Aktörskartläggning av det innovationsstödjande systemet i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktörskartläggning av det innovationsstödjande systemet i Sörmland"

Transkript

1 Aktörskartläggning av det innovationsstödjande systemet i Sörmland Stockholm Pär Lindquist, Daniel Hallencreutz

2 Innehåll Innehåll Vårt uppdrag Metod Om enkäten Regionförbundets modell för en innovationsprocess Analys Genomgång av enkätsvaren Var i länet är aktörerna verksamma? Vilka målgrupper arbetar aktörerna mot? Vilka aktiviteter och verksamhet bedriver aktörerna? Var finns aktörerna i innovationsprocessen? Styrkor och utmaningar i innovationssystemet de öppna svaren i enkäten Styrkor Utmaningar Sammanfattande bild från kartläggningen Överlappar verksamheterna varandra? Saknas det idag aktörer/funktioner i det innovationsstödjande systemet länet? Sammanfattning av eventuella överlappningar och luckor Några avslutande reflektioner Bilaga 1: Aktörerna kartlagda utifrån fas företagsutvecklingsförloppet Bilaga 2: Mot vilken målgrupp arbetar aktörerna som svarat? Aktörskartläggning Sörmland 2 (24) Kontigo AB

3 1 Vårt uppdrag Inom ramen för Sörmlandsstrategin 2020 och projektet Fler innovationer helt enkelt en del av innovationsmotorn pågår arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi. Syftet med den regionala innovationsstrategin är att bidra till förnyelse i näringslivet, nya företag och arbetstillfällen samt fler privata och offentliga investeringar i regionen. Strategin kan även fungera som ett verktyg för att kunna lösa samhällsutmaningar som miljö och hälsa. I ett led i arbetet med innovationsstrategin har Kontigo under hösten haft i uppdrag att sammanställa en kartläggning av det aktörer som är verksamma i regionens innovationsstödjandesystem. Kartläggningen ska ligga till grund för att besvara tre frågeställningar: 1. Vad arbetar aktörerna i det innovationsstödjande systemet med (typ av verksamhet och målgrupper)? 2. Saknas det idag aktörer/funktioner i det innovationsstödjande systemet länet? 3. Överlappar aktörernas verksamhet varandra? Aktörerna ska placeras in i de olika faser som finns i den modell för en innovationsprocess som regionförbundet arbetat fram i samarbete med utvecklingsgruppen för den regionala innovationsstrategin (se vidare avsnitt 1.3 nedan). Kartläggningen ska bidra till att ge en bild av inom vilka faser av innovationsprocessen som det regionala innovationsstödsystemet har sina tyngdpunkter, var det finns överlapp i funktioner och om det finns luckor i systemet. 1.1 Metod Genomförande av en aktörskartläggning i Sörmland bygger på den metod som Kontigo arbetat efter i ett antal regioner bl.a. Västmanland, Dalarna, Västra Götaland och Småland-Blekinge. I korthet bygger detta genomförande på att data samlas in från tre källor: underlagsdokument/desk research, webbaserad enkät och ett par kompletterande intervjuer. Den innovationsprocess som tagits fram inom ramen för arbetet med innovationsstrategin har, efter samråd med uppdragsgivaren, fungerat som ramverk för kartläggningen. Modellen presenteras mer ingående i avsnitt 1.3. Det innebär att den legat till grund för vilka frågor som ställts respektive inte ställts och hur analysen strukturerats. Den utgör också ett av de perspektiv som kartläggningen anlägger (se också Bilaga 1, där vi gjort en komplettering av uppdraget). Arbetet har genomförts under september och oktober Vid Kontigo har Daniel Hallencreutz och Pär Lindquist ansvarat för arbetet. Författarna står själva för de slutsatser och rekommendationer som görs i rapporten. 1.2 Om enkäten Inom ramen för kartläggningen har en enkät riktad till aktörer i det innovationsstödjande systemet genomförts. Enkätens syftade till att ge en fördjupad bild Aktörskartläggning Sörmland 3 (24) Kontigo AB

4 av aktörernas verksamhet och målgrupper. Av de kontaktade aktörerna besvarade 43 aktörer enkäten, vilket ger svarsfrekvens på 74 procent. Utformning av och framtagande av utskickspopulation har skett i dialog med uppdragsgivaren. Enkäten distribuerades via e-post till kontaktpersoner för varje organisation och aktör. Inför enkätutskicket sände Regionförbundet ut ett brev där kartläggningens syfte presenterades och vikten av att man svarade påtalades. Enkäten distribuerades via e-post och nåddes genom att klicka på en länk i meddelandet. Den fylldes sedan i online av de svarande. Fältperioden för enkäten var från 28 augusti till 6:e oktober. Under denna period gjordes tre påminnelseutskick. 1.3 Regionförbundets modell för en innovationsprocess Den modell för innovationsprocessen som arbetats fram inom ramen för den regionala innovationsstrategin består av sex delar vilka knyter an till det övergripande innovationsklimatet i regionen från olika perspektiv. Se nedanstående figur. Figur 1. Modell föra att beskriva innovationsprocessen (källa: Regionförbundet Sörmland) Modellen bygger på den beskrivning av innovationer som görs i den så kallade Oslomanualen. I modellen identifieras sex funktioner som tillsammans anses vara centrala för att ett fungerade innovationssystem ska vara på plats. Från vänster räknat, så är den första funktionen innovationsklimatet, dvs. att det finns en positiv miljö för innovatörer och entreprenörer exempelvis. Det andra är att det finns en förmåga att identifiera potentiella marknader. Det tredje att det handlar om förmåga att komma upp med idéer samt att utveckla idéer. Det fjärde handlar om förmågan att vidareutveckla och att testa en idé. Det femte handlar om att göra en produkt (vara eller tjänst eller process). Det sjätte, slutligen, handlar om att kommersialisera denna produkt. Aktörskartläggning Sörmland 4 (24) Kontigo AB

5 2 Analys I detta avsnitt sammanställs kartbilden över aktörerna i regionen. Detta görs på tre sätt. För det första i form av en genomgång enkätsvaren med fokus på vilka verksamheter som de svarande bedriver och vilka målgrupper man arbetar mot. För det andra genom att för det andra genom att placera in aktörerna i den modell av innovationsförloppet som regionförbundet tagit fram, och som i korthet beskrivs i avsnitt 1.3. Sammantaget är vår förhoppning dessa båda perspektiv tillsammans ger en samlad kartbild över regionens aktörer och kan bidra till att identifiera luckor, överlapp och möjligheter till synergier. 2.1 Genomgång av enkätsvaren Figuren nedan visar hur aktörerna i studien fördelar sig när avseende typ av organisation. Figuren bygger på svaren i enkäten, där de svarande själva har fått ange de alternativ som bäst beskriver deras verksamhet. Naturligtvis kan inte alla aktörers verksamhet helt rättvisande kategoriseras på detta sätt, men vi menar ändå att det ger en indikation på vilka komponenter som igår i systemet. Figuren är konstruerad så att det är möjligt för en aktör att befinna sig i flera kategorier. Figur 2. Typer av aktörer som svara, n= 43, källa: enkäten Kommunalt näringslivskontor/bolag 14% Regionalt utvecklingsprojekt (ESF, ERUF etc.) 5% Länsstyrelse eller Regionförbund 2% Annat 16% Klusterinitiativ/nätverkso rganisation 19% Företagar- /branschorganisation 7% Rådgivningsaktör (t.ex. för företagare) 18% Högskola/universitet/for skningsinstitut eller centrumbildning 5% Science park/inkubator 9% Finansiär/riskkapitalist etc. 5% Som framgår av diagrammet klassar sig majoriteten av aktörerna som klusterinitiativ/nätverksorganisation och Rådgivningsaktör (19 respektive och 18 procent) följt av kommunalt näringslivskontor/bolag (14 procent). I den grupp om ca 20 procent som angett annat (och därmed lämnat svar i klarttext) återfinns följande svar (se figur 3). Aktörskartläggning Sörmland 5 (24) Kontigo AB

6 Figur 3. Typer av aktörer (de öppna svaren). Privat organisation som arbetar med att stimulera innovation och entreprenörskap på olika sätt Nationell myndighet FoU verksamhet Inkubator inom högskolan Sparbanksstiftelse Akademi med samhällspåverkan Landsting Privat aktiebolag Handelskammare och näringslivsorganisation 2.2 Var i länet är aktörerna verksamma? I enkäten ställdes också en fråga rörande var i länet som aktörerna verkar. Drygt 50 procent av de svarande uppger att de verkar i hela länet. Nästan 50 procent uppger att de är verksamma i delar av länet, det vill säga endast en eller flera kommuner. Svaren visar också att i vissa av de mindre kommunerna i länet så är utbudet mer begränsat. Figur 4. Fördelning i länet 2.3 Vilka målgrupper arbetar aktörerna mot? I enkäten har de svarande fått besvara ett antal frågor om vilken eller vilka målgrupper man arbetar mot. Dessa frågor har dels handlat om branscher och sektorer dels om målgrupper i termer av specifika målgrupper såsom kvinnor, utrikesfödda, studenter etc. Aktörskartläggning Sörmland 6 (24) Kontigo AB

7 Vi kan här konstatera att merparten av aktörerna riktar in sig mot företag, antingen nystartade eller befintliga (vi kommer nedan fördjupa bilden kring storleken på företagen). Över 70 procent av de svarande har angett någon av dessa båda grupper. Detta bör kunna säga vara ett förväntat utfall givet målgrupper för enkäten. 35 procent arbetar med innovation inom offentlig verksamhet. Figur 5. Målgrupper för aktörerna, n=43 Andra målgrupper än ovan: Innovation inom akademin Innovation inom offentlig verksamhet (utöver akademi) Innovation inom privata eller ideella organisationer Befintliga företag Nystartade företag/entreprenörer Enskilda idébärare (privatpersoner) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ser vi till hur aktörerna fördelar sig vad det gäller branscher och sektorer finner vi att 70 procent av de svarande (motsvarande 30 aktörer) anger att de inte arbetar specifikt mot någon bransch eller sektor. I figur 5 framgår vilka branscher och sektorer som de svarande arbetar mot. Vi kan konstatera att det är tre målgrupper som i något större utsträckning år föremål för fokusering: kreativa näringar och besöksnäring, samt av energi/miljöteknik. Aktörskartläggning Sörmland 7 (24) Kontigo AB

8 Figur 6. Branscher som aktörerna arbetar mot, n=43 Annat, nämligen: Vård och omsorg Verkstad (utöver automation och fordon) Fordonsindustri Automation IT/Telekom Besöksnäring/turism Gröna näringar Livsmedel Säkerhet Energi/Miljöteknik Kreativa näringar Nej, inte mot någon specifik bransch eller sektor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Gruppen Annat rymmer målgrupper som design, skola samt ett av de stora klustren i regionen som arbetar inom en rad till varandra närliggande sektorer. De aktörer som arbetar med företag (såväl nystartade som befintliga) har även fått ange ungefärlig storlek på företagen man arbetar mot. Svaren får sägas var förväntat i det att merpart arbetar mot gruppen företag med 1-9 anställda. Det har varit möjligt att ange flera svarsalternativ i enkäten och tabellen nedan visar hur hög andel av de som arbetar med företag som arbetar med företag inom respektive storleksklass. 90 procent av de som arbetar med företag arbetar mot gruppen 1-9 anställda; 45 procent med gruppen anställda osv. Figur 7. Storlek på företagen i målgruppen, n= anställda anställda anställda anställda 1-9 anställda 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Aktörskartläggning Sörmland 8 (24) Kontigo AB

9 Görs motsvarande sammanställning för olika målgrupper blir utfallet enligt figur 8 nedan. Vi kan där se något under hälften (47 procent) av de svarande inte arbetar inriktad mot någon specifik målgrupp. Figur 8. Målgrupper för aktörernas arbete, n=43 Andra, nämligen: Företagare/ företagsledning Vård och omsorgspersonal Ungdomar Personer som står utanför arbetsmarknaden Forskare Utrikesfödda Kvinnor Studenter Nej, inte mot någon målgrupper 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% I övrigt speglar fördelningen det mönster som kan ses i andra regioner där att stärka företagandet hos gruppen utrikesfödda, kvinnor och ungdomar är prioriterade målgrupper för insatser kring entreprenörskap och innovation. Inom kategorin Andra återfinns politiker, lantbrukare och bredare grupper som personer verksamma i en viss bransch etc. 2.4 Vilka aktiviteter och verksamhet bedriver aktörerna? På en övergripande nivå är nätverksbyggande, rådgivning och insatser för kompetenshöjning de aktiviteter som flest arbetar med. Finansiering, lobbypåverkan, tillhandahållande av fysisk infrastruktur och FoU anges av färre av de svarande. Aktörskartläggning Sörmland 9 (24) Kontigo AB

10 Figur 9. Aktörernas aktiviteter Nätverksbyggande/matchmaking Rådgivning Kunskapsbyggande/kompetenshöjning Förändra attityder kring innovation (t.ex. inom skola eller organisationer) Finansiering (utöver enbart rådgivning) Fysisk infrastruktur (lokaler, mötesplatser, labb etc.) Påverkansarbete mot policyaktörer Forskning och utveckling 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Bryter man ner svaren mer detaljerat får vi även en indikation om vad rådgivningen, finansiering och nätverksbyggandet innehåller för moment. Figur 10. Fördjupad bild av aktörernas aktiviteter Stöd i att slussa vidare till rätt aktör i systemet Stöd kring affärs-/marknadsutveckling Stöd till idégenerering Stöd i tidigt skede kring utveckling av koncept Stöd kring uppstart av företag Stöd kring marknadsförutsättningar och potential Stöd kring produktutveckling och/eller innovation inom Finansiering genom bidrag Stöd kring patent-, varumärkes-, design- eller licensfrågor Exportfrämjande aktiviteter (rådgivning, matchmaking Stöd internationaliseringsfasen (ej finansiering) Finansiering genom lån eller krediter Finansiering för internationalisering Annat än ovan, nämligen: 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Aktörskartläggning Sörmland 10 (24) Kontigo AB

11 2.5 Var finns aktörerna i innovationsprocessen? Den modell för att beskriva innovationsprocessen som arbetats fram inom ramen för den regionala innovationsstrategin har fokus på innovationsprocessen i sig och på vilka komponenter som ett fungerande innovationssystem anses behöva innehålla. De svarande har i enkäten själva fått inom vilka delar av denna process deras verksamhet befinner sig. Vi kan på en generell nivå konstatera att det i systemet (betraktat som de svarande i enkäten) återfinns aktörer verksamma i samtliga av de kategorier som pekats ut som centrala av regionförbundet. Det är svårt att på denna nivå utläsa något egentligt mönster. En slutsats är att svaren inte pekar på att det finns uppenbara luckor i systemet. Figur 11. Andel svarande inom respektive kategori, n=43 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bryter vi ner svaren efter vilken inriktning de svarande har för sin verksamhet och ställer detta mot i vilka faser av innovationsprocessen de befinner sig finner vi förhållandevis liten variation. Vi ser att inkubation och vidareutveckling och tester i något högre utsträckning är vanligt hos aktörer som arbetar mot akademin. I övrigt är det små skillnader. Aktörskartläggning Sörmland 11 (24) Kontigo AB

12 Figur 12. Målgrupper inom respektive kategori, n=43 Innovation inom akademin Innovation inom offentlig verksamhet (utöver akademi) Innovation inom privata eller ideella organisationer Utveckling av innovationsklimatet Behov, marknadspotential, problemställning Idégenerering/idéutveckling Befintliga företag Realisering omforma och producera Nystartade företag/entreprenörer Inkubation/vidareutveckling och tester Enskilda idébärare (privatpersoner) Kommersialisering (distribution och marknad) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 13. Andel aktörer efter målgrupp och fas i innovationsprocessen Ungdomar Personer som står utanför arbetsmarknaden Forskare Utveckling av innovationsklimatet Behov, marknadspotential, problemställning Idégenerering/idéutveckling Utrikesfödda Kvinnor Realisering omforma och producera Inkubation/vidareutveckling och tester Kommersialisering (distribution och marknad) Studenter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Aktörskartläggning Sörmland 12 (24) Kontigo AB

13 Gör vi motsvarande nedbrytning, men istället ser till målgrupper (ungdomar, studenter etc.) återfinns en viss variation som synes i figur 13 ovan. Bland annat är kommersialisering vanligare hos aktörer som arbetar med forskare, vilket inte är förvånande. Det är vidare färre som anger att arbetar med realisering som är verksamma mot studenter och forskare än för fler av de övriga målgrupperna. Avslutningsvis, om vi fördelar aktörerna på respektive pil i innovationsprocessen, framträder följande mönster (se figur 14 nedan). Kategoriseringen baseras på hur aktörerna svarat i enkäten. I vissa fall har vi kompletterat svaren med desk research. Som vi kan se så förefaller flest aktörer säga att de på olika sätt arbetar med att förbättra innovationsklimatet. Som vi kan se i figuren så arbetar flest aktörer med att utveckla och förbättra innovationsklimatet. Aktörskartläggning Sörmland 13 (24) Kontigo AB

14 Figur 14. Vilka aktörer arbetar med vad i de olika delarna innovationspilen? Organisation Innovationsklimatet Behov/marknad Idégenerering Inkubation Realisering Kommersialisering Rekarne Sparbank Sörmlands Sparbank NFC Eskilstuna NFC Katrineholm Almi (Stockholm Sörmland & Östra Mellansverige) Noderna (Strängnäs) Noderna (Katrineholm) Noderna (Eskilstuna) Noderna (Nyköping) Robotdalen Sörmland Matkluster Automationregion Nyköpings Kommun Vingåker kommun Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Oxelösund kommun Strängnäs kommun Trosa kommun LRF Ung Företagsamhet Sörmland MDH- Idélab Novamedtech Oppinova Sörmlandsfonden Strängnäs Q Coompanion Sörmland FoU Sörmland Landstinget MFI/MFF (institutet o föreningen) Seclink Svenska uppfinnarföreningen Sörmlands turismutveckling Communicare Foretagsam Nora Linköpings Universitet/innovationsk ontorett Svensk Näringsliv Nätverk Entreprenörer Etniska Minoriteter Företagarna Regionförbundet Fabriksföreningen Länsstyrelsen Sweet business Östsvenska Handelskammaren Create Business Sweden Idea Plant MDH- MINST Aktörskartläggning Sörmland 14 (24) Kontigo AB

15 2.6 Styrkor och utmaningar i innovationssystemet de öppna svaren i enkäten Avslutningsvis fick de svarande möjlighet att svara på två öppna frågor som rörde styrkor och svagheter/utmaningar Styrkor När det gäller styrkor så lyfter flera av aktörerna att det generellt är ett bra innovationsklimat och ett positivt klimat för att satsa på innovation i länet. Vidare, menar man, att det är ett bra samarbetsklimat. Det lyfts också fram att individerna som arbetar i systemet har hög kompetens. I detta sammanhang lyfts bland annat Munktell Science Park fram på grund av deras starka fokus mot innovation och mot innovationstjänster. Vår tolkning av dessa styrkor är att detta det delvis är ett resultat av det arbete som Regionförbundet genomfört de senaste åren. Det antyder också att det finns stora möjligheter att i samspel med aktörerna få till stånd olika samarbetslösningar. En annan styrka som lyfts (även om de också finns några utmaningar i detta sammanhang) är närvaron av Mälardalens Högskola. I synnerhet för att man menar att Mälardalens Högskola blivit allt bättre på att arbeta med innovation och insatser mot innovatörer, entreprenörer och företag i regionen. Slutligen så lyfter flera av de svarande fram att satsningen på noderna och innovationsmotorn varit mycket betydelsefulla. I synnerhet noderna lyfts deras funktion som koordinerande och systemintegrerande. Vidare lyfts det fram att de (noderna) är ett bra verktyg för att komma nära den lokala nivån och att de i viss utsträckning varit dörren in till stödsystemet för många entreprenörer och innovatörer som finns i länet Utmaningar När det gäller olika utmaningar lyfter en del av de svarande att nätverken mellan de offentligt finansierade innovations- och företagsstödjande aktörerna kan bli ännu bättre. När det gäller fokus och specialisering lyfter inga av de svarande fram att man idag borde fokusera på vissa branscher och/eller kompetensområden. Däremot menar man systemet i större utsträckning än i dag borde lägga mer fokus på befintliga företag och i detta sammanhang lägga mer fokus på de senare delarna i företagsutvecklings- och innovationsprocessen. I detta sammanhang lyfts på lite olika sammanhang fram att det borde finnas mer resurser för att arbeta med företagsutveckling, affärsutveckling, kommersialisering och internationalisering. Kopplat till föregående punkt lyfts också finansieringsfrågan. Vi tycker oss se två typer av utmaningar. För det första att stödsystemet i länet generellt jämfört med andra län är underfinansierat. För det andra att det i synnerhet är finansiering i de riktigt tidiga skedena samt i de riktigt sena faserna (kommersialisering, internationalisering etc.) som saknas. En annan utmaning som lyfts fram är att Mälardalens högskola inte närvarande i hela länet i den bemärkelsen att det kan vara svårt för aktörer i synnerhet i några av de mindre kommunerna att hitta en ingång till Mälardalens Högskola trots att man anser att existensen av Mälardalens Högskola generellt är en väldig styrka för länet. I linje med detta lyfter några av de svarande också fram att Sörmland måste bli bättre på att skapa förutsättningar för innovationsstöd i de mindre kommunerna. Aktörskartläggning Sörmland 15 (24) Kontigo AB

16 När det gäller innovationsklimatet och synen på innovation så såg vi, när det gäller styrkor, att man menar att Sörmland generellt presterar relativt bra. Det vill säga, klimatet är bra och synen på innovation är bra. En utmaning som lyfts fram är dock att innovationsklimatet i offentlig sektor skulle behöva utvecklas. Vi såg också i kartläggningen att det relativt sätt är färre aktörer som arbetar med en sådan inriktning. Slutligen så lyfter flera av de svarande fram att systemet måste bli mycket bättre på att följa upp och mäta effekter. I detta sammanhang poängteras också att de aktörer som finansierar systemet bli ännu bättre på att formulera mål och att formulera tydliga krav på aktörerna i sina beställningar. Aktörskartläggning Sörmland 16 (24) Kontigo AB

17 3 Sammanfattande bild från kartläggningen I detta avsnitt avser vi att i korthet sammanfatta bilden av det sörmländska innovationsstödjade systemet så som det framträder i kartläggningen (framförallt det offentligt finansierade systemet). Betraktar vi systemet som helhet, det vill säga förstått som summan av de aktörer som besvarat enkäten, kan ett antal karaktäristiska utläsas. När det gäller verksamheter har systemet sin tyngdpunkt i insatser i tidiga skeden av innovationsprocessen. Enkätresultatet pekar på att en övervägande andel av aktörerna bedriver aktivteter med inriktning att utveckla innovationsklimatet samt att stödja idégenerering, affärs- och marknadsutveckling och att ge stöd i tidigt skede kring utveckling av ett koncept. Aktörerna i Sörmland förefaller att i hög grad arbeta generellt, det vill säga inte mot specifika grupper eller branscher/sektorer. Om detta i sig är en svaghet eller en styrka måste vägas mot de strategier och målbilder som regionen har. Några sektorer förefaller dock vara något mer prioriterade (Besöksnäringen, Kreativa näringar och Miljö/energi). De huvudsakliga målgrupperna för aktörernas verksamhet anges vara entreprenörer, nystartade och befintliga företag. Avseende den senare gruppen ligger tyngdpunkten främst på gruppen små företag (1-9 anställda), men arbete sker mot samtliga företagsstorlekar. Att arbetet sker mot de mindre företagen beror naturligtvis delvis på att det är så företagsstrukturen i länet ser ut. Figur 15. Antal arbetsställen och antalet anställda i Sörmland 2010? Antal arbetsställen Andel Antal anställda Andel 0 anställda % 0 0% 1-4 anställda % % 5-9 anställda % % anställda % % anställda 315 1% % 250 eller fler anställda 34 0% % Okänt 0 0% 0 0% S:a % % Källa: SCB (raps). 3.1 Överlappar verksamheterna varandra? Vi har i analysen valt att se på överlapp i termer av a) inriktning på verksamheten (till exempel rådgivning, finansiering och nätverksbyggande) och b) vilka målgrupper man arbetar mot (både i termer av branscher/sektorer och olika grupper av individer). Vi har också försökt att undersöka om det föreligger överlapp inom ramen för den innovationsmodell som Regionförbundet tagit fram. Ser vi till branscher och sektorer kan vi för det första konstatera att omkring 70 procent av aktörerna anger att de inte arbetar mot en eller flera specifika branscher eller sektorer. Hos de resterande 30 procenten är det tre sektorer besöksnäring, kreativa näringar och energi/miljö som sticker ut något (se också bilaga 2). Aktörskartläggning Sörmland 17 (24) Kontigo AB

18 En nedbrytning av svaren avseende när det gäller vilka typer aktivteter och verksamheter man arbetar med visar att insatser som inbegriper rådgivning, nätverksbyggande och kunskaps/kompetenshöjning är vanligaste. Dessa aktörer arbetar i högre utsträckning arbetar mot nystartade eller befintliga företag och enskilda idébärare än vad som är fallet för hela populationen. Gör vi motsvarande analys av olika grupper av individer kan vi som framgår av figur 7 se att tre grupper som utmärker sig som att prioriterade målgrupper: utrikesfödda, kvinnor samt ungdomar. Även här riktas insatserna mot företag (såväl nystartade som befintlig) och enskilda idébärare. Enkätsvaren visar att aktörerna skickar vidare idébärare, företag etc. i systemet. Detta indikerar att det finns en typ av arbetsdelning mellan aktörerna Om vi ser till den innovationsmodell som Sörmland arbetat med så kan konstateras att väldigt många aktörer angivit att de på olika sätt arbetat med att stärka innovationsklimat. En fråga som ändå kanske bör ställas är: hur koordinerar regionen dessa aktörers arbete med att utveckla klimatet så att synergieffekter etc. kan ökas? 3.2 Saknas det idag aktörer/funktioner i det innovationsstödjande systemet länet? På övergripande nivå ger inte kartläggnigen vid handen att det saknas aktörer eller funktioner i systemet. Samtliga av de funktioner som pekas ut i den modell som regionförbundet tagit fram finns representerade i systemet idag (möjligen med undantag av inkubation). Vi kan dock identifiera ett antal aspekter. Vi kan se att det finns tyngdpunkter inom vissa områden (som tagits upp ovan kring överlapp) men också att det inom vissa områden återfinns färre aktörer. Samtidigt som det återfinns aktörer med verksamhet inom samtliga delar av innovationsprocessen så visar kartläggningen att tyngdpunkten, avseende antalet aktörer, ligger i de tidiga faserna. Det vill säga stöd till idégenerering, utveckling av koncept och uppstart av företag. Det är lägre andel av aktörerna som anger att de arbetar med finansiering och med stöd inom export och internationalisering. Närvaron av aktörer i vissa av de mindre kommunerna är lägre. I lägre grad finns aktörer som arbetar med finansiering eller stöd till innovation i befintliga organisationer. Vi har dock inom ramen för uppdraget inte kunnat titta på resurstillgången och hur den fördelar sig på de olika funktionerna. Vi har i kartläggningen sett att ett stort antal, vitt skilda, aktörer arbetar med att utveckla innovationsklimatet. Här tror vi det finns en möjlighet till koordinering. En viktig fråga i sammanhanget är hur mer aktörer som arbetar med finansiering ska kunna attraheras till Sörmland. Aktörskartläggning Sörmland 18 (24) Kontigo AB

19 3.3 Sammanfattning av eventuella överlappningar och luckor Om vi avslutningsvis försöker att sammanfatta eventuella överlappningar samt underskott av aktörer, aktiviteter eller funktioner som kartläggningen identifierat framträder nedanstående bild. I figur 16 försöker vi också komma med förslag på möjliga åtgärder i regionen. Observera att detta ska ses som tentativa förslag utifrån kartläggningsresultatet. Se också Bilaga 1, vissa av slutsatserna baseras på den modellen. Figur 16. Eventuella överlappningar och luckor i systemet och vilka är möjliga åtgärder i regionen? Överlapp Åtgärdsförslag Luckor Åtgärdsförslag Aktörer Det finns möjligen en överlappning när det gäller att arbeta med faserna uppstart och driva samt med arbetet att stärka innovationsklimatet. Vid finansiering vara tydlig med specialiserad kravställning på aktörerna. Koordinera arbetet med att utveckla innovationsklimatet. Aktörer som arbetar med inkubation. Aktörer som arbetar med finansiering. Aktörer som arbetar med att stödja företagen i exportfasen. Undersöka om det finns obalanser i resursfördelningen. Arbeta mer aktivt för att generera finansiella stödresurser för inkubation och export. Geografi Vissa av de mindre kommunerna saknar vissa aktiviteter och aktörer. Stödja skapandet av noder som kan förenkla för företagens/innovatörernas kontakter ( en dörr in ). Målgrupp Möjligen en brist det saknas aktörer som arbetar specifikt mot vissa målgrupper. På strategisk nivå fundera på om Sörmland skulle vinna på att tydliggöra vissa fokusområden och prioritera. Faser av ett företags utveckling Möjligen att det finns en överlappning mot att arbeta mot nya företag. Göra en riktad undersökning av hur och på vilket sätt aktörerna arbetar i tidiga skeden, ev. prioritera. Saknas aktörer i riktigt tidiga skeden (innan företagsstart) samt i internationaliseringsfasen). Undersöka möjligheterna att utveckla finansiering av idéer Arbeta exempelvis med att utveckla möjligheten att erbjuda konsultcheckar för internationalisering. Typ av företag Väldigt många aktörer fokuserar på små företag (1-9 anställda). Se över om det behövs en omprioritering i stödsystemet. Färre aktörer som arbetar mot befintliga företag, mot medelstora och stora företag samt med företag i exportfas. Utvärdera om den strategiska inriktningen om möjligt behöver omprioriteras. Finansiering Det förefaller finnas ett generellt underskott. Möjligen att det i synnerhet saknas i riktigt tidiga skeden av företagsstart och innovationsprocess, samt för internationalisering. Undersöka möjligheten att skapa resurser för försådd samt för internationalisering (se andra punkter). Undersöka möjligheter att ytterligare utveckla Sörmlandsfonden, nya typer av finansieringskällor (till exempel crowdfunding) etc. Undersöka möjligheten att ännu mer aktivt skapa förutsättningar för nätverk av affärsänglar etc. Aktiviteter Möjligen överlappning när det gäller rådgivning. Om överlappning, prioritera samt fokusera krav och beställning. Underskott när det gäller finansiering, i synnerhet i tidiga skeden samt riktad till lite större befintliga företag. Se punkter ovan. Aktörskartläggning Sörmland 19 (24) Kontigo AB

20 4 Några avslutande reflektioner Resultaten som framkommer i aktörskartläggningen liknar i många fall det resultat som framkommit i andra regioner. Utifrån dessa erfarenheter och resultatet från kartläggningen i Sörmland avser vi avslutningsvis att göra några avslutande reflektioner. För det första så har denna och väldigt många andra kartläggningar också för övrigt fokuserat på att kartlägga utbudssidan. Vilka är tjänsterna som erbjuds och produceras och vilka aktörer är det som erbjuder dessa. Minst lika viktigt kanske egentligen viktigare? vore att göra en ordentlig genomlysning av behovet, det vill säga vad efterfrågar kunderna till systemet? Vi tror det är av stor vikt att ett fördjupade arbete tar sin utgångspunkt i de reella behov och problem som dessa grupper upplever. Konkret hur detta kan gå till är värt att fundera kring. Det kan t.ex. innebära att utforma en typ av regional näringslivsbarometer som kontinuerligt följer företagen verksamhet genom fokusgrupper eller urvalsundersökningar, det kan handla också om att skapa strukturerade forum för att samla upp de erfarenheter som idag finns från de aktörer som arbetar företagsnära. Det kan invändas att antalet aktörer är ett förhållandevis trubbigt mått och det skulle, menar vi, även finnas ett värde i att komplettera denna bild med att kartlägga systemet i termer av finansiella resurser och synliggöra för klienterna vilket utbud som finns. Hur mycket pengar finns det, hur fördelas dessa mot olika grupper och inriktningar, i vilka faser finns pengarna etc. Vilka är aktörerna (också de privata). I detta sammanhang tror vi också att skapandet av någon form av portal som visualiserar rådgivningsstöd samt finansieringsstöd (också det nationella samt vilka privata aktörer som finns, exempelvis affärsänglar.) Vi tror att man i systemet måste bli bättre på att förtydliga aktörernas uppdrag och om nödvändigt prioritera (aktörer, aktiviteter etc.). Ett sätt att minska risken för luckor är att basera tillgången på stödjande tjänster utifrån efterfrågan (som nämndes ovan). Såväl avseende generella insatser som avseende branscher eller målgrupper. En fundering relaterat till kartläggningsresultatet är att man i Sörmland förefaller arbeta generellt snarare än fokuserat mot vissa målgrupper. Detta behöver absolut inte vara negativt, men det kan ändå vara värt att fundera på om en viss specialisering skulle ytterligare öka systemets effektivitet och leveransförmåga. Arbeta med att försöka tydliggöra de kommersiella aktörerna som är ett stöd för systemet (konsulter etc.) och synliggöra de finansieringsmöjligheter som finns (offentliga/privata) på regional och nationell nivå. Här skulle en portal kunna tas fram som visualiserar rådgivning/finansiering som finns samt vilket fokus det är på detta stöd. Regionförbundet borde kanske, slutligen, försöka utveckla ett hållbart och stabilt uppföljnings- och utvärderingssystem för att kunna följa upp insatser och utifrån aktörernas leverans (samt vad de säger sig arbeta med) och sedan göra prioriteringar för att undvika överlapp eller underskott. I detta sammanhang kan det också handla om att bli en bättre beställare av tjänster, det vill säga tydligare klargöra vad som ska vara de finansierade aktörernas huvudsakliga inriktning och arbetsuppgifter. Det bör också framhållas att ett gemensamt uppföljningssystem inte nödvändigtvis behöver innebära att aktörerna jämförs med varandra eftersom de funktioner som man levererar kan se mycket olika ut. Däremot bör det vara möjligt att följa upp hur systemet sammantaget levererar stöd och med vilket resultat. Detta förutsätter att det finns någon form av enhetlighet i systemet med avseende på hur man definierar och registrerar klient, aktivitet (funktion) och resurs (tid, pengar) tre aspekter som skulle kunna vara grundstenar i ett sådant system. Aktörskartläggning Sörmland 20 (24) Kontigo AB

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Innovationskraft Sörmland 2020. Regional innovationsstrategi för Sörmland

Innovationskraft Sörmland 2020. Regional innovationsstrategi för Sörmland Innovationskraft Sörmland 2020 Regional innovationsstrategi för Sörmland Innehåll Förord...3 Bakgrund...5 Vision...6 Varför en innovationsstrategi?...7 Prioriterade målområden...8 Genomförande av strategin...10

Läs mer

Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrategi för Sörmland

Remissyttrande - Innovationskraft Sörmland 2020 - en regional innovationsstrategi för Sörmland TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Staben för regionala frågor +46155245742 2014-03-26 LS-LED14-137-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Innovationssystemet i Småland-Blekinge

Innovationssystemet i Småland-Blekinge Innovationssystemet i Småland-Blekinge En övergripande funktionsanalys 28 oktober 2010 Daniel Hallencreutz, Moa Almerud, Peter Kempinsky och Pär Lindquist Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund och uppdrag

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer 2013 VerksAmhetsplAn Enheten för externa relationer Inledning Mälardalens högskola (MDH) har som utgångspunkt att genom akademisk excellens, internationalisering och samproduktion bedriva verksamhet som

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen

bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen Funderar du på att starta eget? Är du företagare eller bär du på en idé som du vill diskutera? Här har vi samlat bra kontakter till aktörer

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

för företagare och innovatörer i örebroregionen 2015

för företagare och innovatörer i örebroregionen 2015 bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen 2015 Funderar du på att starta eget? Är du företagare eller bär du på en idé som du vill diskutera? Här har vi samlat bra kontakter till aktörer

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Kontigo AB 2014-05-28 Petet Bjerkesjö, Pär Lindquist, Kontigo AB Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 2 Metod... 5 2.1

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Internationaliseringsguiden

Internationaliseringsguiden Utveckla ditt företag internationellt Internationaliseringsguiden Innehållsförteckning Internationell rådgivning och tjänster Business Sweden Business Region Göteborg/Enterprise Europe Network Connect

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet

Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet Uppdragsnummer N2014/2726/E Tillväxtverkets dnr 1.2.2-2014-2582 1 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4 Bortfallsanalys...

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag På väg ut i världen- statens främjandeinsatser för export RiR 2013:10 Dnr:31-2011-1253 Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag Riksrevisionen genomför en granskning av statens insatser

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland en attraktiv och tillgänglig destination nära Stockholm Uppdaterad 2014 Gripsholms slott, Mariefred. Foto: Sörmlands turismutveckling

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 Främja kvinnors företagande 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 KVITS -kvinnors företagande inom ITS Syfte: Kartlägga alla företag som verkar inom logistik, IT och ITS och som drivs av kvinnor. Projektledare:

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård SOVIS15-0032 Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Vård- och omsorgscollege... 3 3. Vård och omsorgscollege

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Förstudie om hur kvinnors företagande kan integreras i det företagsfrämjande systemet

Förstudie om hur kvinnors företagande kan integreras i det företagsfrämjande systemet Förstudie om hur kvinnors företagande kan integreras i det företagsfrämjande systemet Rapport Juni 2012 Länsstyrelsen Södermanlands län Förord... 3 Sammanfattning... 5 Förstudie; uppdrag, arbetsmetoder...

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig LTU Business AB är en regional huvudaktör för innovation och tillväxt. Vi främjar samverkan mellan Luleå tekniska universitet, näringsliv

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag ALMI INVEST Kompetens och kapital för tillväxt i bolag Pär Nordström Investerings ansvarig Såddkapital Almi-koncernen i siffor Kontor på 40 orter Över 500 medarbetare. Drygt 350 portföljbolag 3 331 lån

Läs mer

Sveriges miljöteknikråd

Sveriges miljöteknikråd Sveriges miljöteknikråd En delegation för miljöteknik Berit Gullbransson, Stockholm 26 maj Kommittédirektiv 2008:2 Sveriges miljöteknikråd - en delegation för miljöteknik Swentec, Sveriges miljöteknikråd,

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

innovation och entreprenörskap

innovation och entreprenörskap The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 innovation och entreprenörskap handlingsplan för örebroregionen 2014-2016 innovation och entreprenörskap handlingsplan för Örebroregionen 2014 2016 1 Innehåll 1.

Läs mer

Arbetsunderlag till handlingsplan

Arbetsunderlag till handlingsplan Arbetsunderlag till handlingsplan Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndigheten Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Östergötland samlar sina kra0er för lokalt och regionalt 5llväxtarbete

Östergötland samlar sina kra0er för lokalt och regionalt 5llväxtarbete Östergötland samlar sina kra0er för lokalt och regionalt 5llväxtarbete Tillväxt i förädlingsvärde och antal sysselsa6a per företagsstorlek 2005-2010 Grufman Reje 2012 Var skapas jobben? Tillväxt 2005-2010

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer