Aktörskartläggning av det innovationsstödjande systemet i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktörskartläggning av det innovationsstödjande systemet i Sörmland"

Transkript

1 Aktörskartläggning av det innovationsstödjande systemet i Sörmland Stockholm Pär Lindquist, Daniel Hallencreutz

2 Innehåll Innehåll Vårt uppdrag Metod Om enkäten Regionförbundets modell för en innovationsprocess Analys Genomgång av enkätsvaren Var i länet är aktörerna verksamma? Vilka målgrupper arbetar aktörerna mot? Vilka aktiviteter och verksamhet bedriver aktörerna? Var finns aktörerna i innovationsprocessen? Styrkor och utmaningar i innovationssystemet de öppna svaren i enkäten Styrkor Utmaningar Sammanfattande bild från kartläggningen Överlappar verksamheterna varandra? Saknas det idag aktörer/funktioner i det innovationsstödjande systemet länet? Sammanfattning av eventuella överlappningar och luckor Några avslutande reflektioner Bilaga 1: Aktörerna kartlagda utifrån fas företagsutvecklingsförloppet Bilaga 2: Mot vilken målgrupp arbetar aktörerna som svarat? Aktörskartläggning Sörmland 2 (24) Kontigo AB

3 1 Vårt uppdrag Inom ramen för Sörmlandsstrategin 2020 och projektet Fler innovationer helt enkelt en del av innovationsmotorn pågår arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi. Syftet med den regionala innovationsstrategin är att bidra till förnyelse i näringslivet, nya företag och arbetstillfällen samt fler privata och offentliga investeringar i regionen. Strategin kan även fungera som ett verktyg för att kunna lösa samhällsutmaningar som miljö och hälsa. I ett led i arbetet med innovationsstrategin har Kontigo under hösten haft i uppdrag att sammanställa en kartläggning av det aktörer som är verksamma i regionens innovationsstödjandesystem. Kartläggningen ska ligga till grund för att besvara tre frågeställningar: 1. Vad arbetar aktörerna i det innovationsstödjande systemet med (typ av verksamhet och målgrupper)? 2. Saknas det idag aktörer/funktioner i det innovationsstödjande systemet länet? 3. Överlappar aktörernas verksamhet varandra? Aktörerna ska placeras in i de olika faser som finns i den modell för en innovationsprocess som regionförbundet arbetat fram i samarbete med utvecklingsgruppen för den regionala innovationsstrategin (se vidare avsnitt 1.3 nedan). Kartläggningen ska bidra till att ge en bild av inom vilka faser av innovationsprocessen som det regionala innovationsstödsystemet har sina tyngdpunkter, var det finns överlapp i funktioner och om det finns luckor i systemet. 1.1 Metod Genomförande av en aktörskartläggning i Sörmland bygger på den metod som Kontigo arbetat efter i ett antal regioner bl.a. Västmanland, Dalarna, Västra Götaland och Småland-Blekinge. I korthet bygger detta genomförande på att data samlas in från tre källor: underlagsdokument/desk research, webbaserad enkät och ett par kompletterande intervjuer. Den innovationsprocess som tagits fram inom ramen för arbetet med innovationsstrategin har, efter samråd med uppdragsgivaren, fungerat som ramverk för kartläggningen. Modellen presenteras mer ingående i avsnitt 1.3. Det innebär att den legat till grund för vilka frågor som ställts respektive inte ställts och hur analysen strukturerats. Den utgör också ett av de perspektiv som kartläggningen anlägger (se också Bilaga 1, där vi gjort en komplettering av uppdraget). Arbetet har genomförts under september och oktober Vid Kontigo har Daniel Hallencreutz och Pär Lindquist ansvarat för arbetet. Författarna står själva för de slutsatser och rekommendationer som görs i rapporten. 1.2 Om enkäten Inom ramen för kartläggningen har en enkät riktad till aktörer i det innovationsstödjande systemet genomförts. Enkätens syftade till att ge en fördjupad bild Aktörskartläggning Sörmland 3 (24) Kontigo AB

4 av aktörernas verksamhet och målgrupper. Av de kontaktade aktörerna besvarade 43 aktörer enkäten, vilket ger svarsfrekvens på 74 procent. Utformning av och framtagande av utskickspopulation har skett i dialog med uppdragsgivaren. Enkäten distribuerades via e-post till kontaktpersoner för varje organisation och aktör. Inför enkätutskicket sände Regionförbundet ut ett brev där kartläggningens syfte presenterades och vikten av att man svarade påtalades. Enkäten distribuerades via e-post och nåddes genom att klicka på en länk i meddelandet. Den fylldes sedan i online av de svarande. Fältperioden för enkäten var från 28 augusti till 6:e oktober. Under denna period gjordes tre påminnelseutskick. 1.3 Regionförbundets modell för en innovationsprocess Den modell för innovationsprocessen som arbetats fram inom ramen för den regionala innovationsstrategin består av sex delar vilka knyter an till det övergripande innovationsklimatet i regionen från olika perspektiv. Se nedanstående figur. Figur 1. Modell föra att beskriva innovationsprocessen (källa: Regionförbundet Sörmland) Modellen bygger på den beskrivning av innovationer som görs i den så kallade Oslomanualen. I modellen identifieras sex funktioner som tillsammans anses vara centrala för att ett fungerade innovationssystem ska vara på plats. Från vänster räknat, så är den första funktionen innovationsklimatet, dvs. att det finns en positiv miljö för innovatörer och entreprenörer exempelvis. Det andra är att det finns en förmåga att identifiera potentiella marknader. Det tredje att det handlar om förmåga att komma upp med idéer samt att utveckla idéer. Det fjärde handlar om förmågan att vidareutveckla och att testa en idé. Det femte handlar om att göra en produkt (vara eller tjänst eller process). Det sjätte, slutligen, handlar om att kommersialisera denna produkt. Aktörskartläggning Sörmland 4 (24) Kontigo AB

5 2 Analys I detta avsnitt sammanställs kartbilden över aktörerna i regionen. Detta görs på tre sätt. För det första i form av en genomgång enkätsvaren med fokus på vilka verksamheter som de svarande bedriver och vilka målgrupper man arbetar mot. För det andra genom att för det andra genom att placera in aktörerna i den modell av innovationsförloppet som regionförbundet tagit fram, och som i korthet beskrivs i avsnitt 1.3. Sammantaget är vår förhoppning dessa båda perspektiv tillsammans ger en samlad kartbild över regionens aktörer och kan bidra till att identifiera luckor, överlapp och möjligheter till synergier. 2.1 Genomgång av enkätsvaren Figuren nedan visar hur aktörerna i studien fördelar sig när avseende typ av organisation. Figuren bygger på svaren i enkäten, där de svarande själva har fått ange de alternativ som bäst beskriver deras verksamhet. Naturligtvis kan inte alla aktörers verksamhet helt rättvisande kategoriseras på detta sätt, men vi menar ändå att det ger en indikation på vilka komponenter som igår i systemet. Figuren är konstruerad så att det är möjligt för en aktör att befinna sig i flera kategorier. Figur 2. Typer av aktörer som svara, n= 43, källa: enkäten Kommunalt näringslivskontor/bolag 14% Regionalt utvecklingsprojekt (ESF, ERUF etc.) 5% Länsstyrelse eller Regionförbund 2% Annat 16% Klusterinitiativ/nätverkso rganisation 19% Företagar- /branschorganisation 7% Rådgivningsaktör (t.ex. för företagare) 18% Högskola/universitet/for skningsinstitut eller centrumbildning 5% Science park/inkubator 9% Finansiär/riskkapitalist etc. 5% Som framgår av diagrammet klassar sig majoriteten av aktörerna som klusterinitiativ/nätverksorganisation och Rådgivningsaktör (19 respektive och 18 procent) följt av kommunalt näringslivskontor/bolag (14 procent). I den grupp om ca 20 procent som angett annat (och därmed lämnat svar i klarttext) återfinns följande svar (se figur 3). Aktörskartläggning Sörmland 5 (24) Kontigo AB

6 Figur 3. Typer av aktörer (de öppna svaren). Privat organisation som arbetar med att stimulera innovation och entreprenörskap på olika sätt Nationell myndighet FoU verksamhet Inkubator inom högskolan Sparbanksstiftelse Akademi med samhällspåverkan Landsting Privat aktiebolag Handelskammare och näringslivsorganisation 2.2 Var i länet är aktörerna verksamma? I enkäten ställdes också en fråga rörande var i länet som aktörerna verkar. Drygt 50 procent av de svarande uppger att de verkar i hela länet. Nästan 50 procent uppger att de är verksamma i delar av länet, det vill säga endast en eller flera kommuner. Svaren visar också att i vissa av de mindre kommunerna i länet så är utbudet mer begränsat. Figur 4. Fördelning i länet 2.3 Vilka målgrupper arbetar aktörerna mot? I enkäten har de svarande fått besvara ett antal frågor om vilken eller vilka målgrupper man arbetar mot. Dessa frågor har dels handlat om branscher och sektorer dels om målgrupper i termer av specifika målgrupper såsom kvinnor, utrikesfödda, studenter etc. Aktörskartläggning Sörmland 6 (24) Kontigo AB

7 Vi kan här konstatera att merparten av aktörerna riktar in sig mot företag, antingen nystartade eller befintliga (vi kommer nedan fördjupa bilden kring storleken på företagen). Över 70 procent av de svarande har angett någon av dessa båda grupper. Detta bör kunna säga vara ett förväntat utfall givet målgrupper för enkäten. 35 procent arbetar med innovation inom offentlig verksamhet. Figur 5. Målgrupper för aktörerna, n=43 Andra målgrupper än ovan: Innovation inom akademin Innovation inom offentlig verksamhet (utöver akademi) Innovation inom privata eller ideella organisationer Befintliga företag Nystartade företag/entreprenörer Enskilda idébärare (privatpersoner) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ser vi till hur aktörerna fördelar sig vad det gäller branscher och sektorer finner vi att 70 procent av de svarande (motsvarande 30 aktörer) anger att de inte arbetar specifikt mot någon bransch eller sektor. I figur 5 framgår vilka branscher och sektorer som de svarande arbetar mot. Vi kan konstatera att det är tre målgrupper som i något större utsträckning år föremål för fokusering: kreativa näringar och besöksnäring, samt av energi/miljöteknik. Aktörskartläggning Sörmland 7 (24) Kontigo AB

8 Figur 6. Branscher som aktörerna arbetar mot, n=43 Annat, nämligen: Vård och omsorg Verkstad (utöver automation och fordon) Fordonsindustri Automation IT/Telekom Besöksnäring/turism Gröna näringar Livsmedel Säkerhet Energi/Miljöteknik Kreativa näringar Nej, inte mot någon specifik bransch eller sektor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Gruppen Annat rymmer målgrupper som design, skola samt ett av de stora klustren i regionen som arbetar inom en rad till varandra närliggande sektorer. De aktörer som arbetar med företag (såväl nystartade som befintliga) har även fått ange ungefärlig storlek på företagen man arbetar mot. Svaren får sägas var förväntat i det att merpart arbetar mot gruppen företag med 1-9 anställda. Det har varit möjligt att ange flera svarsalternativ i enkäten och tabellen nedan visar hur hög andel av de som arbetar med företag som arbetar med företag inom respektive storleksklass. 90 procent av de som arbetar med företag arbetar mot gruppen 1-9 anställda; 45 procent med gruppen anställda osv. Figur 7. Storlek på företagen i målgruppen, n= anställda anställda anställda anställda 1-9 anställda 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Aktörskartläggning Sörmland 8 (24) Kontigo AB

9 Görs motsvarande sammanställning för olika målgrupper blir utfallet enligt figur 8 nedan. Vi kan där se något under hälften (47 procent) av de svarande inte arbetar inriktad mot någon specifik målgrupp. Figur 8. Målgrupper för aktörernas arbete, n=43 Andra, nämligen: Företagare/ företagsledning Vård och omsorgspersonal Ungdomar Personer som står utanför arbetsmarknaden Forskare Utrikesfödda Kvinnor Studenter Nej, inte mot någon målgrupper 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% I övrigt speglar fördelningen det mönster som kan ses i andra regioner där att stärka företagandet hos gruppen utrikesfödda, kvinnor och ungdomar är prioriterade målgrupper för insatser kring entreprenörskap och innovation. Inom kategorin Andra återfinns politiker, lantbrukare och bredare grupper som personer verksamma i en viss bransch etc. 2.4 Vilka aktiviteter och verksamhet bedriver aktörerna? På en övergripande nivå är nätverksbyggande, rådgivning och insatser för kompetenshöjning de aktiviteter som flest arbetar med. Finansiering, lobbypåverkan, tillhandahållande av fysisk infrastruktur och FoU anges av färre av de svarande. Aktörskartläggning Sörmland 9 (24) Kontigo AB

10 Figur 9. Aktörernas aktiviteter Nätverksbyggande/matchmaking Rådgivning Kunskapsbyggande/kompetenshöjning Förändra attityder kring innovation (t.ex. inom skola eller organisationer) Finansiering (utöver enbart rådgivning) Fysisk infrastruktur (lokaler, mötesplatser, labb etc.) Påverkansarbete mot policyaktörer Forskning och utveckling 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Bryter man ner svaren mer detaljerat får vi även en indikation om vad rådgivningen, finansiering och nätverksbyggandet innehåller för moment. Figur 10. Fördjupad bild av aktörernas aktiviteter Stöd i att slussa vidare till rätt aktör i systemet Stöd kring affärs-/marknadsutveckling Stöd till idégenerering Stöd i tidigt skede kring utveckling av koncept Stöd kring uppstart av företag Stöd kring marknadsförutsättningar och potential Stöd kring produktutveckling och/eller innovation inom Finansiering genom bidrag Stöd kring patent-, varumärkes-, design- eller licensfrågor Exportfrämjande aktiviteter (rådgivning, matchmaking Stöd internationaliseringsfasen (ej finansiering) Finansiering genom lån eller krediter Finansiering för internationalisering Annat än ovan, nämligen: 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Aktörskartläggning Sörmland 10 (24) Kontigo AB

11 2.5 Var finns aktörerna i innovationsprocessen? Den modell för att beskriva innovationsprocessen som arbetats fram inom ramen för den regionala innovationsstrategin har fokus på innovationsprocessen i sig och på vilka komponenter som ett fungerande innovationssystem anses behöva innehålla. De svarande har i enkäten själva fått inom vilka delar av denna process deras verksamhet befinner sig. Vi kan på en generell nivå konstatera att det i systemet (betraktat som de svarande i enkäten) återfinns aktörer verksamma i samtliga av de kategorier som pekats ut som centrala av regionförbundet. Det är svårt att på denna nivå utläsa något egentligt mönster. En slutsats är att svaren inte pekar på att det finns uppenbara luckor i systemet. Figur 11. Andel svarande inom respektive kategori, n=43 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bryter vi ner svaren efter vilken inriktning de svarande har för sin verksamhet och ställer detta mot i vilka faser av innovationsprocessen de befinner sig finner vi förhållandevis liten variation. Vi ser att inkubation och vidareutveckling och tester i något högre utsträckning är vanligt hos aktörer som arbetar mot akademin. I övrigt är det små skillnader. Aktörskartläggning Sörmland 11 (24) Kontigo AB

12 Figur 12. Målgrupper inom respektive kategori, n=43 Innovation inom akademin Innovation inom offentlig verksamhet (utöver akademi) Innovation inom privata eller ideella organisationer Utveckling av innovationsklimatet Behov, marknadspotential, problemställning Idégenerering/idéutveckling Befintliga företag Realisering omforma och producera Nystartade företag/entreprenörer Inkubation/vidareutveckling och tester Enskilda idébärare (privatpersoner) Kommersialisering (distribution och marknad) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 13. Andel aktörer efter målgrupp och fas i innovationsprocessen Ungdomar Personer som står utanför arbetsmarknaden Forskare Utveckling av innovationsklimatet Behov, marknadspotential, problemställning Idégenerering/idéutveckling Utrikesfödda Kvinnor Realisering omforma och producera Inkubation/vidareutveckling och tester Kommersialisering (distribution och marknad) Studenter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Aktörskartläggning Sörmland 12 (24) Kontigo AB

13 Gör vi motsvarande nedbrytning, men istället ser till målgrupper (ungdomar, studenter etc.) återfinns en viss variation som synes i figur 13 ovan. Bland annat är kommersialisering vanligare hos aktörer som arbetar med forskare, vilket inte är förvånande. Det är vidare färre som anger att arbetar med realisering som är verksamma mot studenter och forskare än för fler av de övriga målgrupperna. Avslutningsvis, om vi fördelar aktörerna på respektive pil i innovationsprocessen, framträder följande mönster (se figur 14 nedan). Kategoriseringen baseras på hur aktörerna svarat i enkäten. I vissa fall har vi kompletterat svaren med desk research. Som vi kan se så förefaller flest aktörer säga att de på olika sätt arbetar med att förbättra innovationsklimatet. Som vi kan se i figuren så arbetar flest aktörer med att utveckla och förbättra innovationsklimatet. Aktörskartläggning Sörmland 13 (24) Kontigo AB

14 Figur 14. Vilka aktörer arbetar med vad i de olika delarna innovationspilen? Organisation Innovationsklimatet Behov/marknad Idégenerering Inkubation Realisering Kommersialisering Rekarne Sparbank Sörmlands Sparbank NFC Eskilstuna NFC Katrineholm Almi (Stockholm Sörmland & Östra Mellansverige) Noderna (Strängnäs) Noderna (Katrineholm) Noderna (Eskilstuna) Noderna (Nyköping) Robotdalen Sörmland Matkluster Automationregion Nyköpings Kommun Vingåker kommun Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Oxelösund kommun Strängnäs kommun Trosa kommun LRF Ung Företagsamhet Sörmland MDH- Idélab Novamedtech Oppinova Sörmlandsfonden Strängnäs Q Coompanion Sörmland FoU Sörmland Landstinget MFI/MFF (institutet o föreningen) Seclink Svenska uppfinnarföreningen Sörmlands turismutveckling Communicare Foretagsam Nora Linköpings Universitet/innovationsk ontorett Svensk Näringsliv Nätverk Entreprenörer Etniska Minoriteter Företagarna Regionförbundet Fabriksföreningen Länsstyrelsen Sweet business Östsvenska Handelskammaren Create Business Sweden Idea Plant MDH- MINST Aktörskartläggning Sörmland 14 (24) Kontigo AB

15 2.6 Styrkor och utmaningar i innovationssystemet de öppna svaren i enkäten Avslutningsvis fick de svarande möjlighet att svara på två öppna frågor som rörde styrkor och svagheter/utmaningar Styrkor När det gäller styrkor så lyfter flera av aktörerna att det generellt är ett bra innovationsklimat och ett positivt klimat för att satsa på innovation i länet. Vidare, menar man, att det är ett bra samarbetsklimat. Det lyfts också fram att individerna som arbetar i systemet har hög kompetens. I detta sammanhang lyfts bland annat Munktell Science Park fram på grund av deras starka fokus mot innovation och mot innovationstjänster. Vår tolkning av dessa styrkor är att detta det delvis är ett resultat av det arbete som Regionförbundet genomfört de senaste åren. Det antyder också att det finns stora möjligheter att i samspel med aktörerna få till stånd olika samarbetslösningar. En annan styrka som lyfts (även om de också finns några utmaningar i detta sammanhang) är närvaron av Mälardalens Högskola. I synnerhet för att man menar att Mälardalens Högskola blivit allt bättre på att arbeta med innovation och insatser mot innovatörer, entreprenörer och företag i regionen. Slutligen så lyfter flera av de svarande fram att satsningen på noderna och innovationsmotorn varit mycket betydelsefulla. I synnerhet noderna lyfts deras funktion som koordinerande och systemintegrerande. Vidare lyfts det fram att de (noderna) är ett bra verktyg för att komma nära den lokala nivån och att de i viss utsträckning varit dörren in till stödsystemet för många entreprenörer och innovatörer som finns i länet Utmaningar När det gäller olika utmaningar lyfter en del av de svarande att nätverken mellan de offentligt finansierade innovations- och företagsstödjande aktörerna kan bli ännu bättre. När det gäller fokus och specialisering lyfter inga av de svarande fram att man idag borde fokusera på vissa branscher och/eller kompetensområden. Däremot menar man systemet i större utsträckning än i dag borde lägga mer fokus på befintliga företag och i detta sammanhang lägga mer fokus på de senare delarna i företagsutvecklings- och innovationsprocessen. I detta sammanhang lyfts på lite olika sammanhang fram att det borde finnas mer resurser för att arbeta med företagsutveckling, affärsutveckling, kommersialisering och internationalisering. Kopplat till föregående punkt lyfts också finansieringsfrågan. Vi tycker oss se två typer av utmaningar. För det första att stödsystemet i länet generellt jämfört med andra län är underfinansierat. För det andra att det i synnerhet är finansiering i de riktigt tidiga skedena samt i de riktigt sena faserna (kommersialisering, internationalisering etc.) som saknas. En annan utmaning som lyfts fram är att Mälardalens högskola inte närvarande i hela länet i den bemärkelsen att det kan vara svårt för aktörer i synnerhet i några av de mindre kommunerna att hitta en ingång till Mälardalens Högskola trots att man anser att existensen av Mälardalens Högskola generellt är en väldig styrka för länet. I linje med detta lyfter några av de svarande också fram att Sörmland måste bli bättre på att skapa förutsättningar för innovationsstöd i de mindre kommunerna. Aktörskartläggning Sörmland 15 (24) Kontigo AB

16 När det gäller innovationsklimatet och synen på innovation så såg vi, när det gäller styrkor, att man menar att Sörmland generellt presterar relativt bra. Det vill säga, klimatet är bra och synen på innovation är bra. En utmaning som lyfts fram är dock att innovationsklimatet i offentlig sektor skulle behöva utvecklas. Vi såg också i kartläggningen att det relativt sätt är färre aktörer som arbetar med en sådan inriktning. Slutligen så lyfter flera av de svarande fram att systemet måste bli mycket bättre på att följa upp och mäta effekter. I detta sammanhang poängteras också att de aktörer som finansierar systemet bli ännu bättre på att formulera mål och att formulera tydliga krav på aktörerna i sina beställningar. Aktörskartläggning Sörmland 16 (24) Kontigo AB

17 3 Sammanfattande bild från kartläggningen I detta avsnitt avser vi att i korthet sammanfatta bilden av det sörmländska innovationsstödjade systemet så som det framträder i kartläggningen (framförallt det offentligt finansierade systemet). Betraktar vi systemet som helhet, det vill säga förstått som summan av de aktörer som besvarat enkäten, kan ett antal karaktäristiska utläsas. När det gäller verksamheter har systemet sin tyngdpunkt i insatser i tidiga skeden av innovationsprocessen. Enkätresultatet pekar på att en övervägande andel av aktörerna bedriver aktivteter med inriktning att utveckla innovationsklimatet samt att stödja idégenerering, affärs- och marknadsutveckling och att ge stöd i tidigt skede kring utveckling av ett koncept. Aktörerna i Sörmland förefaller att i hög grad arbeta generellt, det vill säga inte mot specifika grupper eller branscher/sektorer. Om detta i sig är en svaghet eller en styrka måste vägas mot de strategier och målbilder som regionen har. Några sektorer förefaller dock vara något mer prioriterade (Besöksnäringen, Kreativa näringar och Miljö/energi). De huvudsakliga målgrupperna för aktörernas verksamhet anges vara entreprenörer, nystartade och befintliga företag. Avseende den senare gruppen ligger tyngdpunkten främst på gruppen små företag (1-9 anställda), men arbete sker mot samtliga företagsstorlekar. Att arbetet sker mot de mindre företagen beror naturligtvis delvis på att det är så företagsstrukturen i länet ser ut. Figur 15. Antal arbetsställen och antalet anställda i Sörmland 2010? Antal arbetsställen Andel Antal anställda Andel 0 anställda % 0 0% 1-4 anställda % % 5-9 anställda % % anställda % % anställda 315 1% % 250 eller fler anställda 34 0% % Okänt 0 0% 0 0% S:a % % Källa: SCB (raps). 3.1 Överlappar verksamheterna varandra? Vi har i analysen valt att se på överlapp i termer av a) inriktning på verksamheten (till exempel rådgivning, finansiering och nätverksbyggande) och b) vilka målgrupper man arbetar mot (både i termer av branscher/sektorer och olika grupper av individer). Vi har också försökt att undersöka om det föreligger överlapp inom ramen för den innovationsmodell som Regionförbundet tagit fram. Ser vi till branscher och sektorer kan vi för det första konstatera att omkring 70 procent av aktörerna anger att de inte arbetar mot en eller flera specifika branscher eller sektorer. Hos de resterande 30 procenten är det tre sektorer besöksnäring, kreativa näringar och energi/miljö som sticker ut något (se också bilaga 2). Aktörskartläggning Sörmland 17 (24) Kontigo AB

18 En nedbrytning av svaren avseende när det gäller vilka typer aktivteter och verksamheter man arbetar med visar att insatser som inbegriper rådgivning, nätverksbyggande och kunskaps/kompetenshöjning är vanligaste. Dessa aktörer arbetar i högre utsträckning arbetar mot nystartade eller befintliga företag och enskilda idébärare än vad som är fallet för hela populationen. Gör vi motsvarande analys av olika grupper av individer kan vi som framgår av figur 7 se att tre grupper som utmärker sig som att prioriterade målgrupper: utrikesfödda, kvinnor samt ungdomar. Även här riktas insatserna mot företag (såväl nystartade som befintlig) och enskilda idébärare. Enkätsvaren visar att aktörerna skickar vidare idébärare, företag etc. i systemet. Detta indikerar att det finns en typ av arbetsdelning mellan aktörerna Om vi ser till den innovationsmodell som Sörmland arbetat med så kan konstateras att väldigt många aktörer angivit att de på olika sätt arbetat med att stärka innovationsklimat. En fråga som ändå kanske bör ställas är: hur koordinerar regionen dessa aktörers arbete med att utveckla klimatet så att synergieffekter etc. kan ökas? 3.2 Saknas det idag aktörer/funktioner i det innovationsstödjande systemet länet? På övergripande nivå ger inte kartläggnigen vid handen att det saknas aktörer eller funktioner i systemet. Samtliga av de funktioner som pekas ut i den modell som regionförbundet tagit fram finns representerade i systemet idag (möjligen med undantag av inkubation). Vi kan dock identifiera ett antal aspekter. Vi kan se att det finns tyngdpunkter inom vissa områden (som tagits upp ovan kring överlapp) men också att det inom vissa områden återfinns färre aktörer. Samtidigt som det återfinns aktörer med verksamhet inom samtliga delar av innovationsprocessen så visar kartläggningen att tyngdpunkten, avseende antalet aktörer, ligger i de tidiga faserna. Det vill säga stöd till idégenerering, utveckling av koncept och uppstart av företag. Det är lägre andel av aktörerna som anger att de arbetar med finansiering och med stöd inom export och internationalisering. Närvaron av aktörer i vissa av de mindre kommunerna är lägre. I lägre grad finns aktörer som arbetar med finansiering eller stöd till innovation i befintliga organisationer. Vi har dock inom ramen för uppdraget inte kunnat titta på resurstillgången och hur den fördelar sig på de olika funktionerna. Vi har i kartläggningen sett att ett stort antal, vitt skilda, aktörer arbetar med att utveckla innovationsklimatet. Här tror vi det finns en möjlighet till koordinering. En viktig fråga i sammanhanget är hur mer aktörer som arbetar med finansiering ska kunna attraheras till Sörmland. Aktörskartläggning Sörmland 18 (24) Kontigo AB

19 3.3 Sammanfattning av eventuella överlappningar och luckor Om vi avslutningsvis försöker att sammanfatta eventuella överlappningar samt underskott av aktörer, aktiviteter eller funktioner som kartläggningen identifierat framträder nedanstående bild. I figur 16 försöker vi också komma med förslag på möjliga åtgärder i regionen. Observera att detta ska ses som tentativa förslag utifrån kartläggningsresultatet. Se också Bilaga 1, vissa av slutsatserna baseras på den modellen. Figur 16. Eventuella överlappningar och luckor i systemet och vilka är möjliga åtgärder i regionen? Överlapp Åtgärdsförslag Luckor Åtgärdsförslag Aktörer Det finns möjligen en överlappning när det gäller att arbeta med faserna uppstart och driva samt med arbetet att stärka innovationsklimatet. Vid finansiering vara tydlig med specialiserad kravställning på aktörerna. Koordinera arbetet med att utveckla innovationsklimatet. Aktörer som arbetar med inkubation. Aktörer som arbetar med finansiering. Aktörer som arbetar med att stödja företagen i exportfasen. Undersöka om det finns obalanser i resursfördelningen. Arbeta mer aktivt för att generera finansiella stödresurser för inkubation och export. Geografi Vissa av de mindre kommunerna saknar vissa aktiviteter och aktörer. Stödja skapandet av noder som kan förenkla för företagens/innovatörernas kontakter ( en dörr in ). Målgrupp Möjligen en brist det saknas aktörer som arbetar specifikt mot vissa målgrupper. På strategisk nivå fundera på om Sörmland skulle vinna på att tydliggöra vissa fokusområden och prioritera. Faser av ett företags utveckling Möjligen att det finns en överlappning mot att arbeta mot nya företag. Göra en riktad undersökning av hur och på vilket sätt aktörerna arbetar i tidiga skeden, ev. prioritera. Saknas aktörer i riktigt tidiga skeden (innan företagsstart) samt i internationaliseringsfasen). Undersöka möjligheterna att utveckla finansiering av idéer Arbeta exempelvis med att utveckla möjligheten att erbjuda konsultcheckar för internationalisering. Typ av företag Väldigt många aktörer fokuserar på små företag (1-9 anställda). Se över om det behövs en omprioritering i stödsystemet. Färre aktörer som arbetar mot befintliga företag, mot medelstora och stora företag samt med företag i exportfas. Utvärdera om den strategiska inriktningen om möjligt behöver omprioriteras. Finansiering Det förefaller finnas ett generellt underskott. Möjligen att det i synnerhet saknas i riktigt tidiga skeden av företagsstart och innovationsprocess, samt för internationalisering. Undersöka möjligheten att skapa resurser för försådd samt för internationalisering (se andra punkter). Undersöka möjligheter att ytterligare utveckla Sörmlandsfonden, nya typer av finansieringskällor (till exempel crowdfunding) etc. Undersöka möjligheten att ännu mer aktivt skapa förutsättningar för nätverk av affärsänglar etc. Aktiviteter Möjligen överlappning när det gäller rådgivning. Om överlappning, prioritera samt fokusera krav och beställning. Underskott när det gäller finansiering, i synnerhet i tidiga skeden samt riktad till lite större befintliga företag. Se punkter ovan. Aktörskartläggning Sörmland 19 (24) Kontigo AB

20 4 Några avslutande reflektioner Resultaten som framkommer i aktörskartläggningen liknar i många fall det resultat som framkommit i andra regioner. Utifrån dessa erfarenheter och resultatet från kartläggningen i Sörmland avser vi avslutningsvis att göra några avslutande reflektioner. För det första så har denna och väldigt många andra kartläggningar också för övrigt fokuserat på att kartlägga utbudssidan. Vilka är tjänsterna som erbjuds och produceras och vilka aktörer är det som erbjuder dessa. Minst lika viktigt kanske egentligen viktigare? vore att göra en ordentlig genomlysning av behovet, det vill säga vad efterfrågar kunderna till systemet? Vi tror det är av stor vikt att ett fördjupade arbete tar sin utgångspunkt i de reella behov och problem som dessa grupper upplever. Konkret hur detta kan gå till är värt att fundera kring. Det kan t.ex. innebära att utforma en typ av regional näringslivsbarometer som kontinuerligt följer företagen verksamhet genom fokusgrupper eller urvalsundersökningar, det kan handla också om att skapa strukturerade forum för att samla upp de erfarenheter som idag finns från de aktörer som arbetar företagsnära. Det kan invändas att antalet aktörer är ett förhållandevis trubbigt mått och det skulle, menar vi, även finnas ett värde i att komplettera denna bild med att kartlägga systemet i termer av finansiella resurser och synliggöra för klienterna vilket utbud som finns. Hur mycket pengar finns det, hur fördelas dessa mot olika grupper och inriktningar, i vilka faser finns pengarna etc. Vilka är aktörerna (också de privata). I detta sammanhang tror vi också att skapandet av någon form av portal som visualiserar rådgivningsstöd samt finansieringsstöd (också det nationella samt vilka privata aktörer som finns, exempelvis affärsänglar.) Vi tror att man i systemet måste bli bättre på att förtydliga aktörernas uppdrag och om nödvändigt prioritera (aktörer, aktiviteter etc.). Ett sätt att minska risken för luckor är att basera tillgången på stödjande tjänster utifrån efterfrågan (som nämndes ovan). Såväl avseende generella insatser som avseende branscher eller målgrupper. En fundering relaterat till kartläggningsresultatet är att man i Sörmland förefaller arbeta generellt snarare än fokuserat mot vissa målgrupper. Detta behöver absolut inte vara negativt, men det kan ändå vara värt att fundera på om en viss specialisering skulle ytterligare öka systemets effektivitet och leveransförmåga. Arbeta med att försöka tydliggöra de kommersiella aktörerna som är ett stöd för systemet (konsulter etc.) och synliggöra de finansieringsmöjligheter som finns (offentliga/privata) på regional och nationell nivå. Här skulle en portal kunna tas fram som visualiserar rådgivning/finansiering som finns samt vilket fokus det är på detta stöd. Regionförbundet borde kanske, slutligen, försöka utveckla ett hållbart och stabilt uppföljnings- och utvärderingssystem för att kunna följa upp insatser och utifrån aktörernas leverans (samt vad de säger sig arbeta med) och sedan göra prioriteringar för att undvika överlapp eller underskott. I detta sammanhang kan det också handla om att bli en bättre beställare av tjänster, det vill säga tydligare klargöra vad som ska vara de finansierade aktörernas huvudsakliga inriktning och arbetsuppgifter. Det bör också framhållas att ett gemensamt uppföljningssystem inte nödvändigtvis behöver innebära att aktörerna jämförs med varandra eftersom de funktioner som man levererar kan se mycket olika ut. Däremot bör det vara möjligt att följa upp hur systemet sammantaget levererar stöd och med vilket resultat. Detta förutsätter att det finns någon form av enhetlighet i systemet med avseende på hur man definierar och registrerar klient, aktivitet (funktion) och resurs (tid, pengar) tre aspekter som skulle kunna vara grundstenar i ett sådant system. Aktörskartläggning Sörmland 20 (24) Kontigo AB

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Funktionsanalys av Västmanlands innovationssystem

Funktionsanalys av Västmanlands innovationssystem Funktionsanalys av Västmanlands innovationssystem Affärsplan Västmanland Näringslivsutveckling, ökad konkurrenskraft och tillväxt Affärsplan Västmanland, initierat av Västmannarådet, driver ett utvecklingsarbete

Läs mer

Innovationskraft Sörmland 2020. Regional innovationsstrategi för Sörmland

Innovationskraft Sörmland 2020. Regional innovationsstrategi för Sörmland Innovationskraft Sörmland 2020 Regional innovationsstrategi för Sörmland Innehåll Förord...3 Bakgrund...5 Vision...6 Varför en innovationsstrategi?...7 Prioriterade målområden...8 Genomförande av strategin...10

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrategi för Sörmland

Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrategi för Sörmland TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Staben för regionala frågor +46155245742 2014-03-26 LS-LED14-137-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

2016-01-28 I Jämtland Härjedalens nyskapandeprocess ville vi skapa en regional arena för dialog om vilka frågor som är viktigast för oss att samskapa kring utifrån våra gemensamma behov och önskningar

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Samproduktion inom området hälsa & välfärd Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Timbanken beslut om finansiering

Timbanken beslut om finansiering Regionkontoret Näringslivsavdelningen Bea Lindell TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-08 Diarienummer RS160130 1(6) Regionstyrelsen Timbanken 2017-2020 - beslut om finansiering Förslag till beslut Regionstyrelses

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Avsiktsförklaring Affärsplan Eskilstuna

Avsiktsförklaring Affärsplan Eskilstuna Kommunstyrelsen 2015-07-03 Kommunledningskontoret Näringsliv KSKF/2015:367 Valentina Andic, 016-710 74 08 1 (1) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring Affärsplan Eskilstuna Förslag till beslut Förslag till

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde TransforMAT startpunkten för Krinova MAT Smakplats Skåne/Smakstart och fortsättningen TransforMAT har sedan 2007 varit projekt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Konsekvenser för näringslivet när det byggs mycket i städerna

Konsekvenser för näringslivet när det byggs mycket i städerna Konsekvenser för näringslivet när det byggs mycket i städerna PULS-RAPPORT #1-2017 SAMMANFATTNING Förutsebarhet, tydlighet och undanröjande av hinder när det byggs i städerna När det byggs mycket i städerna

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Innovationssystemet i Småland-Blekinge

Innovationssystemet i Småland-Blekinge Innovationssystemet i Småland-Blekinge En övergripande funktionsanalys 28 oktober 2010 Daniel Hallencreutz, Moa Almerud, Peter Kempinsky och Pär Lindquist Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund och uppdrag

Läs mer

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod:

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod: VÄLKOMMEN! Soundingboard 2.0 17 nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Incheckningsfråga under lunchen Vad ser du framemot idag? Logga in på www.menti.com Kod: 570 22 PROGRAM

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS/2015:234-003 Näringslivskontoret 2015-05-18 1/2 KS 12:1 Handläggare Gunilla Malm Tel. 0722-269 125 Kommunstyrelsen Näringslivsstrategi Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2017

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Handlingsplan Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring 2014

Handlingsplan Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring 2014 Handlingsplan Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring 2014 1 Inledning Detta är en handlingsplan för år 2014, utifrån Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring 2013-2023. Strategin togs fram

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Kommittédirektiv Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning Dir. 2011:54 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska bl.a. analysera it-användningen

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Kontigo AB 2014-05-28 Petet Bjerkesjö, Pär Lindquist, Kontigo AB Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 2 Metod... 5 2.1

Läs mer

Hallands basutbud för näringslivsstöd till nya och etablerade företag 2014

Hallands basutbud för näringslivsstöd till nya och etablerade företag 2014 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-04-26 RS130236 Sandra Johansson Utvecklingsledare Näringslivsutveckling 035-17 98 74 Regionstyrelsen Hallands basutbud för näringslivsstöd till

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Sida 1 (3) Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget,

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Sveriges Regionala Turismorganisationer

Sveriges Regionala Turismorganisationer Sveriges Regionala Turismorganisationer Nulägesanalys för år 2012 Björn Fransson, Örebrokompaniet AB Slutversion april 2014 Inledning Undersökningen genomfördes under december 2013. En kompletterande enkät

Läs mer

Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag. Regeringsbeslutet för utveckling av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar

Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag. Regeringsbeslutet för utveckling av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar Marie Wall, +4684733293 Marie.Wall@VINNOVA.se Projektnr Ert diarienr 1 (5) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag Regeringsbeslutet

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:110 Staten och kapitalet struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

med anledning av prop. 2015/16:110 Staten och kapitalet struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3357 av Penilla Gunther (KD) med anledning av prop. 2015/16:110 Staten och kapitalet struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Förslag till

Läs mer

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Linder Cecilia Datum 2016-11-14 Diarienummer KSN-2016-2333 Kommunstyrelsen Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre 2017-2019

Läs mer

Arbetsunderlag till handlingsplan

Arbetsunderlag till handlingsplan Arbetsunderlag till handlingsplan Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB 1(5) Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB ALMI Företagspartner Stockholm AB, nedan kallat Bolaget, ägs av ALMI Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms läns landsting (49

Läs mer

Förslag till Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens beslut för egen del

Förslag till Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens beslut för egen del Kommunstyrelsen 215-11-11 Kommunledningskontoret Näringsliv KSKF/215:6 Valentina Andic, 16-71 74 8 1 (3) Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag om Eskilstuna kommuns styrning och synergier mellan näringslivsenheten

Läs mer

East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt

East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt Process Behov av regional samordning & ett utvecklat ledarskap: Visioner och mål samt uppföljning Gemensamma modeller

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

275 Medfinansiering av Robotdalen (KSKF/2015:542) Beslut. Förslag till kommunfullmäktige

275 Medfinansiering av Robotdalen (KSKF/2015:542) Beslut. Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-11-24 Sida 1(2) 275 Medfinansiering av Robotdalen (KSKF/2015:542) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Medfinansiera Robotdalens projektansökan

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen

bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen Funderar du på att starta eget? Är du företagare eller bär du på en idé som du vill diskutera? Här har vi samlat bra kontakter till aktörer

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer 2013 VerksAmhetsplAn Enheten för externa relationer Inledning Mälardalens högskola (MDH) har som utgångspunkt att genom akademisk excellens, internationalisering och samproduktion bedriva verksamhet som

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer