FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING"

Transkript

1 FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING

2 BERÄKNING AV EN INVESTERING INNEHÅLL SIDA 1. PLANERING AV EN INVESTERING Finansiering av investeringarna Klassificering av investeringarna 4 2. BEDÖMNING AV INVESTERINGSKOSTNADERNA 4 3. GRUNDUPPGIFTER FÖR EN INVESTERINGSBERÄKNING Utgångsvärden för en investeringsberäkning Grundinvestering Avkastningar och kostnader som uppkommer fortgående Kalkyleringsräntesats Investeringens användningstid Restvärde 6 4. PRESENTATION AV INVESTERINGSBERÄKNINGAR Nuvärdesmetoden Annuitetsmetoden Metod för intern räntefot Metod för kapitalets avkastningsgrad Metod för återbetalningstid 8 5. KÄNSLIGHETSANALYS Risk Osäkerhet 8 På grund av uppdateringstidtabellerna ansvarar vi inte för skador, som uppkommer på grund av felaktiga uppgifter.

3 1. PLANERING AV EN INVESTERING Investeringar har en betydande affärsekonomisk roll i och med att de kan avgöra hela företagets framtid. Misslyckade, felaktiga eller fel daterade investeringar har fällt otaliga företag. Eftersom det nästan alltid är brist på kapital bör de knappa resurserna riktas mot avsikter som konkurrerar sinsemellan. Ett investeringsbeslut bör föregås av en noggrann beredning och ekonomiska beräkningar. Då man jämför uppgörandet av ett investeringsbeslut med sedvanliga rutinbeslut inom affärsverksamheten noterar man märkbara skillnader som förorsakar problem: ett investeringsbeslut är en engångsföreteelse miljön och möjligheterna för affärsverksamhet ändrar snabbt ju mera betydande investering det är fråga om desto viktigare är tidsplaneringen och en noggrann kännedom om tidpunkten för färdigställandet framtiden innebär alltid ett förutspående > även trender förändras uppgörandet av investeringsbeslut är en motstridig och invecklad händelse, många varierande faktorer en del av urvalskriterierna utgörs av bedömnings- och föreställningsfrågor investeringsberäkningarna förutsätter en grundlig bedömning av utgifter och avkastningar det att man behärskar kassaflöden har betydande affärsekonomiska effekter En noggrann planering av en investering och ett övervägande av olika alternativ spelar en väldigt viktig roll, eftersom planeringsskedet definierar kostnaderna. Då man befinner sig i förverkligandeskedet är det svårt att mera förverkliga förändringar som sparar pengar. I förverkligandeskedet bör huvudvikten fästas vid den tidpunkt då det är planerat att projektet färdigställs. Detta garanteras bäst genom att köpa produkten installerad på plats och provkörd. 1.1 Finansiering av investeringarna Vid finansieringen av investeringen använder man sig av en gammal tumregel, dvs. penningkällan och penningens användning bör vad naturen beträffar motsvara varandra. Om man påbörjar ett långverkande projekt bör det även finansieras med en långsiktig finansiering. Långverkande betalningsmedel utgörs av eget kapital, dvs. en förhöjning av aktiekapitalet och ett kapitallån av ägarna eller ett långfristigt lån. Kortsiktig lånefinansiering är ett felaktigt sätt att finansiera en investering som är långverkande. Finansieringen av investeringen sköts i enlighet med följande basformel BIDRAG INKOMSTFINANSIERING FINANSIERINGS- BEHOV FRÄMMANDE KAPITAL, DVS. LÅNGFRISTIGT LÅN EGET KAPITAL DVS. ÄGARNAS PLACERINGAR Då man bedömer storleken på inkomstfinansieringen bör man lägga till avskrivningarnas andel eftersom dessa inte utbetalas i pengar utan som en anskaffningsutgift för själva investeringen

4 1.2 Klassificering av investeringar Investeringarnas prioritetsordning kan bedömas genom att klassificera investeringarna i olika grupper och genom att uppställa avkastningskrav för dem. I det följande har man angivit riktgivande avkastningskrav för olika slag av investeringar, varvid en investering som ger en sämre avkastning inte görs förrän man har hittat utvägar som för till den avsedda avkastningsmålsättningen. Tabell: Avkastning som krävs av investeringarna och viktighetsordningen VIKTIGHET BESKRIVNING AV INVESTERINGEN AVKASTNINGSKRAV 1. Investeringar som grundar sig på lag eller myndighetsbestämmelser, såsom arbetarskydds- och miljöinvesteringar inget avkastningskrav 2. Säkerställande av marknadsställningen via investeringar 6 % 3. Förnyelse eller grundreparation av maskiner och apparatur 12 % 4. Nedsättning av kostnader med hjälp av investeringar 15 % 5. Ökning av avkastningarna med hjälp av investeringar 20 % 6. Erövring av nya marknadsområden eller åstadkommande av nya produkter med hjälp av riskfyllda investeringar 25 % Bedömningen av nya investeringar innebär inte enbart ett stirrande på avkastningsvärdet. Ofta är det nämligen så att en investering i något objekt sänker kostnaderna för ett annat objekt. Å andra sidan kan man tänka sig att genomföra en investering alltid då den sparar in sina anskaffningskostnader under en redovisningsperiod. 2. BEDÖMNING AV INVESTERINGSKOSTNADERNA De flesta företag utför sällan likadana återkommande investeringar, varvid tidigare erfarenheter rörande bedömning av kostnader inte finns att tillgå. Det är därför klokt att utföra investeringen i möjligast stora helheter, helst som en nyckel i hand leverans. Oberoende av ovan nämnda förfaringssätt tenderar kostnaderna att stiga, för under tiden för förverkligandet upptäcker man brister vilkas avlägsnande höjer de slutliga priserna. Erfarenheten har utvisat att det är skäl att reservera 20 % extra i investeringsbudgeten. En risk som är ännu värre än en kostnadsöverskridning är om ibruktagandet av leveransen försenas. Ett företag som har gått omkull på grund av att leveransen har dragit ut på tiden och faktureringsinkomsterna har saknats är inte ovanligt. 3. BASUPPGIFTER RÖRANDE INVESTERINGSBERÄKNINGAR En investeringsberäkning är en beräkning som görs för den period som investeringen är i kraft, med vilken man strävar till att klargöra investeringens förnuftighet och lönsamhet. Nödvändigheten av en investeringsberäkning blir speciellt aktuell då investeringsalternativen är många och man är tvungna att sätta dem i prioritetsordning. Uppgörandet av beräkningar är förnuftigt även ur en affärsverksmässig synvinkel: då man gör beräkningar är man tvungen att fästa uppmärksamhet vid förverk-ligandekostnaderna, de erhållna avkastningarna (marknaderna) och vid finansieringsalternativen. Denna granskning kan leda till ett bättre slutresultat än med den ursprungliga tankemodellen. Ju större investering det är fråga om desto mera måste man satsa på insamlingen av uppgifter. Härvid är en beaktansvärd modell för insamling av uppgifter att fråga efter erfarenheter av företag som verkar på andra orter i Finland. Investeringens lönsamhet bör bedömas på basen av minst två metoder, vilka är nuvärdesmetoden annuitetsmetoden återbetalningsmetoden metod för den interna räntesatsen förenklad metod för den interna räntesatsen

5 3.1 Utgångsvärden för en investeringsberäkning Till genomförandet av en investering hänför sig alltid saker som man inte kan mäta med någon mätare eller bedöma med siffror. Saker som skall bedömas med siffror finns det alltid så många av att en kalkylering kan göras. Med siffror kan bedömas projektets totala kostnader, dvs. en grundinvestering årligen uppkommande avkastningar årligen uppkommande utgifter kalkylränta investeringens påverkans-, dvs. brukstid investeringsobjektets restvärde 3.2 Grundinvestering Definitionen av en grundinvestering utgör den lättaste delen av ett investeringsprojekt genom att den mängd pengar som används förverkligas inom en nära framtid och mängden kan utredas relativt noggrant. Jämfört med en investerings- avkastningar och driftskostnader är klarläggandet av omfattningen av en grundinvestering en lätt uppgift. Det är klart att man kan missta sig även vid en grundinvestering. Det är därför orsak att dela in en grundinvestering i två grupper: i driftsegendomsinvesteringar och driftsekonomiinvesteringar. Alla investeringar är ändå inte driftsegendomsinvesteringar utan exempelvis skolnings- eller marknadsföringsinvesteringar. För en timmerhusfabrik kan en investering utgöra grundandet av ett nytt utställningsområde, vars storlek väl kan jämföras med en investering i anläggningstillgångar. Den mest typiska investeringen är emellertid anskaffningen av en ny produktionsanläggning eller en ny produktionsmaskin. Investeringskostnader för en produktionsanläggning är anskaffning och ibruktagande av jordområden byggnadskostnader byggnadstida ränteutgifter kostnader för maskiner och apparatur, inkluderande transport- och installationskostnader planerings- och ofta även produktutvecklingskostnader via den egna organisationen ibruktagningsutgifter, vilka utgörs av driftsskolnings-, organiserings- och marknadsföringsutgifter kompletteringsinvesteringar, vilka i allmänhet uppkommer tilläggsbehov av driftskapital kostnadsöverskridningsreservering (förverkligas garanterat) Endast i samband med en ersättningsinvestering kan man klara sig utan ökning av driftskapitalet, men även då sällan. Däremot binds alltid pengar i utvidgningsinvesteringar till kortsiktiga produktionsfaktorer, såsom råvaror, halvfärdiga och färdiga produkter och försäljningsfordringar. Tilläggsbehovet av driftskapital kan man behandla på två sätt driftskapitalet tolkas som en lika stor grundinvestering som tilläggsbehovet och på motsvarande sätt beaktas det kapital som frigörs i slutet av den tid investeringen är i kraft som en tilläggsinkomst under det sista bruksåret Av den nettoinvestering som man varje år får från en investering avdras den räntekostnad som uppkommer av tilläggsbehovet av driftskapital, varvid tankemodellen är kostnadsprincipen Det första alternativet är att rekommendera. 3.3 Avkastningar och kostnader som uppstår fortgående Det är förnuftigt att behandla avkastningar och kostnader samtidigt på årsnivå. Av investeringarna måste framgå särintäkter och kostnader och man måste kunna bedöma dem för hela brukstiden. Ibland kan en investering förorsaka enbart kostnadsinbesparingar men då måste man komma ihåg förnuftigheten med investeringen och uppställa ett avkastningskrav för den. Det är betydligt svårare att bedöma avkastningarna än kostnaderna. Först bedömer man avkastningarna av vilka man härleder motsvarande kostnader.

6 3.4 Kalkyleringsräntesats Ränta innebär ersättning för erhållet främmande kapital. Man kan tänka sig att en investering är en fordringsägare som driver in ränta för den kredit som han har beviljat. Räntefria pengar finns inte fastän man inte alltid skulle använda sig av det namnet. Således bör man för investeringen alltid uppställa ett räntekrav som minst uppgår till det som man allmänt använder sig av vid lån. Räntekravet har i investeringsberäkningarna den betydelsen att de avkastningar och kostnader som varje år uppstår kan ställas på samma startstreck som en investering i det skede då den uppkommer. Penningen är alltid bunden till en mångårig investering. Räntan klarlägger hur mycket värdefullare en viss penningmängd i påsen är idag jämfört med situationen om fem år. Beaktandet av räntan i kommande avkastningar och utgifter kallas diskontering. EXEMPEL Tänk dig att du får euro i pengar, som du placerar i bank och får en avkastning om 5 procent. Efter ett år är din penningsumma euro. Då du lämnar summan för att växa har den redan efter tre år förkovrats till euro. Diskontering är en omvänd åtgärd, dvs. de kommande nettoavkastningarna flyttas i enlighet med räntesatsen till dagens läge. Sålunda uppgår summan om 1000 euro efter 3 år enligt en 5 %:ig räntesats i dagens pengar till bara 864 euro. 3.5 Investeringens brukstid Med brukstid avses den ekonomiska driftstid som en investeringsnyttighet har för företaget. Längden på den beror på företagets externa och interna faktorer. Med brukstiden kan man avse t.ex. maskinens fysiska ålder, dvs. den tid, under vilken maskinen är brukbar för sitt ursprungliga syfte. Visserligen kan även den fysiska åldern förlängas via moderniseringar och grundreparationer. Vid granskning av brukstiden är det ändå skäl att utgå från den teknisktekonomiska brukstiden som innebär den tid då en ny maskin gör den gamla maskinen oekonomisk. I allmänhet är den tekniskt-ekonomiska åldern kortare än den fysiska livslängden. Den fysiska åldern kan vara mångdubbelt längre än den tekniskt-ekonomiska åldern. T.ex. installatörerna vid ett företag som levererar elteknik för den mest moderna energin kan inte köra med en 15 år gammal Hiace, eftersom företagets trovärdighet lider. Hiacen skulle nog möjligen klara det. Brukstiden för en investering har naturen av krav i beräkningarna. Då man undersöker en investerings förmånlighet utgår man ifrån att det i företagets verksamhetsomgivning inte under den valda tidsperioden sker sådana förändringar som man idag inte skulle kunna förutspå. Förväntningarna på investeringens olika delar kan visserligen variera. En byggnads brukstid kan vara mycket längre än de maskiners som finns inne i byggnaden. Ett kriterium är att använda sig av skattemyndigheten godkända brukstider, vilka vanligen uträknas på basen av föregående års restvärde maskiner och apparatur 25 % i året 7 % i året av affärs-, lager- eller industribyggnad 4 % i året av bostads- och kontorsbyggnader 20 % i året av behållare eller andra lagerkonstruktioner gjorda av metall 20 % för lagerkonstruktioner gjorda av trä 20 % i året för byggnader och konstruktioner för forskningsverksamhet patent mfl. rättigheter 10 år 3.6 Restvärde mänhet fastställer man restvärdet till noll. Detta beror på att investeringens brukstid även i övrigt är lång och efter brukstiden är det diskonterade restvärdet litet. Det är möjligt att restvärdet är negativt. T.ex. rivningen av en konstruktion på en hyrestomt som har gjorts för utställningsändamål kommer att kosta i stället för att ge avkastning. Restvärde kan man ändå förvänta sig att skall finnas i t.ex. en lastbil eller i en grävmaskin. Storleken på restvärdet kan man bedöma genom att ställa priset på använda maskiner i dagens läge i relation till det nuvarande anskaffningspriset. 4. PRESENTATION AV INVESTERINGSBERÄKNINGAR I det följande går vi igenom olika kalkyleringsmetoder. De mest använda är metoderna för intern räntesats och återbetalningstiden, vilka i allmänhet används tillsammans. Den först nämnda betonar investeringens lönsamhet,

7 den senare inverkan på finansieringen. Utöver kalkyleringsmetoderna tillkommer ännu en stor mängd detaljerade bedömningskriterier, vilka ändå inte får sättas i första hand vid en jämförelse med de ekonomiska beräkningarna. 4.1 Nuvärdesmetoden Vid användning av nuvärdesmetoden diskonteras avkastningarna och utgifterna till nuläge uträknade på basen av vald räntesats. Investeringen är lönsam om de kommande nettoavkastningarna är större än grundinvesteringen. Man är även tvungen att ofta diskontera en grundinvestering eftersom förverkligandet sker alltför ofta utan ett års fördröjning. Om man inte skulle använda sig av en kalkylerad räntesats skulle investeringen uträknad enbart med nettoavkastningar lätt bli för lönsam. Låt oss granska följande exempel: EXEMPEL Ett företag som utför mekaniseringsunderleveranser inom metallindustrin planerar en euros investering för att förbättra sin marknadssituation. Företaget har goda förbindelser till den huvudsakliga anskaffaren som har berättat om sin vilja att öka anskaffningarna av nya produkter. Eftersom fråga är om att utöka marknaderna har företagaren uppställt ett avkastningskrav om 10 procent för investeringen. Avkastningen räcker i detta fall för honom eftersom finansieringsräntan är låg och det även är möjligt att få ELY-centralens stöd för investeringen. Utgångsvärden anskaffningspriset uppgår till euro, leveranstiden är bara 3 månader de årliga nettoavkastningarna under de två första åren uppgår till euro men därefter ändrar efterfrågan på slutprodukten enligt den huvudsakliga anskaffaren så att avkastningarna sjunker till euro i året. Dessutom måste man förbereda sig på att leveranserna inte fortsätter längre under det femte året. beräkningsräntesatsen 10 % brukstid 4 år restvärde euro Diagram: Kassaflöden under den tid investeringen pågår Avkastningar restvärde Användningstid i år Anskaffningsutgift Tabell: Diskontering av kassaflöden TID INVESTERING NETTOAVKASTNING DISKONTERIN- GSFAKTOR NUVÄRDE SAMMANLAGT ,

8 TID INVESTERING NETTOAVKASTNING DISKONTERIN- GSFAKTOR NUVÄRDE , , SAMMANLAGT e 0, Investeringen är således lönsam eftersom nettoavkastningens nuvärden är större än anskaffningspriset. Som alternativ beräkning skulle man kunna söka den räntesats då investeringen ännu skulle vara lönsam eller fundera på att restvärdet är mindre än förväntat. 4.2 Annuitetsmetoden Med annuitetsmetoden delas nuvärdesutgiften upp i lika stora kapitalkostnader i ett antal år som motsvarar brukstiden, till årsrater, dvs. annuiteter. Årsraten innehåller såväl avskrivningen som den givna årsräntan sammanräknad. Det är lönsamt att påbörja en investering då de årliga nettoavkastningarna är lika stora som de kostnader som uppstår för att ta hand om kapitalet. Om ett restvärde hänför sig till investeringen bör dess nuvärde avdras från anskaffningskostnaderna. Problemet med kalkyleringsmetoden är att det är svårt att uppfatta nettoavkastningsår som avviker kraftigt från varandra. Användningen av metoden är ganska enkel med nuvarande datorer eftersom det i dem finns ett färdigt program även för detta ändamål. I Företagstolkens Excel-kalkyleringsprogram FT22.5 finns en färdig kalkyleringsmodell för annuitetsmetoden. 4.3 Metod för intern räntesats Kalkyleringsmetoden är släkt med nuvärdesmetoden med den skillnaden att man med metoden söker den räntesats som investeringen producerar. Om räntesatsen är större än målsättningen, löns det att utföra investeringen. Även för denna metod finns det ett färdigt program i datorn. 4.4 Metod för kapitalets avkastningsgrad Metoden är en förenklad modell av metoden för intern räntesats. Det finns inget färdigt datorprogram för metoden men tack och lov är metoden relativt enkel. Genom att granska följande exempel blir beräkningssättet klart. EXEMPEL Utgångsläget är följande: investeringens anskaffningskostnad uppgår till euro restvärdet för investeringsobjektet uppgår till euro investeringstiden är 8 år den årliga avkastning uppgår till euro Den årliga avskrivningen uppgår till ( ) / brukstid 8 år = euro Årlig nettoavkastning efter avskrivningar: Årlig avkastning avskrivning, dvs = I investeringen har bundits kapital i genomsnitt: (anskaffningskostnad + restvärde) / 2 = Medelavkastningen uppgår således till (100 x årlig nettoavkastning efter avskrivningar) / medelkapital = (100 x )/ = 12,3 %

9 4.5 Metod för återbetalningstid I metoden för återbetalningstid klargörs hur snabbt investeringens sammanräknade nettoavkastningar återbetalar investeringen, dvs. överstiger grundanskaffnings-kostnaderna. Uträkningsformeln är således rätt enkel, dvs. anskaffningskostnaden/årliga nettoavkastningen. För att använda sig av föregående exempel, enligt följande: EXEMPEL Anskaffningspris euro/årlig nettoavkastning = ca 5,5 år. Metoden är tack vare enkelheten i beräkningssättet i allmänt bruk. Den dåliga sidan med metoden är att räntan inte tas i beaktande. Räntan kan beaktas genom att man räknar ut ett nuvärde för avkastningarna av den önskade räntan, varefter man granskar återbetalningstiden. Enligt metoden är det förmånligt att genomföra sådana investeringar som ger de satsade pengarna tillbaka så snabbt som möjligt. Metoden utvisar inte investeringens lönsamhet, enbart finansieringseffekten. Därför bör man aldrig använda den som enda värderingsmetod, utan jämsides med den bör man använda metoder som utvisar investeringens avkastning, dvs. räntan. 5. KÄNSLIGHETSALYS Det hänför sig alltid osäkerhet inför framtiden, varvid man kan tänka sig att det hänför sig betydande osäkerhetsfaktorer även till uträkningsmetoderna. Till en investering hänför sig såväl en osäkerhet som en risk, vilka det är skäl att separera från varandra. 5.1 Risk och osäkerhet Då man bedömer risken är man säkrare eftersom vi vet eller tror oss känna till de risker som hänför sig till projektet och dessutom tror vi oss känna till sannolikheten för att de skall inträffa. Osäkerhet innebär att vi inte vet och inte ens kan föreställa oss händelser och tidpunkten när de inträffar. En risk är således en osäkerhet som går att mäta. Eftersom en investering nästan alltid är händelse med lång verkan bör man förbereda sig för såväl risken som speciellt osäkerheten, genom att göra alternativa beräkningar. 5.2 Känslighetsanalays I en känslighetsanalys utforskar man hur investeringens lönsamhet förändras om man ändrar på en eller flera faktorer. Efter varje förändring utforskar man vilken inverkan den har på investeringens lönsamhet. Det viktigaste är att utforska och hitta de oförmånligaste bedömningsfelen, varefter man mest kritiskt kan bedöma investeringens lönsamhet.

10

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Vad är en investering?

Vad är en investering? TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Vipportinstallation Kb, Företagstolkens FT4 Ekonomiplan Pro exempelkalkyl

Vipportinstallation Kb, Företagstolkens FT4 Ekonomiplan Pro exempelkalkyl 1. SKEDE: Klargörandet av penningbehov och penningkällor (T4 Lönsamhet, finansiering - tabell) Antecknas maskiner och inventarier samt bidragen, som fås till dem. Lånen här, ränta (5 %), fria år från avkortningar

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [25] investeringskalkylering - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [25] investeringskalkylering - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [25] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

4 För mycket låsta pengar?

4 För mycket låsta pengar? 4 För mycket låsta pengar? Rörelsekapital I balansräkningen finns de tillgångsposter som med ett gemensamt namn kallas för omsättningstillgångar. De har sin motsvarighet på skuldsidan i form av skulder

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-03-15 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Kapitaladministration. inom industriföretag. Del 5

Kapitaladministration. inom industriföretag. Del 5 Kapitaladministration inom industriföretag Del 5 Hasse R Persson har skrivit fyra artiklar i Balans om kapitaladministration (#1/2016, #1/2017, #4/2017, #1/2018). I denna femte och avslutande del tar han

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

2. Övning: Kassa- och materialflöden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

2. Övning: Kassa- och materialflöden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 2. Övning: Kassa- och materialflöden TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden 4. Operationer II: Processer

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden

Läs mer

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Agenda F11 Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Investering En investering kan ses som uppskjutande av konsumtion idag till förmån för

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi för M2 m fl IEK415 Industriell ekonomi E för E3 m fl

IEK102 Industriell ekonomi för M2 m fl IEK415 Industriell ekonomi E för E3 m fl Tvåtimmars dugga/tentamen i IEK102 Industriell ekonomi för M2 m fl IEK415 Industriell ekonomi E för E3 m fl Fredagen den 15 januari 2010 kl. 08.30 10.30 Tillåtna hjälpmedel Chalmersgodkänd räknare, linjal

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6) Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

det år under vilket egendomen har tagits i bruk.

det år under vilket egendomen har tagits i bruk. RP 27/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 114 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling 1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 i lagen om statens specialfinansieringsbolags PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för investeringar

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Tentamen i: Industriell ekonomi E 1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 21 Investeringsbedömning 2 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Payback-metoden Metoder för investeringskalkylering Beräknar tiden det tar att få

Läs mer

Klimatklivet - instruktion om lönsamhetskalkylen i ansökan

Klimatklivet - instruktion om lönsamhetskalkylen i ansökan Klimatklivet - instruktion om lönsamhetskalkylen i ansökan Klimatklivet kan ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Stöd ska därför inte ges till

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

Administratörprogrammet

Administratörprogrammet Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Hjälpmedel: Kalkylator Instruktioner: 1. Dina svar lämnas på svarsblanketten som finns sist i skrivningen. Kladdar får (och bör) lämnas

Läs mer

Instruktion till sökande inom Klimatklivet

Instruktion till sökande inom Klimatklivet Naturvårdsverket, augusti 2018 1(7) Instruktion till sökande inom Klimatklivet Klimatklivet kan ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Inom Klimatklivet

Läs mer

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34.

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1 Uppgift I En företagsbesiktning (dvs. en due diligence) innebär i princip att en potentiell köpare genomför en undersökning av ett förvärvsobjekt (målföretaget), dess verksamhet

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Uppgift 1 (max 10 poäng) Vid utgången av år 4 uppvisar firma Vegakonsult följande balansräkning (i sammandrag):

Uppgift 1 (max 10 poäng) Vid utgången av år 4 uppvisar firma Vegakonsult följande balansräkning (i sammandrag): Uppgift 1 (max 10 poäng) Vid utgången av år 4 uppvisar firma Vegakonsult följande balansräkning (i sammandrag): Tillgångar Skulder och eget kapital Inventarier 200 Eget kapital 200 Kundfordringar 300 Övr.

Läs mer

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information men också kunskap så att de kan ta rationella beslut. Med hjälp av grundläggande

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys 3. Operationer I: Produkter och produktion 2. Kassa- och

Läs mer

2 Pay-off, nuvärde & ändrade förutsättningar

2 Pay-off, nuvärde & ändrade förutsättningar 1 Nuvärde, internränta & utbyteskalkyl Gruvbolaget Gold Goblin PLC avser att investera i en ny schaktmaskin. Investeringens förutsättningar är följande: Grundinvestering: 6 mkr Ekonomisk livslängd 8 år

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Instruktion till sökande inom Klimatklivet

Instruktion till sökande inom Klimatklivet Naturvårdsverket, augusti 2018 1(7) Instruktion till sökande inom Klimatklivet Klimatklivet kan ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Inom Klimatklivet

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Statskontoret Föreskrift 1 (8) 20.11.2014 Dnr VK/1077/00.01/2014 Bokföringsenheterna Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Enligt 55 1 mom. i förordningen om

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kalkylering. Daniel Nordström

Kalkylering. Daniel Nordström Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer