för Urologi, SU Uretärskada Peroperativ diagnos Snar postoperativ diagnos (< 1 vecka) Sen postoperativ

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

BPH utredning och behandling i primärvården. Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus

BPH utredning och behandling i primärvården. Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus BPH utredning och behandling i primärvården Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus Inte bara besvär! Residualurin/infektion Urinretention Blödning Blåssten Divertikelbildning Njurinsufficiens

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

BPH. Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

BPH. Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ De flesta män drabbas av godartad prostataförstoring, BPH. Långt ifrån alla får problem och behöver därför ingen behandling. För de andra forskas det bland annat på ett nytt specifikt läkemedel

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn... Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland Zxczxc Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Lars Karlberg, Överläkare urologen Birger Thorell, Allmänläkarkonsult Gäller fr o m Dokumentnummer

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Olycklig Fruktansvärt. missbelåten. Ganska. Blandade känslor. nöjd. Nöjd Ganska. Mycket. nöjd

Olycklig Fruktansvärt. missbelåten. Ganska. Blandade känslor. nöjd. Nöjd Ganska. Mycket. nöjd Svara på dessa frågor. Diskutera svaren med din doktor. Patient-information. Symtomskattning vid prostatabesvär (I-PSS) Namn: Personnummer: Datum: Nästan alltid Mer än hälften av gångerna Hälften av gångerna

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning 2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning

Läs mer

PEDIATRISK URORADIOLOGI

PEDIATRISK URORADIOLOGI PEDIATRISK URORADIOLOGI Eira Stokland Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 2015-11-16 Göteborg Pediatrisk uroradiologi/es Att kunna Uroradiologi Vad som

Läs mer

Göteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Göteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Göteborg November 2016 Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad skall vi prata om? Obstruktioner Multicystisk dysplastisk njure Binjureförändringar

Läs mer

behov av att krysta sveda/smärta vid miktion

behov av att krysta sveda/smärta vid miktion Behandlingsrekommendation Behandling av benign prostatahyperplasi Den 25-26 september 1996 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Statens legemiddelkontroll ett expertmöte om behandling av benign prostatahyperplasi.

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård

Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 2.1 Prostatacancer...3 2.2 Miktionsrubbningar hos män...4 2.3 Urinretention...5

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml Behandling med Mitomycin Mitomycin 1mg/ml Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

A N V Ä N D A R G U I D E

A N V Ä N D A R G U I D E ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner

Läs mer

Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg

Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-44200 Fastställandedatum: 2012-06-01 Giltigt t.o.m.: 2014-06-01 Upprättare: Helena E Olsson Fastställare: Johan Hansson Urologiska diagnoser, handläggning

Läs mer

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department GynObstetrik Inkontinens Health Department Innehållsförteckning 1 Urininkontinens......2 Allmänt.......2 Klassifikation.........2 Stressinkontinens Trängningsinkontinens Blandinkontinens Ständig flöde

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p) MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid

Läs mer

Omtentamen i Medicinsk vetenskap. Traumatologi och akutsjukvård. Kurs: M0040H

Omtentamen i Medicinsk vetenskap. Traumatologi och akutsjukvård. Kurs: M0040H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskeprogrammet Omtentamen i Medicinsk vetenskap Traumatologi och akutsjukvård Kurs: M0040H Lärare Delmoment Fråga Max poäng Poäng VG

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

UROTERAPEUT

UROTERAPEUT UROTERAPEUT www.utfnordic.org UROTERAPEUT - En viktig resurs i vården Uroterapeuten... har grundutbildning och legitimation som sjuksköterska/ barnmorska, sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare utreder

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca

Läs mer

Uretravalvel. Gundela Holmdahl. Göteborg

Uretravalvel. Gundela Holmdahl. Göteborg Uretravalvel Gundela Holmdahl Göteborg 2011 OBS! Redigerade bilder i denna presentation. I följande bildspel har vissa bilder/illustrationer tagits bort med tanke på att materialet kommer att publiceras

Läs mer

Mitomycin 1mg/ml. Patientinformation. Behandling med Mitomycin

Mitomycin 1mg/ml. Patientinformation. Behandling med Mitomycin SE Mitomycin 1mg/ml Patientinformation Behandling med Mitomycin Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Operation Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Michael Andersson, Sektionsledare, Intensivvårdsavdelningen Ljungby Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

4. UROLOGI. Vilka två principiellt olika urologiska diagnoser kan du ställa vid denna kliniska bild? Kod:. 27 4:1. Svar: 0

4. UROLOGI. Vilka två principiellt olika urologiska diagnoser kan du ställa vid denna kliniska bild? Kod:. 27 4:1. Svar: 0 4. UROLOGI Urologifall nr En 60 årig man söker på akutmottagningen en kväll. Han klagar över lågt sittande buksmärta och svårigheter att kissa under dagen. Han har urinträngningar och det kommer bara droppvis

Läs mer

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar 1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

CoreTherm värmebehandling

CoreTherm värmebehandling Patientinformation CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Information om CoreTherm Varje person med symptomgivande prostataförstoring är unik. Med CoreTherm kan man anpassa behandlingen

Läs mer

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer