Kostnader för serviceproduktionen. OM/jb 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnader för serviceproduktionen. OM/jb 1"

Transkript

1 Kostnader för serviceproduktionen OM/jb 1

2 Innehåll Vad behövs kostnadsberäkning till? Utgifts- och kostnadsbegreppen Utgifts- och inkomstbegreppen i kommunalekonomin Rörliga och fasta kostnader Direkta och indirekta kostnader Sär- och samkostnader Beräkning av förvaltningstillägg Kapitalkostnader Kostnader och budgetering Jämförelse av investeringarnas lönsamhet OM/jb 2

3 Vad behövs kostnadsberäkning till? Prissättning Täckningsbidragsberäkningar Prestationskalkyler Konkurrensutsättande Uppgörande av offerter Jämförande av offerter Lönsamhetsjämförelser Äga eller hyra (produktionsfaktorer) Jämförelse av alternativa produktionssätt Jämförelse av investeringsalternativ Jämförelse av olika produktalternativ Bedömning av resultatrikhet effektivitets-, produktivitets- och kostnadseffektivitetsnyckeltal Produkt- och effektivitetsbaserad kostnadsbudgetering prioriteringar kundbaserad budgetering avgifts- och skattefinansieringens andel OM/jb 3

4 Utgifts- och inkomstbegrepp i kommunalekonomin Utgifts- och inkomstbegrepp i kommunalekonomin Utgift -Allmänt begrepp - budgetbegrepp Inkomst -Allmänt begrepp - budgetbegrepp Kostnad (bokföring) = på räkenskapsperioden periodis. utgift i resultaträkningen Intäkt (bokföring) = inkomst i resultaträkningen som realiseras under räkensk.perioden Kostnad (kostnadsberäkning) = utgift för användning av prod.- faktor för den kostn.ber. posten Intäkt (kostnadsberäkning) = inkomst som motsvarar försäljningen under räk.per. Aktiverad utgift = utgift som ger intäkter eller som används under kommande räk.per Kapitalinkomst -Låneupptagning - Ökning av grundkapital - Finansieringsandelar OM/jb 4

5 Budgetutgift vs. årskostnad Huvudregel I budget, bokföring och kostnadsberäkning tillämpas prestationsprincipen, enligt vilken verksamhetsutgift (BU) = verksamhetskostnad (BS) = driftskostnad (KB) realiseras då produktionsfaktor emottas Anskaffning av material och förnödenheter budgeteras, bokförs och tas med i kostnaderna dock enligt användning Användning = Inköp under beräkningsperioden + Ingående lager Utgående lager - Svinn Värderingsprinciper för användning av material och förnödenheter: Anskaffningsutgiftsbaserade (fifo, lifo och medelpris) Dagspris baserat på återanskaffningsutgiften, motsvarar i stort lifo metoden Metoder baserade på standardpris Fast pris för en beräkningsperiod OM/jb 5

6 Budgetutgift vs. årskostnad Investeringar I budget och budgetuppföljning investeringsutgift tas upp i budgeten på basis av prestation i den takt produktionsfaktorer emottas Uppdelning av investeringsutgift i bokföringen Aktivering bland bestående aktiva och avskrivning enligt plan Aktivering enligt prestationsprincipen och avskrivning på basis av användning I kostnadsberäkningen Kostnadsberäknad avskrivning = bokföringsmässig planavskrivning + korrigering Korrigering = (Avdrag från återanskaffningsutgiften på basis av ålder Avskrivningar enligt plan från anskaffningsutgiften) OM/jb 6

7 Budgetutgift vs. årskostnad Kapitalersättningar I budget och budgetuppföljning Externa och interna räntor (kapital som återbetalas) Ersättning för grundkapital (eget kapital) I bokföringen Endast externa räntor i kommunens bokslut I affärsverks och övrig balansenhets bokslut: Externa och interna räntor samt Ersättning för grundkapital I kostnadsberäkningen Kalkylerad ränta på kapital som bundits i finansierings- omsättningsoch anläggningstillgångar Avkastning på bundet kapital = (överskottsposter + kapitalersättningar)/(e. k + fr. k. + frivilliga reserveringar) OM/jb 7

8 Rörliga och fasta kostnader OM/jb 8

9 Rörliga och fasta kostnader Indelning i rörliga / fasta kostnader behövs i Prissättningen prestationskalkyler (minimi-, genomsnitts- och normalkalkyler) Lönsamhetskalkyler bidragskalkyler Anpassning av verksamheten Kapacitet, verksamhetsgrad eller optimering av kostnader vid expandering eller begränsning av verksamheten OM/jb 9

10 Rörliga och fasta kostnader Indelningen i rörliga och fasta kostnader grundar sig på sambandet mellan kostnader och verksamhetsgraden, dvs. antal prestationer Rörliga eller mängdkostnader är beroende av verksamhetsgraden eller antal prestationer Rörliga kostnader = Kostnad per prestation x Prestationsmängd Fasta eller tidsbundna kostnader är oberoende av verksamhetsgraden under en bestämd betraktelseperiod Däremot är de vanligtvis beroende av tidsåtgången såsom avskrivning, ränta, försäkringsavgift Uppges ofta som /tidsenhet: exempelvis månadshyra, årsavskrivning, årsränta OM/jb 10

11 Rörliga eller mängdkostnader Rörliga kostnader, Rörliga kostnader är bl.a.: Prestationsbundna löner och deras soc.sk.avg Köp av kundtjänster - Köp av tjänster (delvis) Prestationsmängd st - Konsumtionsbundna förnödenheter och material Rörliga kostnader, Optimal prestationsmängd Prestationsmängd st OM/jb 11

12 Fasta eller tidsbundna kostnader Fasta kostnader Fasta kostnader påverkas inte av ändrad prestationsmängd Är ofta fasta bara inom vissa gränser, kan stiga i trappsteg, t.ex. lärarlöner Fasta kostnader, Fasta kostnader är bl.a. Styrande/ledande arbetsprestationer Avskrivningar, räntor, försäkringar Anslutningsavgifter En del av utförda arbetsprestationer Köp av fastighetstjänster (värme, städning) De flesta förvaltningskostnader Kostnader, Prestationsmängd st 50 Prestationsmängd st 100 OM/jb 12

13 Kustannukset Totalkostnader = Fasta kostnader + Rörliga kostnader Totalkostnader (K) K = K f + K r = Totalkostnader K f = fasta kostnader K r = rörliga kostnader Kuutiomäärä Fasta = Rörliga = Exempel: Om de fasta kostnaderna för ett vattenverks bruksvatten är och de rörliga 0,20 /producerad kubikmeter vatten erhålls totalkostnaderna för bruksvattnet ur formeln: K = ,20 x m 3 = = OM/jb 13

14 Kustannukset Försäljningsintäkter Täckningsbidrag och vinst Vinst Täckningsbidrag (Kt) = Skillnaden mellan försäljningsintäkter och rörliga kostnader Täckningsbidrag % = Täckningsbidrag/Försäljningsintäkt. x 100 Den kritiska punkten (Kr): Prestationsmängd, där Försäljningsintäkter = Totala kostnader Lönsamhetsoptimum (Ko): Prestationsmängd, där skillnaden mellan försäljningsintäkter och totalkostnader är störst Vinst/Förlust = Försäljningsintäkter Totalkostnader Ko Kr Kk Kt Suoritemäärä Myyntituotto Muutuvat kustannukset Kokonaiskustannukset OM/jb 14

15 Kostnader Täckningsbidrag och vinst i tabellräkning Prestationsmål: st. Täckningsbidragskalkyl: Försäljningsintäkter Rörliga kostnader Täckningsbidrag Fasta kostnader Resultat (vinst) Prestationsmängd Försäljningsintäkter Rörliga kostnader Totalkostnader Variabler I figuren { Prestationsmängd Försäljningsintäkter Rörliga kostnader Totalkostnader Fasta kostnader Enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 Pris 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 Täckningsbidrag Vinst Täckningsbidrags-% Vinst % OM/jb 15

16 Enhetsprisdefinitioner Genomsnittliga enhetspriser = Totalkostnader/Prestationsmängd Rörliga enhetspriser = Rörliga kostnader/prestationsmängd Gränskostnad = Den tilläggskostnad som uppstår av en produktionsökning med en enhet / Kostnaderna för den produkt som producerats sist Merkostnad = Den tilläggskostnad som uppstår om man ökar prestationsmängden med ett visst antal enheter OM/jb 16

17 / enhet Enhetskostnader 3 2,5 2 1,5 1 0, Prestationsmängd Rörlig enhetskostnad Genomsnittliga enhetskostnader Varför sjunker de genomsnittliga enhetskostnaderna vid ökad prestationsmängd? - P.g.a. att de fasta kostnaderna fördelas på en större mängd prestationer Varför ändrar inte de rörliga enhetskostnaderna vid ökad prestationsmängd? - P.g.a. att prestationsmängd och rörliga kostnader stiger i samma takt OM/jb 17

18 Genomsnittliga och rörliga enhetskostnader Genomsnittliga enhetskostnader = Totalkostnader / Prestationsmängd De genomsnittliga enhetskostnaderna sjunker vid ökad prestationsmängd. Varför? För att de fasta kostnaderna fördelas på ett större antal prestationer Rörliga enhetskostnader förändras inte inom vissa prestationsmängdsintervaller Kapacitetsgrad = prestationsmängden under en viss tidsperiod Kapacitet = Största möjliga prestationsmängd under en viss tidsperiod Utnyttjandegrad (%) = Kapacitetsgrad / Kapacitet Totalanpassning = förändring i kapacitet Delanpassning = förändring i utnyttjandegrad Enhetskostnader 3 Genomsnittliga enhetskostnader 1 20 Rörliga enhetskostnader Verksamhetsgrad, antal OM/jb 18

19 Genomsnittliga och rörliga enhetskostnader Prestationskalkyler: Definiering av de prestationsbundna enhetskostnaderna Förverkligad prestationsmängd st Normal prestationsmängd st Prestationsmängd Rörlig enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 Genomsnittliga enhetskostnader 2,70 1,70 1,37 1,20 1,10 1,23 Minimikalkyl = Rörliga kostnader / Förverkligad prestationsmängd = 0,70 Divisionskalkyl (genomsnittsmetoden) = Totalkostnader/Förverkligad prestationsmängd = 1,37 Normalkalkyl = Rörliga kostnader / Förverkligad prestationsmängd + Fasta kostnader/normal prestationsmängd = 0, / st. =0,70+ 0,40=1,10 OM/jb 19

20 Genomsnittliga och rörliga enhetskostnader Prestationskalkyler: Definiering av de prestationsbundna enhetskostnaderna Förverkligad prestationsmängd st Normal prestationsmängd st Prestationsmängd Rörlig enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 Genomsnittliga enhetskostnader 2,70 1,70 1,37 1,20 1,10 1,23 Slutsatser: Verksamheten lönsam om prestationspriset är 1,37 Om prestationspriset understiger 0,70 är produktionen olönsam (= minimipris) Om prestationspriset är mellan 0,70 1,10 lönar det sig att tillsvidare fortsätta med produktionen om kostnaderna inom en snar framtid fås ner (eller mängden ökad) Om prestationsmängden varierar mellan olika räkenskapsperioder kan produktionen fortsätta med ett pris på minst 1,10 (självkostnadspris) Om normal prestationsmängd faller till st. bör priset höjas till 1,70 för att få produktionen lönsam på sikt OM/jb 20

21 Kapacitets- och anpassningsbegrepp Kapacitetsgrad = prestationsmängden under en viss tidsperiod Kapacitet = största möjliga prestationsmängd under en viss tidsperiod Utnyttjandegrad (%) = Kapacitetsgrad / Kapacitet Totalanpassning = Förändring i kapacitet Delanpassning = Förändring i kapacitetsgrad OM/jb 21

22 Faktorer som hindrar/försvårar att kostnader kan behandlas som rörliga i kommunernas serviceproduktion Verksamheten lagstadgad Administrativa lösningar Personalpolitik och arbetsavtal Samarbets- och samgångsavtal kan hindra att kostnader kan behandlas som rörliga även om de produktionsmässigt är beroende av prestationsmängden OM/jb 22

23 Faktorer, som ökar behandlingen av kostnader som rörliga i kommunens serviceproduktion Konkurrensutsättning av egen produktion Tillämpning av utförar beställar modellen Jämförelse av alternativa produktionssätt Ökat antal tidsbestämda arbetsavtal Uppdelning av arbetet i projekt Ökad användning av underleverantörer i serviceproduktionen Ökning av köp av kundtjänster servicesedlar, avtal om köptjänster OM/jb 23

24 Rörliga eller fasta? A. Daghemsbiträdes lön B. Lön åt kommunal elinstallatör C. Transporttjänst för handikappade D. Understöd för vattenandelslags investering i rörnät E. Utbildningsenhets vattenavgift F. Köptjänster som avser städning av skola G. Månadsavgift för bredband i kommunens byggnad H. Förtroendevalds sammanträdesarvode I. Servicesedel A. Fast anställd: fast, Tidsbunden: rörlig B. Investeringar: rörliga. Övriga: fasta C. Rörliga D. Finansieringsandel, vars avskrivning fast kostnad E. Fasta F. Fasta G. Fasta H. Fasta I. Rörliga OM/jb 24

25 Direkta och indirekta kostnader OM/jb 25

26 Direkta och indirekta kostnader: Begreppsdefinitioner Indelningen i direkt vs. indirekt kostnad Grundar sig på den beräkningsteknik, med vilken kostnaden enligt upphovsprincipen påförs Ett kostnadsställe, som kan vara En uppgift, Ett ansvarsområde En funktion eller En prestation, som kan vara En produkt En mellanprodukt En prestation eller En kund, som kan vara En kundgrupp En beställare OM/jb 26

27 Direkta och indirekta kostnader: Begreppsdefinitioner Direkt kostnad 1) En kostnad, som kan påföras den kostnadsberäknade enheten direkt på basis produktionsfaktorns användning (löner, köptjänster, material och förnödenheter) kostnad = produktionsfaktorns mängd * enhetspris 2) Kostnader för prestationer som i sig direkt utgör slutprodukter, t.ex. Köp av kundtjänster antal slutprodukter som överlåtits åt kunden * enhetspris 3) Annan kostnad, som kan påföras den kostnadsberäknade enheten på basis av upphovsprincipen eller annan grund (t.ex. av verksamhetsorgan beviljat bidrag) OBS! Som direkt kostnad anses inom kommunsektorn sådan kostnad som på nämnda grunder kan påföras direkt på uppgift, produkt eller prestation. Inom företag är förutsättningen för en direkt kostnad vanligtvis att den kan påföras direkt på prestationen. OM/jb 27

28 Direkta och indirekta kostnader: Begreppsdefinitioner Indirekt kostnad Kostnad, som inte direkt på basis av användning, antal prestationer eller på annan motsvarande grund kan påföras den kostnadsberäknade enheten Kostnaden måste påföras den kostnadsberäknade enheten på basis av någon annan fördelningsgrund som motsvarar upphovsprincipen. Andra fördelningsgrunder är bl.a.: Direkta kostnader (tekniska tjänster) Personalantal (löneräkning) Antal kunder (bokföring) Antal apparater (datakommunikation) OM/jb 28

29 Metoder för kostnadsberäkning på basis av prestation Kostnadsposterna kan påföras prestationen antingen Direkt Genom kontering, där inköpsverifikaten (externa och interna) kodas på prestationen genom kostnadsfördelning, då man exakt vet resursbehovet (t.ex. förnödenheter eller arbetstid) för produktion av prestationen Exempelvis personalkostnaderna för undervisning kan fördelas direkt en examen (prestation) på basis av antalet undervisningstimmar Indirekt genom kostnadsfördelning, då man endast i största allmänhet vet, att resurser (t.ex. förvaltning) används i produktionen av prestationen. Fördelningsprinciper som då kan användas är Direkt fördelningskalkyl Ekvivalenskalkyler Påslagskalkyler OM/jb 29

30 Sär- och samkostnader OM/jb 30

31 Särkostnader Sär- och samkostnader Förorsakas kostnaden av en eller flere uppgifter, projekt, produkter eller prestationer Kan direkt påföras en enskild uppgift, projekt, produkt eller prestation Samkostnader Bör fördelas på två eller flere uppgifter, projekt, produkter eller prestationer T.ex. En serviceprodukts särkostnader uteblir om produkten slopas, om en produkt tas med i produktionen förorsakar den en tilläggskostnad Särkostnaderna är vanligtvis rörliga kostnader. Genom att produktifiera verksamheten kan man ändra samkostnader till särkostnader Samkostnaderna är vanligtvis fasta kostnader Fördelningsgrunder för samkostnaderna är bl.a. särkostnadernas (förvaltning), antal löner (löneräkning), antal arbetsstationer (adb) osv. Samkostnaderna påförs enheterna i form av överföringsposter Särkostnaden grundar sig vanligtvis på fakturering enligt prestation (extern eller intern) OM/jb 31

32 Upphovsprincipen Central princip i budgetering bokföring kostnadsberäkning Utgift och inkomst budgeteras och bokförs på den uppgift, produkt eller det projekt, som gett upphov till den Upphovsprincipen tillämpas också för förmögenhets- och kapitalposternas del i balansräkningen vid beräkning av kapitalkostnader och avkastning på kapitalet OM/jb 32

33 Klassificering av kostnader Rörlig eller fast Direkt eller indirekt Sär- eller samkostnad Påverkningsbar eller inte Kostnadsslag Enhet Beroende av utnyttjandegra d? Vilken beräkningsteknik används vid fördelningen? Ger en eller flere enheter upphov till kostnaden? Kan enheten påverka kostnaderna? Hyra för utrymme Planläggning Stegvis Fast Direkt Särkostnad Påverkningsbar Köp av specialsjukvårdstjänster Hälsovård Rörlig, ifall produktifierad Direkt Särkostnad Bara delvis påverkningsbar Räddningstjänster betalningsandel Räddningsväsende Fast, om baserar sig på invånarantal Direkt Särkostnad Icke påverkningsbar? Centraliserade ADBtjänster (fördelningsgrund antal terminaler) Bibliotek Stegvis Fast Indirekt (överföringspost) Samkostnad Påverkningsbar (bara delvis) Grundtrygghetsnämndens kostnader Åldringsvård Fast Indirekt Samkostnad Icke påverkningsbar Råvarukostnader för skolmåltider Grundskola Rörlig Direkt Särkostnad Påverkningsbar OM/jb 33

34 Beräkning av förvaltningskostnadstillägg (AK-tillägg) OM/jb 34

35 Beräkning av förvaltningskostnader Kommunens och samkommunens förvaltning har många nivåer. Allmän förvaltning fullmäktige styrelsen revision centralförvaltningens stödtjänster Verksamhetens förvaltning nämnd verksamhetsenhetens ledning verksamhetsenhetens stödtjänster Problemområden vid fördelning av förvaltningskostnader demokratiaspekten i kostnaderna beaktande av investeringar vid fördelning av förvaltningskostnader Användning av koefficienter planeringskostnader = 0,085 investeringens anskaffningsutgift OM/jb 35

36 Behandlingen av förvaltningskostnader i olika beräkningssituationer Kostnadskälla Egen produktion vs. köptjänst Kostnadsmotsvarighe t vid prissättning Jämförelse av kostnadsutvecklingen Budgetering (beställare) Bedömning av resultatrikhet Fullmäktige Nej Nej Nej Nej Nej Kommunstyrelse n Nej Nej Nej Nej Nej Revision Nej Ja? Ja Nej (överf.post) Nej? Centralförvaltnin gens stödtjänster Verksamhetsenhetens nämnd Nej/Ja Ja Ja fakturering (ja) överf.post (nej) Nej Ja Ja nej (överf.post) Ja Nej Verks.ledningen Nej Ja Ja nej (överf.post) Verksamhetens stödtjänster Ja? Ja Ja fakturering (ja) överf.post (nej) Ja Ja OM/jb 36

37 Beräkning av allmänna förvaltningskostnader i totaloch prestationskostnaderna för servicen Budgetutgifter Beräkning av ak-tilläggs-% Beräkning av ak-tillägg Total- Presta- Enhetsverksamhetsutgifter kostnad tioner pris Kommunen Allmän förvaltning / *100 = 3,6 % Övriga servicesektorer Invånare Kommunens utgifter Socialväsendet Allmänna förvaltningens ak-tillägg = *3,6% 6964 Nämnd och verksamhetsledning / *100 = 4,2 % Övriga verksamhetskostnader Invånare Socialväsendets utgifter Åldringsvård Allmänna förvaltningens ak-tillägg Nämnd och verksamhetsledning = 77580*3,6% 2814 Åldringsvårdschef / 77580*100 = 3,9 % = 77580*4,2% Övriga verksamhetsutgifter Antal > 65 åringar Åldringsvårdens kostnader Vårddygn Allmänna förvaltningens ak-tillägg = 40000*3,6% 1451 Nämnd och verksamhetsledning = 40000*4,2% 1667 Ak-tillägg för åldringsvårdschefen = 40000*3,9% Direkta kostnader Vårddygn Vårddygnskostnader Förvaltningens ak-tilläggens andel av vårddygnets pris (4664 / 97000): 48 OM/jb 37

38 Kapitalkostnader Kapitalhyra OM/jb 38

39 Kapitalkostnader är Avskrivningar Räntor Försäkringar Kapitalkostnader uppstår vid anskaffning och försäkring av produktionsfaktorer med lång verkningstid OM/jb 39

40 Beräkningsalternativ för avskrivning och kapitalersättning I bokföring Avskrivning Planmässig avskrivning på basis av anskaffningsutgiften Kapitalersättning Avkastning på grundkapital Extern och intern låneränta Ränta på kontokurantkontoskulder I kostnadsberäkning Avskrivning Kalkylerad avskrivning på basis av återanskaffningsvärde, listvärde, överlåtelsevärde eller avkastningsvärde Kapitalavkastningskrav vid resultatenhetsgranskning Avkastningskrav på placerat kapital (inkluderar värdejustering på anläggningstillgångar) Kapitalavkastningskrav vid pris- och bidragskalkyler Avkastningskrav på anläggningstillgångars nuvärde (bruksvärde) Avkastningskrav på omsättnings- och finansieringstillgångars nominella värde OM/jb 40

41 Uppställande av avkastnings- och räntekrav i kommunal affärsverksamhet (1) Kommunförbundets utlåtande 265/90/97 Avkastning på av kommunen placerat kapital (%) = 100 * Över-/underskott före e.o. poster + Ersättning på grundkapital + Lånekostnader åt kommunen Eget kapital + Lån av kommunen + Avskrivningsdiff. och frivilliga avsättningar Eget kapital = Grundkapital + Uppskrivningsfond + Över- och underskottsposter Nyckeltalets balansposter enligt medeltalet av räkenskapsperiodens IB och UB. I kostnadsberäkning behövs dessutom korrigering av avskrivningar och balansvärden. OBS Kommunens avkastning på placerat kapital = Ersättning för grundkapital = Intern låneränta! I kommunens kapitalavkastnings (%) -schema ingår flere faktorer än i beräkningsschemat för grundkapital eller låneränta OM/jb 41

42 Uppställande av avkastnings- och räntekrav i kommunal affärsverksamhet (2) Avkastning på placerat kapital (%) = 100 * Över-/underskott före e.o. poster + Ersättning på grundkapital +Lånens räntekostnader Eget kapital + Lånekapital + Avskrivningsdiff. och frivilliga avsättningar Eget kapital = Grundkapital + Uppskrivningsfond + Över- och underskottsposter Nyckeltalets balansposter enligt medeltalet av räkenskapsperiodens IB och UB. I kostnadsberäkning behövs dessutom korrigering av avskrivningar och balansvärden. OM/jb 42

43 Bedömning av skälig kapitalhyra: Fastighetsverkets resultaträkning och finansieringskalkyl RESULTATRÄKNING Omsättning Hyresintäkter Kapitalhyra 5500 Underhållshyror Material och tjänster Materialinköp Ökning av lager 10 Köp av externa tjänster Personalkostnader Löner Avskrivningar Rörelseöverskott 2010 Finansiella intäkter och kostnader Ränta på lån av kommunen -200 Ersättning på grundkapital -210 Över-/underskott före reserveringar 1600 Ökning av reserver Över-/underskott 50 FINANSIERINGSKALKYL INKOMSTFINANSIERING Omsättning Rörelseöverskott 2010 Avskrivningar och nedskrivningar 3500 Finansieringsintäkter och -kostnader INVESTERINGAR Investeringar i anläggningstillgångar a) Finansieringsandelar b) FINANSIERING Förändring av lånestocken f) -40 Förändring av eget kapital Ökning av grundkapital c) 70 Övriga förändringar av likviditeten Ökning av finansieringstillgångar g) FÖRÄNDRING AV KASSA -10 Poster som skall täckas med kapitalhyran = Avskrivningar + reserver + finansiella kostnader Poster som skall täckas med underhållshyran = Material och tjänster + personalkostnader OM/jb 43

44 Bedömning av skälig kapitalhyra FÖRVERKLIGAD AVKASTNING SKÄLIG AVKASTNING Förverkligad avkastning enligt bokföringen Riskfri ränta Över-/underskott före reserveringar 1600 Statens obligationslån på 5 år 4,1 % Finansiella kostnader 410 Risktillägg (= a x b) 0,8 % Korrigering i avskrivningar *) a: branchens beta-koefficient 0,22 % Kalkylerade avskrivningar *) b: Hyresmarknadens riskpremie 4,0 % Avskrivningar enligt plan 3500 Skäligt avkastningskrav 4,9 % Korrigerad förverkligad avkastning 560 *) Värdena är inte verkliga PLACERAT KAPITAL Kapitalposter i balansen Grundkapital 7000 Över-/underskott från tidigare år -150 Räkenskapsperiodens överskott 50 Avskrivningsdifferens och reserver 1550 Kommunens lån 5000 Korrigering av anläggningstillgångarnas värde Anläggningstillgångarnas nuvärde Anläggningstillgångarnas balansvärde Korrigerat placerat kapital Avkastnings-% enligt bokföringen Ersättning på grundkapitalet 3,0 % Ränta på kommunens lån 4,0 % Korrigerad avkastning på placerat kapital 3,0 % = 560 / x 100 Okorrigerad avkastnings-% på placerat kapital = 100*( )/( ) = 14,9 % OM/jb 44

45 Skälig kapitalhyra, sammandrag Det är möjligt att på beskrivet sätt bedöma den rätta nivån på kapitalhyran för en hel lokalitetsförvaltningsenhet Jämförelsen görs så att korrigerad verklig avkastning (3 %) jämförs med skälig avkastningsnivå (4,9%). Utgångspunkt för kalkylerna är bokföringens resultaträkning samt vissa balansposter i vilka följande korrigeringar görs: Anläggningstillgångarnas värde justeras till nuvärde Avskrivningarna beräknas på återanskaffningsvärdet Skälig avkastningsnivå fastställs utgående från nivån på riskfri avkastning och risktillägg för berörda bransch OM/jb 45

46 Kostnader i budgetering OM/jb 46

47 Kostnader och budgetering: KOSTNADSBUDGETENS VARIABLER Input Output Effekt Kostnader (K) Produktionsfaktorer (I) Produkter (O) Effekter hos kunden (V) Intäkter (R) Produktivitet (O/I) Effektivitet (V/O) Ekonomi (K/O) Kostnadseffektivitet (K/V) Lönsamhet (R - K) OM/jb 47

48 VARIABLER I BUDGETEN OCH DERAS SAMBAND Variabler Samband Värden Mängden produktionsfaktorer A Produktionsfaktorns pris B 200 Verksamhetsutgifter C = A*B Produktionsfaktorernas kapitalkostnader D Prestationsmängd E 400 Prestationens enhetskostnad G = (C+D)/E 780 Prestationskostnader H = E*G Produktionsmängd I 200 Allmänna förvaltningskostnader K Produktens enhetskostnad L = (H+K)/I Produktkostnader M = I*L Produktens pris N 600 Verksamhetsinkomster O = I*N Verksamhetsbidrag P = C-O Budgetfinansiering av produktens pris Q = L-N 990 Budgetfinansiering R = I*Q Effektmängd S 40 Effektens enhetspris dvs kostnadseffekt V = M/S Finansieringsbudget Kostnadsbudget OM/jb 48

49 Från finansieringsbudget till kostnadsbudget Finansieringsbudget = Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster = = Kostnadsbudget = Finansieringsbudget + Kapitalkostnader + Allm.förv.kostnader = = Effektivitet = Effektmängd/Produktmängd = 40/200 = 0,2 Ekonomi = Produktkostnader/Produktmängd = /200 = /produkt Kostnadseffektivitet = Produktkostnader/Effektmängd = /40 = 7950 /effekt OM/jb 49

50 Uppgörande av kostnadsbudget (1) Ett daghems dispositionsplan Verksamhetsinkomster Dagvårdsavgifter Verksamhetsutgifter Personalutgifter Köp av tjänster 4600 Matreial förnödenheter och varor 300 Hyra för byggnader Verksamhetsbidrag (bindande nettoanslag) Avsrivningar enligt plan på utrustning 25 % = ( )*25% 275 Kalkylerad ränta på bundet kapital 3 % = (1000+( ))*3%/2 27 Förvaltningstillägg Allmän förvaltning 3,6 % = 24800*3,6% 893 Verksamhetsledning 4,2 % = 24800*4,2% 1042 Utrustningens balansvärde Investeringar i utrustning under budgetåret 100 Antal vårddagar per år Andel föräldrar som är nöjda med vården 96 % OM/jb 50

51 Uppgörande av kostnadsbudget (2) Kostnader 1000 /vårddag Beräkning av självkostnadspriset Produktionskostnader Verksamhetsutgifter Avskrivningar enligt plan 275 Produktionsvärde ,69 Kalkylerad ränta på bundet kapital 3 % 27 Förvaltningstillägg 1934 Självkostnadspris ,59 Kostnadsmotsvarighet = Dagvårdsavgifter / själkostnadspris % 12 % Jämförelsepris vid konkurrensutsättning = (Produktionsvärde + kapitalränta) ,76 M.a.o. inte förvaltningstillägg i jämförelsepriset! OM/jb 51

52 Jämförelse av investeringsprojekts lönsamhet OM/jb 52

53 Jämförelse av investeringars lönsamhet: Definition av lönsamhet Absolut lönsamhet ( ) = Intäkter Kostnader Relativ lönsamhet (%) = Intäkter Kostnader Bundet kapital Exempel: Lönsamheten för en kommuns gästhamn Bryggavgifter / år Årliga underhållskostnader Årsavskrivning Kalkylerad ränta 4,55 % Bryggans byggnadskostnader Bryggans avskrivningstid 10 år Absolut lönsamhet = Relativ lönsamhet = 100 x ( ) / ,55 % En investerings lönsamhet kan inte tillförlitligt definieras på årsnivå, utan bör definieras för investeringens hela ekonomiska livslängd. OM/jb 53

54 Jämförelse av investeringars lönsamhet Återbetalningsmetoden Antagande: alternativet med kortaste återbetalningstid är mest lönsamt. Återbetalningstid = Investeringskostnader Nettointäkter Bryggavgifter / år Årliga underhållskostnader Årsavskrivning Kalkylerad ränta 4,55 % Bryggans byggnadskostnader Återbetalningstid (år) =155000/( ) 7 OBS! Avskrivning och kalkylerad ränta Ingår inte i kalkylens nettointäkter, eftersom infallsvinkeln är finansiell Nettointäkterna kan också diskonteras till nuvärdet, varvid återbetalningstiden blir längre (i exemplet till 8,7 år) metoden ger en rättare bild av investeringens lönsamhet inte heller då inkluderas avskrivning och kalkylerad ränta i nettointäkten räntekostnaden ingår i diskonteringskoefficienten Återbetalningstid, diskonterade nettointäkter (år) =155000/(178008/10) 8,7 Diskonterade nettointäkter (4,55%) = < (=nominella) OM/jb 54

55 Slutsatser om återbetalningsmetoden Återbetalningsmetoden beskriver hur snabbt det placerade kapitalet återbetalas, men inte nödvändigtvis investeringens lönsamhet En investering kan vara lönsam just av den anledningen att den ger nettointäkter på lång sikt. Metoden lämpar sig bl.a. väl för jämförelse av projekt med hög risk där intäkterna på lång sikt är svåra att uppskatta. OM/jb 55

56 Jämförelse av investeringsprojekts lönsamhet: Ett problem: anskaffningsutgiften infaller inte tidsmässigt samtidigt som intäkter och övriga kostnadsposter År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År Anskaffningsutgift Bryggavgifter / år Årliga underhållskostnader OM/jb 56

57 Jämförelse av investeringsprojekts lönsamhet: Lösning: Prestationer som infaller olika tider görs jämförbara genom diskontering Anskaffningsutgiften, årskostnaderna samt de årliga intäkterna görs jämförbara genom att diskontera deras nominella värden till nuvärde En prestation på 1000 är i dag värd 991,72 om den erhålles först efter två månader om den årliga räntan är 5 % A B 1 2 Nominellt värde Beräkningsperiod (mån) 2 4 Ränta 5 %/12 0,42 % 5 Prestationens nuvärde 991,72 Excel -formel = B2/ Potens((1+B4);B3) OM/jb 57

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING

FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING www.concordia.jakobstad.fi BERÄKNING AV EN INVESTERING INNEHÅLL SIDA 1. PLANERING AV EN INVESTERING 3 1.1 Finansiering av investeringarna 3 1.2 Klassificering av investeringarna

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET

SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET SÄRREDOVISNING AV KOMMUNAL AFFÄRSVERKSAMHET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND HELSINGFORS 2002 FÖRFATTARE Oiva Myllyntaus ARBETSGRUPP Sisko Myöhänen Mauri Marjamäki Jaakko Paloposki Auli Valli-Lintu Karl-Erik Blomgren

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader 1(1) Resultatrapport (t o m ver 3) 2013/14 2012/13 Nettoomsättning 3040 Avgifter 132 300,00 3740 Öresutjämning 9,00 Summa nettoomsättning 9,00 132 300,00 Övriga rörelseintäkter 3910 Hyresintäkter 226 800,00

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Tonnquist Projektledning 2012-02-26

Tonnquist Projektledning 2012-02-26 Tonnquist Projektledning Projektekonomi (Kapitel 6 sid. 171-181) Projekt på rätt kurs Uppföljning av ekonomin (Kapitel 9 sid. 241-256) Nils Lundgren 2012-02-26 6 Projektekonomi Kalkylera kostnader och

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER 1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid

Läs mer

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB VA-verksamheten RESULTATRÄKNING VA Belopp i kr Not 2013-01-01-2012-01-01- 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 12 094 363 11

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Helsingfors 2007 ISBN 978-952-213-255-0 (pdf) ISBN 978-952-213-254-3

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor:

Läs mer

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Namn (KOD): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150324

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns

Läs mer

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Budget

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Brf Betonggjutaren 4(12) 717600-2967. 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31

Brf Betonggjutaren 4(12) 717600-2967. 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31 Brf Betonggjutaren 4(12) 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31 RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter 3 531 696 3 531 696 Hyresintäkter 467 661 411 172 Övriga rörelseintäkter 0 200 Summa

Läs mer

Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7

Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7 1 Styrelsen avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Innehåll: Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Noter 7 Om inte annat särskilt anges redovisas alla

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE 1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste

Läs mer

Totalkostnadsmodell baserar sig på kursmaterial 17.3.2009 (Ilkka Hyvärinen, Marja Nykänen, Pia Leisio-Lilja)

Totalkostnadsmodell baserar sig på kursmaterial 17.3.2009 (Ilkka Hyvärinen, Marja Nykänen, Pia Leisio-Lilja) Totalkostnadsmodell baserar sig på kursmaterial 17.3.2009 (Ilkka Hyvärinen, Marja Nykänen, Pia Leisio-Lilja) Från tilläggskostnader Tilläggskostnadsmodellen Ersatte nya kostnader för projektet till (mestadels)

Läs mer

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1 TENTAMEN I TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: TER2, TER3 Antal uppgifter: 13 Antal sidor: 14 Max poäng: 50 poäng varav 27 poäng för 3a, 35 poäng för 4a och 43

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22.

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Brf Killingen 22 1(9) Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Styrelsen för Brf Killingen 22 får härmed avge årsredovisningen för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2004-01-01 2004-12-31. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter Upplysningar om

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Pennan 22 769600-0814. Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Pennan 22 769600-0814. Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Pennan 22 Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4

Läs mer