Förord Sammanfattning Summary Inledning Vad är Stödlinjen? Stödlinjens uppdrag Stödlinjens arbetssätt...

Transkript

1 Stödlinjen 2013

2

3

4 Innehåll Förord... 6 Sammanfattning... 6 Summary Inledning Vad är Stödlinjen? Stödlinjens uppdrag Stödlinjens arbetssätt Information och rådgivning på andra språk Hänvisning Stödlinjen Tjänster Bemanning Kvalitetssäkring Kommunikation och seminarier Metodutveckling Inkommande kontakter Inkommande samtal Samtalsdatabasen Inkommande E-kontakter Insamlat data Chatt Vem tar Kontakt Spel om pengar Konsekvenser Åtgärder Spelare E-post SMS Självtest Diskussion... 43

5 Slutord Referenser... 46

6 Förord Folkhälsomyndigheten har sedan 1999 regeringens uppdrag att motverka de skadliga effekterna av överdrivet spelande med fokus på spel om pengar. Finansieringen av en nationell stödlinje för personer som har problem med spel om pengar och deras anhöriga har varit en av de förebyggande insatserna. Stödlinjen drivs sedan 2011 av Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Uppdraget till Stödlinjen är att ge stöd och råd till spelare och deras anhöriga samt att motivera till förändring, men även att vara en nationell plattform för information och kunskapsspridning om spelproblem och dess konsekvenser, samt att upplysa om vilken hjälp som finns att tillgå över landet dit socialtjänst, skola, vårdpersonal, ideella föreningar och stödgrupper kan vända sig. Stödlinjen är en viktig länk i arbetet med att förebygga de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Tillgängligheten till attraktiva och snabba spelformer via internet har bidragit till en expansion av spelmarknaden. Resultat från SWELOGS (Swedish longitudinal gambling study) liksom internationella studier påvisar ett samband mellan internetspel, automater och spelproblem vilket även visar sig bland de hjälpsökande till Stödlinjen. Överdrivet spelande kan ge stora sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser relativt snabbt och påverkar även familj och anhöriga. I denna rapport kan du läsa mer om spelproblem, konsekvenser och vilka möjligheter som finns att få till stöd och hjälp. I denna rapport presenteras Stödlinjens verksamhet för

7 7

8 8

9 Sammanfattning Stödlinjen är en verksamhet inom ramen för Folkhälsomyndighetens förebyggande arbete och den enda nationella stödinsatsen för personer som spelar om pengar och deras anhöriga. På vissa ställen i landet är Stödlinjen det enda möjliga stödet att komma i kontakt med för dessa personer. Stödlinjen för spelare och anhöriga drivs i regi av Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting. Centrum för psykiatriforskning har drivit Stödlinjen sedan Stödlinjens primära uppgift är att ge råd och stöd samt att motivera till beteendeförändring. Genom att systematiskt tillämpa metoden motiverande samtal (MI) försöker Stödlinjen hjälpa den inringande att skapa och stödja motivation till förändring. MI är en klientfokuserad samtalsmetod där bärande element är att uttrycka empati, samarbeta, identifiera värden, uppmuntra klientens egna idéer och lösningar och jämlikhet mellan klient och rådgivare. Stödlinjens rådgivare finns tillgängliga via telefon, chatt, e-post och SMS. Stödlinjen har öppet vardagar mellan Telefonnumret till Stödlinjen är , webbadressen är och e-postadressen är info@stodlinjen.se. Under 2013 kontaktade 1072 spelare, 901 anhöriga och 351 övriga intresserade Stödlinjen antingen via telefon, chatt eller e-post. I uppdraget ingår även att sprida kunskap om spelproblem och spegla utvecklingen på spelmarknaden. I följande rapport redovisas 2013 år arbete och beskrivande statistik kring de inkommande kontakterna till Stödlinjen. 9

10 Summary Stödlinjen, the Swedish National Gambling Helpline, operates within the framework of Swedish National Institute of Public Health s preventive efforts to minimize harmful effects of gambling in Sweden. Furthermore, Stödlinjen is the sole nationwide support service available for individuals with gambling problems and others affected by problem gambling. In some parts of Sweden, Stödlinjen is the only accessible support service for individuals seeking counselling and information concerning problem gambling. Stödlinjen is operated by Forum, The Research Centre for Psycho-Social Health. Forum is a part of Stockholm Centre of psychiatric research at Karolinska Institutet and Stockholm County Council. The principal function of Stödlinjen is to provide support and information to gamblers and their families. In addition, the aim of Stödlinjen is to increase motivation and promote behavioural change. Through the use of Motivational Interviewing (MI), Stödlinjen attempts to motivate individuals who experience gambling problems to change their gambling habits. Stödlinjen also strives to spread knowledge regarding problem gambling and its effects, as well as tracking trends among problem gamblers. This report includes statistics for incoming calls to Stödlinjen, focal points for 2013, development projects, and information dissemination and communication. 10

11 Inledning Vad är Stödlinjen? Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av spelproblem och verka för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande om pengar. Stödlinjen är en verksamhet inom ramen för Folkhälsomyndighetens förebyggande arbete. Stödlinjen startades på initiativ av Oberoende spelsamverkan (OSS) OSS är ett branschråd för spelberoendefrågor där Folkhälsomyndigheten är sammankallande, och består av Lotteriinspektionen, Spelberoendes riksförbund och representanter från den reglerade delen av spelindustrin. Stödlinjens telefonnummer, , och webbadress, marknadsförs av de OSS-anslutna spelbolagen i såväl spelmaterial som på webbsidor. Rådgivarna i Stödlinjen ger råd och stöd till personer med spelproblem och deras anhöriga över telefon, chatt, e-post och SMS. Rådgivarna i Stödlinjen arbetar enligt samtalsmetoden Motiverande samtal (MI). På Stödlinjens webbplats finns bland annat information om spelmissbruk och spelberoende, självhjälpstips, speltest och interaktiva självhjälpsmoduler. Stödlinjens uppdrag Stödlinjen har som primär uppgift att ge råd och stöd till spelare och anhöriga samt att motivera till beteendeförändring. Utöver detta uppdrag ska Stödlinjen även sprida kunskap om spelproblem, dess konsekvenser och vilken hjälp som finns att få runt om i landet. Det ingår också i Stödlinjens uppdrag att spegla utvecklingen på spelmarknaden och ge underlag till Folkhälsomyndigheten de kan beakta när de utformar förebyggande insatser för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Stödlinjens arbetssätt Rådgivningen utgår från ett förhållningssätt baserat på motiverande samtal (MI), och kognitiv beteendeterapi, (KBT). MI är en samarbetsfokuserad samtalsform som går ut på att stärka och framkalla en individs motivation till förändring (Miller & Rollnick, 2008). MI används för en rad olika problemområden som till exempel alkoholproblem, tobaksanvändande och spelberoende (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). KBT är ett samlingsnamn för evidensbaserade behandlingsformer som handlar om hur beteende, tankar och känslor påverkar varandra. KBT är en interventionsform som främst fokuserar på samspelet mellan människan och dess omgivning här och nu. KBT har visat sig hjälpa mot problem som till exempel fobier, depression, ångest, smärtproblematik och spelberoende (Öst, 2013). 11

12 De råd som ges i kontakten med Stödlinjen skiljer sig beroende på om man själv har spelproblem eller om man ringer om någon annans spelande. Råden till spelare kretsar runt: Självbegränsande åtgärder, så som självavstängning eller installation av spelblock Att hantera spelsug och tankar på spel Att hantera ekonomin Att hitta alternativa spelfria aktiviteter Hänvisning till vård och/eller självhjälpsgrupper Råden till anhöriga kretsar runt: Hur man kommunicerar på ett mer effektivt sätt Att hantera ekonomin Att uppmuntra alternativa spelfria aktiviteter hos den som spelar Att ta hand om sig själv Hänvisning till anhörigstöd och/eller självhjälpsgrupper Information och rådgivning på andra språk Stödlinjen erbjuder information om problem med spel om pengar och vilken hjälp som finns att få på 15 språk via webbplatsen. Rådgivning via tolk erbjuds på 100 språk/dialekter. Tolksamtal bokas in i förväg. Hänvisning En del av Stödlinjens arbete är att hänvisa personer med spelproblem och deras anhöriga/närstående till externa hjälpinsatser. För att kunna göra det så effektivt som möjligt har Stödlinjen ett register över tillgängliga hjälpinsatser i kommunal, landstings och privat regi. Detta register uppdateras löpande för att kunna ge så bra hänvisningar som möjligt. Stödlinjen hänvisar bland annat, utan inbördes rangordning, till olika behandlingsalternativ i öppenvård, kamratföreningar och budget- och skuldrådgivning. I dagsläget erbjuder cirka 10 % av kommunerna erbjuder vård enligt evidensbaserade metoder. 3 av 21 landsting erbjuder vård för spelberoende. En tendens som kan skönjas är att kommunerna överlåter ansvaret för behandling av personer med spelproblem till landstingen i och med att spelberoende klassas som ett beroendetillstånd i Diagnostic and statistical manual of mental disorders (2013). 12

13 Stödlinjen 2013 Här redovisas den verksamhet som bedrivits under 2013 och årets inkommande kontakter. Tjänster Stödlinjen erbjuder råd och stöd via telefon, chatt, sms och e-post. Under vardagar har telefon- och chattservicen varit öppen mellan Dag före helgdag har telefon- och chattservicen varit öppen mellan E-post och Sms har besvarats inom 24 timmar på vardagar och nästkommande vardag gällande meddelanden inkomna under helgtid. Stödlinjens webbplats har löpande uppdaterats för att erbjuda så aktuell information som möjligt för de som besöker den. Självhjälpsmaterial som vänder sig till både spelare och anhöriga har erbjudits via Stödlinjens webbplats. Under året har ett utökat självtest med självhjälpsmoduler utvecklats och driftsatts. Programmet består av en del där besökaren skattar sina spelvanor och får anpassad återkoppling beroende på nivå av spelproblem. Programmets andra del består av självhjälpsmoduler där målet är att öka användarens motivation till att göra en förändring av sina spelvanor. Programmet hittas på Bemanning Stödlinjen har under 2013 bemannats med 8 rådgivare som arbetar i olika omfattning. Rådgivarna är folkhälsovetare, psykologkandidater och beteendevetare. Alla rådgivare har fått intern utbildning i orsaker till och behandling av spelmissberoende. De har också fått utbildning och kontinuerlig handledning i MI av MI-utbildare som är certifierade av Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Kvalitetssäkring För att utvärdera och säkerställa huruvida personalen i Stödlinjen bedriver samtal i MI-anda skickas samtal in för kodning till Motivational Interviewing Coding Laboratory, MIClab, vid Karolinska institutet. MIClab är Europas enda kodningslaboratorium för motiverande samtal. Samtalen bedöms bland annat utifrån de relationella variablerna empati och samarbete samt de tekniska variablerna autonomistöd och locka fram förändringsprat. Feedback lämnas till rådgivarna i vilken utsträckning samtalet kan sägas vara i MI-anda. Genom att kontinuerligt sända samtal till MIClabs för kodning och återkoppla feedbacken i MI-handledning säkerställs att samtalen i Stödlinjen förs i MI-anda. Kommunikation och seminarier 13

14 Under året har representant från Stödlinjen deltagit i den internationella tankesmedjan, som hölls i Melbourne i mars 2013, där forskare och praktiker träffas och diskuterar olika aspekter av spelberoendeproblematik. Stödlinjen har också initierat samarbete med den australiensiska hjälplinjen the Turningpoint. Stödlinjen har också presenterat verksamheten vid Spelbranschens etiska råds årsmöte i april 2013, vid nätverksmötet för spelberoendebehandlare och vid Föreningsseminariet i Göteborg den 14 december Vidare har representant från Stödlinjen under året blivit intervjuad av Mitt i tidningarna i Stockholm, Häslingebladet och Radio Sweden. Metodutveckling Ett koncept för ett självtest med självhjälpsmoduler tagits fram. Programmet bygger på den transteoretiska modellen, TTM. Enligt TTM går den som gör en beteendeförändring genomgår ett antal faser innan en bestående förändring kommit till stånd. Det motivationshöjande programmet, som består av ett antal olika moduler, rekommenderar nästa steg att ta beroende på i vilken förändringsfas den som genomgår programmet bedöms befinna sig i. Programmet finns tillgängligt via Stödlinjens webbplats, 14

15 Inkommande kontakter I detta stycke redovisas de inkommande kontakter Stödlinjen haft under Först presenteras telefonkontakter och sedan chatt, e-post och Sms-kontakter. Stycket avslutas med en diskussion om årets inkommande kontakter. 15

16 Inkommande samtal Under 2013 inkom samtal till Stödlinjen varav under öppettiderna. Av dessa besvarades stycken av Stödlinjens personal. Figur 1 beskriver inkommande samtal under Inkomna samtal: 8 141st. Samtal utanför öppettider: st. Inkomna samtal under öppettid: st. Pålagda samtal: st. Besvarade samtal: st. Lyssnar på förinspelad information: 420 st. Inkommande Figur 1. Inkommande samtal under samtal 2012 under Under 2013 inkom sammanlagt samtal vilket är en minskning med 502 samtal jämfört med föregående år. Det inkom 5981 samtal under öppettid vilket är en minskning med 819 samtal jämfört med föregående år. Det besvarades 213 stycken färre samtal under 2013 jämfört med Tabell 1. Inkommande samtal Inkomna samtal (totalt) Inkomna samtal under öppettid Besvarade samtal Samtalsdatabasen Den information som framkommer i samtalen till Stödlinjen registreras i en databas. Detta görs för att kunna förmedla mer tillförlitlig information om de grupper som tar kontakt, för att upptäcka trender i spelande samt för att kunna utveckla de tjänster som Stödlinjen erbjuder. Eftersom den inringande till stor del 16

17 styr samtalets riktning och innehåll framkommer olika sorters information i de olika samtalen. Detta leder till stora variationer i de data som registreras. I det här avsnittet presenteras den information som framkommit under dessa samtal med särskilt fokus på variabler som rör spelaren och den anhöriga samt de negativa konsekvenser som spelandet leder till. En andel av samtalen berör även datorspelande. Avslutningsvis diskuteras informationen i samtalen. Det övergripande syftet med informationsinsamlandet kring samtalen är att är att jämföra insamlat data från år till år för att i förlängningen även kunna urskilja trender för den grupp som kontaktar Stödlinjen. Ett annat syfte är att följa och upptäcka trender rörande spel för att snabbt kunna generera kunskap som kan komma att beaktas av spelbolag och myndigheter i deras arbete med att minimera skadeverkningar av spelandet. Datakvalitet Registreringen i databasen bygger i första hand på explicit uttalad information från den som har kontaktat Stödlinjen. Frågor om till exempel huruvida spelandet har påverkat det psykiska måendet eller om det har inneburit försämrade relationer till anhöriga har i viss mån varit beroende av rådgivarens kvalitativa bedömning. Dessutom är informationen som har framkommit i samtalen ofta mer diffus än de formulerade svarsalternativen i databasen. Exempelvis är databasen utformad för att besvara den exakta storleken på en persons spelrelaterade skuld medan informationen i samtalen sällan berör exakta summor. Vissa registreringar har helt och hållet byggt på rådgivarens bedömning, exempelvis på frågan om kön på den som kontaktar Stödlinjen. Vid kontakt med Stödlinjen är man anonym, vilket innebär att rådgivarna inte nödvändigtvis vet om den som kontaktar Stödlinjen gör det för första gången eller har gjort det tidigare. Dessutom kan både den som själv spelar och anhöriga kontakta Stödlinjen och lämna information om samma person, vilket då registreras som två olika personer i databasen. Därför är det troligt att en del registrerade svar har inkommit från samma individ eller via anhöriga vid flera olika tillfällen. Databasen ger heller inte möjlighet att svara på varför en uppgift inte är registrerad. Därmed går det inte att kontrollera om uteblivna registreringar beror på att en person fått en fråga men inte svarat på den eller om frågan inte har berörts i samtalet. Begränsningar i underlaget Vissa frågor har en högre svarsfrekvens än andra, exempelvis att antalet registrerade svar är högre på kön än på sömnvanor. En fråga med hög svarsfrekvens i jämförelse med det totala antalet individer i den specifika gruppen som ringer Stödlinjen ger ett bättre underlag till att uttala sig om hur det ser ut för hela gruppen. Få registreringar i en fråga leder till osäkerhet runt hur man ska se på registrerade data. Det behöver ju inte vara så att bara för att en fråga inte kommer upp i så många samtal så är den inte relevant för spelare och anhöriga. Detta går 17

18 dock inte att veta eftersom alla inte får chansen att besvara en fråga med ett specifikt innehåll. Eftersom antalet registrerade svar varierar på de 95 frågorna kan inte heller bastalen vara desamma. Detta innebär att procentberäkningarna i de flesta tabeller bygger på antalet samtal där information kring den rådande frågeställningen framkommit. Övergripande information om de registrerade samtalen Vem har ringt? De som ringer till Stödlinjen och berör spelrelaterade frågor kan delas in i fem huvudkategorier: spelare, anhöriga/vänner, övriga, andra problem och felringningar. De två grupper som står för majoriteten av samtalen under 2013 är personer som själva har spelproblem, 35 %, och anhöriga, 31 %. Tabell 2 redovisar vilka som hört av sig till Stödlinjen. Tabell 2. Samtal fördelade på de som ringer, (n=1 922) 2012 (n=2 291) 2011 (n=2 366) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Spelare/f.d. spelare Anhöriga/vänner Övriga a Andra problem Felringningar a Professionella samt intresserade, t.ex. socialtjänst, psykiatri, arbetsgivare, studerande. b Andra problem, t.ex. datorspelande, aktier, shopping, sex). 18

19 Vad vet vi om spelaren? I detta avsnitt redovisas de registreringar som gjorts på personer som uppger att de själva spelar. Kön Män är i majoritet (84 %) bland de spelare som har kontaktat Stödlinjen under I de samtal med anhöriga/vänner som nämner kön på spelaren uppger i 84 % av fallen att spelaren är en man. Tabell 3. Spelarens (bedömda) kön i procentandelar, Kön 2013 (n=672) 2012 (n=879) 2011 (n=891) Man Kvinna Tabell 4. Spelarens kön enligt anhöriga som ringer i procentandelar, Kön 2013 (n=537) 2012 (n=574) 2011 (n=601) Man Kvinna Ålder Uppgifter gällande spelarens ålder lämnas av spelaren själv eller av den anhöriga som tar kontakt. Ålderskategorin år är mest representerad bland spelarna under Samma grupp, år, är även mest representerad i de fall där den anhörige angivit ålder på den som spelar. Noterbart är att det skett en viss ökning av spelare mellan år under det senaste året. För detaljerad information se Tabell 5 och Tabell 6. Tabell 5. Spelarens åldersintervall i andelar,

20 (n=255) (n=636) (n=648) Under 15 år 0,4 (1 st) år 0,4 (1 st) 0,3 0, år , år , år , år 7, , år 7, , år 6 0,4 3,4 Över 74 år 0,4 0,1 0,2 20

21 Tabell 6. Spelarens åldersintervall enligt anhöriga, procentandelar (n=198) 2012 (n=400) 2011 (n=407) Under 15 år 0,5 0,5 0, år år år år år år år Över 74 år 3 0,3 0,7 Sysselsättning En majoritet (57 %) av de som kontaktar Stödlinjen om egna spelproblem uppger att de yrkesarbetar på heltid. Vidare uppger 18 % att de är arbetslösa och 7 % att de är sjukskrivna. Se Tabell 7 för fullständig information. 21

22 Tabell 7. Typ av sysselsättning i procentandelar, (n=324) 2012 (n=530) Yrkesarbetar heltid 57 a 56 a Arbetslös heltid 18 b 10 b Sjukskriven heltid >3mån 7 cd 16 cd Studerar heltid 6 5 Yrkesarbetar deltid 6 3 Egen företagare 1 2 Ålderspensionär 3 5 Föräldraledig heltid 0,6 0,1 e Annat 1 2 a Fast och tidsbegränsat anställd. b Arbetslösa exklusive heltidsstuderande. c Varit sjukskriven i tre månader eller mer. d Personer som är sjukskrivna samt sjukpensionärer. e Andelen är inklusive personer som är tjänstlediga på heltid. 22

23 Problemspelande I Tabell 8 visas statistik för huvudsakligt problemspel, i de samtal där detta framkommit. De tre vanligaste spelformerna är i fallande ordning: automater, kasinospel och poker. Vegas, casinospel på internet och poker på internet står tillsammans för 56 % av de spelformer som uppges som problematiska. 23

24 Tabell 8. Huvudsakligt problemspel fördelade på spelformer angivet i andelar, (n=407) 2012 (n=600) Automater: Vegas Internet Casino Cosmopol Illegal , ,7 0,3 Poker: Internet Casino Cosmopol Klubb 17 0, Kasinospel: Internet Restaurang Casino Cosmopol Klubb ,1 Hästspel: Internet Spelombud även livespel a Bana 3 3 0, Sportspel: Internet även livespel a Spelombud även livespel a

25 Bingo: Internet Hallbingo 2,5 1,25 2 0,5 Övriga: T.ex. skraplotter eller Keno 2,5 1,4 a Man kan välja både kategorin separat samt tillsammans med ett annat spelformat. Personen har dock alltid uppgett spelformen i vilken den är angiven. Konsekvenser för spelaren Konsekvenser på ekonomin Av de 490 personer som berättat om sin ekonomiska situation uppgav 9 % att den var god, 41 % att den var dålig men under kontroll och 50 % angav att den var dålig och ej under kontroll. Konsekvenser för hälsan Av de 672 spelare som ringt till Stödlinjen under 2013 har 250 personer uppgett hur de uppfattar sin psykiska hälsa. 2 % uppgav att den var god, 9 % att den varken var bra eller dålig och 88 % uppgav att den psykiska hälsan var dålig. 81 spelare har uppgett hur de uppfattar sin fysiska hälsa. 14 % uppgav att den fysiska hälsan är god, 41 % att den varken är bra eller dålig och 46 % uppgav att den fysiska hälsan är dålig. Konsekvenser för relationer I Tabell 9 redovisas de svar som angivits rörande spelarnas relationer. Det är möjligt att ange flera svarsalternativ vilket innebär att bastalet är baserat på det totala antalet svar inom kategorin. En försämrad relation till sin partner och till anhöriga och vänner har varit de vanligaste förekommande konsekvenserna under

26 Tabell 9. Sociala konsekvenser av spelandet i antal svar samt procentandelar, flera svarsalternativ, (n=281) 2012 (n=586) Antal Andel Antal Andel Försämrad relation till partner Försämrad relation till anhöriga och vänner Försämrad relation till barn Minskat umgänge Separation eller hot om Socialt isolerad p.g.a. spel Ingen påverkan Övriga konsekvenser I tabellerna visas övriga konsekvenser relaterande till den ekonomiska, sociala och hälsomässiga situationen för spelare. Som det redan beskrivits i inledningen bygger underlaget på den information som framkommit i de enskilda samtalen. De konsekvenser som renderat störst svarsunderlag är ekonomiska konsekvenser samt olika bostadsproblem. För vissa kategorier såsom brott och sömn kan man ange flera svarsalternativ. Detta innebär att samma person kan ha beskrivit fler än en. Procentberäkningarna anger hur stor andel som angivit en viss konsekvens sett till det totala antalet konsekvenser inom den aktuella kategorin. Tabell 10. Ekonomiska konsekvenser som spelare uppger på grund av spelandet, antal svar samt andelar,

27 Antal Andel Antal Andel Spelrelaterad skuld: n=70 n=165 Ingen spelrelaterad skuld Spelrelaterad skuld, kr Spelrelaterad skuld, > kr , , ,5 Spelaren vet inte ,9 Övriga ekonomiska konsekvenser a : Betalningsanmärknin g eller hot om Inställda aktiviteter för familjen Inställda inköp som drabbar familjen Personlig konkurs eller hot om Spelat bort egen firma eller hot om n=98 n= Inställt läkarbesök Inställt tandläkarbesök Skulder till spelombud Brott a : n=27 n=74 Stöld från anhörig Annan stöld Bedrägeri/förfalskni ng

28 Annat brott Förskingring a Den övergripande kategorin har flera svarsalternativ. Tabell 11. Sociala konsekvenser som spelare uppger uppstår på grund av spelandet, antal svar samt andelar, Antal Andel Antal Andel Bostad: n=90 n=149 Bostadsproblem b Ingen påverkan Jobb/studier a : n=66 n=183 Ingen påverkan Missköter jobb eller studier Sjukskriven Förlorat/riskerar arbete/utbildningsplats a Den övergripande kategorin har flera svarsalternativ b Risk att förlora bostad, hindrat byte till bättre bostad, bostadslös samt tvingats flytta till sämre bostad. 28

29 Tabell 12. Hälsomässiga konsekvenser som spelare uppger på grund av spelandet, totalt antal svar samt andelar på övergripande kategori, Antal Andel Antal Andel Sömn: n=42 n=135 Sömnsvårigheter p.g.a. stress/oro Sömnbrist p.g.a. spelande Ingen påverkan Fysisk aktivitet: n=41 n=118 Minskat Upphört Ingen påverkan Övrigt a : n=37 n=111 Självmordstankar Alkohol- /drogmissbruk 5 19 Självmordsförsök 4 12 a Den övergripande kategorin har flera svarsalternativ. Vad vet vi om anhöriga? Anhöriga som ringer Under 2013 kontaktade 600 anhöriga till spelare Stödlinjen, det utgör 31 % av de inkommande samtalen. En klar majoritet var kvinnor (72 %). Tabell 15 visar att den största andelen av de anhöriga som ringer antingen är föräldrar eller partners/före detta partners till den som spelar. 29

30 Tabell 13. Tabell 14. Anhörigas kön i procentandelar, Kön 2013 (n=568) 2012 (n=591) 2011 (n=602) Kvinna Man Tabell 15. Anhöriga som har ringt till Stödlinjen i andelar, (n=600) 2012 (n=576) Partner/f.d. partner Föräldrar Syskon Vän/bekant 9 5 Barn 7 7 Annan släkting 5 11 Anhörigas situation I samtalen med anhöriga framkommer inte bara information om vilka konsekvenser de anhöriga upplevt i samband med spelandet, utan även uppgifter som till exempel hur länge den anhöriga vetat om att spelandet pågått och vad man önskar för hjälp. Dessa uppgifter kan möjligtvis ge en indikation på hur de anhöriga upplever sin situation samt hur konsekvenser ser ut för dem. De flesta anhöriga som tar kontakt med Stödlinjen, har vetat om spelandet i mer än ett års tid. 30

31 Tabell 16. Hur länge den anhöriga anat/vetat om ett problematiskt spelande, i procentandelar, (n=268) (n=406) Osäker 9 4 Anat sedan: <1 mån <6 mån 6-12 mån >1 år Vetat sedan: <1 mån <6 mån 6-12 mån >1 år Att spelaren själv berättar eller att det på något sätt blivit brist på pengar är de vanligaste svarsalternativen rörande hur de anhöriga förstod att spelandet blivit ett problem. För fullständig beskrivning, se Tabell

32 Tabell 17. Hur den anhöriga fick veta/blev misstänksam om spelproblemen, antal svar per underkategori samt andelar av totalt antal svar på övergripande kategori, (n=276) 2012 (n=567) Antal Andel Antal Andel Brist på pengar Spelaren berättade Någon annan berättade Kravbrev Hittat spelkvitton Konsekvenser för anhöriga Ekonomiska konsekvenser för anhöriga Att löpande har bidragit till spelarens försörjning (27 %) eller att ha lånat ut pengar till spelaren (29 %) är de vanligaste ekonomiska konsekvenser som anhöriga anger, se Tabell 18. Vidare anger 41 % av de anhöriga att de har svårt att betala räkningar och 46 % att den ekonomiska situationen lett till inställda aktiviteter eller inköp, se Tabell

33 Tabell 18. Anhörigas ekonomiska konsekvenser, antal personer som angett specifikt alternativ samt procentandelar av totalt antal svar på övergripande kategori, (n=286) 2012 (n=599) Antal Andel Antal Andel Bidragit löpande till spelarens försörjning Lånat ut sparpengar Bestulen på pengar/ägodelar Tagit lån till spelskulder Tagit lån till spelarens utgifter Borgat för lån Spelaren lånat i mitt namn Ingen påverkan I Tabell 19 visas övriga konsekvenser för de anhörigas ekonomiska situation, det är mest typiskt att anhöriga anger att de har svårt att betala räkningar och behöver ge avkall på annat på grund av den försämrade ekonomiska situation som skapats av den anhörigas spelande. 33

34 Tabell 19. Anhörigas ekonomiska problem, antal som angivit specifikt alternativ samt procentandelar av totalt antal svar på övergripande kategori, (n=46) 2012 (n=108) Antal Andel Antal Andel Svårt att betala räkningar Inställda aktiviteter/inköp/reparationer Betalningsanmärkning Inställt tandläkar-/läkarbesök Hälsomässiga konsekvenser för anhöriga Av de 60 anhöriga som bedömde sin fysiska hälsa uppgav 42 % att den var bra, 42 % att den var varken bra eller dålig och 16 % att den fysiska hälsan var dålig. Gällande den psykiska hälsan gjorde 175 anhöriga en sådan bedömning. 6 % uppgav att den psykiska hälsa var god, 18 % att den varken var bra eller dålig och 74 % uppgav att den psykiska hälsan var dålig. Vidare har ett antal anhöriga uppgett att de utsatts för psykisk, 4 st., eller fysisk misshandel, 4 st., av den som spelar. Sociala konsekvenser för anhöriga De anhöriga beskriver också i hög grad de sociala konsekvenser som uppkommer i samband med spelandet. Dessa konsekvenser visas i Tabell 20. De mest frekvent förkommande konsekvenserna för relationerna handlar det om att den anhöriga upplever en bristande tillit och att det blir konflikter och irritation gentemot den som spelar. Det är, som vid andra områden som rör konsekvenser, vanligt att de anhöriga uppger flera alternativ av konsekvenser av spelandet under ett telefonsamtal, procentandelarna ger en indikation om hur stor andel av de som berör ämnet drabbas av vissa specifika konsekvenser. 34