Stödlinjens årsrapport Centrum för psykiatriforskning Norra Stationsgatan 69, SE Stockholm

Transkript

1 Stödlinjens årsrapport 2018 Centrum för psykiatriforskning Norra Stationsgatan 69, SE Stockholm

2 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Innehåll Sammanfattning... 4 English summary... 5 Del 1. Stödlinjens verksamhet... 6 Rapportens innehåll... 6 Aktuell forskning om problemspelande fokus på hjälplinjestöd... 6 Behandlingsmetoder för problemspelande... 6 Hjälplinjestöd... 7 Stödlinjens arbetssätt Hänvisning Tjänster Information och rådgivning på andra språk Bemanning Kvalitetssäkring Kommunikation, seminarier och extern fortbildning under Metodutveckling Hemsida Statistikdatabas Anhörigstöd Del 2. Inkommande kontakter Telefonsamtal enligt den tekniska databasen Telefonsamtal per månad, veckodag och tid på dygnet Telefonsamtal enligt den manuella statistikdatabasen Begränsningar i datakvalitet Övergripande information om de registrerade samtalen Vad vet vi om de personer med spelproblem som ringer? Kön Ålder Sysselsättning Spelformer Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar Konsekvenser för psykiskt mående och relationer Ekonomiska konsekvenser Anledningar till kontakt Tidigare och planerade åtgärder samt hänvisningar Anhöriga Anhörigas situation Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar

3 Anledningar till kontakt Åtgärder och hänvisningar Andra problemområden Dataspelande Inkommande e-kontakter Chatt Vem tar kontakt Spel om pengar Motivation till förändring Nöjdhet med chattar Tidigare chattkontakt med Stödlinjen samt akuta konsekvenser E-post Del 3. Självtest och självhjälp Screening Självhjälpsprogrammet Positiva aspekter av att förändra spelvanor Risksituationer för spelande Del 4. Avslutande diskussion Stödlinjens siffror i nationellt perspektiv Verksamhetsutveckling Kommentarer på årets resultat Forskning och utvärdering Slutord Referenser

4 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Sammanfattning Stödlinjen är en nationell stödinsats i Sverige för personer som har problem med spel om pengar samt anhöriga till sådana personer. Stödlinjen drivs av Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet, på uppdrag av Socialdepartementet samt enligt ett samarbetsavtal med Folkhälsomyndigheten. Tillsammans med Alkohollinjen, Sluta-röka-linjen och alkoholhjalpen.se ingår Stödlinjen i det nationella beroendeförebyggande arbete som på uppdrag av regeringen bedrivs av Stockholms läns landsting. Stödlinjen etablerades 1999 i regi av en privat aktör, och övergick till att drivas i offentlig regi Stödlinjens primära uppgift är att ge råd och stöd till personer med spelproblem och till anhöriga till sådana personer. Genom att systematiskt tillämpa metoden motiverande samtal (MI) arbetar rådgivarna vid Stödlinjen med att stödja och stärka motivation till förändring bland de personer som tar kontakt. MI är en klientfokuserad samtalsmetod där de bärande pelarna är att uttrycka empati, samarbeta, identifiera livsvärden, samt tillvarata klientens egna idéer om lösningar. Stödlinjens rådgivare använder även principer från kognitiv-beteendeterapi (KBT). I Stödlinjens uppdrag ingår också att sprida kunskap om spelproblem och om behandling av spelproblem, samt att förmedla information om hur spelproblem uppfattas utifrån klienternas perspektiv. Stödlinjens rådgivare finns tillgängliga via telefon, chatt och e-post. Öppettiderna är helgfria vardagar klockan 9:00 till 21:00. Telefonnumret till Stödlinjen är Personer som inte önskar vara anonyma kan nå Stödlinjen på e-postadressen info@stodlinjen.se. På Stödlinjens webbsida, finns chatten samt kontaktformulär för anonym e-post. Rådgivning är tillgänglig på svenska och engelska, samt på andra språk genom tolkassisterade samtal. Under 2018 var det totala antalet inkommande kontakter till Stödlinjen Av dessa registrerades 3828 av rådgivarna i Stödlinjens statistikdatabas som verksamhetsrelevanta kontakter. Enligt statistikdatabasen besvarade Stödlinjen 2152 telefonsamtal, 1090 chattar och 586 e-brev. Av dem som kontaktade Stödlinjen under året var 1922 personer med egna spelproblem, 1315 anhöriga, 173 personer med ärenden som gällde dataspel och 418 övriga (exempelvis studenter, personal inom vård- och omsorg, frivilligorganisationer, eller media). I den här rapporten redovisas deskriptiv statistik från 2018 års arbete på Stödlinjen. 1 Inklusive felringningar och oidentifierade kontakter. 4

5 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 English summary Stödlinjen, the Swedish National Gambling Helpline, is a nationwide support service available in Sweden for individuals with gambling problems and concerned significant others affected by problem gambling. Stödlinjen is run by the Center for Psychiatry Research at Stockholm County Council and Karolinska Institutet, on behalf of the Swedish Ministry of Health and Social Affairs through a cooperative agreement with the National Public Health Agency. Together with the national alcohol helpline, Alkohollinjen, the national tobacco helpline, Sluta-röka-linjen, and the national online alcohol support service, alkoholhjalpen.se, Stödlinjen is part of the combined national preventive efforts of the Stockholm County Council in the area of addictive behaviors on the government s behalf. Stödlinjen was established in 1999 by a private company and became a publicly run service in Stödlinjen s principal task is to provide support and information to people with gambling problems and their families. Through systematic use of Motivational Interviewing (MI), the counselors at Stödlinjen strive to support and strengthen the motivation to change among those who contact the helpline. MI is a client-focused conversational method that builds on the pillars of empathy, collaboration and identification of life values, with the aim of strengthening the client s own ideas and solutions. Stödlinjen s counselors also deliver counseling based the principles of cognitive-behavioral therapy (CBT). Stödlinjen s mandate also includes disseminating knowledge about problem gambling and treatment thereof. Furthermore, Stödlinjen communicates information on problem gambling from the client perspective. The counselors at Stödlinjen are available via telephone, chat and . Opening hours are weekdays 9 a.m. to 9 p.m. The telephone number to Stödlinjen is Those who do not wish to be anonymous can reach Stödlinjen at the address info@stodlinjen.se. The chat and a contact form for anonymous ing are available through Stödlinjen s website, Services are available in English as well as in other languages via interpreters. In 2018, Stödlinjen had 5886 incoming contacts, of which 3828 were registered by counselors in the helpline data registration system as contacts relevant to Stödlinjen s mandate. Stödlinjen responded to 2152 telephone calls, 1090 chats and 586 e-letters, from 1922 persons with gambling problems, 1315 concerned significant others, 173 persons with issues concerning gaming and 418 other agencies (e. g., students, health care or social services personnel, NGOs, and the media). Stödlinjen s activities during 2018 are presented in this report, with a focus on descriptive statistics. 5

6 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Del 1. Stödlinjens verksamhet Stödlinjen är en hjälplinje för personer som har problem med spel om pengar och för anhöriga till dessa personer. Linjen är också en informationsresurs för vård- och omsorgssektorn, för arbetsgivare och i allmänhet för personer som är intresserade av spelproblem. Stödlinjens uppdrag omfattar även att spegla utvecklingen på spelmarknaden. Vid sidan av uppdraget att ge råd och stöd vid spel om pengar kan Stödlinjen även ge viss rådgivning vid dataspelproblem. Stödlinjen har nu funnits i 20 år. När Stödlinjen grundades 1999 ansvarade en privat aktör för driften. Sedan 2011 drivs Stödlinjen av Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. Linjen drevs fram till oktober 2015 på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, varefter uppdraget överfördes till Stockholms läns landsting. Ett samarbetsavtal finns med Folkhälsomyndigheten för tiden efter oktober All verksamhet vid Stödlinjen finansieras av Socialdepartementet. Rapportens innehåll Rapporten innehåller fyra delar. Den första delen sammanfattar det aktuella forskningsläget vad gäller hjälplinjestöd för personer med spelproblem och deras närstående. Därefter beskrivs Stödlinjens arbetssätt och tjänster. Rapportens andra del beskriver Stödlinjens inkommande telefon-, chatt- och e-postkontakter under året, både vad gäller antalet kontakter och vilka som tagit kontakt. I rapportens tredje del presenteras data från två tjänster som finns på Stödlinjens hemsida: självtestet samt självhjälpsprogrammet. Rapporten avslutas med en diskussion av innehållet. Aktuell forskning om problemspelande fokus på hjälplinjestöd Behandlingsmetoder för problemspelande I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av det aktuella forskningsstödet för hjälplinjer som riktar sig till personer med spelproblem och deras anhöriga. Denna redovisning kompletterar forskningsavsnittet i årsrapporten för 2017, som innehöll en översikt över metaanalyser och systematiska översikter om effekterna av olika behandlingsmetoder för problemspelande. Avseende behandling var ett viktigt steg under 2018 att Socialstyrelsen, utifrån en konsensusprocess i samarbete med forskare och praktiker, genererade rekommendationer för identifiering och behandling av spelproblem. Slutversionen av rekommendationerna publicerades i december 2018 på Socialstyrelsens resurs Kunskapsguiden.se och innehåller sex rekommendationer. Rekommendationen vad gäller behandling är att KBT erbjuds personer med spelproblem, samt att KBT med tillägg av MI erbjuds personer med spelproblem och behov av motivationshöjande insats [1]. Dessa rekommendationer avser personer som söker behandling inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Det är utifrån det aktuella kunskapsläget viktigt att komma ihåg att forskningsfältet är ungt. En nyligen publicerad kritisk granskning av fältet pekar på att KBT och korta interventioner möjligen kan ge effekter, ofta på kort sikt, men att det finns stort behov av att framöver undersöka 6

7 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 nya kombinationer av behandlingar [2] samt effekterna av webbaserade behandlingar [3]. Hjälplinjestöd Detta avsnitt utgår till största del ifrån publicerade vetenskapliga artiklar där forskaren Simone Rodda medverkar. Rodda var tidigare chef för hjälplinjen för spelproblem vid Turning Point, i Melbourne, Australien, och är numera senior forskare vid University of Auckland, Nya Zeeland, där hon fortsätter att publicera studier om hjälplinjer och problemspelande. En översikt över Roddas publikationer visar att de gäller fem huvudsakliga kategorier: interventioner för att minska problemspelande, förändringsstrategier hos personer med spelproblem, karakteristiska hos personer med spelproblem som söker hjälp, stöd till anhöriga, samt screening för spelproblem. Nedan redovisas resultaten från de utifrån Stödlinjens perspektiv mest relevanta studierna. Interventioner för att minska problemspelande Två artiklar beskriver forskningsprotokoll för pågående studier. I den ena studien jämförs ett internetbaserat självhjälpsprogram i 4 moduler (GamblingLess: For Life) som ges över 8 veckor i en guidad respektive icke-guidad version i Australien [4]. Målet är att rekrytera 200 deltagare. Effekten av programmet ska mätas med självskattad grad av problemspelande enligt formuläret G-SAS. Kvalitativa intervjuer av behandlare och deltagare ingår också, utöver andra, sekundära utfallsmått. I den andra studien, som sker i öppenvården, jämförs ett personligt MIsamtal tillsammans med en arbetsbok samt upp till fem boostersessioner via telefon, med 10 sessioner KBT ansikte mot ansikte [5]. Målet är att rekrytera 300 deltagare till studien. Sex artiklar redovisar resultat från studier på hjälplinjer eller internetbaserade tjänster. I en av dem randomiserades personer som kontaktade Nya Zeelands nationella hjälplinje för spelproblem till en av fyra olika betingelser: 1) ett rådgivande samtal med hjälplinjen utan MI-komponenter, 2) ett MI-samtal med hjälplinjen, 3) ett MI-samtal med hjälplinjen plus en arbetsbok eller 4) ett MIsamtal med hjälplinjen, arbetsbok samt upp till fyra uppföljande MI-samtal [6]. Av deltagarna i samtliga betingelser förbättrades 77 % med avseende på antal speldagar, summa pengar nedlagd på spel och behandlingsmåluppfyllelse vid uppföljningen efter 12 månader, utan någon skillnad mellan grupperna, vilket tyder på att ett enda samtal kan ge goda effekter. Subgruppsanalyser visade dock att personer med mer omfattande problem gynnades av att vara i gruppen som fick ett MI-samtal, arbetsboken samt möjlighet till upp till fyra uppföljande MI-samtal. Denna behandling var också bättre för personer med jämförelsevis högre grad av psykisk ohälsa samt lägre tilltro till sin egen förmåga att förändras (self-efficacy). Ytterligare en studie analyserade utfallet av en enda chattsession hos 229 personer med spelproblem [7]. Denna studie, som utgick från deltagarnas skattningar före och efter chatten, visade att deltagarnas tilltro till sin förmåga att avstå ifrån att spela ökade, och deras spelsug minskade i samband med chatten; samt att deltagarnas uppfattning om hur bra chattsessionen var predicerade förändringar i 7

8 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 tilltron till den egna förmågan att avstå från spelande. En tredje studie undersökte användbarheten hos SMS-meddelanden för att stödja 198 personer med spelproblem som sökte internetbaserad hjälp för psykisk ohälsa i Australien [8]. Deltagarna randomiserades till den sedvanliga internetbaserade behandlingen eller till den sedvanliga internetbaserade behandlingen med tillägg av 2 SMSmeddelanden per vecka med tips på förändringsstrategier som tidigare identifierats som effektiva av personer med spelproblem, samt frågan behöver du hjälp?. Resultaten visade att SMS-meddelandena inte gav någon extra effekt på utfallet av behandlingen. Den fjärde studien, en tidigare studie från hjälplinjer i Australien, fokuserade bland annat på könsskillnader, med 103 manliga respektive 67 kvinnliga deltagare med spelproblem [9]. Resultaten visade att motivation till att söka hjälp hos nästan alla deltagare kom av att de kände oro för att spelandet skulle bli ett större problem, av att det fanns negativa känslor kopplade till spelandet, samt av att spelandet orsakat ekonomiska problem. Hinder för att söka hjälp handlade om vilja att lösa problemet på egen hand samt om skamkänslor. Skillnader mellan män och kvinnor fanns i fråga om stolthet och om obenägenhet att se spelandet som ett problem, där dessa omständigheter förekom i större utsträckning bland män än bland kvinnor. I denna studie sökte 90 % av deltagarna ytterligare professionell hjälp för sina spelproblem. En senare, femte studie beskrev könsskillnader bland 86 kvinnor och 64 män, med uppföljningsmätningar 3, 6 och 12 månader efter kontakten med hjälplinjen [10]. Resultaten visade att kvinnor upplevde större känslomässigt lidande och lägre livskvalitet än män. Både män och kvinnor rapporterade signifikanta förbättringar över tid beträffande spelbeteenden och psykosocial hälsa, och detta gällde oavsett behandlingskontakter utöver kontakten med hjälplinjen. Kvinnorna verkade ha uppnått förbättringar enbart med stöd av hjälplinjen, medan män i högre grad sökte ytterligare behandling efter kontakten med hjälplinjen. En tidigare, sjätte studie har också visat ett utfall som är relevant för hjälplinjer [11]. I en randomiserad, kontrollerad studie från Nya Zeeland jämfördes psykologisk rådgivning via telefon respektive ansikte mot ansikte. Deltagarna var 92 personer som rekryterats via annons. Båda grupperna hade förbättrats i samma utsträckning vid tremånadersuppföljning med avseende på spelbeteende mätt i pengar spenderade på spel, tid nedlagd på spel samt andel av inkomst nedlagd på spel. Slutsatsen blev att behandling kan vara lika effektiv oavsett om den sker över telefon eller ansikte mot ansikte. Ovanstående resultat tyder sammantaget på att ett samtal med en hjälplinje kan ge lika goda resultat som en längre behandling, men att personer med samsjuklighet eller svårare problem kan behöva mer intensiv behandling. Vissa könsskillnader finns, men hjälplinjerna är till stort stöd för såväl män som kvinnor. I väntan på ytterligare forskning respektive utvärdering av läget för forskning och praktik, är KBT samt KBT i förening med MI fortfarande de metoder som ligger närmast till hands att tillämpa för att hjälpa och behandla personer med problemspelande. Samtidigt kan det framöver vara hjälpsamt för forskningsfältet att mer specifikt identifiera innehållet i studierna och interventionerna med den nya GIST-1- taxonomin (Gambling Intervention System of CharacTerization), som utvecklats 8

9 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 med fyra kategorier: tekniktyp, karakteristika hos deltagare och rekrytering, format för leverans av interventionen samt utvärderingsaspekter [12]. Strategier för beteendeförändring I Stödlinjens årsrapporter för 2017 och 2018 redovisas åtgärder som de personer som kontaktat Stödlinjen tidigare vidtagit respektive planerar att göra efter kontakten med linjen. För att ge en bakgrund till temat åtgärder redovisas här resultat från studier om strategier för beteendeförändring. En tidig studie av chattranskriberingar med fokus på strategier för beteendeförändring och åtgärder, där 149 chattar från personer som kontaktat en nationell hjälplinje i Australien analyserades, visade att 85 % av chattarna innehöll diskussion om åtminstone en strategi eller åtgärd [13]. Sex bredare kategorier framkom: kontroll över pengar och ekonomisk hantering (till exempel be en anhörig ta över ekonomin); att använda socialt stöd (till exempel berätta om spelproblemen för familj eller vänner); att undvika eller begränsa spelandet (till exempel genom att annullera egna spelkonton); att välja alternativa aktiviteter (till exempel ersätta spelande med att arbeta/studera, motionera eller utföra hushållsarbete); att förändra tankar och uppfattningar (till exempel fundera över de negativa konsekvenserna av spelandet eller tänka på hur pengar bättre skulle kunna spenderas i framtiden); samt att kartlägga sitt beteende genom till exempel speldagbok. Det kom också fram i chattarna att en relativt stor utmaning bestod i att se till att strategierna eller åtgärderna blev av. När chattarna genomförde de åtgärder, som de planerade, var genomförandet kopplat till att de hade erfarenheter av att kunna överge strategier eller åtgärder när de inte fungerade, samt att de kunde fatta medvetna beslut om att byta strategi eller åtgärd till något som de trodde kunde fungera bättre. Tre nya studier om förändringsstrategier har belyst frågan på ett djupare plan. I den första studien har 1370 inlägg på två onlineforum för spelproblem analyserats [14]. Totalt identifierades 2937 förändringsstrategier i materialet, och en innehållsanalys gav 27 kategorier i fyra olika förändringsstadier, från tiden före beslut, före handling, under handling samt beteendeförändringsstrategier som passade för flera stadier. Detta pekar på ett mycket bredare register av förändringsstrategier än vad som tidigare framkommit. Den andra studien analyserade förändringsstrategier hos 385 deltagare med olika nivåer av spelproblem (inget, tidigare eller aktuellt) [15]. Deltagarna sorterades utifrån psykisk ohälsa, riskbruk av alkohol och impulsivitet. Förändringsstrategier handlade om att acceptera att spelbeteendet måste förändras samt egna påminnelser om negativa konsekvenser. Personer som ännu inte hade utvecklat spelproblem upplevde även att begränsning av insättningsbelopp var hjälpsamt. Oavsett graden av spelproblemens allvar var psykiska ohälsa, riskbruk av alkohol samt impulsivitet faktorer som var viktiga att ta hänsyn till i behandling. Den tredje studien analyserade 489 enkätsvar hos personer med spelproblem om erfarenheter av, beredskap på eller vikten av, självförtroende i förhållande till samt hjälpsamhet av olika förändringsstrategier [16]. Analysen genererade en Change strategy questionnaire med 99 förändringsstrategier i 15 kategorier. De mest hjälpsamma kategorierna var kognitiva tekniker, återkoppling om problemet, planering samt hantering av sug. 9

10 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Karakteristika hos personer med problemspelande som söker hjälp Trots att spelproblem ofta leder till omfattande negativa konsekvenser för den enskilde söker endast 10 % av de som bedöms vara i behov av vård hjälp för sina spelproblem [17]. Några studier har undersökt vad som kännetecknar de personer som söker hjälp. Här beskrivs utvalda resultat. I en studie kontaktades 143 personer två månader efter att de hade ringt en hjälplinje för personer med spelproblem [18]. Dessa tillfrågades om de sedan dess hade sökt behandling för sina problem. Det visade sig att förekomsten av finansiella problem samt tidigare erfarenheter av behandling för spelproblem predicerade vilka som sökte behandling efter samtalet med hjälplinjen. Vad som motiverade respektive hindrade personer med spelproblem från att söka hjälp var fokus för en tidigare studie med 77 deltagare [19]. Hjälpsökandebeteende drevs främst av att individen hade hamnat i en krissituation och inte av ett gradvist erkännande av att man har spelproblem. Författarna identifierade skam, förnekelse och sociala faktorer som främsta hinder för individen från att söka hjälp för sina spelproblem. Liknande faktorer identifierades i en studie som jämförde 125 hjälpsökande från en hjälplinje med 104 icke-hjälpsökande [20], och i en studie som undersökte 730 personer med spelproblem från den allmänna befolkningen [21]. Dessa båda fann att de vanligaste anledningarna till att deltagarna inte sökte hjälp för sina spelproblem var att de ville lösa problemen på egen hand eller var för stolta för att söka hjälp; att de kände skam inför sig själva eller familjen; eller att de inte upplevde problemen som tillräckligt omfattande för att motivera behov av extern hjälp. Faktorer som däremot motiverade till att söka hjälp var negativa ekonomiska konsekvenser samt oro för att de nuvarande spelproblemen skulle utveckla sig till mer omfattande problem. En studie bland 1772 personer med spelproblem som hade sökt hjälp via chatt eller mejl till en hjälplinje visade att 70 % sökte hjälp för första gången (78 % av de som mejlade, 68 % av de som chattade) [22]. Chattare var oftare män och under 40 år gamla, medan mejlare oftare var kvinnor och över 40 år gamla. Ytterligare en studie bland 1204 personer med spelproblem som hade sökt hjälp via chatt eller mejl till samma hjälplinje fokuserade på vikten av förändring, beredskap på förändring samt självförtroende i förhållande till att avstå från att handla utifrån spelsug [23]. Fyra klasser av hjälpsökande identifierades. Personer i tre av klasserna bedömes uppleva stor vikt av förändring, personer i två av klasserna bedömdes uppleva stor beredskap på förändring, och personer i alla klasser bedömdes ha lågt självförtroende i förhållande till att avstå från att handla utifrån spelsug. En litteraturöversikt om könsskillnader hos personer med spelproblem (både de som söker hjälp och icke-hjälpsökande) visade att män med spelproblem oftare är impulsiva och använder droger [24]. Kvinnor med spelproblem är oftare arbetslösa, har psykisk ohälsa och har blivit misshandlade som barn. En intressant fråga som väcks här är om könsskillnader kan ha samband med de tre speltyperna enligt Pathwaysmodellen [25]. Modellen beskriver att personer med spelproblem delas i a) de som fått spelvanor hemifrån och fått problem; b) de som spelar för att komma ifrån negativa känslor; och c) de som spelar utifrån impulsiva drag. Utifrån studien torde kvinnor höra i större utsträckning till speltyp b och män till speltyp c. 10

11 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Anhörigstöd En intressant ansats från Australien är utvecklingen av riktlinjer för anhöriga för att känna igen tecken på spelproblem samt stödja en person med spelproblem till att förändra sitt beteende. En viktig aktör i detta arbete är en ideell organisation, Mental Health First Aid Australia, vars mål är att alla människor ska besitta färdigheter för att ge första hjälpen för problem som har att göra med psykisk ohälsa. Arbetet med att utveckla riktlinjerna genomfördes som en så kallad Delphistudie där två olika expertgrupper deltog, dels 32 professionella behandlare, dels 34 personer med egen erfarenhet av spelproblem. Påståenden som minst 80 % i Delphipanelen uppfattade som mycket viktiga identifierades, och dessa har sammanfattats i en koncis broschyr på några sidor [26]. Ytterligare en källa till information om hur man bäst kan stödja anhöriga är två studier i form av kvalitativa analyser av chattar med närstående till personer med problematiskt alkohol- och drogbruk. I den ena studien var fokus på hjälpsökande beteende hos de anhöriga [27]. Tre allmänna teman identifierades: anledning till att chatta (söka råd/vilja prata); diskussion av hjälpsökande och coping (tidigare och aktuella strategier, hinder och underlättande faktorer för hjälpsökande och förändring; samt planering för framtida stöd (planering/behandlingspreferenser). I den andra studien var fokus på upplevelsen av personliga konsekvenser hos de anhöriga, vilket mynnade ut i temana tankar (depressiva, uppfattningar om eget ansvar för problemet, tankar om tillit), beteenden (hjälpsam respektive ickehjälpsam coping) samt känslor (ilska, sorg och rädsla) [28]. Studien lyfter fram de bördor som anhöriga som är intima partners till personer med problematiskt alkohol- och drogbruk upplever, och visar vikten av att erbjuda hjälp och stöd till anhöriga som personer med legitima hjälpbehov. Screening för spelproblem Två nya studier om screening för spelproblem i befintliga vårdverksamheter är värda att nämnas här. I en studie jämfördes 9 korta screeningformulär (med 2-5 frågor vardera) bland 837 patienter i Australien som sökt hjälp för psykisk ohälsa i en vårdform som motsvarar öppenvårdspsykiatri [29]. Alla formulär mättes i förhållande till Problem Gambling Severity Index (PGSI) [30], som även är det formulär som finns som självtest på Stödlinjens hemsida. Enbart Brief Problem Gambling Screen (BPGS) med 5 frågor visade sig ge tillräckligt god träffsäkerhet för olika nivåer av spelproblem. NODS-PERC och NODS-CLIP, som båda finns tillgängliga på Kunskapsguiden.se, visade sig identifiera de mer allvarliga nivåerna moderat risk och spelproblem, men inte den mindre allvarliga nivån viss risk. Frågeformuläret Lie/Bet, som också finns tillgängligt på Kunskapsguiden.se, visade sig identifiera spelproblem, men inte moderat eller viss risk. Den andra studien undersökte hindrande respektive underlättande faktorer för spelscreening i psykiatrin genom kvalitativa innehållsanalyser av 30 intervjuer med kliniker och chefer inom psykiatrin i Australien [31]. Sex teman identifierades: konkurrande prioriteringar, vikten av att screena som rutin, tillgång till lämpliga screeninginstrument, resurser, patientens öppenhet för att screena (responsivitet) 11

12 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 samt utveckling av personalen. Dessa teman omfattade såväl hinder som underlättande faktorer. Sammantaget pekar denna forskningsgenomgång på att hjälplinjer, med webbstöd, har en mycket viktig funktion att fylla, där Stödlinjen i Sverige är en nyckelaktör. Det verkar angeläget att framöver fördjupa och bredda forskningen kring tjänsten. Stödlinjens arbetssätt Stödlinjen erbjuder rådgivning över telefon, chatt och e-post utifrån ett förhållningssätt som i huvudsak baserar sig på MI. Linjen erbjuder inte återkommande kontakter, men de inringande välkomnas i allmänhet att vid framtida behov kontakta linjen igen. De konkreta råd som ges i kontakten med linjen skiljer sig beroende på om det är en person som själv har spelproblem som tar kontakt, eller om det är en anhörig som tar kontakt med anledning av en närstående persons spelande. Råden till personer med spelproblem kan bland annat handla om: Självbegränsande åtgärder, såsom självavstängning eller installation av spelblockeringsprogram Strategier för hantera spelsug och tankar på spel Hur individen kan hantera sin ekonomi Hur individen kan hitta alternativa spelfria aktiviteter Hänvisning till behandling och/eller självhjälpsgrupper Råden till anhöriga kan bland annat handla om: Kommunikationsfärdigheter Gränssättning Att uppmuntra till alternativa spelfria aktiviteter hos den som spelar Att ta hand om sig själv Hänvisning till anhörigstöd och/eller självhjälpsgrupper Hänvisning En viktig del av Stödlinjens arbete är att hänvisa personer med spelproblem och anhöriga till sådana personer till andra hjälpinsatser. För att kunna göra detta så effektivt som möjligt har Stödlinjen upprättat ett register över tillgängliga hjälpinsatser, framförallt inom ramen för offentlig vård via kommuner och landsting. Kartläggningen av hjälpinsatserna omfattar olika behandlingsalternativ i öppenvård, det som erbjuds via brukarföreningar samt i begränsad utsträckning av privata aktörer. Registret uppdateras regelbundet för att Stödlinjen ska kunna ge så bra hänvisningar som möjligt. Registret uppdaterades senast den 2 mars 2019, där all uppgifter för 2018 har inhämtats under de senaste 12 månaderna. I figur 1 visas förändringar i vårdutbudet för spelproblem från 2015 till och med senaste mätning i mars Det framgår 12

13 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 tydligt att rejäla förändringar har skett, framförallt under År 2018 erbjuder 71% av landets kommuner spelspecifik behandling, jämfört med 7 % år 2015, 14 % år 2016 och 17 % år Det är således 10 gånger fler kommuner som erbjuder spelspecifik behandling idag än vad som gjorde det år En mellanlösning för kommunerna är att erbjuda icke spelspecifik behandling, vilket vanligtvis innebär att hjälp och stöd erbjuds inom ramen för befintlig missbruksvård. År 2018 är det 27 % av kommunerna som gör detta, jämfört med 41 % år 2015, 55 % år 2016 och 57 % år Andelen kommuner som väljer denna lösning är idag lägre, vilket förklaras av att andelen kommuner som erbjuder spelspecifik behandling har ökat markant. Fem kommuner (2 %) erbjuder inte någon behandling alls år 2018, att jämföra med 52 % år 2015, 32 % år 2016 och 27 % år För att sammanfatta är det idag 98 % av kommunerna som erbjuder någon form av behandling vid spelproblem. Majoriteten av dessa erbjuder idag spelspecifik behandling. En viktig bidragande faktor till denna utveckling lär vara de förändringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen gällande stöd och behandling vid spelproblem som trädde i kraft 1 januari Efterfrågan på de behandlingsutbildningar med spelinriktning som erbjuds vid Centrum för psykiatriforskning har varit mycket hög sedan hösten 2017, och Socialstyrelsens rekommendationer för identifiering och behandling av spelproblem erbjuder ett nationellt kunskapsstöd som inte funnits tidigare. 0,8 0,7 71 % 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, % 14 % 7 % Erbjöd spelspecifik behandling med utbildade behandlare 27 % 57 % 55 % 41 % Erbjöd ickespelspecifik behandling i öppenvård 2 % 32 % 27 % 52 % Ingen behandling erbjöds Figur 1. Fördelning av vårdutbud under 2015 till 2018 bland landets kommuner (i andelar). Tjänster Stödlinjen har under 2018 erbjudit rådgivning via telefon, chatt och e-post. Under helgfria vardagar är telefon- och chattservicen öppen klockan 9:00 till 21:00. Dagar före helgdag är telefon- och chattservicen öppen klockan 9:00 till 18:00. E-post besvaras vanligen inom 24 timmar på vardagar och nästkommande vardag för 13

14 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 meddelanden som kommit in under helgtid. Via webbplatsen erbjuds sedan 2015 ett självtest med automatisk återkoppling på spelvanor samt ett 10-veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och återfallsprevention. Information och rådgivning på andra språk Rådgivning via tolk erbjuds på cirka 100 språk och dialekter. Tolksamtal kan bokas på förhand eller ordnas i omedelbar anslutning till ett samtal. Bemanning Vid skrivande stund i mars 2019 bemannas Stödlinjen med 17 rådgivare som arbetar i olika omfattning, dock arbetar ingen mer än motsvarande 50 % av en heltidstjänst i linjen för att försäkra en god psykosocial arbetsmiljö. Rådgivarna är folkhälsovetare, beteendevetare, pedagoger, socionomer eller psykologstuderande. Linjen bemannas med två rådgivare alla vardagar och vid högt tryck med tre rådgivare. Till Stödlinjen sker regelbunden nyrekrytering till följd av personalskiften som härrör huvudsakligen från medarbetares utexaminering från pågående utbildningar eller förestående föräldraskap. Under 2018 har flera nya rådgivare tillkommit, samtidigt som andelen månadsanställda har ökat till knappt hälften vilket har ytterligare ökat stabiliteten i arbetsgruppen. Kvalitetssäkring Alla rådgivare får vid nyanställning grundlig utbildning och inskolning. Utbildningen innefattar utbildning i MI med anpassning till spelproblematik, samt andra områden med relevans för linjens verksamhet, exempelvis bemötande av personer med suicidtankar och anhörigstöd. Inskolning sker vid minst 15 handledda 4,5-timmars arbetspass på linjen per ny rådgivare. Sedan hösten 2018 är Centrum för psykiatriforsknings nya webbutbildning om spelproblem också ett inslag i utbildningen av nya rådgivare. I Stödlinjens program för kompetensutveckling får alla rådgivare regelbunden handledning i MI samt särskild fallhandledning i övriga frågor som uppstår hos rådgivarna i anslutning till arbetet på linjen. Regelbunden fortbildning av samtliga medarbetare sker också inom särskilt aktuella områden, till exempel suicidprevention, neuropsykiatriska funktionsvariationer, dataspelande, samt våld i nära relationer. Ett viktigt led i kvalitetssäkringen av MI-samtalen är den regelbundna samtalskodningen. Åtta samtal per år och rådgivare skickas för kodning till MIQAgruppen (Motivational Interviewing Quality Assurance) vid Centrum för psykiatriforskning. Kodningen avser i vilken utsträckning rådgivaren varit till hjälp för att främja beteendeförändring i riktning mot klientens uttryckta mål. Samtalen kodas med utgångspunkt i protokollet The Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI). Enligt protokollet bedöms bland annat de tekniska variablerna främja förändringstal och dämpa vidmakthållandetal samt de relationella variablerna empati och partnerskap. Rådgivarna uppmuntras att även skicka in mindre bra MI-samtal med anledning det pedagogiska värdet, men minst 14

15 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 fyra av de åtta inskickade samtalen per år och rådgivare ska vara godkända utifrån kodningsförfarandet. Återkoppling på kodningarna lämnas till rådgivarna i samband med MI-handledningstillfällena. I handledningen ingår stöd till rådgivaren för att utveckla sina färdigheter i MI. Rådgivare med icke-godkända samtal får ytterligare handledning. Handledningen genomförs av medarbetare vid Stödlinjen som genomgått utbildning för att lära ut och handleda i MI genom Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Kommunikation, seminarier och extern fortbildning under 2018 Januari Stödlinjens enhetschef föreläste och två rådgivare bemannade ett bokbord vid Folkhälsomyndighetens konferens Kunskap om problem med spel om pengar. En av Stödlinjens handledare deltog i en panel vid Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruks (RFMA) konferens om spelproblem i Stockholm. Stödlinjens enhetschef intervjuades av Sveriges Radio, P4 Sjuhärad. Lyssna på P4 Sjuhärad med Anne H Berman. Februari Psykologstudenter från en kurs i Hälsopsykologi på Karolinska Institutet auskulterade under en veckas tid på Centrum för psykiatriforskning och gavs två föreläsningar om Stödlinjens syfte, mål och samtalsfokus. Mars Maj Juni Stödlinjens enhetschef lanserade tillsammans med två av Stödlinjens rådgivare samt fem doktorander vid Centrum för psykiatriforskning och dessutom tre nationella forskare inom spel om pengar, en webbutbildning om grundläggande kunskap om spel samt om att identifiera och följa upp personer med problemspelande. Utbildningen är kostnadsfri, nås på och har haft cirka 1000 deltagare under Två av Stödlinjens rådgivare deltog i High Stakes konferens om dataspel. Stödlinjens enhetschef intervjuades i en artikel i Psykologtidningen. En rådgivare medverkade som föreläsare i spelbehandlarutbildningen som ges vid Centrum för psykiatriforskning. Stödlinjen publicerade tertialrapporten för januari-april

16 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Stödlinjens enhetschef intervjuades i podden Bettingtorsken. Stödlinjens enhetschef deltog i en kort film som producerades av ATG och Dagens Nyheter om spelproblem, för visning på Almedalen. Juli Stödlinjens enhetschef medverkade i två evenemang på Almedalen: o Stödlinjens enhetschef medverkade i ett Almedalsprogram om spelproblem inom ramen för ett seminarium organiserat av Uppsala universitet. o Stödlinjens enhetschef anordnade ett symposium om problematiskt dataspelande, en ny diagnos i ICD-11, under rubriken Gaming Disorder sjuk av dataspel. September En av Stödlinjens rådgivare deltog i Traumadagen anordnad av Expo Medica. Stödlinjens enhetschef medverkade i tidningen Metro som beroendeexpert med kommentarer angående ett försök att leva utan dataspel i en vecka. Oktober Stödlinjens enhetschef och en rådgivare föreläste vid Länsstyrelsen Gävleborgs kunskapsdag om spelproblem. Stödlinjen publicerade tertialrapporten för maj-augusti Två rådgivare från Stödlinjen deltog i Svenska Spels forskningsdag, där Stödlinjens enhetschef medverkade som föreläsare och medarrangör. Två rådgivare från Stödlinjen deltog i ett seminarium för myndighetsstödda hjälplinjer anordnat av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. November. En av Stödlinjens interna handledare medverkade som föreläsare i Centrum för psykiatriforsknings utbildning i behandling av spelberoende. En av Stödlinjens interna handledare föreläste om Stödlinjens verksamhet för nämndemän i Eskilstuna. En av Stödlinjens interna handledare föreläste vid en konferens för personliga ombud arrangerad av Länsstyrelserna i Södermanland, Uppsala, Västermanland, Östergötland och Örebro. En av Stödlinjens interna handledare deltog i TNT i Grenaa, Danmark, en utbildning som ger behörighet till medlemskap i Motivational Interviewing 16

17 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Network of Trainers (MINT), ett internationellt nätverk för utbildare och handledare i MI. En av Stödlinjens interna handledare föreläste vid en konferens anordnad av Riksförbundet mot alkohol och narkotikamissbruk (RFMA) om den förändrade spelmarknaden. December Tre av Stödlinjens rådgivare deltog i en nätverksträff för spelbehandlare som hölls vid Centrum för psykiatriforskning. Två av Stödlinjens rådgivare bemannade ett bokbord vid en kunskapsdag om spelproblem anordnad av Länsstyrelsen Uppsala. Stödlinjens enhetschef föreläste på en konferens om spelproblem i Växjö, anordnad av Länsstyrelserna i de fyra sydlänen. Stödlinjens enhetschef deltog i SVT Nyheter i ett inslag där hon ger sina bästa tips på hur man kan bli kvitt spelberoende. Under hela året Kontakter förekom med studenter på gymnasienivå och på högskola/universitet som i sina studier skrev om spelproblem på olika sätt. Stödlinjen svarade på frågor utifrån aktuella kunskaper och erfarenheter. Flera av Stödlinjens rådgivare har varit på studiebesök hos de självhjälpsgrupper för spel som finns runt om i landet, samt på Beroendecentrum i Stockholm. Stödlinjen har en regelbunden och välbesökt närvaro på Facebook, som sköts av rådgivarna. Metodutveckling Hemsida Den grafiska profilen på Stödlinjens hemsida förnyades i mars 2017 och under 2018 har trycksaker med den nya grafiska profilen gjorts tillgängliga på hemsidan, med affisch och visitkort. Hemsidan är anpassad för mobila enheter och innehåller information för personer som själva har spelproblem, för närstående till personer med spelproblem samt allmän information inklusive för yrkesverksamma. Hemsidan erbjuder också ett självtest med automatisk individuell återkoppling samt ett 10-veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och 17

18 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 återfallsprevention. Ett antal spelbolag som fått licens att verka på den svenska marknaden hänvisar sedan 1 januari 2019 till Stödlinjens självtest. 2 Statistikdatabas Stödlinjens rådgivare har för avsikt att registrera information om alla telefon-, chatt- och e-postkontakter i en databas. Denna information ligger till grund för den statistisk som presenteras i Stödlinjens årsrapport och tertialrapporter. Före 2017 matades information om de tre olika typerna av kontakter som sker vid Stödlinjen telefon, chatt och e-post in i tre olika databaser. Sedan 1 januari 2017 används en för Stödlinjen ändamålsenlig statistikdatabas som täcker hela behovet av datainsamling. I denna databas matar rådgivarna löpande in information om samtliga typer av kontakter. Den aktuella årsrapporten är den andra som bygger på data från den nya databasen. Siffrorna från 2017 och 2018 kan därför vara mer pålitliga än de från tidigare år. Sedan årsrapporten för 2017 har de tidigare frågorna om negativa konsekvenser av spelandet utgått, till förmån för frågor om tidigare vidtagna åtgärder samt om framtida planerade åtgärder efter kontakten med Stödlinjen. Anledningarna till detta är flera. En anledning är att det är relativt godtyckligt i vilken utsträckning information om negativa konsekvenser uppkommer i samtalet, eftersom rådgivarna inte ställer några uttryckliga frågor om detta. Vidare har uppgifterna om negativa konsekvenser varit relativt stabila under de senaste åren. En mer tillförlitlig bild av negativa konsekvenser i samband med spelande för såväl personer med spelproblem som för anhöriga erhålls istället genom systematisk forskning, till exempel den som utförs av Folkhälsomyndigheten. Frågor om vidtagna och planerade åtgärder speglar konkreta beteenden, och syftar till att ge en något mer rättvis bild av vad kontakterna med Stödlinjen siktar mot och berör. Årsrapporten för 2018 redovisas huvudsakligen enligt samma struktur som de senaste årens rapporter, för att underlätta jämförelse med tidigare rapporter. En nyhet som infördes i rapporten för 2017 och som återkommer i den aktuella rapporten är att anledning till kontakt för personer med spelproblem redovisas per kontaktform, samt att tidigare och framtida åtgärder redovisas för alla personer med spelproblem oavsett kontaktform. Anhörigstöd Under 2015 påbörjades ett gemensamt projekt med Alkohollinjen med syfte att utveckla stödet till anhöriga vid linjerna till att kunna erbjuda samtalsserier. Projektet utvecklades i separata spår från 2016, då Stödlinjen genomförde ett pilotprojekt med 10 samtalsserier med anhöriga som föll väl ut. En riskanalys ledde till beslut att utveckla samtalsserier baserade på CRAFT. Under 2018 förberedde en arbetsgrupp bestående av tre av Stödlinjens medarbetare en ny tjänst i form av ett program om cirka fem samtal utifrån CRAFT (Community Reinforcement and 2 Information om hänvisade tester från dessa spelbolag kommer att redovisas först i tertialrapporten för 2019 som omfattar tiden mellan 1 januari och 30 april 2019 och släpps den 15 juni

19 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Family Training). Ett mindre antal anhörigklienter rekryterades från linjen, och programmet genomfördes i en testomgång med dessa klienter med gott utfall. CRAFT-behandling för anhöriga till personer med spelproblem är föremål för en kommande doktorsavhandling vid Karolinska Institutet/Centrum för psykiatriforskning som beräknas försvaras under våren 2020 [32]. I avvaktan på avhandlingens resultat har introduktion av den nya tjänsten senarelagts. 19

20 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Del 2. Inkommande kontakter Under denna rubrik beskrivs alla kontakter som inkom till Stödlinjen under 2018 via telefon, chatt eller e-post. Som framgått ovan registreras den information som framkommer i kontakterna till Stödlinjen manuellt av rådgivarna i en statistikdatabas. Utöver den manuella statistikdatabasen finns ytterligare en källa till statistik, nämligen tekniska databaser där alla inkommande kontakter till Stödlinjen registreras automatiskt. Det är viktigt att observera att en diskrepans uppstår varje år mellan antalet inkommande kontakter som automatiskt registreras i de tekniska databaserna, och antalet kontakter som registreras manuellt. De automatiskt registrerade kontakterna består nämligen delvis av felringningar, oidentifierade chattkontakter och oregistrerat innehåll i e-post. Det totala antalet inkommande kontakter som år 2018 registrerades av de tekniska databaserna var 5886, bestående av 3322 telefonsamtal, 1872 chattar och 692 e- brev. Av dessa registrerades 3828 kontakter av rådgivarna på Stödlinjen i den manuella statistikdatabasen. Beträffande antalet manuellt registrerade kontakter skedde en ökning med 20 % jämfört med Dessa genuina kontakter sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av manuellt registrerade inkommande kontakter för Personer med spelproblem Telefon (n, %) Chatt (n, %) e-brev (n, %) Totalt a 977 (45 %) 666 (61 %) 279 (48%) 1922 (50%) Anhöriga 918 (43 %) 275 (25 %) 122 (21 %) 1315 (34 %) Dataspel Annat problem Professionella/ övriga 126 (6%) 25 (2%) 22 (4%) 173 (5 %) 64 (3%) 89 (8%) 80 (14%) 233 (6 %) 48 (2 %) 17 (2%) 57 (10 %) 122 (3%) Framkom ej 19 (1%) 18 (2%) 26 (3%) 63 (2%) Totalt 2152 (56 %) 1090 (29 %) 586 (15 %) 3828 (100 %) a. Fördelningen mellan personer med spelproblem, anhöriga och andra typer av kontakter är 50 %, 34 % respektive 16 %. Telefonsamtal enligt den tekniska databasen Följande siffror härstammar från den tekniska databasen för telefonsamtal, som ingår i telefonisystemet. Under 2018 inkom 8219 telefonsamtal till Stödlinjen, varav 4221 under öppettiderna och 3987 utanför öppettiderna. Av de som ringde in under öppettiderna lyssnade 549 endast på förinspelat innehåll i telefonsvararen. Utöver detta kom 782 samtal där uppringaren lade på innan samtalet hunnit besvaras, samt 11 samtal som raderades. Därmed besvarades totalt 3672 samtal av Stödlinjens personal (se figur 2), varav 2152 (59 %) registrerades manuellt i 20

21 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Stödlinjens statistikdatabas. 3 De besvarade samtalen var något fler 2018 (9 %) än 2017, då 3368 samtal besvarades, varav 1943 (58 %) registrerades i statistikdatabasen (se tabellerna 1 och 2 respektive figur 2). En ökning av telefonsamtal utanför öppettiderna registrerades, 3987 under 2018 att jämföra med 3271 under Se tidigare årsrapporter för information om antalet telefonsamtal för tidigare år. En separat analys visar fördelningen per månad, veckodag och tidpunkt på dagen (se figurerna 3-5). Inkomna samtal: 8219 st. Samtal utanför öppettider: 3987 st. Inkomna samtal under öppettider: 4221 st. Pålagda samtal: 782 st. Raderade samtal:11 st. Besvarade samtal: 3672 st. Lyssnade på förinspelad information: 549 st. Figur 2. Inkommande telefonsamtal under I tabell 2 visas inkommande telefonsamtal för åren 2013 till Det totala antalet inkommande samtal har ökat, och antalet besvarade samtal under Stödlinjens öppettider var högre 2018 än 2015 till

22 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Tabell 2. Inkommande telefonsamtal Inkomna telefonsamtal (totalt) Inkomna samtal under öppettider Besvarade samtal Telefonsamtal per månad, veckodag och tid på dygnet Statistiken över telefonsamtalsflödet går att följa per månad, veckodag och tid på dygnet genom den tekniska databasen. Här redovisas inkommande samtal under Stödlinjens öppettider mellan klockan 9:00 och 21:00 per månad (figur 3), veckodag (figur 4), samt per veckodag uppdelat i förmiddags-, eftermiddags- och kvällspass (figur 5). Vad gäller månadsstatistiken är det normala inflödet av telefonsamtal cirka 300 till 400 samtal per månad. Lägre belastning noterades under 2018 i juli och augusti då antalet samtal minskade till under 300 i månaden. Antalet besvarade telefonsamtal för hela 2018 ökade med 9 % jämfört med januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 3. Inkommande telefonsamtal under 2018 (n=4062), 2017 (n=4135) och 2016 (n=4840), fördelade per månad. 4 Besvarade chattar ökade markant (35 %) och e-brev likaså (27 %), i linje med stadiga ökningar under de senaste åren. För detaljer se nedan under Inkommande e-kontakter. 22

23 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 När det gäller telefonsamtal per dag framgår det i figur 4 att det största antalet samtal under åren 2015 och 2016 inkom på lördagar, då cirka dubbelt så många samtal inkom jämfört med vardagar. Med anledning av detta testade Stödlinjen under två helger i oktober 2016 att ha lördagsöppet. Det inkom dock väldigt få samtal under testperioden, varför det inte bedömdes vara aktuellt med helgöppet. Under 2017 och 2018 var antalet samtal på lördagar och söndagar betydligt mindre än tidigare år, och mindre än antalet samtal på vardagar Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 4. Inkommande telefonsamtal under , fördelade per veckodag, totalt n=4029 för 2018, n=4112 för 2017, n=4880 för 2016, och n=5952 för I figur 5 visas telefonistatistiken för 2018 per veckodag och tid på dygnet, indelat efter Stödlinjens arbetspass. Belastningen är allra högst på måndagsförmiddagar mellan 9:00 och 13: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 5. Inkommande telefonsamtal under öppettiderna under 2018, fördelade per veckodag över förmiddagar, eftermiddagar och kvällar, n=4112 för

24 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Telefonsamtal enligt den manuella statistikdatabasen I detta avsnitt presenteras den information som registrerats manuellt av rådgivarna i statistikdatabasen. Särskilt fokus läggs vid faktorer som rör den som spelar och den anhöriga, såsom tidigare genomförda åtgärder innan kontakten med Stödlinjen respektive framtida åtgärder som planerats i samband med kontakten med Stödlinjen. Begränsningar i datakvalitet Informationen som av rådgivarna matar in i statistikdatabasen bygger i första hand på information som explicit uttalats av den person som har kontaktat Stödlinjen. Detta innebär att den information som redovisas här framförallt avser sådant som explicit framgått i samtalen. Vid kontakt med Stödlinjen är den som ringer in anonym, vilket innebär att rådgivarna ofta inte vet om den som kontaktar Stödlinjen gör det för första gången eller har gjort det tidigare. Det kan också hända att såväl den som själv spelar som en eller flera anhöriga kontaktar Stödlinjen med ärenden som rör och en samma person. Således lär det vara så att vissa registrerade svar har inkommit från samma individ eller via anhöriga vid olika tillfällen. Vissa frågor har högre svarsfrekvens än andra, exempelvis är antalet registrerade svar högre för kön än för spelvanor. En fråga med hög svarsfrekvens torde ge ett bättre underlag för att dra slutsatser om hur det ser ut för hela gruppen. Få registreringar för en fråga leder till osäkerhet kring representativiteten i uppgifterna. Att en fråga inte kommer upp i så många samtal betyder inte att den saknar relevans. Svaret på sådana relevanta frågor samlas dock inte in systematiskt, eftersom det är inringarens behov som styr innehållet i samtalet. Övergripande information om de registrerade samtalen De som ringer till Stödlinjen och tar upp spelrelaterade frågor kan delas in i fyra huvudkategorier: personer med spelproblem, anhöriga till sådana personer, personer som i egenskap av sitt yrke kommer i kontakt med spelproblem (exempelvis behandlare, socialsekreterare eller kriminalvårdspersonal), samt andra personer som har frågor om spel om pengar (exempelvis journalister eller studenter). Under 2018 har sammanlagt 3672 besvarade samtal registrerats i den tekniska databasen för telefonsamtal. I den manuella statistikdatabasen har rådgivare registrerat 3289 telefonsamtal. Av dessa samtal avsåg 2152 (65%) genuina kontakter, i motsats till exempelvis felringningar, busringningar eller oidentifierade kontakter; 977 av de genuina samtalen kom från personer med spelproblem, 918 var anhörigsamtal, och 257 avsåg dataspelande eller var samtal från vård- och omsorgssektorn alternativt rörde andra frågor. Telefonsamtal från personer med spelproblem eller anhöriga till sådana personer minskade enligt den manuella statistiken med 17 % mellan 2015 och 2016, men ökade åter med 30 % mellan 2016 och Mellan 2017 och 2018 ökade samtalen igen med 11%. En översikt av samtalsfördelningen under de sju åren 2012 till och med 2018 visas i figur 6. 24

25 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT Personer med spelproblem Anhöriga Vård och omsorg Andra problemområden Figur 6. Typ av telefonsamtal till Stödlinjen , n=2133 för 2018, n=1922 för 2017, n=1473 för 2016, n=1779 för 2015, n=1852 för 2014, n=1584 för 2013 och n=1713 för Vad vet vi om de personer med spelproblem som ringer? För alla figurer som visas nedan gäller att uppgifterna baserar sig på vad enskilda personer valt att uppge. Stödlinjens rådgivare frågar inte om exempelvis ålder eller spelformer i datainsamlingssyfte, utan registrerar den information som spontant framkommer inom ramen för samtalen. Kön Män var i majoritet (80 %) bland de personer med spelproblem som ringde till Stödlinjen under % var kvinnor. Som framgår av figur 7 har antalet män som ringt till Stödlinjen sjunkit något under 2015 till 2017 men åter ökat 2018, medan antalet kvinnor har varit stabilt tidigare men under 2018 ökade med 13 %. Andelen män respektive kvinnor som ringer in har legat stabilt på cirka 80/20 mellan 2016 och

26 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT Män Kvinnor Figur 7. Könsfördelning per år i antal bland inringande personer med spelproblem (n=954 för 2018). Ålder Ålderskategorin år var mest representerad bland inringande personer med spelproblem även under 2018 (36 %), men sjönk jämfört med åren 2015 till Istället ökade andelen i ålderskategorierna respektive jämfört med föregående år. Se figur <18 år år25 34 år35 44 år45 54 år55 64 år65 74 år >74 år Figur 8. Åldersfördelning bland inringande personer med spelproblem i procentandelar, n=350 för

27 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Sysselsättning En majoritet (82 % för 2018) av de personer med spelproblem som uppger sin sysselsättning i telefonsamtal med Stödlinjen uppger att de yrkesarbetar. Av dessa var det 4 % under 2018 som uppgav att de var studenter, drygt 4 % att de var sjukskrivna och 6 % att de var arbetslösa. Knappt 1 % angav att de var pensionärer, och 2 % övrigt. I drygt 30 % (n=304) av telefonsamtalen med personer med spelproblem framgick inte den inringandes sysselsättning. Andelen yrkesarbetande fortsatte att öka något 2018 jämfört med tidigare år, med undantag för en dipp med 11 % 2015 i jämförelse med Se figur Yrkesarbetar Arbetslös Sjukskriven Studerar Ålderspensionär Övrigt Figur 9. Sysselsättning bland inringande personer med spelproblem i procentandelar, n=660 för Spelformer I den manuella statistikdatabasen finns frågor dels om vilken spelform som är mest problematisk för den som ringer in, dels om huruvida det är en eller flera spelformer som är problematiska. Under 2018 uppgav 54 % (n=527) att det huvudsakligen var en spelform som var problematisk, 13 % (n=132) att det var flera spelformer, och för övriga 33 % (n=318) framkom ingen information om detta. Figur 10 visar huvudsakliga problemspelformen i de samtal där detta har framgått. De tre vanligaste spelformerna är i fallande ordning: kasinospel online (62 %), sportspel online (16 %) och Vegas (3 %). Mellan 2012 och 2018 har andelen samtal där kasinospel online framgått som primärt problemspel ökat från 25 % till över 60 %. Andelen samtal där sportspel online framgick som primärt problemspel låg stabilt på % under , men ökade till 16 % Andelen som haft Vegas som primär problemspelform har under 2012 till 2018 minskat från 24 % till 3 %. 27

28 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT Kasinospel online Sportspel online Vegas Poker online Casino cosmopol Annat Lotter/nummerspel Hästar ombud/banspel Hästar online Poker klubb Illegala automater Kasinospel restaurang Sportspel ombud Bingo Figur 10. Huvudsakliga problemspelformen bland inringande personer med spelproblem i procentandelar, n=659 som uppgav problematisk spelform för Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar I årsrapporterna för till och med år 2016 rapporterades om negativa konsekvenser av problemspelande, men som ovan nämnts bygger dessa uppgifter på vad klienter antytt snarare än explicit uttryckt. Informationen är därför inte tillförlitlig från ett strikt utvärderingsperspektiv. Vidare finns information om negativa konsekvenser med större tillförlitlighet tillgänglig genom nationella befolkningsundersökningar om problemspelande, till exempel Folkhälsomyndighetens SWELOGS-rapporter [17, 33, 34]. Det ter sig därför rimligare att i Stödlinjens rapporter redovisa anledning till kontakten med Stödlinjen, samt konkreta åtgärder som redan vidtagits respektive som planeras av klienten. Resultatet för dessa frågor redovisas separat för personer med spelproblem respektive för anhöriga. Först sammanfattas konsekvenser för psykisk hälsa och relationer utifrån uppgifter till och med Därefter redovisas ekonomiska konsekvenser till och med 2018, och slutligen från och med 2017 anledning till kontakt samt vidtagna och planerade åtgärder Konsekvenser för psykiskt mående och relationer Av uppgifter som lämnats av 192 av de 709 personer med spelproblem och som registrerades i Stödlinjens manuella statistikdatabas under 2016, framgick att 2 % upplevde sitt psykiska mående som gott, 6 % att det varken var bra eller dåligt och drygt 92 % att det var dåligt. Vad gäller negativa konsekvenser för relationer var försämrad relation till sin partner (37 %), till övriga anhöriga (cirka 23 %) och till barn (cirka 10 %) de mest 28

29 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 frekvent angivna 2014 till Se figur 12 i årsrapporten för 2016 för flera detaljer. Ekonomiska konsekvenser År 2016 berättade 48 % av de 124 personer med egna spelproblem som uppgett information om ekonomiska konsekvenser att de hade fått betalningsanmärkningar på grund av sitt spelande. Samma andel uppgav att spelandet hade lett till inställda inköp och aktiviteter för familjen. Av de 977 personer med spelproblem som ringt till Stödlinjen under 2018, uppgav 174 (18 %) storleken på sin spelrelaterade skuld. Bland dessa hade den största andelen, 43 %, skulder mellan och kronor, vilket stämmer väl överens med skuldbilden för Innan dess var det vanligare att de skulder som uppgavs låg under kr eller upp till kr. En översikt för åren 2014 till 2018 visas i figur 11. > < kr Figur 11. Spelrelaterade skulder i kronor bland inringande personer med spelproblem i andelar, n=174 för Anledningar till kontakt I detta avsnitt redovisas uppgifter för personer med egna spelproblem som kontaktat Stödlinjen via telefon, chatt eller mejl. Sådana personer som kontaktade Stödlinjen under 2018 gjorde så främst i syfte att förändra sina spelvanor, följt av önskan om information/hänvisning, önskan om stöd, samt i mindre utsträckning för att hantera återfall, på grund av akuta konsekvenser eller för att förebygga spelproblem (se figur 12a). Siffrorna för 2018 är i stort sett lika de för Två nya figurer visas från och med 2018: mål med att förändra spelvanor respektive akuta konsekvenser av spelandet. Vad gäller mål med att förändra spelvanor visas uppgifter om detta i figur 12b, där det framgår att de allra flesta siktar på att sluta spela helt. Vilka typer av akuta konsekvenser som föranledde kontakt visas i figur 12c. Där framgår att den vanligaste akuta konsekvensen är 29

30 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 ekonomisk, följt av hälsa/mående respektive suicidtankar/-försök. Värt att notera för kontakter, där akuta konsekvenser uppges, är att suicidtankar/-försök framkommer i kontakter från personer med spelproblem i 8 % av telefonsamtalen, 16 % av chattarna och 9 % av e-postmeddelandena Förändra spelvanor Information/hänvisning Stöd Förebygga återfall Akuta konskevenser Förebygga spelproblem Göra någon annan nöjd Telefon18 Telefon17 Chatt18 Chatt17 Webb18 Webb17 Figur 12a. Anledning till kontakt med Stödlinjen för 2018 respektive 2017 bland personer med spelproblem i antal enligt kontaktformat (n=1922 för 2018, n=1502 för 2017). Flera anledningar per kontakt är möjliga att uppge Telefoni Chatt Webb Sluta spela helt Begränsa problemspelandet Begränsa enbart problemspelet Framgick inte Figur 12b. Mål med förändring av spelvanor för 2018 bland personer med spelproblem i antal enligt kontaktformat (n=598 för telefonsamtal, n=357 för chatt, n=150 för e-post). 30

31 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Ekonomiska Hälsa/mående Sociala Suicid tankar/försök Telefon Webb Chatt Övrigt Utsatt för våld Barns välbefinnande Figur 12c. Akuta konsekvenser för 2018 bland personer med spelproblem i antal enligt kontaktformat (n=77 för telefonsamtal, n=105 för chatt och n=25 för e-post). Tidigare och planerade åtgärder samt hänvisningar I kontakt med personer med spelproblem, oavsett kontaktformat, framgår det ofta vilka åtgärder klienten tidigare har vidtagit respektive avser vidta framöver. Under både 2018 och 2017 var det cirka 40 % som inte hade vidtagit någon åtgärd innan kontakten med Stödlinjen. Knappt 25 % hade provat att begränsa spelandet, cirka 10 % hade testat att på något sätt begränsa sin kontroll av eller tillgång till pengar alternativt söka ekonomisk rådgivning, cirka 10 % hade berättat för eller tagit stöd från anhöriga, och cirka 10 % hade sökt hjälp i form av vård- eller stödinsatser. En del uppgav att de tidigare hade haft kontakt med Stödlinjen, 21 % av de 1918 för vilka rådgivarna matat in uppgiften (oavsett kontaktform). För de övriga uppges att 32 % uppenbart inte tidigare hade haft kontakt med Stödlinjen, medan det för 47 % inte framgick om kontakt med Stödlinjen tidigare hade skett. Uppgifter om planerade åtgärder visade att många av de personer som inte innan kontakten med Stödlinjen hade vidtagit några åtgärder planerade att göra det efter kontakten. Vad gäller framtida åtgärder efter kontakten hade ungefär en tredjedel för avsikt att söka hjälp för sina problematiska spelvanor, och färre än 15 % tänkte inte vidta någon åtgärd. Se Figur

32 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT Tidigare 2018 Tidigare Ingen åtgärd Begränsa spelande Ekonomi Relationer Söka hjälp Annat Framtida 2018 Framtida 2017 Figur 13. Tidigare och framtida åtgärder uppgivna 2018 respektive 2017 bland personer med spelproblem oavsett kontaktform (n=1922 för 2018; n=1502 för 2017), i antal. Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge. Vid kontakten med Stödlinjen efterfrågar personer med spelproblem ofta hänvisningar till behandlingsinsatser eller stödgrupper, övrig vård (till exempel psykiatrisk vård) eller annat, se figur 14. Av det totala antalet hänvisningar som efterfrågades, var det för både 2018 och 2017 cirka 51 %, som avsåg hänvisning till spelbehandling inom kommun eller landsting, och % som avsåg hänvisning till stödgrupper. Små skillnader förekom vad gäller efterfrågad hänvisning till självhjälpsprogram (knappt 6 % 2018 respektive 3 % 2017) och forskningsstudier (4 % 2018 och 9 % 2017). En relaterad fråga avser huruvida efterfrågad hjälp fanns att tillgå i klientens hemkommun, där det under 2018 fanns uppgifter om detta för 577 kontakter. Hjälp fanns att tillgå i 68 % av fallen, delvis för 16 %, och inte alls för 6 %. I 10 % av fallen var det okänt om hjälp fanns att tillgå. Motsvarande siffror för 2017, då för 441 kontakter, visade att hjälp fanns att tillgå i 58 % av fallen, delvis för 21 %, inte alls för 14 %, och okänt för 7 %. Spelbehandling kommun/landsting Stödgrupper för spel Övrig vård Budget-/skuldrådgivning Självhjälpsprogrammet Övriga samhällsaktörer Andra hjälplinjer Forskningsstudier Juridisk rådgivning Figur 14. Hänvisningar som diskuterades i kontakten med personer med egna spelproblem, oavsett kontaktform (n=1922 för 2018; 1502 för 2017), i antal. Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge. 32

33 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Anhöriga Under 2018 registrerade Stödlinjen 918 telefonsamtal från anhöriga, vilket utgör 43 % av de inkommande besvarade och registrerade samtalen. För 901 av anhörigsamtalen registrerades kön på den inringande och i 72 % av fallen var den anhöriga en kvinna. Nästan alla anhöriga (n=906) uppgav könet på personen med spelproblem i deras närhet, där 83 % var män, 16 % var kvinnor och 1 % var annat. En betydligt mindre andel anhöriga uppger sin ålder, 11 % för 2018 och liknande andelar för tidigare år. Under 2018 uppgav 37 % av de anhöriga som förmedlade information om sin ålder att de var mellan 25 och 34 år gamla. 58 % av de anhöriga uppgav en ålder under 45 år, vilket skiljer sig mot tidigare år då drygt hälften av de anhöriga som uppgett sin ålder varit 45 år eller äldre. Detta trendbrott bevakas framöver; värt att notera är dock att det är en mycket liten andel som uppger sin ålder. Se figur Under Över Figur 15. Åldersfördelning bland inringande anhöriga i procentandelar, n= 102 för I figur 16 redovisas information om vilken relation den anhöriga har till personen med spelproblem. Vanligast under 2018 var att den anhöriga är förälder (38 %) eller partner (31 %) till personen med spelproblem. Andelen syskon ligger på 14% för 2018, vilket liknar föregående års siffror med undantag för en tillfällig dipp år Andelen inringande anhöriga som är barn till en person med spelproblem verkade öka tillfälligt för

34 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT Partner (äv fd) Föräldrar Syskon Barn Annan släkting Vän, bekant Figur 16. Anhörigrelation bland inringande anhöriga i procentandelar, n= 875 för Anhörigas situation I samtalen med anhöriga framkommer ofta information om hur länge den anhöriga vetat om att spelandet pågått, hur den anhöriga bedömer den person som spelars insikt om problematiken, vilka konsekvenser den anhöriga upplevt i samband med spelandet, samt vad den anhöriga önskar för hjälp. Dessa uppgifter kan ge en viss indikation på hur de anhöriga upplever sin situation samt hur konsekvenser ser ut för dem. Under åren 2014 till 2018 ökade andelen anhöriga som ringde till Stödlinjen när de känt till spelproblemen kortare tid än en månad från drygt 10 % 2014 till 40 % Andelen anhöriga som vid tillfället för kontakten med Stödlinjen hade känt till spelproblemen längre än ett år har minskat från över 70 % 2014 till under 50 % 2018 (se figur 17). Detta antyder att det finns en trend mot att som anhörig höra av sig snarare inpå det att man har fått kännedom om spelproblemen <1 mån <12 mån >1 år Figur 17. Hur länge inringande anhöriga känt till spelproblemen, i procentandelar, n= 628 för

35 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Att spelandet uppdagats på grund av brist på pengar (41 % för 2018) eller att den person som har spelproblem själv berättat (38 % för 2018) är de vanligaste anledningarna till att anhöriga förstått att spelandet blivit ett problem, i likhet med tidigare år. Se figur 18 för en översikt Den med spelproblem berättade Brist på pengar Någon annan berättade Kravbrev Hittat spelkvitton Figur 18. Hur inringande anhöriga fick kännedom om spelproblemen, i procentandelar, n= 630 för I samtal med Stödlinjen uppger anhöriga i 88 % av fallen att de vet säkert att den närstående personen har spelproblem, medan 7 % anar detta och det för 5 % inte har framgått i samtalet hur säker den anhöriga är på förekomsten av spelproblem. De anhörigas uppfattning om probleminsikten hos den som spelar är följande: 37 % uppger att den som spelar erkänner problematiken och ber om hjälp, 18 % att den som spelar förnekar problem, och 14 % att den som spelar erkänner problem men vill inte ha hjälp. I 4 % av fallen går personen med spelproblem i behandling för problemen. I 15 % av fallen känner den anhöriga inte till inställningen hos den som spelar, och för 12 % framkom ingen information i samtalet med den anhöriga om inställningen hos den som spelar. Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar Negativa konsekvenser för anhöriga har rapporterats i årsrapporterna för till och med år 2016, med en sammanfattning för tidigare år i rapporten för 2017 (på sida 31). Eftersom informationen, som avser hälsomässiga, relationella och ekonomiska konsekvenser för anhöriga, ofta bygger på uppgifter som klienten antytt snarare än explicit uttryckt, kommer inte dessa uppgifter att redovisas från och med Fokus ligger nu istället på anledningar till kontakt med Stödlinjen samt på konkreta åtgärder som vidtagits respektive planeras av den anhöriga. Anledningar till kontakt För 2018 finns information om kontaktanledning registrerad av rådgivarna för 1315 anhöriga som kontaktat Stödlinjen via telefon, chatt respektive mejl. Av de anhöriga ville 44 % få stöd- eller avlastande samtal, 40 % ville få stöd till en förändring, och 47 % ville få hänvisning eller information (flera anledningar per 35

36 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 kontakt kan anges). Av statistiken för de samtal där den anhöriga önskat stöd eller stöd till förändring framgår att 45 % (n= 598) ville hjälpa personen med spelproblem, och 35 % (n=462) ville hjälpa sig själva. 8 % (n=103) ville ha stöd till att förbättra relationen till personen med spelproblem, och 7 % (n=86) ville hjälpa en annan anhörig till en person med spelproblem (till exempel en förälder vars barn lever med en person som har spelproblem). Även i detta avseende kan flera anledningar per kontakt anges. En del anhöriga tog kontakt på grund av akuta företeelser. Av dessa var det 4 % (n=50) av 1315 anhöriga totalt som tog upp suicidtankar hos personen med spelproblem, och en bråkdel (n=2) som tog upp egna suicidtankar. Knappt 4 % (n=46) tog upp oro för barns välbefinnande en ökning i antal från 35 personer Vidare tog knappt 3 % (n=34) upp utsatthet för psykiskt våld. Knappt 2 % (n=21) tog upp rädsla för eller hot om våld, och 1 % (n=12) tog upp egen utsatthet för fysiskt våld. Mindre än 1 % (n=5) tog upp en annan persons våldsutsatthet. Utöver detta var det 2 % (n=25) som tog upp någon övrig akut konsekvens. En del anhöriga hade tidigare haft kontakt med Stödlinjen. Bland de 1311 anhöriga för vilka rådgivarna matat in uppgift om detta var det 13 % som uppgav att de tidigare hade haft kontakt, 47 % för vilka det framgått att tidigare kontakt inte hade förekommit, och 40 % för vilka det inte framgick i kontakten om tidigare kontakt hade förkommit. Åtgärder och hänvisningar Kontakten med anhöriga innefattar ofta diskussion kring olika åtgärder som den anhöriga själv kan vidta i kontakten med personen med spelproblem. Exempel på sådana åtgärder är gränssättning (från den anhörigas sida i förhållande till spelbeteendet hos personen med spelproblem), kommunikationsfärdigheter, åtgärder för att skydda sin egen ekonomi, att stötta personen med spelproblem till att begränsa sitt spelande, samt att i samråd med personen med spelproblem få insyn i eller ta över dennes ekonomi. Siffrorna är relativt lika mellan 2018 och 2017, men åtgärden ta över ekonomi diskuterades i större utsträckning under 2018 än under 2017, och åtgärden insyn i ekonomi diskuterades i mindre utsträckning under 2018 än under Åtgärderna visas, oavsett kontaktform, i figur

37 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Söka hjälp Gränssättning Kommunikationsverktyg Ta hand om sig själv Spelbegränsande åtgärder Skydda egen ekonomi Ta över ekonomin Insyn i ekonomin Annat Uppmuntra till spelfria akt Separation Figur 19. Åtgärder som diskuterades med den anhöriga, oavsett kontaktform (n=2943 åtgärder bland 1315 anhöriga för 2017; 2872 åtgärder bland 1227 anhöriga för 2017). Flera alternativ per kontakt är möjliga att ange. I en stor del samtal efterfrågar den anhöriga hänvisningar, exempelvis till behandlingsinsatser för den som spelar eller till stöd för egen del, se figur 20. För 2018 finns uppgift om huruvida efterfrågad hjälp fanns i den anhörigas hemkommun för 483 kontakter. Efterfrågad hjälp fanns för 74 % (mot 57 % 2017), fanns delvis för 15 % (mot 18 % 2017), och saknades för 11 % (mot 25 % 2017). Ingen Behandling för den som spelar Stöd för egen del Budget- och skuldrådgivning Socialtjänst Övrig vård Juridisk rådgivning Par-/familjerådgivning Behandlingsstudier Figur 20. Hänvisningar som diskuterades med den anhöriga, oavsett kontaktform (n=901 hänvisningar för 2018 [ingen hänvisning i 511 fall]; 821 hänvisningar 2017 [ingen hänvisning i 521 fall]). Flera alternativ per kontakt är möjliga att ange. Andra problemområden För 2018 registrerades 406 kontakter (oavsett kontaktform) där fokus för samtalet varit på andra problemområden än spel om pengar. Något färre än hälften av dem, 43 %, var dataspelsrelaterade kontakter. Siffrorna nedan täcker alla kontakter som 37

38 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 inkom om andra problemområden, och uppgifterna är därför tillförlitliga. Bland kontakter med fokus på andra problemområden än pengaspel var andelen som rörde annat än dataspel 57 % för 2018, 43% för 2017, 22 % för 2016, 33 % för 2015, och 15 % för För 2018 var de övriga problemområdena droger (n=12), alkohol (n=6), shopping (n=3), sex (n=2), samt annat (n=205). Statistiken sammanfattas i figur 21. Tydligt är att andelen övriga samtal som rör andra problemområden än dataspel blir allt större Dataspel Annat Figur 21. Andra problemområden än spel om pengar (antal kontakter, oavsett kontaktform), n=406 för Dataspelande När alla kontaktformer till Stödlinjen tas i beräkning finns uppgifter om 165 kontakter där dataspelande varit primärt fokus, där 81 % (n=133) kom från anhöriga, 12 % (n=20) kom från personer som själva upplevde sitt dataspelande som problematiskt, och 7 % (n=12) kom från professionella eller övriga. Bland personer med egna dataspelsproblem tog 30 % kontakt via telefon, 60 % via chatt och 10 % via e-brev. Bland de anhöriga tog 77 % kontakt via telefon, 10 % via chatt och resterande 13 % via e-brev. Vad gäller kön för de anhöriga som kontaktade Stödlinjen angående dataspelande fanns uppgift om detta för 130 kontakter. Av dessa var 63 % (n=82) kvinnor och övriga män. För en del kontakter förekommer uppgifter om typ av dataspel, spelets namn samt vad som oroar personen som tagit kontakt. Dessa uppgifter redovisas här för personer som själva spelar dataspel, anhöriga och övriga tillsammans, oavsett kontaktform. Vad gäller typ av dataspel var det 30 % (n=51) som uppgav att det handlade om multiplayerspel, 8 % (n=14) som uppgav att det handlade om singleplayerspel och 5 % (n=8) som uppgav att det handlade om mobilspel, medan uppgift om speltyp saknades för resterande 57 %. Vad gäller specifika spel som orsakade oro nämndes Counterstrike av 7 % (n=12), World of Warcraft av 6 % (n=10), League of Legends av 2 % (n=3), och andra namngivna spel av 10% (n=17). För 75 % (n=120) framkom inte vilket spel som orsakade problem. Orsakerna till oro hos klienterna i dataspekskontakter redovisas i Figur 22. Där framgår att personer med egna dataspelsproblem oroades överlägset mest av pengainslag i dataspelen, och därefter av minskning av andra intressen samt 38

39 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 försämrade relationer (i den ordningen). Anhöriga oroades mest av att de uppfattade att den dataspelande personen isolerade sig socialt, försummade vardagssysslor, samt av konflikter med personen i relation till dataspelandet. Pengainslag i dataspel Minskade andra intressen Försämrad relation Social isolering Försummade vardagssysslor Nedstämhet, den som spelar Konflikter med den som spelar Trötthet Försämrad resultat skolan Annat Försämrad närvaro skolan Ändrade matvanor Aggressivitet hos den som spelar Bristande hygien Anhöriga Spelare Figur 22. Vad som oroat anhöriga respektive personer som spelar dataspel, oavsett kontaktform under Flera anledningar per kontakt är möjliga att ange. Redovisas i procentandelar, för 20 personer som spelar dataspel (38 alternativ valda) och 133 anhöriga (533 alternativ valda). Inkommande e-kontakter I detta avsnitt redovisas de e-kontakter som Stödlinjen hade under Stödlinjens e-tjänster erbjuds via webbsidan, Anonymitet säkerställs genom att personuppgifter inte efterfrågas eller sparas och att kopplingen mellan Stödlinjen och den som tar kontakt krypteras. Uppgifterna om chatt härrör från två datakällor. Den ena är statistikdatabasen som rådgivarna ska mata in uppgifter i efter varje avslutad chatt. Den andra är en teknisk databas från chattsystemet, som dels redovisar det totala antalet chattar som inkommit, i likhet med den tekniska telefondatabasen som beskrivits ovan i avsnittet om telefonkontakter, och dels resultaten för frågor som ställs till chattare innan och efter chatten. Nedan redovisas uppgifter från båda datakällorna, och där det är relevant specificeras källan. Under 2018 inkom 1404 chattar som registrerades i den tekniska databasen som besvarade (13 % fler än 2017), samt 586 e-brev. I den manuella statistikdatabasen registrerades 1090 chattar som genuina kontakter, i motsats till exempelvis oidentifierade kontakter eller felringningar till spelbolag, vilket är 36 % fler än Under 2018 inkom således flera chattkontakter än under Antalet inkommande chattar fördubblades mellan 2014 och 2016, gick ned något för 2017, och gick under 2018 upp igen. Vad gäller e-brev ökade antalet 2018 med 27 % jämfört med föregående år, efter en minskning från 2016 till 2017 med 11 %. 39

40 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Tidigare skedde ökningar med 8 % från 2015 till 2016, och med 31 % från 2014 till Nedan redovisas först uppgifter om chattar och sedan om e-brev. Chatt Vem tar kontakt Av de 1404 chattar som registrerats i den tekniska databasen har 1090 registrerats manuellt i statistikdatabasen som genuina kontakter. Av dem har 95 % (n=1030) handlat om spel om pengar, 2 % (n=25) handlat om dataspel och 3% (n=35) handlat om andra problem. Av de chattar som rört spel om pengar har 64 % (n=666) kommit från personer med egna spelproblem, 27 % (n=275) från anhöriga och 9 % (n=89) från övriga, exempelvis studenter och yrkespersoner. Summan av antalet chattar som registrerats manuellt i statistikdatabasen som oidentifierade samt för vilka manuellt inmatade data saknas är 314, vilket utgör 22 % av det totala antal chattar som besvarats under året enligt den tekniska databasen. Dessa innefattar bland annat chattar där inga meddelanden skrivits av den som öppnat chatten, felringningar till exempelvis spelbolag, samt personalens testchattar. I tabell 3 visas fördelningen per kategori samt vem som tar kontakt. Tabell 3. Typ av chattkontakt och antal kontakter 2018, n=1404. Typ av kontakt Personer med spelproblem Vem som tar kontakt Anhöriga Annan Oidentifierat Totalt Spel om pengar Dataspel Annat Oidentifierat Totalt Mer än dubbelt så många personer med egna spelproblem som anhöriga kontaktar Stödlinjen via chatt, att jämföra med telefonkontakter där fördelningen är relativt jämn. Se figur 23 för en överblick över chattutvecklingen 2013 till

41 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT Spel om pengar Dataspel Personer med spelproblem Anhöriga Oidentifierat Figur 23. Typ av chattkontakter (fokus för kontakten respektive vem som tar kontakt) , i antal. Spel om pengar För 73 % av chattarna med personer med spelproblem har kön angivits. Av dessa var 74 % män, och resterande 26 % kvinnor. Av anhöriga som chattade med Stödlinjen angav 97 % kön, och av dessa var 75 % kvinnor och resterande 25 % män. Se tabell 4. Notera att siffrorna om kön kommer från de uppgifter som chattaren själv fyller i, i samband med chatten, inte från statistikdatabasen som rådgivarna fyller i. Tabell 4. Könsfördelning av bland personer med spelproblem och anhöriga i chatt 2018, n=751. Kategori Antal Män Kvinnor Personer med spelproblem Anhöriga Ålder Bland chattare med egna spelproblem uppgav 489 sin ålder. 24 % (n=116) var år, 38 % (n=185) var år, 21% (n=102) var år och 16 % (n=81) var 45 år gamla eller äldre. 1 %, 5 personer, var under 18 år gamla. Bland anhöriga som chattade var det 270 som uppgav sin ålder, där 22 % (n=59) var år, 33 % (n=90) var år, 22 % (n=59) var år och 23% (n=61) var 45 år gamla eller äldre. Det fanns också en anhörig som var under 18 år gammal, vilket utgör mindre än 1 %. Spelformer Bland de 470 personer med spelproblem som uppgav i chatten vilken spelform som var mest problematisk angavs onlinespel mest frekvent (89%), med 418 personer som uppgav kasinospel, sportspel respektive poker online som problematiska (363, 41

42 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT och 14 personer). I figur 24 visas en jämförelse av problematiska spelformer för 2013 till Här ingår även ett mindre antal personer som beskrev flera spelformer som problematiska (n=57 för 2018). Källan för 2018 är de uppgifter som klienterna själva lämnat efter chatten, medan tidigare års uppgifter härrör från statistikdatabasen som rådgivarna fyllt i Onlinespel Automater Ombudsspel Casino Cosmopol Figur 24. Typ av problemspel bland chattare som uppgett sin mest problematiska spelform (n=470), varav en liten andel uppgett mer än en spelform (n=57), , i procentandelar. Motivation till förändring En viktig källa till information om personer med egna spelproblem som hör av sig till Stödlinjen via chatt utgörs av de frågor om motivation och självförtroende som ställs innan chatten öppnas samt ännu en gång då chatten stängs. Frågorna är inte obligatoriska, varför det saknas en del svar, särskilt efter chatten. Inför varje chatt får den som hör av sig angående egna spelproblem följande två frågor: Hur viktigt är det för dig att göra en förändring av dina spelvanor? samt Hur stor tilltro har du till din egen förmåga att kunna göra en förändring av dina spelvanor?. Båda frågorna besvaras med hjälp av en tiogradig svarsskala. I årsrapporterna för 2015 till 2017 har det gjorts jämförelser av chattarnas tilltro till den egna förmågan att förändra sina spelvanor innan respektive efter chatten. Där blev det intressant att notera att tilltron till förmågan att förändra sina spelvanor ökade efter chatten. Samma fenomen noteras för 2018, där 41 % inför chatten uppgav låg tilltro till sin förmåga (värden mellan 1 och 5 på en tiogradig skala), att jämföra med enbart 29 % efter chatten. Andelen med högre tilltro till sin förmåga (6 till 10 på en tiogradig skala) ökade från 59 % inför till 71 % efter chatten, se figur

43 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT Efter Före Figur 25. Hur stor tilltro har du till din egen förmåga att kunna göra en förändring av dina spelvanor? (skala 1-10)? Svar i procentandelar inför chatt (n=1271) respektive efter chatt (n=474) Nöjdhet med chattar Efter att chattar stängts ställs frågor om huruvida chatten mött personens behov, om personen är nöjd med chatten samt om den kan tänka sig att kontakta Stödlinjen igen. Det finns även utrymme för kommentarer. Andelen chattare som svarar på dessa frågor har under de senaste åren ökat stadigt. Vad gäller upplevelsen av att få sina behov mötta svarade 73 % att detta skett i hög eller mycket hög grad (75 % 2017, 88 % 2016 respektive 81 % 2015), 76 % svarade att de var nöjda eller mycket nöjda med chatten (78 % 2017, 87 % 2016 respektive 86 % 2015), och 90 % skulle sannolikt eller mycket sannolikt kontakta Stödlinjen igen (92 % för 2015 till 2017). Notera att antalet personer som svarade på dessa frågor var cirka 600 för 2018, cirka 400 för 2017, cirka 200 för 2016 och cirka 175 för Se figur Mött behov Nöjd med chatt Kontaktar Stödlinjen igen Figur 26. Svar på frågor efter chatt om huruvida chatten mött behov (n=589), chattarens nöjdhet (n=616) respektive chattarens öppenhet för att kontakta Stödlinjen igen (n=608) i procentandelar utifrån svarsskalan 1 till 4 där 1 är det sämsta omdömet, 4 det bästa,

44 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 Tidigare chattkontakt med Stödlinjen samt akuta konsekvenser Bland personer med egna spelproblem som chattade med Stödlinjen under 2018 uppgav en tredjedel (n=222) huruvida de tidigare hade haft kontakt med linjen. 41 % av dessa (n=92) uppgav att de tidigare hade haft kontakt. För dessa hade kontakten ägt rum inom de senaste 6 månaderna i 72 % av fallen (n=66). Detta är att jämföra med motsvarande siffror för telefonsamtal, där 70 % av personer med egna spelproblem (n=687) uppgav huruvida de tidigare haft kontakt, varav 31 % (n=214) hade haft tidigare kontakt. Anledningar till kontakt med Stödlinjen för personer med egna spelproblem har redovisats i figur 12a-c. Tidigare och planerade åtgärder liksom hänvisningar har redovisats för chattande personer med spelproblem respektive anhöriga ovan tillsammans med samma uppgifter för telefon- och e-postkontakter, se figurerna 13 och 14 för personer med spelproblem respektive figurerna 19 och 20 för anhöriga. Akuta konsekvenser av spelandet som framkom i chattar 2018 skiljer sig något från akuta konsekvenser som framkom i telefon- och e-postkontakter (se figur 12c). Andelen personer som tog upp akuta konsekvenser var större för chatt än för någon annan kontaktform (16 % för chatt, 8 % för telefon, och 9% för e-post. Av de personer med spelproblem som tog upp akuta konsekvenser i chattkontakten med Stödlinjen uppgav 18 % att det rörde sig om suicidtankar eller -planer, att jämföra med 10 % i telefon och 16 % i e-post. Övriga akuta konsekvenser som togs upp (i andelar av det totala antalet kontakter i vilka akuta konsekvenser berördes) var ekonomiska (42 % i både chatt och telefon, 56 % via e-post), hälsa/mående (28 % i både chatt och e-post, 25 % i telefon), sociala (7 % i chatt, 13 % i telefon), barns välbefinnande (4 % i chatt, 3 % i telefon), samt utsatthet för våld (1 % i chatt, 3 % i telefon). Ingen e-postkontakt berörde akuta konsekvenser som gällde sociala aspekter, barns välbefinnande eller utsatthet för våld. E-post Informationen som framkommer i e-postmeddelanden till Stödlinjen är vanligen mycket begränsad. Därför presenteras här endast vem som tar kontakt samt temat för brevet. Under 2018 inkom totalt 586 e-brev till Stödlinjen som av rådgivare registrerades i databasen som genuina kontakter, i motsats till exempelvis uppenbart felskickade eller oidentifierbara brev. Detta motsvarar en ökning med 27 % jämfört med Av de 586 breven kom 279 (48 %) från personer med egna spelproblem och 122 (21 %) från anhöriga, andelar som liknar de för Som övriga kategoriserades 83 e-brev (14 %) från yrkespersoner, ideella organisationer, studenter, media samt där det inte framgick vem som var avsändare. Vidare kom 22 e-brev som rörde dataspel (4%), och 80 som rörde andra problem (13 %). 44

45 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2017 Del 3. Självtest och självhjälp Screening På Stödlinjens webbsida, erbjuds besökare möjlighet att screena sig med formuläret Problem Gambling Severity Index (PGSI). PGSI är ett formulär som främst används för screening av spelproblem i allmänbefolkningen [30]. Formuläret består av nio olika påståenden som besvaras med något av alternativen aldrig (0 poäng), ibland (1 poäng), ofta (2 poäng) eller nästan alltid (3 poäng). Den möjliga totala poängsumman sträcker sig från 0 till 27 poäng. Poängsumman placerar individen i en av följande kategorier: 0 poäng = ej spelproblem, 1-2 poäng = viss risk, 3-7 poäng = moderat risk och 8-27 poäng = spelproblem. Under 2018 genomfördes 8378 PGSI-screeningar på webbplatsen, där 5534 av dessa (66 %) genomfördes av personer som ville veta mer om sina spelvanor (övriga var tester eller icke-kompletta svar). Medelvärdet för PGSI var 12,8 poäng (standardavvikelse 7,9). Sett till resultatkategorierna var andelen utan spelproblem 7 %, med viss risk för spelproblem 6 %, med moderat risk 17 % och med spelproblem 70 %. Se figur 26. Att det förekommer en högre andel personer med spelproblem 2014 till 2016 kan bero på att beräkningarna då utöver seriösa svar även innehöll tester på grund av ett tekniskt fel Ej spelproblem Viss risk Moderat risk Spelproblem Figur 26. Resultatkategorier vid online-screening med PGSI i procentandelar, n= 5534 för 2018, n=3007 för 2017, n=3308 för 2016, n=2626 för 2015 och n=1521 för Not: Antalet testade för inkluderar även oseriöst ifyllda test, cirka 15-25%, medan antalet testade för rensats från sådana. Självhjälpsprogrammet Stödlinjens självhjälpsprogram består av fyra online-moduler, 1) för- och nackdelar med att förändra spelvanorna, 2) logga spelvanor, 3) planera in och genomföra spelfria aktiviteter, och 4) hantera risksituationer. Under de första 10 veckorna efter det att en deltagare har registrerat ett konto får den automatiserade e-postutskick en gång i veckan under 10 veckor. E-postutskicken handlar dels om strategier man kan använda för att förändra sina spelvanor på egen hand, och dels om tips på hur 45

46 STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018 man kan använda de olika modulerna för att implementera strategierna. Sedan starten 2015 har drygt 5400 personer registrerat ett konto, och under 2018 registrerade sig knappt 1200 personer. Positiva aspekter av att förändra spelvanor Sedan starten 2015 har 4176 deltagare fyllt i vad som skulle vara bra med att förändra spelvanorna. I modulen kan deltagaren antingen välja förvalda alternativ eller lägga till egna. Här redovisas i vilken omfattning de förvalda alternativen angetts. Alternativen att må bättre eller att få pengar över till annat än spel är de som angivits mest frekvent (se figur 27). Må bättre Pengar över Mindre stress Bättre hälsa Mer tid t familjen Mer närvarande förälder Träffa vänner igen Figur 27. Anledningar att förändra spelvanorna i procent för personer som använder Stödlinjens självhjälpsprogram (n=4176 för ). Flera anledningar per person är möjliga att uppge (totalt har anledningar angetts ). Risksituationer för spelande Vad gäller risksituationer har 3681 deltagare fyllt i vilka sådana som finns för deras spelande. I modulen finns både förvalda alternativ och möjlighet för deltagarna att fylla i egna alternativ manuellt. Här redovisas i vilken omfattning de förvalda alternativen angetts. Tillgång till pengar samt att vara ensam hemma är de mest frekvent angivna risksituationerna. Att en sådan liten andel som 10 % anger att gå förbi ett spelställe som risksituation kan tänkas bero på att problemspelande sedan några år i huvudsak flyttat från fysiska spelställen till onlinearenor (se figur 28). Få lön Ensam hemma Räkningar/skulder Stressad Gräl hemma Gå förbi spelställe Figur 28. Risksituationer i procent för personer som använder Stödlinjens självhjälpsprogram (n=3681 för ). Flera anledningar per person är möjliga att uppge. 46